Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet
Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad skola Malmberg, K. & Andersson, I. 2002. Statligt stöd till kompetensutveckling. En kvalitativ studie av ett urval skolutvecklingsprojekt. Malmberg, K. 2003. Kultur+ Reflektion= Lärande? En utvärdering av en kompetensutvecklingsinsats för pedagoger Malmberg, K. & Andersson. I. 2008- Pågående utvärdering av en riktad nationell insats för kompetensutveckling av lärare för de yngre barnen
Att med kompetensutveckling styra en decentraliserad skola Vilken syn på lärares kompetensutveckling/ fortbildning har kännetecknat perioden? Vilka strategier för kompetensutveckling framträder? Finns det lärdomar att dra och i så fall vilka?
I fyra akter Akt 1 Från fortbildning mot kompetensutveckling Akt 2 Låt tusen blommor blomma Akt 3 I dialog med skolans huvudman Akt 4 Mot en tydligare nationell styrning?
Vad är kompetens? En individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation Måste relateras till en verksamhet eller arbetsuppgift för att bli intressant
Vad är kompetensutveckling? Att utveckla ny eller ökad handlingsförmåga hos individer och verksamheter
Fortbildning Enligt pedagogisk uppslagsbok (1996): en förkortning av fortsatt utbildning vars syfte är att ge personalen kunskaper och färdigheter utöver vad tidigare grundutbildning givit
Kompetensutveckling ett vidare begrepp än fortbildning och rymmer såväl ämnesbreddning som ämnesfördjupning, metodutveckling, arbetslagsutveckling, forskning och utvecklingsarbete samt annan verksamhetsutveckling av betydelse för förskolan, skolan och vuxenutbildning Prop.1999/2000:135,s. 29
Strategier för kompetensutveckling Syfte? Varför och av vem initieras insatsen? Innehåll? Vilken typ av kompetens skall utvecklas? Form? Hur och för vem utformas insatsen?
Akt 1 Från fortbildning till kompetensutveckling En förändrad ansvarsfördelning för skolan Kritik mot ineffektiv fortbildning En tydligare koppling mellan fortbildning och skolutveckling efterlyses Ett sökande efter nya former
Det som med ett sammanfattande begrepp brukar kallas kompetensutveckling, dvs lokalt utvecklingsarbete, vidareutbildning och personalutbildning är ett av de viktigaste styrmedlen i skolan En ny läroplan Prop. 1992/1993:220 s.90
Staten skall, med de särskilda medel som finns för fortbildning, åstadkomma en styrning mot nationellt angelägna områden men med beaktande att det är skolans huvudmän som har ansvaret för personalens fortbildning. (Ur dokument från Skolverket 1994)
Akt 2 Låt tusen blommor blomma
Riktlinjer för STÖK Koppling till nationellt utvalda utvecklingsområden Utgå från lokalt formulerade behov Ett synliggjort samband mellan planerade insatser och skolutveckling Samverkan mellan skolor och kommuner Samverkan med högskolor Medfinansiering om minst 30%
Studiens urval Projekt som beviljats medel 1998 inom områdena Flexibel arbetsorganisation och Mål och utvärdering Ansökningar från skolor, kommuner och högskolor Riktade mot grundskolans personal Beviljade mer än 100 000/200 000 kr Lämnat slutredovisning
En bild av STÖK-projektens storlek - antal deltagare 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 S1 S3 S7 S10 S13 S16 K3 K6 H2 Skolprojekt Kommunprojekt Högskoleprojekt
Projektens medelstilldelning (kr per deltagare) 16 000 kr 14 000 kr 12 000 kr 10 000 kr 8 000 kr Serie1 6 000 kr 4 000 kr 2 000 kr - kr S14 H4 H3 S1 K5 S3 S16 S2 S9 S13 K3 S7 H2 K7
Centralt formulerade behov Pedagogens lärande Skolans utveckling Lokalt formulerade behov
Centralt formulerade behov Pedagogens lärande Skolans utveckling Lokalt formulerade behov
Slutsatser Stora skillnader i typ och omfattning av insatser Implementeringsstöd gav legitimitet åt utvecklings- och förändringsarbete Ramarna både begränsande och berikande Stimulans och uppmärksamhet betydelsefullt Nya arbetsformer tillkommer Skolor och kommuner med goda förutsättningar gynnades
Akt 3 I dialog med skolans huvudman Riktade satsningar till kommuner där elever inte når de nationella målen Tonvikt läggs vid behovsanalys och dialog En inifråndriven skolutveckling betonas En större långsiktighet i satsningarna
Lärdomar Ett närmande mellan skolans huvudman och skolmyndigheten Högre grad av involvering och kontroll från skolmyndigheten Sannolikt ett högre engagemang och delaktighet på central kommunal nivå Nya modeller för kompetensutveckling tar form
Akt 4 Mot en tydligare nationell styrning?
Lärosätessatsning I De försämrade resultaten problemet Barns språkutveckling, metoder för att lära barn läsa och skriva med inslag av specialpedagogik Lärare som undervisar elever i de lägre skolåldrarna Utsträckt över tid enligt sk lärgångsmodell Lokalt utvecklingsarbete /Att utbilda läsoch skrivutvecklare
Förutsättningar Målgruppen preciserad Omfattande: Att nå många /regional spridning Riktad beställning till ett urval lärosäten Givet innehåll Given form
Vad kännetecknar deltagarna? Mogna, erfarna och välutbildade kvinnor Stor andel mer än 15 års erfarenhet som lärare 15% med flera utbildningar En tredjedel av deltagarna fortbildar sig ofta Två av tre deltagare har ett ansvar för läsoch skrivutveckling redan idag.
Regional spridning Utbildningen riktas till de län där lärosätet finns Deltagare från minst 72 kommuner Hälften av deltagarna kommer från sammanlagt 12 kommuner 72% har minst en kollega med sig från sin skola 45% deltar med kollega från sitt arbetslag
Preliminära slutsatser - Utbildningsinsatserna har nått många men spritts ojämnt - Deltagarna motiverade, välutbildade och erfarna - Både likheter och skillnader i hur lärosätena valt att utforma utbildningarna - Förutsättningarna att verka som lokala läsoch skrivutvecklare ser sannolikt olika ut
Låt tusen blommor blomma I dialog med skolans huvudman Mot en tydligare styrning? Syfte: Initiera skolutveckling inom givna områden Verka för en likvärdig skola Att komma till rätta med de försämrade resultaten i svensk skola Innehåll: Vissa styrande ramar Bestäms i dialog Givet Form: Vissa styrande ramar Bestäms i dialog Given Målgrupp De mest motiverade De bäst behövande Så många pedagoger kommunerna som möjligt Uppföljning/ kontroll Mycket begränsad Kontinuerlig uppföljning Extern utvärdering
Centralt formulerade behov Pedagogens lärande Skolans utveckling Lokalt formulerade behov
Vilka slutsatser kan dras? Det är svårt att styra med fortbildning Strategierna har avlöst varandra Mot mer föreskrivande och styrande Ett närmande mot högskolor och fjärmande från skolans huvudmän?
Frågor att ta med sig Hur påverkar snabba skiften av strategier andra betydelsefulla aktörer i styrkedjan? Hur tas myndighetens erfarenheter och kunnande om möjligheter och svårigheter med olika styrstrategier för skolutveckling tillvara framgent? Hur skapas goda förutsättningar för den långsiktighet som krävs för få till stånd en hållbar skolutveckling?