Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden

Relevanta dokument
Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

STRESSHANTERING VID NPF

Artikelöversikt Bilaga 1

Träning efter lårbensamputation

Ett demensvänligt samhälle

Vård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp

KVALITETSKRAV OCH MÅL

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Minnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Öppna jämförelser 2012

Träning efter underbensamputation

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Hälsoträdgård i Malmö

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur

KASAM - verktyg eller resurs i rehabiliteringsarbetet efter hjärtinfarktinsjuknande

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Så upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus. - Resultat av medborgarenkät 2017

Att leva med ett dolt funktionshinder

Äldreboligutredningen

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Korttidsplats vårdform som söker sitt innehåll. Seminarium den 31 augusti 2011

It s all about survival

Fysioterapeutiskt perspektiv

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Vårdplaneringsprocessen

Vård och Omsorg är vår uppgift!

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad Design och layout: Marie-Louise Bescher

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

KUPP - Äldreboende K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 IMPROVEIT och Bodil Wilde Larsson

Välkommen till. vår hemtjänst

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Genomförandeplan Personlig omsorg

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Forskningsmöjligheter i Vasa

Hur blir det möjligt?

Tiunda Park.

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Digitaliseringens roll för smarta regioner vad driver oss att använda nya tjänster?

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Amputation hos patienter med benartärsjukdom ett hot eller en möjlighet?

Uppföljning av Team trygg hemgång

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Förhållandet mellan anhörigas insatser och offentlig omsorg

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Ann-Charlotte Wesley & Laila Karlsson

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden. effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Transkript:

Hälsa, ohälsa och det goda åldrandet i staden Smarta och hållbara städer Att leva med långvarig ohälsa Forskargruppen vård och omsorg av äldre/det goda åldrandet. Totalt 9 disputerade varav 3 professorer, 2 doktorander Annakarin Olsson PhD vårdvetenskap Annika Nilsson Docent vårdvetenskap Britt-Marie Sjölund PhD vårdvetenskap Eva Dahlkvist, Medicine licentiat i vårdvetenskap Maria Engström Professor vårdvetenskap

En känsla av frihet Att leva med demenssjukdom

Vården efter utskrivning från sjukhus 82 % av personerna var undernärda eller hade risk för undernäring vid utskrivningen från sjukhuset. 37 % ansåg vid hemgång att de klarade IADL ( handla, städa, laga mat, tvätta etc.) själva men efter 1,5 månad visade det sig att endast 5 % klarade IADL själv och efter 3 månader var det 22%. Vid utskrivningen hade 49 % av de äldre en möjlig depression.

20 % angav att de inte hade haft eller var tveksamma till om de haft möjlighet att diskutera sina behov av vård och omsorg vid vårdplanering inför utskrivning. 49 % angav att de inte hade haft eller var tveksamma till om de haft möjlighet att diskutera sina behov av rehabilitering vid vårdplanering inför utskrivning. Av 89 personer med olika frakturer, främst höftfrakturer, var det 36 personer som hade haft kontakt med fysioterapeut efter utskrivning.

Upplevelse av vårdplanering och första tiden hemma intervjustudie En känsla av att bli lämnad vind för våg men ett ljus i mörkret Trygghet God information, stöd, egna färdigheter/förmågor och att bli lyssnad på. Otrygghet Brist på information, brist på stöd, brist på egna färdigheter/förmågor och att inte bli lyssnad på.

Äldre personers upplevelse av sin livssituation efter utskrivning från sjukhus - intervjustudie Värdet av att oberoende och att klara sig själv i det dagliga livet Begränsningar När man klarar sig själv med sina egna ben då har man ju väldigt bra på något vis (man 80 år) Jag kan inte komma ur rullstolen längre, det kunde jag förut när jag hade protes. Då kunde jag gå och flytta mej och åka vart jag ville (kvinna 83 år).

Stöd Men det här (trygghetslarmet) det är ju en säkerhet som är otrolig det det är som om man hade en människa bredvid sej hela tiden. Man känner sig säker. (Kvinna 75 år) Strategier Värden Man måste alltid ha en morot vet du, det måste alla människor ha (Man 73 år) Det finns ju att köpa bär så att man är väl inte tvungen, det är väl inte det, känslan av att plocka bär utan det är ju friluftslivet, att vara ute i skogen (Kvinna 82 år).

Värdet av utevistelse Outdoor activities as a confirmation of self through being and doing Shifting between still being part of it all and a sense of grief and loss Striving to keep on despite perceived barriers Sensory experiences Social interactions Freedom and independence Self-confidence Physical impairment Problems with orientation Mental aspects of living with dementia Adaptation strategies

Utevistelse stöd i vardagen

Utevistelse stöd i vardagen

Utevistelse stöd för att finna vägen

Trädgården/uteplatsen i vård- och omsorg -en hälsofrämjande resurs

Trädgården/uteplatsen i vård- och omsorg -en hälsofrämjande resurs Att utforska trädgårdar vid vård- och omsorgsboenden, utformning och designinslag, de boendes och personalens uppfattning 13 kommuner och 3 regioner i centrala och norra Sverige där totalt 87 (83%) chefer/boenden, 415 (61%) boende och 667 (74%) personal besvarade en enkät

Resultat Vid 79% av boendena fanns det hinder att ta sig ut i trädgården (långa korridorer, låsta/tunga dörrar, trappor) Vid 59% av boendena fanns det hinder i trädgården (sluttningar, kuperad mark, träd/växter, gångar inte vida nog för rullstolar att mötas i bredd ) Vid 49% av boendena ingen närhet till toalett De boende var generellt sett mer nöjda med trädgårdens design, årstidsanvändande och tillgänglighet än personalen

Drömma sig bort Kravlös uppmärksamhet Trädgårdens grönska, restorativt värde och de boendes självskattade hälsa 72 äldreboenden, 290 boende Resultat Mängden grönska - being away fascination utevistelse hälsa

Trädgården/uteplatsen i vård- och omsorg -en hälsofrämjande resurs De boendes användning och upplevelser av trädgårdar vid två äldreboenden som skattats med ett högt restorativt värde Resultat:

Varmt tack för att Ni lyssnade!!!