Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Relevanta dokument
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utfodring av dikor under sintiden

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Slutrapport till SLF: Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt, tuggbeteende och lönsamhet

Resurseffektiv utfodring av dikor

Vallfoder som enda foder till får

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Rörflen som foder till dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Majsensilage effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

100% ekologiskt foder från 2012

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Resurseffektiv utfodring av dikor

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Elisabet Nadeau 1, Konstantinos Zaralis 1, Karl-Ivar Kumm 1, Peder Nørgaard 2 och Annika Arnesson 1

sto, föl och den växande unghästen

Majsensilage till växande lamm Konsumtion, sortering och tillväxt.

Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Svenska Vallbrev. Majsensilage till mjölkrastjurar

Slutgödning av mjölkrasstutar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Helsädesensilage och gräsensilage till får skördade vid olika mognadsstadier effekt på konsumtion, foderselektion och foderutnyttjande Bakgrund

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Ungdjurs tillväxt på Bete

NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Slutrapport till SLF och Stiftelsen Svensk Fårforskning: Fullfoder i produktionssystem med tackor och lamm

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Leif Göransson

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Friska får ger välmående gårdar

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /03 Bakgrund

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Fullfoder till mjölkkor

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Svensk djurhållning utan soja?

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Birgitta Johansson, Elisabet Nadeau & Bengt-Ove Rustas. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för Jordbruksvetenskap Skara, Box 234, Skara.

Drankgivans och vallfoderkvaliténs effekt på konsumtion och produktion hos mjölkkor

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Uddevallakonferensen 2015

Slutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige

Protein från vallen hur gör man?

Konsumtionsförmåga hos växande lamm beroende på vallfoderkvalitet Slutrapport till SLF Bakgrund

Utfodringspraxis Mjölby nov

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Svenska Vallbrev. Uppstallning av försökslamm. Fullfoderblandning N100 från år 2010.

Transkript:

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara 1 Hushållningssällskapet Sjuhärad Peder Nørgaard Inst. för veterinär- och husdjursvetenskap, Köpenhamns universitet Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Bakgrund Majs till ensilage skördas inte alltid vid optimalt utvecklingsstadium, dvs. vid 30-35 % ts-halt då stärkelsehalten är hög. Kraftig frost tidigt på hösten Tidigareläggning av skörden Majsensilage som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage

Syfte Att utvärdera effekterna av majsens utvecklingsstadium vid skörd andel majsensilage/gräsensilage i foderstaten på foderintag, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos växande bagglamm

Skörd på Götala, Skara Inställd hackelselängd 14 mm

Majsens utvecklingsstadier Tidig skörd (degmognad) 15 september Sen skörd (dentmognad) 13 oktober Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Försöksdesign Grovfoderbehandlingar till bagglamm 100% tidigt majsensilage T100 5 boxar med 2 lamm i varje box 100% sent majsensilage S100 5 boxar med 2 lamm i varje box 50% tidigt majsensilage 50% gräsensilage T50 5 boxar med 2 lamm i varje box 50% sent majsensilage 50% gräsensilage S50 5 boxar med 2 lamm i varje box Fullfoder: 42 % grovfoder : 58 % kraftfoder Kraftfoder: krossat korn, Agrodrank, vitaminiserat mineralfoder År 1: kallpressad rapskaka År 2: obehandlat rapsmjöl

Försöksdesign 40 avvanda bagglamm (finull / dorset x texel) valdes ut från en fårgård 2010 och 2011 Fem boxar per behandling Två lamm per box Samma foder till en grupp hela försöket Startvikt 25 kg Startålder 65 dagar Slakt vid 45 kg levande vikt Fettklassbedömning mål 3- eller 3

Ensilage (medel över 2 år) Gräs Tidig majs Sen majs Torrsubstans, % 31 27 37 Råprotein, g/kg ts 152 91 87 Stärkelse, g/kg ts - 222 363 NDF, g/kg ts 513 413 393 Omsättbar energi, MJ/kg ts 11,0 11,0 11,2 Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Näringsinnehåll i foderstater År 1 T100 T50 S100 S50 Råprotein, g/kg ts 177 171 177 170 AAT, g/kg ts 86 84 86 84 Stärkelse, g/kg ts 219 221 291 254 NDF, g/kg ts 315 335 303 330 Råfett, g/kg ts 63 56 63 56 Omsättbar energi 12,9 12,9 13,0 12,9 (OE), MJ/kg ts AAT/OE kvot, g/mj 6,7 6,5 6,6 6,5 Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Näringsinnehåll i foderstater År 2 T100 T50 S100 S50 Råprotein, g/kg ts 201 200 200 201 AAT, g/kg ts 115 109 116 109 Stärkelse, g/kg ts 222 196 238 198 NDF, g/kg ts 321 343 339 353 Råfett, g/kg ts 36 35 35 35 Omsättbar energi (OE), 12,1 12,1 12,1 12,1 MJ/kg ts AAT/OE kvot, g/mj 9,5 9,0 9,6 9,0 Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Resultat Foderintag 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 År 1 Ts-intag, kg/dag Rp-intag, kg/dag 100 % majs > 50 % majs Ts-intag: P < 0,05 Rp-intag: S50 < T50 och S100 0 T100 T50 S100 S50 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 T100 T50 S100 S50 År 2 Ts-intag, kg/dag Rp-intag, kg/dag Inga tydliga signifikanta effekter

Resultat Tillväxt 500 450 400 350 Inga signifikanta skillnader i tillväxt mellan behandlingar inom år Daglig tillväxt = 198,3 + 26,9 x AAT/OE-kvot R 2 = 0,86 P < 0,001 n = 8 300 250 200 Tillväxt år 1, g/dag Tillväxt år 2, g/dag 150 100 50 0 T100 T50 S100 S50 Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Råprotein-intagets inverkan på lammens tillväxt 600 500 Year 1 Year 2 Helander et al., 2015 Livestock Science 400 Tillväxt, g/dag 300 200 y = 154,8 + 1,06x R² = 0,71; P < 0,001 100 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Råprotein-intag, g/dag

Tillväxtens inverkan på lammens fodereffektivitet 60 Intag av OE/daglig tillväxt, MJ/kg 50 40 30 20 10 y = 64,1-61,2x R² = 0,64 P < 0,001 n = 40 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Tillväxt, kg/dag

Slaktkroppskvalitet År 1 T100 T50 S100 S50 Signifikans Slaktkroppsvikt, kg 21,1 (a) 20,5 (b) 21,2 (a) 20,2 (b) Tendens till effekt av andel majs Slaktutbyte, % 45,2 43,0 44,3 43,4 ej signifikant Fettklass 7,7 7,9 7,6 6,6 ej signifikant Formklass 9,4 8,7 9,0 8,7 ej signifikant Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Slaktkroppskvalitet År 2 T100 T50 S100 S50 Signifikans Slaktkroppsvikt, kg 19,8 20,4 20,5 20,1 ej signifikant Slaktutbyte, % 43,8 44,5 44,9 43,8 ej signifikant Fettklass 7,2 a 6,7 b 7,6 a 6,8b * för andel majs Formklass 9,1 9,1 9,0 9,3 ej signifikant Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Slutsatser Enbart majsensilage eller kombinerat med gräsensilage i fullfoderblandningar, som är näringsmässigt balanserade, ger jämförbart foderintag, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos bagglamm. Skördetidpunkt för majsen påverkade inte lammens konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet. Lantbrukaren har således flexibilitet i valet av skördetid för majs innan den första kraftiga frosten inträffar i slutet av växtsäsongen. Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Slutsatser Intaget av råprotein och AAT/OE-kvoten påverkade tillväxten hos lammen. Ju större tillväxt lammen har, desto mindre energi förbrukar lammen per kg tillväxt, dvs. lammen har högre fodereffektivitet ju snabbare de växer.

TACK!! Försökstekniker och djurskötare Jonas Dahl, David Johansson and Karin Wallin Finansiärer Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen Svensk Fårforskning Agroväst Den Danske Fåreafgiftsfond SLU Sponsorer Syngenta Seeds Agroetanol Lantmännen Nya Fagerås Lantbruk Addcon

Fullfoderbehandlingar (% av ts-intag) 2010 T100 T50 S100 S50 Gräsensilage 20 21 Majsensilage 41 20 42 21 Krossat korn 18 26 17 25 Agrodrank 22 12 23 17 Kallpressad rapskaka 18 22 18 15 Grovfoder:kraftfoder 41:59 40:60 42:58 42:58

Fullfoderbehandlingar (% av ts-intag) 2011 T100 T50 S100 S50 Gräsensilage 21 21 Majsensilage 42 21 42 21 Krossat korn 18 22 16 20 Agrodrank 20 20 22 22 Obehandlat rapsmjöl 20 16 20 16 Grovfoder:kraftfoder 42:58 42:58 42:58 42:58