Klimatpositiva burgare

Kimatpositiva burgare Varje tugga bidrar ti ett bättre kimat 1

Ja! Vi försöker hjäpa ti att rädda kimatet genom att servera riktigt god snabbmat. I år fyer MAX 50 år och det viktigaste vi kan göra för att hedra vår historia är att bicka framåt. Den present vi ger ti värden på vår 50-årsdag är att vi gör det hea värden behöver göra de kommande 50 åren att stabiisera kimatet. Därför anserar vi nu värdens första kimatpositiva burgare. Det innebär att varje tugga på en burgare från MAX bidrar ti ett bättre kimat. I PARIS 2015 enades värdens änder om att den gobaa temperaturökningen ska stanna under två grader ti år 2100. Det är viktigt för att undvika stigande havsnivåer på kanske en-två meter ti år 2100, viket kan eda ti uppåt en mijard kimatfyktingar, hungersnöd, väpnade konfikter titar och att en tredjede av värdens arter dör ut. För att ha en chans att nå Parisavtaets må räcker det inte med att bara minska utsäppen. Vi måste också börja tömma atmosfären på en de av den kodioxid vi redan säppt ut. At fer experter anser att det redan är för sent att kunna nå tvågradersmået eftersom minskningarna av utsäpp går så ångsamt och eftersom tekniken för att binda kodioxid från atmosfären fortfarande är på experimentstadiet. Att börja suga ned kodioxid från atmosfären kaas negativa utsäpp. Frågan är vem det är som ska skapa de negativa utsäppen och när vi ska börja? VÅRT ENKLA SVAR PÅ DEN FRÅGAN är att det är vi på MAX och nu! Vi finns ti för att göra värden ite godare, det gäer både smaken och samhäet. Redan 1969 vade Curt och Britta, eer som vi kaar dem pappa och mamma, att investera i en auminiumåda för att återvinna wepapp istäet för att köpa vinterdäck, trots att de bodde i Gäivare norr om pocirken. Det var en stor investering på den tiden. Håbarhetstänket har varit med från start men nu har vi i famijen tröttnat på att det ska vara så svårt för vaniga människor att göra rätt i vår tids kanske största ödesfråga. Därför anserar vi nu värdens första kimatpositiva burgare. Det innebär att när du äter en burgare från MAX så bir kimatet bättre än innan du åt den. Det funkar så att vi suger ner mer kodioxid från atmosfären än våra produkter säpper ut totat sett. Vi skapar på så sätt negativa nettoutsäpp. Vi gör det genom att åta pantera träd som binder kodioxid när de växer. I framtiden kan andra kimatstabiiserande metoder bi aktuea. Ti exempe detar MAX nu i piotförsöket Carbon Vaey som handar om att använda bioko för att binda kodioxid i svensk jordbruksmark. Men vi kan inte vänta på de perfekta metoderna för att skapa negativa utsäpp. Det är bråttom att komma igång och vi aa måste göra så mycket vi kan redan nu. Vi skapar negativa utsäpp, men kaar våra burgare för kimatpositiva. Hur hänger det ihop? Jo, vi säger att våra produkter är kimatpositiva, eftersom vi binder mer kodioxid än vi säpper ut. Och för att effekten på kimatet är positiv. En viktig de av att skapa kimatpositiva måtider är att ständigt arbeta för att minska utsäppen. Det är därför vi har det bredaste och, enigt svenska foket, godaste utbudet gröna burgare. Dessa vegetariska och akto-ovo vegetariska burgare har en mycket åg kimatpåverkan. Därför är det viktigaste vi kan göra för att fortsätta minska våra utsäpp att se ti att våra gröna burgare smakar minst ika bra som våra nötköttsburgare. MEN DET ALLRA VIKTIGASTE vi kan göra i kimatfrågan är att inspirera andra att göra mer. För tänk om vi i framtiden också kan köpa kimatpositiva soffor, kimatpositiva käder och kimatpositiva mobiteefoner? Då kan konsumenterna bi kimathjätar genom att väja kimatpositiva produkter. Då kan vi tisammans förändra berättesen om kimatförändringarna från att det är för sent att nå måen ti att vi kommer att kara av dem om vi jobbar på. Att fixa kimatet börjar med tanken om att det faktiskt är möjigt. Om våra burgare kan bidra ti att ge hopp om framtiden så gör vi värden ite godare. Bästa häsningar, Richard och Christoffer Bergfors VD / Vice VD 2 3

TRE STEG Om värden ska kunna nå det gobaa kimatmået att begränsa uppvärmningen ti under två grader behöver vi både minska utsäppen av kimatgaser ti atmosfären och samtidigt tömma atmosfären på en de av den kodioxid vi redan säppt ut. Det räcker atså inte att bara vara neutra. Vårt arbete för att skapa kimatpositiva burgare består av tre dear: Så funkar det: 110 % bindning 100 % utsäpp bestående av: Transporter, resor, hemeveranser växande träd absorberar kodioxid Förpackningar och engångsmateria Eektricitet, värme, ködmedium, avfa Vi anayserar 100 % av utsäppen Växtbaserad mat Aa utsäppen av kimatgaser räknas in. Vi räknar på at från antbrukarens jord ti gästens bord. Vi inkuderar också gästens resa ti och från restaurangen, gästens avfa och en massa annat. NEUTRAL POSITIV Nötkött Övrigt animaiskt Vi minskar utsäppen Genom åren har vi genomfört hundratas åtgärder för att minska våra produkters utsäpp av kimatgaser och nya åtgärder tikommer hea tiden. 10 % Vi binder minst 110 % av utsäppen Vi panterar träd som suger ned och agrar kodioxid ifrån atmosfären när träden växer. Vi kompenserar för aa våra produkters utsäpp och suger dessutom ner ytterigare 10 procent. Resutatet är att vi bidrar ti att minska haterna av kimatgaser i atmosfären. 4 100 % utsäpp Hur kan vi vara säkra på att burgarna bir kimatpositiva? 100 % Vi föjer värdens enda oberoende standard för kimatneutra ISO 14021. Men istäet för att binda 100 % CO 2e som ingår i standarden så binder vi 110 % för att våra burgare ska bi kimat positiva. Vi har åtit företaget EY göra en obero ende granskning för att kontroera siffrorna. Bindningen av ko sker idag genom Pan Vivocertifierade träd pant erings projekt i Afrika. 5

Hur vi anayserar en burgare SCOPE 1 OCH 2 I KOMBINATION: 1 % SCOPE 3: 99 % Restaurangbranschens bredaste kimatanays sedan 2008 VI HAR sedan 2008 den bredaste öppet pubicerade kimatana ysen i restaurangvärden. Under 2017 gjorde vi anaysen ännu bredare. Tidigare omfattade den at från antbrukarens jord ti gästens bord. Nu har vi också med ti exempe gästens resa ti och från restaurang, gästens avfa och medarbetarnas resor ti och från jobbet. Vi beräknar utsäppen utifrån standarderna ISO 14067 och The Greenhouse Gas Protoco som dear in utsäppen i tre dear Scope 1, 2 och 3. Många företag räknar bara på Scope 1 och 2. Om MAX hade gjort ikadant hade vi bundat för 99 procent av vårt kimatavtryck där band annat matens påverkan ingår. Tänk om vi inte hade gjort den stora anaysen? Då hade vi missat vår mest effektiva kimatåtgärd någonsin våra smaskiga gröna burgare! Vårt kimatavtryck Under de sista 17 åren har MAX fördubbat sin omsättning ungefär vart fjärde år och våra totaa kimatutsäpp har också ökat från 95 000 ton CO 2 e 2013 ti 135 000 ton 2017. Det är sånt som sker när många giar vår mat och vi växer. Desto viktigare då att vi yckats minska vår kimatpåverkan per tjänad krona med 10 procent 2016 och 5 procent 2017. 60 2016: Lansering av gröna famijen med kimatsnåa burgare. CO 2 e per krona 50 40 2016 / 2017: 10 procent minskad kimatpåverkan 2016 och 5 procent 2017. 30 2013 2014 2015 2016 2017 MAX totaa kimatavtryck (scope 1, 2 och 3) uttryckt som gram CO 2 e per krona i omsättning. Historiska data för 2013 ti 2016 har bivit omräknat utifrån 2017 års förhåanden för att kunna bi jämförbara. Totaa utsäppen 2017 var 135 000 ton CO 2 e. SCOPE 1 : Direkt påverkan; tjänstebiar, ködmedium SCOPE 2: Direkt energi; eektricitet, uppvärmning SCOPE 3: At annat; mat, transporter, förpackningar 6 7

Grunden för vårt kimatarbete är att hea tiden arbeta för att minska våra utsäpp. MAX har de senaste två årtiondena dubbat sin omsättning ungefär vart fjärde år. Därför har våra totaa utsäpp av CO 2 e ökat. Så kan det gå när gästerna giar vår mat. Vi försöker hitta sätt som gör att vi kan växa och öka vår omsättning utan att vår kimatpåverkan växer ika mycket. Det kaas för frikopping. Vår satsning på gröna burgare har varit ett viktigt steg för att nå detta må. Att ägga ned hea vår verksamhet är förstås ett sätt noa våra kimatutsäpp men då hade någon annan serverat den mat vi nu serverar. Vi vi istäet växa så att vi konkurrerar ut mat med högre kimatpåverkan än vår. Satsningen på Green-famijen har varit en succé för oss. Den har varit vår mest framgångsrika produktansering sedan 1968. Den har ockat nya kunder ti MAX och den har fått många köttäskare att ändra beteende och bestäa gröna burgare. Vårt må är att under 2022 ska varannan måtid bestå av annat än rött kött, atså av fisk, kycking, akto-ovo eer het växtbaserade burgare. Når vi det mået kan skiftet ha ett ti 30 procent ägre utsäpp av kimatgaser från MAX på bara sju år. Idag har vi massor av gott Minska våra utsäpp 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % UNDER 2022 SKA MINST VARANNAN SÅLD MÅLTID VARA UTAN RÖTT KÖTT FÖRSÄLJNING AV MÅLTIDER MED RÖTT KÖTT FÖRSÄLJNING AV MÅLTIDER UTAN RÖTT KÖTT 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Vår mest framgångsrika produktansering någonsin att äta som igger under WWF Sveriges riktinjer för den mat som igger inom kimatets gränser 0,5 kio CO 2 e ti unch och ti middag. Du kan ti exempe äta en smarriga vegansk BBQ Sandwich med dryck och fries och ändå ha kimatutrymme kvar ti en efterrätt. Frågan är bara om det finns pats i magen. Åtgärder för att minska utsäppen Redan 1969 vade Curt och Britta att investera i en auminiumåda för att återvinna wepapp istäet för att köpa vinterdäck, trots att de bodde i Gäivare norr om pocirken. Det var en stor investering på den tiden. Så håbarhetsfrågan har funnits med sedan start. Här är några andra saker som vi har gjort för att minska vår kimatpåverkan. Värdens första restaurang som satte KLIMATMÄRKNING DIREKT PÅ MENYN (2008). På det sättet har vi försökt hjäpa våra gäster att göra mer medvetna va. Enbart EL FRÅN VINDKRAFTVERK i Sverige (2008). Vi genomför kontinuerigt en mängd oika ENERGIBESPARANDE ÅTGÄRDER i våra restauranger och på kontoret, ti exempe scheman för avstängning av griar och återvinning av värme. I Sverige är vi den enda rikstäckande burgarkedjan som bara använder SVENSKT KÖTT. Det kostar oss cirka 30 procent mer än motsvarande EU-råvara men vi ser det som en investering eftersom svenskt nötkött har EU:s ägsta antibiotikaanvändning, svensk agstiftning inom djur omsorg är en av värdens hårdaste och eftersom svenskt kött har en ägre kimatpåverkan än snittet i EU. Vi har tagit bort ONÖDIGA FÖRPACKNINGAR. Ti exempe är det inte ängre standard att få ock och sugrör ti muggarna när du äter på restaurangen. Vi tog bort boxen som var ti barnens måtider redan 2009. Vi ÅTERVINNER FRITYROLJAN så att den omvandas ti biodiese. Vi är PALMOLJEFRIA på våra restauranger i Europa. Det är en seger både för kimatet och den bioogiska mångfaden. I våra kök är MATSVINNET UNDER EN PROCENT. Det tjänar både mijön och vi på. Och så förstås GREEN-FAMILJEN vårt breda utbud av akto-ovo och het växtbaserade måtider. Idag har vi massor av gott att äta som igger under WWFs riktinjer för den mat som igger inom kimatets gränser ett havt kio CO 2 e ti unch och ti middag. 8 9

Binda kodioxid Vi har arbetat hårt i många år för att minska vårt kimatavtryck och ändå har vi, precis som aa andra, ångt kvar innan utsäppen hamnar på no. Därför har vi sedan 2008 kimatkompenserat aa de utsäpp som uppstått i vår everantörskedja. När vi nu anserar våra kimatpositiva burgare så ökar vi dessutom kimatkompensationen ti att omfatta fer dear, ti exempe gästens resa ti och från restaurang. ETT EFFEKTIVT SÄTT att dammsuga atmosfären på kodioxid är genom växternas finuriga process fotosyntesen, där kodioxid tas upp och agras i växtdearna. Så har naturen jobbat i fyra mijarder år. Men det finns gränser för hur mycket kodioxid en växt kan ta upp och för att ta upp mer kodioxid från atmosfären behöver vi fer växter. Gärna träd som binder kodioxiden under en ång tid. Sedan 2008 har vi åtit pantera 1,5 mijoner träd i Afrika, framför at i projektet Trees for Goba Benefits i Uganda. Det motsvarar en yta på 4 700 fotbospaner eer som om vi tagit bort 180 000 bensinbiar från gatorna under ett år. Vi kompenserar genom Pan Vivo-certifierade trädpanteringsprojekt. Träden som panteras tar upp och agrar kodioxid i biomassan. Det är sjäva kimatnyttan. Men det finns fer fördear med trädpanteringen, för dessutom tar rötterna upp näring, binder vatten och förbättrar jordmånen. Och så skapar projekten socia nytta för de jordbrukare som är med. Det känns extra viktigt, eftersom det är människor som redan är utsatta och sårbara för kimatförändringar. 1,5 MILJONER TRÄD! 5 frågor om trädpantering: 1. KOMMER TRÄDEN ATT STÅ KVAR FÖR EVIGT? Nej. Och det är inte meningen heer. När ett träd tas ned för att ti exempe bi ti en sto eer ett hus, så panteras nya träd som också binder kodioxid. 2. MEN OM DET BLIR SKOGSBRAND DÅ? Om ett stort anta träd dör i en ed, finns det tiräckigt med buffert av träd panterade på andra stäen så att rätt mängd kodioxid fortfarande är bunden. Det ädsta Pan Vivo-projektet är från 1994 och bomstrar fortfarande. 3. DET TAR TID FÖR TRÄD ATT VÄXA, ÄR DET VERKLIGEN RÄTT ATT TILLGODO- RÄKNA SIG KLIMATNYTTAN REDAN NU? Det tar ungefär 20 år för ett träd att bi fuvuxet, beroende på viken art pratar om. Samtidigt kan de mänskiga utsäppen av kimatgaser ta 100 år på sig att verka. Det betyder att träden karar av sitt jobb 80 år före utsäppen gör det. Vi behöver mer träd och mer skog VISSTE DU ATT en stor de av värdens utsäpp av kimatgaser kommer från att vi hugger ned skog för att oda mat istäet? Värdens tropiska skogar är viktiga för att regera kimatet både okat och gobat och de agrar enorma mängder ko. På grund av snabb avskogning har skogarna gått från att binda ko ti att bi de största utsäppskäorna av växthusgaser. Idag är jordbruk och mat produktion den största orsaken bakom avskogning. Det känns extra viktigt för oss som är en de av ivsmedesbranschen att hjäpa ti att få tibaka en de av de träd som nu försvunnit. 4. KONKURRERAR TRÄDPLANTERING MED MATPRODUKTION? Nej. Småbrukarna som vi deta gör det friviigt och bestämmer sjäva över sin mark. Men innan projektet drar igång säkrar Pan Vivo att det inte finns någon konfikt mean produktion av grödor och träd. Dessutom ger träden direkta inkomster. 5. FÖRSÖKER MAX KÖPA SIG ETT RENT SAMVETE? Nej. Genom vår kimatkompensation tar vi direkt ansvar för våra utsäpp, samtidigt som vi arbetar med att minska vår kimatpåverkan. Det är inte antingen eer utan både och. Aa måste göra så mycket de kan för att bidra ti att ösa kimatfrågan. Om vi inte hade kimatkompenserat hade vi tagit mindre ansvar. VISSTE DU ATT: Företag som kimatkompenserar minskar sina utsäpp snabbare än företag som inte gör det? Det är inte så konstigt eftersom: Dessa företag redan är mer engagerade i kimatfrågan än snittet. Anaysen driver kunskap och engagemang för att minska utsäppen. En kostnad för utsäppen driver ytterigare på engagemanget för att minska. ENLIGT THE BOTTOM LINE REPORT 2015 FRÅN ECOSYSTEM MARKETPLACE SOM INKLUDERAR FÖRETAG SOM RAPPORTERAR TILL CDP (CARBON DISCLOSURE PROJECT) SÅ MINSKAR FÖRETAG SOM KLIMATKOMPENSERAR SINA SCOPE 1 UTSLÄPP TRE GÅNGER SNABBARE ÄN FÖRETAG SOM INTE KLIMATKOMPENSERAR. 10 11

Hur vi binder kodioxid i framtiden Både bioko och BECCS är spännande satsningar framåt i tiden. Vi tror på trädpantering men är också öppna för andra sätt att binda kodioxid på i framtiden. Vi är därför med i piotprojektet Carbon Vaey som innebär att matrester från vår restaurang i Ystad i södra Sverige används för att skapa bioko i en pyroysugn hos Skånefrö i Östra Tommarp. Biokoet kvantifieras av företaget Ecoera och sprids sedan ut på Skönadas gård på Österen. KOLET som fanns i matresterna kommer ursprungigen från atmosfären, som kodioxid. Det togs upp genom fotosyntesen av de växter som bev vår mat. När biokoen sedan sprids ut på åkermarken på Österen ska den igga kvar där i minst 100 år samtidigt som åkermarken bir bördigare. Resutatet hoppas vi bir att skördarna bir bättre, att antbrukaren kan använda mindre mängd konstgödse och andra kemikaier och att vi hittat ett sätt att binda kodioxid i Sverige under ång tid. Hebra, tycker vi, eftersom vi då skue både sama in kodioxid och få en mer håbar matproduktion. Men vi får vänta på vad testresutaten säger. Det finns fortfarande frågetecken att räta ut. IDAG! I MORGON? I FRAMTIDEN? TRÄDPLANTERING BIOKOL BECCS Den här svarta röken kommer inte från avgasröret. Det är bioko som sprids ut för att stanna kvar i marken i hundratas eer ti och med tusen år som ett sätt att binda kodioxid på. Vad är det? Träd tar upp CO 2 från atmosfären när de växer. Bioko agrar ko i jordbruksmark i minst 100 år. Teknik för att pumpa ned kodioxid från förnybara bränsen i berggrunden. Kan vi använda det nu? Hur mycket kodioxid kan det binda? Ja. Det är vä utveckat, finns certifierat och är spritt över värden. Upp ti 100 procent av människans utsäpp i minst några årtionden. Både ja och nej. Tekniken för att skapa bioko är vä beprövad men det finns ingen standardiserad metod för att räkna på nyttan. Kanske 9 15 procent av mänskighetens åriga utsäpp. KÄLLA: CARBON TRACKER, ROYAL SOCIETY: GEOENGINEERING THE CLIMATE (2009) OCH EGNA BERÄKNINGAR. Nej. Detta är fortfarande på experimentstadiet. Ingen kommersie anäggning har kommit igång ordentigt. Kanske 9 15 procent av mänskighetens åriga utsäpp. EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN: Piotexperimentet Carbon Vaey BÅDE BIOKOL OCH BECCS är spännande satsningar framåt i tiden när de kan skaas upp men eftersom vi måste börja binda kodioxiden nu, så är trädpantering ett mer beprövat och reaistiskt aternativ. Dessutom är trädpantering så kostnadseffektivt att många kan våga investera i det. I framtiden bir det dessutom ättare att gå över ti bioko och BECCS ju mer träd, skogar och vegetation vi har. För oss kostar det motsvarande omkring en fjärdedes procent av vår totaa omsättning. Våra gäster uppskattar att vi tar ansvar för kimatet och vi vet att det önar sig även om det kräver investeringar. I framtiden hoppas vi kunna väja från ett myer av innovativa tekniska ösningar. Metoderna för negativa utsäpp är kanske ungefär där vindkraft och soceer var för 30 år sedan det vi säga att vi ännu inte riktigt vet om de kommer att utvecka sig ti kostnadseffektiva ösningar i framtiden. Ifa fer företag skapar kimatpositiva produkter kan efterfrågan på negativa utsäpp öka och det borde snabba på den tekniska utveckingen. Så att vi kan nå de gobaa kimatmåen. 12 13

With cimate positive burgers MAX chaenges our easy assumptions about what is possibe. Cimate positive must be the new goa for every brand committed to cimate action. If a burger company can do it, then so can you. SOLITAIRE TOWNSEND CO-FOUNDER OF FUTERRA & CO-FOUNDER OF CLIMATE OPTIMIST CAMPAIGN Cimate change is for rea. Our carbon emissions are the cause. By measuring, reducing and capturing our carbon emissions we are fighting cimate change. MAX s Green Famiy and Cimate Positive Burgers are positive actions against cimate change. In the fight against cimate change, MAX is an inspiration for others. ALASDAIR SKELTON PROFESSOR, GEOCHEMISTRY AND PETROLOGY, STOCKHOLM UNIVERSITY Så bir du kimatpositiv Det är inte bara produkter och företag som kan bi kimatpositiva, det kan du också bi. Så här kan du som privatperson bi kimatpositiv i tre steg: It is great to see MAX Burgers deveoping and promoting their coection of vegan and acto- ovo vegetarian burgers that have a much smaer carbon footprint than a beef burger. This is the direction the word needs to trave. PAUL DICKINSON EXECUTIVE CHAIR, CDP (CARBON DISCLOSURE PROJECT) MAX är en föregångare när det gäer håbarhet och kimat i ett av värdens mest moderna änder Sverige. Att nu bi först i värden med att servera kimatpositiva burgare som bidrar ti att minska haten av kodioxid i atmosfären är banbrytande och ger hopp om att vi kan kara kimatfrågan. Jag hoppas innerigt att fer företag föjer efter. KARL-HENRIK ROBÈRT PROFESSOR I STRATEGISK HÅLLBAR UTVECKLING OCH GRUNDARE AV DET NATURLIGA STEGET Rich word diets are screwing the panet with ever-worsening impacts on cimate, water, soi and biodiversity. So just imagine a burger that epitome of Western diets that addresses a these issues head-on, and even achieves a positive outcome for the cimate rather than a negative one. That s what MAX Burgers is now promising to deiver got to be worth sniffing out! JONATHON PORRIT FOUNDER FORUM FOR THE FUTURE, FORMER DIRECTOR OF FRIENDS OF THE EARTH, AUTHOR OF EIGHT BOOKS ON SUSTAINABILITY MAX tar nu tar nu ytterigare ett steg i sitt kimatarbete. De gör det som resten av värden också måste göra inte bara arbeta för noa utsäppen av växthusgaser utan också börja dammsuga atmosfären på kodioxid så att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på sikt faktiskt minskar. Det är ett imponerande och viktigt steg mot framtiden. SVANTE AXELSSON NATIONELL SAMORDNARE FÖR FOSSILFRITT SVERIGE OCH TIDIGARE GENERALSEKRETERARE FÖR SVENSKA NATURSKYDDSFÖRENINGEN 1 2 3 Anaysera dina utsäpp. Med hjäp av kimatkakyatorn.se. Minska dina utsäpp. Börja med att svara på frågan Vika tre saker kan jag göra för att minska mina utsäpp under det kommande året?. Inspirationen får du från steg 1. Jobba sen på för att minska. Bind minst 110 % av utsäppen. Det finns många sätt att kimatkompensera. Vi på MAX gör det via www.zeromission.se. Men det finns aternativ som ti exempe www.mycimate.org, www.southpoe.com och www.tricorona.se. The future is an economy that stores carbon rather than emits it, purifies sois and waters rather than poutes them and enhances biodiversity rather than harms it. MAX is creating the future. I'm in. OWEN GAFFNEY CO-FOUNDER FUTURE EARTH MEDIA LAB, GLOBAL SUSTAIN- ABILITY ANALYST AT STOCK- HOLM RESILIENCE CENTRE Många frågar mig vad de kan göra för kimatet som är ätt, inte för dyrt och kan göras nu. En de av mitt svar är att äta på MAX. Deras kimatresutat är imponerande och med Kimatpositiva burgare gör de kimataktivism enke, snabb och god! MATTIAS GOLDMANN VD FÖR TANKESMEDJAN FORES, UTSEDD TILL MÄKTIGAST I HÅLLBARHETSSVERIGE 2016 Consumer brands around the gobe are strugging to innovate in a way that not ony heps save the panet, but aso gives consumers an immediate sensation of cooness. MAX does both by bringing cimate positivism in to an indugent fast food-word. CHRISTINA CHENG LEADING SWEDISH TREND EXPERT, FOUNDER SPRILLO På cipop.org hittar du fer kimatpositiva produkter Du hittar ett register över värdens kimatpositiva pro - dukter på www.cipop.org. Cipop är en akronym för Cimate Positive Products. Det är inte så många produkter registrerade där ännu men de kan snabbt bi fer. Särskit om du är med och driver på genom att berätta för de företag du handar av eer jobbar på att de borde skapa kimatpositiva produkter. Cipop.org är en webbpats konstruerad av MAX och Mevo som är pionjärer inom kimatpositiva produkter. MAX erbjuder kimatpositiva burgare i sex änder (Sverige, Norge, Danmark, Poen, Egypten och Förenade Arabemiraten) och Mevo erbjuder kimatpositiv bidening på Nya Zeaand. Tänk att två företag på exakt motsatta sidor av kotet tänkte samma tanke samtidigt. Det är nog ett tecken på att tiden är mogen för andra företag att också skapa kimatpositiva produkter. Den som är en de av probemet ska också vara en de av ösningen. Syftet med cipop.org är att registrera aa värdens kimatpositiva produkter så att människor som vi rösta på kimatet med pånboken kan hitta produkterna. MAX och Mevo vi att cipop.org ska ägas av en icke-vinstdrivande organisation så småningom och de panerar att ge bort den ti rätt partner när de har hittat den. 15