Levnadsberättelse som en förutsättning för en professionell demensvård www.upplands-bro.se
Levnadsberättelsen som orientering för omsorgspersonalen Personcentrerad omsorg Upptäcka resurser, planera aktiviteter Bygga relationer, visa hänsyn Levnadsberättelse Anknytningspunkt för samtal Förstå och tolka beteendet Identitet 2
Visa hänsyn, bygga relationer Det visar sig att t.ex. damen i den gröna stolen som måste gå på toa varannan timme, har levt ett väldigt spännande liv och har en intressant personlighet. (Osborn et al. 1997) 3
Personcentrerad omsorg När personen med demens ej mer kan uttrycka vad de vill, är det till en stor fördel när omsorgspersonalen har informerat sig om vilka värderingar, intressen etc. som den personen har. 4
Upptäcka resurser, planera aktiviteter När det gäller utvalet av passande aktiviteter är levnadsberättelsen till stor hjälp. Rörelse schema, något som personen med demens ofta har gjort glömmer de ej så lätt. Men rörelscheman som de ej så ofta har utövat glömmer de lättare. Genom levnadsberättelsen kan man finna kunskaper och egenskaper som passar personen. 5
Att kunna förstå beteendet Genom levnadsberättelsen kan man förstå och tolka personens beteende. Med detta är det enklare att hitta en lösning för beteende problem. När man har haft ett visst beteendemönster hela sitt liv är det svårt att ändra (nästan omöjligt) i en hög ålder. 6
Ett exempel historisk bakgrund Personen med demens irriterar sig över att han/hon måste duscha/tvätta sig dagligen. Värt att tänka på: förr i tiden hade man inte tvättat sig så ofta. Tillgången till varm vatten var minimal och man visste ej så mycket om hygien som idag. Böhm 1996 7
Ett exempel historisk bakgrund En person med demens sitter fullt påklädd med ute kläder inomhus. Värt att tänka på: förr i tiden var man väldigt sparsam med energin/ved etc. så det var inte alltid att alla rummen var uppvärmda. 8
Ett exempel personlig bakgrund En boende som planlöst går runt varje natt kl. 01:30 och letar efter sina arbetskläder. Det handlar om en gammal bagare som har påbörjat sitt arbete kl. 02:00 på natten under hela sitt arbetsliv. 9
Vad vill vi veta? Barndom och uppväxt (födelseort, mors & fars namn och yrke) Vuxenlivet, yrke, arbetsplatser och bostadsorter ( arbetsplats, arbetetsbetydelse för dig...) Vuxenlivet, interessen, personlighet (semesterresor, favoritmelodi, syn på religion, eventuella husdjur, vänner, arbetskamrater som har betytt mycket) Speciella värderingar, t.ex. sparsam, extremt renlig Måltider, personlig omvårdnad Eventuell krigsupplevelser Är på boendet sedan... Önskemål 10
Samla information till levnadsberättelsen Det är ingen ide att bara samla information! Hur? Samtal Inte bara en utfrågning 11
Samla information till levnadsberättelsen Förklara varför man samlar uppgifter till levnadsberättelsen Den inre attityden är viktiga: Förtroende, intresse Känner den äldre att det inte finns något genuint intresse berättar han/hon bara något oviktigt. 12
Den inre attityden är viktig Att intressera sig för person mitt emot betyder: Att inte själv ta så mycket plats. Att låta bli sina egna perspektiv och att visa empati. 13
Frågor till anhöriga Anhöriga har inblick i en del av livshistorien. Deras upplevelse är inte alltid objektiv. Men det är viktigt att höra dera sida av historien för att sedan kunna jämföra berättelsen. Ibland är den anhöriges berättelse den enda tillgängliga. 14
Frågor till anhöriga Av respekt till personen med demens är det viktigt att hon/han deltar vid samtalet. Vad som är viktigt är att man ser till att personen med demens kan ha en aktiv roll i samtalet och inte att han/hon har känslan av att dom pratar om han/henne. 15
Uppdatera levnadsberättelsen regelbundet! 16
Del 2: kort om reminiscens
Vad är reminiscens? Reminiscens är en metod där man arbetar med historia och traditioner för att öka lusten och viljan att kommunicera. Genom att använda minnesväckare väcks associationer och personen kan minnas sådant som hon trodde sig ha glömt för länge sedan. 18
Reminiscens Att tänka eller tala om livserfarenheter, dela minnen med andra och tala om det förflutna. Reminiscens syftar till att stärka identitet, integritet, kontinuitet och kan användas vid gruppträffar eller individuellt. Reminiscens anses kunna vara användbart i alla stadier av demenssjukdomen. Socialstyrelsen, 2009 19
Utvecklingen kring reminiscens Under 1960-talet fanns det en viss skepsis över att man arbetade med livshistorien. Under 1970-talet utvecklades en positivare bild av reminiscensarbetet. I England och USA bildades de första grupperna. Först arbetade man med psykiskt friska personer. Senare introducerade man reminiscens program för demenssjuke i USA. Under 1990-talet introducerades reminiscens till Sverige. 20
Utveckling av reminiscensarbete Man skiljer på positiva och negativa minnen. Bara de positiva minnena har en positiv effekt. Coleman 1997 21
Målet Målet att arbeta med sin livshistoria är inte att lösa tidigare olösta konflikter. Reminiscens syftar till att stärka identiteten och att hjälpa den demenssjuke att kommunicera. 22
Målet Den demenssjuke glömmer mer och mer över sig själv. Reminiscensmetoden kan vara ett instrument för att ge personer med demens ökad självkänsla, trygghet och stärkt identitet. 23
Målet och fördelar med reminiscens När äldre personer lever i äldreboende har det lämnat sitt hem. Därigenom har dom oftast väldigt lite kontakt med sina gamla vänner och därigenom få anknytningspunkter med sin livshistoria, reminiscens kan hjälpa mot detta problem. 24
Målet och fördelar med reminiscens Demensjuka har i regel lättare att komma ihåg det som hände för länge sedan (långtidsminnet) än det som nyligen skett (korttidsminnet). Denna typ av aktivitet har höga chanser till framgång. 25
Reminiscens terapi i grupp Man kan använda reminiscens i grupp eller enskilt. Personalen samlar en grupp kring ett tema: 26
Reminiscens terapi i grupp Ofta känner sig äldre människor ensamma. I reminiscens grupper märker de att de har en hel del gemensamt med de andra människorna i gruppen. Denna erfarenhet är positiv och binder samman även människorna som lider av demens. 27
Reminiscens terapi i grupp Det kan vara en positiv erfarenhet för den sjuke att vara med som en stilla observatör och att ha känslan att de tillhör gruppen. ( Osborn et al. 1997). 28
Reminiscens terapi i grupp Det är bra att prata ungefär 20-45 min om ett tema och använda olika metoder. Att titta på fotografier från deltagarna (projektor). Växla teman, livshistoria från deltagarna, livshistoria från kända personer. 29
Reminicensarbetet - enskilt För en person med demens som bor på ett äldreboende har begränsad kontakt med omvärlden därför är den personliga kontakten väldigt viktig och en positiv upplevelse. (Osborn et al. 1997). 31
Reminicensarbetet - enskilt Den demenssjuke får sätta ihop en egen minnesbox eller ett album med bilder från uppväxt åren, bröllopet och andra milstolpar i livet. 32
Möjliga teman Teman kan vara: Familjelivet Lekar som barn Skoltiden Grannarna Fest och festdagar Utflykter, resor Arbetslivet Förlovning, bröllop Mode 33
Möjliga teman Barndom:barn som åker skidor, 1942 34
Metoder, som fungerar som en minnesväckare Metoder, som väcker upp gamla minnen är väldigt bred. Man kan ha olika metoder att starta en dialog. Man kan t.ex. ställa frågor som: Vilken frisyr hade du som ung? Vad för lekar lekte ni på skolrasterna? Hur tvättade ni kläderna förr i tiden? Pallade du någonsin äpplen som ung? 35
Metoder, som kan användas som minnesväckare Att läsa upp korta historier kan väcka gamla minnen. 36
Genom att läsa upp en kort historia kan minnet väckas Det började närma sig kväll. Det var lördag och vi skulle alla till Folkets Park. Finaste kläderna var på och nu skulle det bjudas upp till dans Läs upp texten och låt de äldre berätta deras historier om Folkets Park. 37
Folkets park tio i topp lista: 1 Gösta 'Snoddas' Nordgren Flottarkärlek 1952 2.23 2 Owe Thörnqvist På festplatsen 1956 2.36 3 Delta Rhythm Boys Flickorna i Småland 1951 2.38 4 Harry Arnold & Radiobandet Stand By 1957 3.17 5 Little Gerhard Bona Sera 1958 2.29 6 Lill-Babs Leva livet 1963 2.35 7 Jerry Williams & The Violents Twistin' Patricia (Hello Goodbye) (Live) 1962 1.58 8 Siw Malmkvist Tunna skivor 1960 2.39 9 Gunnar Wiklund Mest av allt 1964 2.37 10 Ann-Louise Hanson Vita rosor från Aten 1962 2.30 38
Metoder, som kan användas som minnesväckare Musik är en minnesväckare: Musikstycken kan påminna om vissa personer, händelser eller en viss fas i livet. 39
Metoder, som kan användas som minnesväckare Äldre filmer (de får ej var för långa!) Ingmar Bergman under produktionen av Smultronstället. Vårat gäng 1942 40
Metoder, som kan användas som minnesväckare Högertrafik omläggningen förverkligades 3:e 41 september 1967 Kungsgatan
Metoder, som kan användas som minnesväckare Ta med sig gamla saker: t.ex. gamla kläder livsmedel som fanns förr kosmetik artiklar som t.ex. brylkräm 42
Metoder, som kan användas som minnesväckare Rollspel bara möjligt i tidig fas! (Ex:åka tåg) Gruppen sätter sig i två rader mitt emot varandra, som om man satt på ett tåg. En person har nybakade kanelbullar med sig och erbjuder de andra en bulle. En annan har kaffe med sig och bjuder alla andra på en kopp. Så börjar de prata med varandra. 43
Ännu ett exempel Inbjudan till mitt hem för en visning En i gruppen guidar de andra igenom deras barndomshem. De startar vid dörren. Personen förklarar vad dom olika rummen ligger och vilka möbler som finns i varje rum. Man speglar vilka personer som bodde i varje rum eller vad rummet användes till. Genom att berätta om detta samtidigt som man rör sig omkring kommer minnen tillbaka. Osborn et al. 1997 Bara möjligt i tidig fas. 44
Ett exempel Tänk dig en gammal kvinna, drabbas av Alzheimers. Sjukdomen drabbar hennes minne, förmågan att orientera sig och ta initiativ. Meningar blir plötslig svåra att formulera. Personalen är vänlig men hon känner sig ändå alltmer vilsen. 45
Ett exempel Så en dag tar någon fram hennes sjuksköterskedräkten (minnesväckare) från 1940- talet. Minnen väcks till liv. Hon börjar berätta Trådar till det förgångna knyts, hennes identitet och självskänsla stärks! Exempel från Svenskt Demens Centrum 46
Problem som kan dyka upp När man arbetar med olika teman är det viktigt att ledaren är uppmärksam för stämningen i gruppen. Det är bra att starta med teman som inte är väcker för många personliga minnen. Då kan gruppledaren känna om gruppens deltagare är beredda att berätta mer om sig eller inte. Osborn et al 1997 47
Ibland kommer tårar, ett obehagligt minne dyker upp. Den som arbetar med livshistoria måste veta att förträngningsmekanismer arbetar som ett skydd för något smärtsamt som man inte vill bli påmind om. Grupp ledaren skall inte konfrontera de äldre med smärtsamma minnen. Om en sådan situation dyker upp måste ledaren erbjuda stöd. Coleman 1997 48
Problem som kan dyka upp Historiska kunskaper är värdefulla. Teman som verkar harmlösa kan väcka hemska minnen. 49
Grupparbete