Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Relevanta dokument
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Drogfokus

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Team Nexus. Enhetschef Erik Fredriksson

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barnperspektivet inom Beroendevården

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Barn som närstående/anhöriga

Drogvaneundersökning 2016

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Evidensbaserade metoder, psykosociala: fokus barn & unga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Barnperspektivet inom Beroendevården

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Arbete med närstående

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014

Stockholmsenkäten 2012

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Bra att veta om sexuella övergrepp

Drogvaneundersökning 2017

Drogvaneundersökning 2014

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Cyberrymden

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Individ- och Familjeomsorg Socialtjänsten Timrå

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Se till mig som liten är

CANs skolelevers drogvanor

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Rådgivning och stöd i botkyrka

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Drogpolicy. Antagen vid Styrelsemöte: Reviderad: Thomas Lundblad

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Bästa platsen att växa upp på

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Öppenvårdslandskap med variationer insatser i Södertörns missbruksvård

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

Barn i utsatta livssituationer

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

(4) Jf!LSocialstyrelsen

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Ungdoms- och vuxencentralen Ungvux

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet med ungdomsfylleri i princip redan löst!

Transkript:

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Beroendeenheten Minimaria Alkohol och drogrådgivningen Vuxengruppen (socialsekreterare) Boende och boendesociala gruppen Alkohol och drogrådgivningen Minimaria

MiniMaria - Delat huvudmannaskap Hälso- och sjukvård och socialtjänst

Jämfört med riket är det vanligare på Gotland att flickor och pojkar röker, snusar, har använt narkotika eller druckit alkohol senaste 12 månaderna.

Familjearbete

MiniMaria SIP Gotland

Alkohol- och drogrådgivningen Verksamheten startade 1989 Inga journaler Inga biståndsbeslut Anonymt Metoderna följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för beroendevård 6 behandlare, socionomer Målgrupp: Vuxna från 25 år, Alkohol, narkotika, spel om pengar Anhöriga, vuxna och barn Alkohol- och drogrådgivningen

Alkoholberoende 4-5 nära anhöriga 60% Dolda 35% Kända 5% Socialt utslagna Alkohol och drogrådgivningen

ADRs utbud Enskilda samtal Grupp MI HAP ADDIS Återfallsprevention CRA CRAFT Barnsamtal Sorgbearbetning Motivationsgrupp 1 gång/vecka, 8 veckor Dagbehandling 5 veckor heltid dagtid, rehabsjukskrivning Efterbehandling 1 gång/vecka, 9 månader Återfallsprevention CRAFT Rekrytering till stödgrupper för barn och ungdomar Alkohol- och drogrådgivningen

Barn 100 personer i behandling 50 barn 2017 deltog 20 barn i barnsamtal Alkohol- och drogrådgivningen

Varför barnsamtal? 2010 HSL- Barns rätt till information/råd/stöd 2011-2014 Socialstyrelsens utbildning, Förstärkt föräldrastöd Alkohol och drogrådgivningen

Alkohol och drogrådgivningen Familjeperspektiv

Alkohol och drogrådgivningen Fyra barn i varje klass

2015 började vi erbjuda Barnet/barnen kommer med anhörigföräldern 6-17 år Två samtal Alkohol och drogrådgivningen

Namn: Tel: Kod: Godkännande av SMS Barn, ålder: Inf.om anhörigstöd: Ja Inf. Om barnsamtal: Ja Inf. Om Tryggve Ja Datum Session Nästa gång Alkohol och drogrådgivningen

Inför samtalen Barnet och föräldrarna skall känna sig trygga när de kommer till första samtalet. Alkohol och drogrådgivningen

Samtalens syfte Att barnen får information, råd och stöd som de har rätt till Bidra till att öppna upp för samtal i familjen om beroendet Rekrytera barn/ungdomar till stödgrupper Alkohol och drogrådgivningen

Riskfaktorer Barn som växer upp i familj med beroende har en kraftigt ökad risk att utveckla eget beroende samt andra destruktiva livsmönster. /Källa NKA Alkohol och drogrådgivningen

Skyddsfaktorer Den andre föräldern kan kompensera för de konsekvenser som beroendet kan få för samvaron i familjen Den generella konfliktnivån i familjen är låg Familjen klarar att hålla fast vid den dagliga strukturen med rutiner och vardagsrytm Barnen exponeras inte för episoder med drickande/drogande Barnen får adekvat information om vad som pågår i familjen / källa Socialstyrelsen, Föräldraskap och missbruk Alkohol och drogrådgivningen

Varför ska just vi? Kunskap om beroende, medberoende och skyddsfaktorer för barn. God relation med den beroende föräldern. Det som krävs för att fånga upp barnen och ge samtal som gör skillnad i familjen. Alkohol och drogrådgivningen

Första samtalet Sammanhangsmarkera Vad är beroende Vanlig familjeproblematik Tonåringar och ärftlighet Alkohol och drogrådgivningen

Alkohol och drogrådgivningen

Hur blir samtalen? Yngre barn och barn som varit ganska skyddade är ofta öppna, ställer frågor och berättar om egna upplevelser. Äldre och de som levt/lever mitt i konsekvenserna av beroendet är mer slutna och skeptiska. Fikar inte! Alkohol och drogrådgivningen

Alkohol och drogrådgivningen

Andra samtalet Samma goda fika Frågor från barnet - varför ljuger mamma om allt möjligt - hur ska jag veta att pappa inte har druckit när han kör bil - kan mamma dö Info om stödgrupper Alkohol och drogrådgivningen

Förälder Omtänksam Snäll Lagar god mat Rolig Ärlig Pålitlig Ställer upp Bra på att trösta Alkohol- och drogrådgivningen

Förälder + drogen Omtänksam Snäll Lagar god mat Rolig Ärlig Pålitlig Ställer upp Bra på att trösta Alkohol- och drogrådgivningen

Förälder + drogen Egoistisk Omtänksam Snäll Dum/elak Lagar god mat Köper inte ens hem mat Rolig Löjlig/pinsam Håller inte sina löften Pålitlig Ärlig Ljuger om mycket Ställer upp Bra på att trösta Märker inte ens att jag är ledsen Kan aldrig skjutsa Alkohol- och drogrådgivningen

Alkohol- och drogrådgivningen