Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2017

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2014 2015 2016 2017 2016/ 2015 2017/ 2016 Världen Export Totalt 1 758 1 896 1 926 2 046 1,6 6,2 100 2017 Varor 1 230 1 283 1 303 1 415 1,6 8,6 100 Tjänster 528 613 623 631 1,7 1,2 100 Import Totalt 1 586 1 689 1 730 1 891 2,4 9,3 100 Varor 1 111 1 169 1 201 1 305 2,8 8,7 100 Tjänster 475 520 529 586 1,7 10,8 100 Inre marknaden Export Totalt 1 243 1 330 1 352 1 446 1,7 6,9 70,7 1 Varor 895 926 942 1 018 1,8 8,1 71,9 Tjänster 348 404 410 427 1,5 4,2 67,8 Import Totalt 1 220 1 299 1 361 1 504 4,8 10,5 79,5 Varor 870 925 976 1 060 5,5 8,6 81,2 Tjänster 350 375 386 443 2,9 15,0 75,7 EU (28) Export Totalt 1 030 1 104 1 120 1 202 1,4 7,3 58,7 Varor 758 785 800 867 1,9 8,4 61,3 Tjänster 272 320 319 335 0,0 4,8 53,0 Import Totalt 1 090 1 163 1 222 1 352 5,1 10,6 71,5 Varor 779 826 875 953 6,0 8,8 73,0 Tjänster 312 337 347 400 3,1 15,1 68,2 Norden Export Totalt 463 488 505 541 3,4 7,3 26,5 Varor 316 323 327 355 1,5 8,5 25,1 Tjänster 147 166 177 186 7,1 4,9 29,5 Import Totalt 337 349 362 394 3,8 8,9 20,8 Varor 230 242 250 267 3,6 6,9 20,5 Tjänster 106 107 112 127 4,3 13,3 21,6 Östersjöländerna 2 Export Totalt 743 784 800 873 2,0 9,1 42,7 Varor 538 554 563 623 1,6 10,7 44,0 Tjänster 205 231 238 250 3,0 5,4 39,7 Import Totalt 725 749 781 857 4,2 9,8 45,3 Varor 554 571 599 648 4,9 8,2 49,6 Tjänster 171 179 182 209 1,8 15,0 35,7 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Utrikeshandel 2014 2015 2016 2017 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 230,4 1 282,5 1 303,1 1 415,4 Import 1 111,1 1 168,6 1 200,9 1 305,1 Nettohandel 119,3 113,9 102,2 110,3 Export till EU(28) 757,9 785,0 800,2 867,2 Import från EU(28) 778,6 826,2 875,4 952,8 Nettohandel (EU(28) -20,7-41,3-75,2-85,7 Förändring (%) Export 5,8 4,2 1,6 8,6 Import 6,6 5,2 2,8 8,7 Export till EU(28) 7,0 3,6 1,9 8,4 Import från EU(28) 6,3 6,1 6,0 8,8 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 527,6 613,1 623,3 630,9 Import 474,6 520,0 528,9 586,1 Nettohandel 53,0 93,1 94,4 44,7 Förändring (%) Export 9,0 16,2 1,7 1,2 Import 13,6 9,6 1,7 10,8 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2014 2015 2016 2017 Svenska DI i utlandet 63,1 121,4 50,7 207,8 Utländska DI i Sverige 27,7 58,2 104,3 131,6 2014 2015 2016 2017 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 3 120,5 3 118,1 3 379,4 3 301,2 Utländska DI i Sverige 2 504,0 2 633,0 2 725,4 2 757,6

Enheten för internationell 2018-03-15 Dnr: 2018/00448 handelsutveckling Sammanfattning helåret 2017 Bytesbalansen visade ett överskott på 145 miljarder 2017, motsvarade 3,2 procent av BNP. Detta var en minskning med 22 procent jämfört med 2016. Handelsutvecklingen 2017 Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 6,2 procent jämfört med 2016. Importen av varor och tjänster ökade med 9,3 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 5,0 procent i volym och 9,6 procent i värde. Varuimporten ökade med 3,9 procent i volym och med 8,7 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 307 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 313 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -6,2 miljarder vilket kan jämföras med -15 miljarder 2016. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom Afrika, där den minskade med 2,9 procent. Mest ökade exporten till Oceanien och Asien, med 19 respektive 15 procent. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Amerika. Störst var ökningen från Afrika och Övriga Europa, med 63 respektive 10 procent. export efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom gruppen Övriga varor. Verkstadsvaror och Kemivaror var de grupper som ökade mest i volym. Även mätt i värde var utvecklingen positiv för samtliga varugrupper. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror och Mineralvaror. import efter varugrupp Volymutvecklingen var positiv för samtliga varugrupper utom Energivaror. Mätt i värde ökade importen för samtliga varugrupper. Energivaror och Mineralvaror var de grupper som ökade mest mätt i värde. Mätt i volym ökade importen mest för Verkstadsvaror och Mineralvaror. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen ökade tjänsteexporten med 1,2 procent och tjänsteimporten med 11 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 631 miljarder och tjänsteimporten till 586 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 45 miljarder. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Transporter och Tele- data- och informationstjänster. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 53 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 68 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 51 till 208 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige ökade från 104 till 132 miljarder. Direktinvesteringstillgångar Vid slutet av 2017 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 301 miljarder, en minskning med 2,3 procent.

De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 758 miljarder efter en ökning på 1,2 procent från slutet av 2016.

Innehåll 1. Om rapporten... 2 2. Handelns utveckling det fjärde kvartalet 2017... 2 3. Bytesbalansen... 6 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 8 4.1 Sveriges export och import av varor... 8 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 8 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 12 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 16 4.2.1 Export... 16 4.2.2 Import... 19 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 22 4.3.1 Svensk export... 22 4.3.2 Svensk import... 26 5. Tjänstehandel... 31 6. Direktinvesteringar... 39 6.1 Direktinvesteringsflöden... 39 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 40 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 41 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 44 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 44 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 46 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 49 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2017, i löpande priser (SCB)

1

1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2017. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 1 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör rapportens huvudsakliga källa. 2. Handelns utveckling det fjärde kvartalet 2017 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte Sveriges varuhandel 2 starkt sista kvartalet 2017 jämfört med motsvarande kvartal 2016. Varuexporten ökade med 6,8 procent och varuimporten ökade med 5,7 procent. 1 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 2 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 2

Diagram 2.1 25 Förändring i svensk varuexport (januari 2015 - januari 2018) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2015 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 20 Förändring i svensk varuimport (januari 2015 - januari 2018) Förändring över motsvarande peirod föregående år 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2015 2016 2017 2018 Månadsvis Kvartalsvis Både varuexport och varuimport har ökat stort under hela året jämfört med 2016; totalt under 2017 ökade varuexporten med 9,6 procent och varuimporten med 8,7 procent. Både handeln med EU och handeln med länder utanför EU bidrog till den positiva utvecklingen. Värdet på varuexporten uppgick sista kvartalet 2017 till 348 miljarder och för varuimporten 352 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt och uppgick till -3,9 3

miljarder. Även sett till helåret 2017 var Sveriges varuhandelsnetto negativt (- 6,2 miljarder) och så var även fallet 2016 (-15 miljarder). 2016 var första gången sedan 1982 som Sverige hade ett negativt varuhandelsnetto för ett helår. Enligt betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 2,7 procent medan tjänsteimporten ökade med 7,3 procent det fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 168 miljarder och tjänsteimporten till 154 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 14 miljarder. Tjänsteexporten har under de två senaste åren utvecklats svagt jämfört med tidigare års kraftiga ökningar i tjänsteexporten. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP (löpande priser) med 4,2 procent det fjärde kvartalet 2017 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med föregående kvartal (dvs. tredje kvartalet 2017) ökade BNP med 1,4 procent 3. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar 4. I volymtermer ökade då BNP med 0,9 procent. Sammantaget bidrog exportnettot positivt till BNPförändringen med 0,6 procentenheter mellan fjärde och tredje kvartalet 2017. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna ökade den totala exporten med 2,4 procent, mätt i volym, jämfört med det tredje kvartalet; varuexporten ökade med 3,2 procent och tjänsteimporten ökade med 0,7 procent. Importen ökade sammantaget med 1,2 procent; varuimporten med 2,0 procent medan tjänsteimpor-ten minskade med 0,6 procent. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 25 20 15 10 5 0-5 -10 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2015-2017) -15 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 2015 2016 2017 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige 3 Vid jämförelse mellan två på varandra följande kvartal (konsekutiv utveckling) redovisas enbart säsongsrensade värden. 4 Även kallat fasta priser. 4

Den starka svenska utvecklingen av varuexporten det senaste kvartalet är i stort i linje med utvecklingen för andra jämförbara länder. Finland redovisade en starkare positiv utveckling av varuexporten, men detta ska ses utifrån att Finlands utveckling har varit betydligt svagare de senaste två åren. Preliminär statistik från SCB för januari 2018 visar fortsatt stark utveckling för både svensk varuexport och varuimport. Varuexporten uppgick till 115 miljarder, vilket innebär en ökning med 12 procent jämfört med motsvarande månad föregående år. Varuimporten uppgick till 117 miljarder, en ökning med 14 procent jämfört med januari 2016. Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 5 uppgick första kvartalet 2018 till 62,9, vilket innebär att det är fler som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Det är den högsta nivån på index sedan andra kvartalet 2011. Även Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar på en starkare utveckling än normalt och tyder på ett fortsatt starkt efterfrågeläge för exportmarknaden 6. 5 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. 6 Konjunkturinstitutet - Konjunkturbarometern Mars 2017. 5

3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 145 miljarder 2017, motsvarade 3,2 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period 2016 har överskottet i bytesbalansen minskat med 22 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2008-2017 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 3.2 Handelsbalans 7 Helåret 2017 uppgick Sveriges handelsbalans till 110 miljarder, vilket var 8 miljarder mer än motsvarande 2016. Handelsbalansen uppgick till 2,4 procent av BNP, tjänstebalansen 1,0 procent och kapitalavkastningen 1,1 procent. 7 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 6

Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2008-2017 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 7

4. Varuhandel 8 4.1 Sveriges export och import av varor Helåret 2017 ökade Sveriges varuexport med 5,0 procent mätt i volym, och med 9,6 procent mätt i värde, jämfört med 2016. Varuimporten ökade med 3,9 procent i volym och med 8,7 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar mellan 2016 och 2017. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick för helåret 2017 till 1 307 miljarder kronor och varuimporten till 1 313 miljarder kronor. Handelsnettot var negativ och uppgick till -6,2 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på -15 miljarder 2016. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2013-2017. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 9, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2013 2014 2015 2016 2017 Förändring (%) Export 1 090,8 1 127,0 1 180,5 1 192,6 1 306,8 9,6 intra-eu(28) 629,3 658,7 690,3 705,1 773,0 9,6 extra-eu(28) 461,5 468,2 490,2 487,4 533,8 9,5 Import 1 046,0 1 111,0 1 167,0 1 207,6 1 313,0 8,7 intra-eu(28) 726,5 770,5 823,0 865,3 939,7 8,6 extra-eu(28) 319,6 340,5 344,1 342,3 373,3 9,1 Anm: Import enligt avsändningsland. 2017 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 59 procent. Amerika och Asien tog emot 10 respektive 13 procent av Sveriges export. Jämfört med 2016 ökade exporten till samtliga världsdelar utom Afrika. Störst var exportökningen till Oceanien och Asien, med 19 respektive 15 procent. Exporten till både EU och övriga Europa ökade med 9,6 procent, medan exporten till Amerika ökade med 4,6 procent. Exporten till Afrika minskade med 2,9 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent) och mer specifikt från EU-länderna (72 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Ame- 8 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 9 Regionen Oceanien m. fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 8

rika. Störst var ökningen från Afrika (63 procent), följt av Övriga Europa (10 procent), Oceanien (8,9 procent) och EU (8,6 procent). Importen från Asien ökade med 7,0 procent medan importen från Amerika minskade med 0,6 procent. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2016 2017 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2016 2017 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, 9

plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2016 2017 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel 2017 Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 2016 3 kv 2017 4 kv 2017 2017 2016 3 kv 2017 4 kv 2017 2017 10,1 Skogsvaror 2,1 1,7 1,8 2,2-1,1 3,7 5,6 5,4 10,5 Mineralvaror 7,3 9,2 1,2 3,9 1,1 24,8 10,5 21,9 13,1 Kemivaror 3,6 0,8 4,0 4,6-1,3 2,8 2,4 7,5 6,9 Energivaror 6,9 4,1 10,0 2,4-7,3 19,1 16,7 26,1 45,6 Verkstadsvaror 2,4 8,5 10,9 8,0 2,4 8,4 8,0 8,4 13,8 Övriga varor -0,1-1,4 1,8-0,5 4,3 2,0 0,4 3,4 100 Totalt 2,9 5,0 7,0 5,0 1,0 10,3 8,0 9,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 2017 ökade Sveriges varuexport med 5,0 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar), och med 9,6 procent mätt i värde, jämfört med 2016. Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen var positiv för samtliga 10

varugrupper utom gruppen Övriga varor. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling beror på en prisuppgång för varugruppen. Mätt i volym ökade exporten mest för Verkstadsvaror och Kemivaror. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel 2016 Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 2016 3 kv 2017 4 kv 2017 2017 2016 3 kv 2017 4 kv 2017 2017 2,8 Skogsvaror 9,0 4,5 0,6 4,5 6,5 9,6 5,3 8,3 7,7 Mineralvaror 9,1 4,0 5,4 4,8 2,3 16,4 14,4 19,1 12,1 Kemivaror 3,7 5,2 3,1 2,9-0,7 8,0 6,3 6,8 10,1 Energivaror 10,5-7,1-2,4-0,2-5,2 7,3 10,0 23,0 44,4 Verkstadsvaror 6,2 6,4 7,0 6,3 5,2 8,3 6,0 7,6 22,9 Övriga varor 3,4 1,5 3,8 1,2 6,1 2,8 0,4 3,5 100 Totalt 5,9 3,4 4,7 3,9 3,5 7,3 5,7 8,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. 2017 ökade varuimporten med 3,9 procent i volym och med 8,7 procent i värde jämfört med motsvarande period 2016. Mätt i värde ökade importen för samtliga varugrupper. Särskilt stark var utvecklingen för Energivaror och Mineralvaror. Räknat i volym minskade däremot importen av Energivaror något. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror och Mineralvaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2016 2017 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 11

4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2001 till 2017. Helåret 2017 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 6,2 miljarder, vilket var en minskning jämfört med 2016 då exportunderskottet uppgick till 15 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Nettointäkterna från dessa länder ökade med 11 procent 2017, från 145 till 160 miljarder. Handeln med EU gav ett exportunderskott på 167 miljarder, vilket var ett något större underskott än 2016. 10 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2016 respektive 2017. Nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt är negativ medan den är positiv för Skogsvaror, Mineralvaror, Kemivaror och Verkstadsvaror. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en minskning av nettohandelsunderskottet. Medan varugrupperna som redan hade ett negativt handelsnetto, Övrigt och Energi, ökade på detta underskott, ökade överskottet för de varugrupper som redan hade positiva handelsnetton. 10 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 12

Diagram 4.6 150 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2016 2017 100 50 Mdr kr 0-50 -100-150 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skogsvaror 91,8 90,1 92,6 94,5 91,1 95,0 Mineralvaror 42,7 32,5 35,5 28,5 27,8 36,3 Järn och stål 17,2 13,5 16,0 16,7 14,0 14,3 Kemivaror -3,3 6,3-0,4 12,0 10,8 12,7 Läkemedel 26,4 25,9 28,5 37,2 31,7 36,2 Energivaror -62,5-57,8-52,1-35,9-35,6-41,6 Verkstadsvaror 59,7 55,8 29,3 21,7 7,7 12,4 Maskiner 71,8 67,3 62,5 64,0 59,4 61,2 Elektrovaror och telekom -29,0-32,8-36,6-47,8-55,0-59,7 Vägfordon 15,7 17,0 2,9 7,9 6,0 22,0 Övriga varor -74,5-82,1-89,0-107,3-116,8-121,0 Livsmedel -45,0-46,9-49,6-55,3-59,0-60,9 Total 53,9 44,8 16,0 13,4-15,0-6,2 13

4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick 2017 till 77 miljarder, medan importen uppgick till 78 miljarder. Detta ger ett exportunderskott på 0,7 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 10,7 miljarder 2016. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 38 miljarder kr, knappt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU-länder uppgick till 71 miljarder 2017, motsvarande 91 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 36,2 46,6-10,3 17,8 40,3-22,5 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 2017 77,0 77,8-0,7 38,2 71,1-33,0 Diagram 4.7 100 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 60 Mdr kr 40 20 0-20 -40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. 2017 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 36 miljarder, en ökning av överskottet med 4,6 miljarder jämfört med 2016. Handeln med läkemedel till enbart EU-länder svarade för 39 procent av exporten och 82 procent av importen. 14

Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 57,5 31,1 26,4 29,5 25,3 4,2 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 2017 74,2 38,0 36,2 28,7 31,3-2,6 Diagram 4.8 80 70 60 50 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto Mdr kr 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. 2017 gav handeln med livsmedelsvaror ett underskott på 61 miljarder kronor, 2 miljarder mer än 2016. Jämfört med 2016 ökade exporten av livsmedelsvaror med 1 procent och importen med 2 procent. Den största handeln av livsmedel sker med andra EU-länder. Exporten till andra EU-länder uppgick till 62 miljarder och importen från EU till 85 miljarder, vilket gav ett underskott på 23 miljarder 2017. 15

Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2012 58,3 103,3-45,0 40,4 65,6-25,2 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 2017 83,7 144,6-60,9 61,7 84,7-23,1 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 11 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för 2017 respektive 2016. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. 2017 uppgick exporten till EU till 773 miljarder, motsvarande 59 procent av den totala exporten på 1 307 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 404 miljarder, motsvarande 52 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. 11 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 16

Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2016 2017 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 160 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2016 2017 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 17

Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden 2017 samt värdeförändring mellan 2016 och 2017. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2017 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2016 Tyskland 143,0 10,9 14,1 Finland 90,3 6,9 11,6 Danmark 89,5 6,9 7,5 Storbritannien 81,3 6,2 13,0 Nederländerna 71,2 5,5 10,7 Belgien 57,2 4,4 2,8 Frankrike 54,8 4,2 4,1 Polen 39,8 3,0 3,0 Italien 35,2 2,7 10,1 Spanien 25,1 1,9 7,7 Österrike 12,3 0,9 21,7 Tjeckien 11,0 0,8 13,1 Estland 11,0 0,8 13,9 Litauen 8,4 0,6 7,7 Portugal 6,7 0,5 3,4 Ungern 6,0 0,5 12,9 Irland 5,2 0,4-24,3 Grekland 3,8 0,3 12,9 Lettland 3,7 0,3-3,8 Slovakien 3,6 0,3 28,3 Rumänien 3,2 0,2 11,7 Slovenien 1,7 0,1 34,0 Bulgarien 1,5 0,1 27,6 Luxemburg 1,1 0,1 40,2 Kroatien 1,0 0,1 0,0 Cypern 0,3 0,0 20,4 Malta 0,3 0,0-56,5 Ospec i EU 4,8 0,4 43,5 EU Totalt 773,0 59,2 9,6 Norge 133,4 10,2 7,7 Island 3,3 0,3 17,9 Norden 316,6 24,2 8,8 Liechtenstein 0,0 0,0-25,6 Inre marknaden 909,7 69,6 9,4 Övriga länder 397,0 30,4 10,1 Export Totalt 1 306,8 100,0 9,6 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 18

4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. 2017 uppgick den svenska importen från EU till 940 miljarder, vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 1 313 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick 2017 till 1 047 miljarder och utgjorde 80 procent av Sveriges totala import. 19

Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2016 2017 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 300 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2016 2017 250 Mdr kr 200 150 100 50 0 20

Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2017 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2016 Tyskland 246,4 18,8 8,4 Nederländerna 117,3 8,9 12,7 Danmark 94,8 7,2 3,3 Storbritannien 67,7 5,2 8,4 Belgien 64,5 4,9 12,7 Finland 62,0 4,7 12,9 Frankrike 51,5 3,9 4,7 Polen 51,2 3,9 15,0 Italien 42,9 3,3 9,5 Tjeckien 19,1 1,5 8,0 Spanien 18,5 1,4 13,9 Österrike 16,7 1,3 10,0 Estland 15,5 1,2-17,0 Ungern 12,7 1,0 26,1 Irland 12,7 1,0-2,6 Litauen 11,8 0,9 13,6 Slovakien 9,0 0,7-3,0 Lettland 6,9 0,5 6,7 Portugal 4,4 0,3-3,5 Rumänien 3,7 0,3-6,0 Luxemburg 2,8 0,2 8,3 Slovenien 2,7 0,2 25,5 Bulgarien 2,0 0,2 30,2 Grekland 1,6 0,1 10,6 Kroatien 0,8 0,1 6,9 Cypern 0,5 0,0 39,2 Malta 0,2 0,0-46,7 Ospec i EU 0,0 0,0-99,1 EU Totalt 939,7 71,6 8,6 Norge 106,6 8,1 6,8 Island 0,3 0,0-18,4 Norden 263,6 20,1 6,8 Liechtenstein 0,1 0,0 3,4 Inre marknaden 1 046,6 79,7 8,4 Övriga länder 266,4 20,3 10,0 Import Totalt 1 313,0 100,0 8,7 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 21

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade för 41 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. Tabell 4.10 visar vilka länder i denna grupp som var mottagare av störst exportvärde. Norge är det i land som Sverige i särklass exporterar mest till, 10 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Schweiz och Turkiet, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2003 illustreras i Diagram 4.15. Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2017 EU(28) 59,2% Oceanien m fl 1,6% Övriga Europa 14,6% Asien 12,7% Amerika 9,8% Afrika 2,1% Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 2017 Andel (%) 2016 2017 Värdeförändring (%) Övriga Europa 174,3 191,0 14,6 14,6 9,6 varav: Island 2,8 3,3 0,2 0,3 17,9 Norge 123,9 133,4 10,4 10,2 7,7 Ryssland 14,6 18,7 1,2 1,4 27,9 Schweiz 14,3 14,2 1,2 1,1-1,1 Turkiet 11,8 14,0 1,0 1,1 18,8 Ukraina 3,5 3,3 0,3 0,3-4,8 22

Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2003-2017 Export Import (ursprungsland) 160 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick till 27 miljarder 2017, en minskning med 2,9 procent jämfört med 2016. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 2,1 procent 2017, vilket är 0,3 procentenheter mindre än 2016. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2016 2017 Andel (%) 2016 2017 Värdeförändring (%) Nordafrika 14,6 13,9 1,2 1,1-4,7 varav: Algeriet 3,2 2,1 0,3 0,2-35,4 Egypten 6,4 6,3 0,5 0,5-2,1 Marocko 3,3 4,0 0,3 0,3 20,5 Västafrika 4,2 3,5 0,4 0,3-16,1 varav: Nigeria 1,5 0,9 0,1 0,1-44,1 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 9,5 10,1 0,8 0,8 5,9 Sydafrika 6,4 7,3 0,5 0,6 15,2 Totalt 28,3 27,5 2,4 2,1-2,9 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 129 miljarder kronor 2017, vilket är en ökning med 4,6 procent jämfört med föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog 2017 emot 6,9 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges 23

handel med USA sedan 2003. Medan exporten till USA ökade något i värde, minskade den i andel av total export, från 7,3 procent 2016. Exporten till Kanada, den näst största amerikanska exportmarknaden, minskade med 1,3 procent 2017 jämfört med 2016. Exporten till Kanada motsvarade 0,8 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2016 2017 Andel (%) 2016 2017 Värdeförändring (%) Nordamerika 98,1 101,1 8,2 7,7 3,0 varav: Kanada 10,4 10,3 0,9 0,8-1,3 USA 87,0 90,0 7,3 6,9 3,4 Central- och Sydamerika 24,9 27,6 2,1 2,1 11,0 varav: Argentina 2,4 2,5 0,2 0,2 1,0 Bolivia 0,3 1,3 0,0 0,1 335,2 Brasilien 6,8 7,3 0,6 0,6 8,1 Chile 2,5 2,8 0,2 0,2 9,6 Colombia 0,7 1,0 0,1 0,1 32,2 Mexiko 6,0 6,5 0,5 0,5 8,8 Peru 1,8 1,8 0,1 0,1 1,9 Totalt 123,0 128,7 10,3 9,8 4,6 Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2003-2017 Export Import (ursprungsland) 120 100 80 Mdr kr 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 24

Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 15 procent. De största asiatiska mottagarländerna är Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2003. Kina tog emot svensk export till ett värde av 59 miljarder, en ökning med 27 procent jämfört med 2016. Exporten till Kina motsvarade 4,5 procent av total svensk export 2017. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2003-2017 Export Import (ursprungsland) 80 70 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 25

Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2016 2017 Andel (%) 2016 2017 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 27,2 30,4 2,3 2,3 11,8 varav: Förenade Arabemiraten 5,8 6,3 0,5 0,5 8,3 Irak 2,1 1,3 0,2 0,1-38,3 Iran 2,2 4,3 0,2 0,3 92,7 Israel 2,5 3,1 0,2 0,2 19,9 Oman 1,1 1,0 0,1 0,1-6,5 Saudiarabien 9,3 9,2 0,8 0,7-1,0 Qatar 1,5 2,0 0,1 0,2 32,4 Övriga Asien 117,7 135,9 9,9 10,4 15,5 varav: Filippinerna 1,1 1,4 0,1 0,1 28,6 Hongkong 4,6 4,0 0,4 0,3-13,4 Indien 8,9 11,4 0,7 0,9 28,2 Indonesien 3,0 4,0 0,3 0,3 34,1 Japan 17,9 19,5 1,5 1,5 9,0 Kazakstan 1,3 1,1 0,1 0,1-18,3 Kina 46,0 58,5 3,9 4,5 27,3 Malaysia 2,9 2,7 0,2 0,2-6,6 Pakistan 2,0 2,1 0,2 0,2 4,5 Singapore 5,3 6,4 0,4 0,5 22,4 Sydkorea 12,1 12,2 1,0 0,9 1,5 Taiwan 3,8 4,1 0,3 0,3 7,8 Thailand 5,4 4,5 0,4 0,3-16,8 Vietnam 1,5 2,1 0,1 0,2 42,6 Totalt 144,8 166,2 12,1 12,7 14,8 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Varuimporten från Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, stod för 13 procent av det totala svenska importvärdet. Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 10 procent 2017 jämfört med föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 107 miljarder, motsvarande 8,1 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 6,8 procent jämfört med 2016. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, ökade med 18 procent och uppgick 2017 till 37 miljarder. 26

Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2017 EU(28) 71,6% Oceanien m fl 0,3% Asien 10,2% Amerika 3,7% Övriga Europa 13,0% Afrika 1,3% Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (14 procent) och framför allt Ryssland (61 procent). Värdet av importerad råolja från Ryssland och Norge ökade med 12 respektive 11 procent 2017 jämfört med året innan. Detta trots att den importerade kvantiteten minskade med 11 procent (Ryssland) respektive 6,2 procent (Norge). Skillnaden mellan den negativa förändringen mätt i kvantitet jämfört med värde förklaras av prisökningar under 2017. 12 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2016 2017 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2016 2017 Värdeförändring (%) Värde 2016 2017 Övriga Europa 154,7 170,4 12,8 13,0 10,1 150,2 163,3 varav Norge 99,8 106,6 8,3 8,1 6,8 94,5 100,4 Ryssland 31,7 37,4 2,6 2,8 17,7 33,3 38,3 Schweiz 9,5 10,3 0,8 0,8 8,2 9,1 9,4 Serbien 0,7 1,4 0,1 0,1 96,5 0,7 1,4 Turkiet 10,9 12,5 0,9 1,0 14,9 10,4 11,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 12 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 57 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret 2017. Medan Ryssland stod för 35 procent utgjorde Norges andel 22 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 27

Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med 2016 ökade importen från Afrika med 63 procent och uppgick 2017 till 17 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 62 procent av importen från Afrika. Importen från Nigeria ökade 2017 med 82 procent. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde 2016 2017 Avsändningsland Ursprungsland * Andel 2016 2017 Värdeförändring (%) Värde 2016 2017 Nordafrika 1,3 3,4 0,1 0,3 155,8 1,4 3,4 varav Libyen 0,0 1,5 0,0 0,1 7 588,1 0,0 1,5 Marocko 0,8 1,1 0,1 0,1 45,7 0,9 1,2 Västafrika 6,2 10,4 0,5 0,8 67,4 6,2 10,4 varav Nigeria 5,7 10,3 0,5 0,8 81,6 5,7 10,3 Centr.- Öst- och Södra Afrika varav 2,7 3,0 0,2 0,2 9,8 2,8 3,0 Sydafrika 1,5 1,4 0,1 0,1-3,8 1,5 1,5 Totalt 10,2 16,7 0,8 1,3 63,4 10,4 16,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 2017 minskade Sveriges import från Amerika med 0,6 procent jämfört med 2016. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA minskade med 3,0 procent jämfört med föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, ökade med 2,4 procent mellan 2016 och 2017. Importen från det näst största leverantörslandet, Venezuela ökade med hela 29 procent. 28

Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland * Värde 2016 2017 Andel 2016 2017 Värdeförändring (%) Värde 2016 2017 Nordamerika 36,2 35,1 3,0 2,7-3,1 36,5 36,8 varav Kanada 4,1 3,9 0,3 0,3-3,4 4,2 4,2 USA 32,2 31,2 2,7 2,4-3,0 32,4 32,6 Central- och Sydamerika varav 12,2 13,1 1,0 1,0 6,8 12,8 13,5 Brasilien 4,5 4,6 0,4 0,3 2,4 4,6 4,6 Chile 1,0 0,8 0,1 0,1-19,5 1,0 0,8 Venezuela 2,5 3,2 0,2 0,2 28,7 2,5 3,2 Totalt 48,5 48,2 4,0 3,7-0,6 49,4 50,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Mellan 2016 och 2017 ökade importvärdet från Asien med 7,0 procent. Importen från När- och Mellanöstern ökade starkare (31 procent) än från Övriga Asien (6,2 procent). Den övergripande ökningen för Övriga Asien döljer dock stora variationer mellan länder. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Importen från Hongkong och Japan minskade med 8,6 respektive 5,5 procent. Från övriga länder ökade importen. Störst var importökningen från Thailand, Malaysia och Vietnam. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 60 miljarder 2017, vilket motsvarar 44 procent av den totala importen från Asien och 4,5 procent av total import från alla länder. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hong Kong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 29

Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2016 2017 Andel 2016 2017 Värdeförändring (%) Värde 2016 2017 När- och Mellanöstern 4,3 5,6 0,4 0,4 30,6 4,8 7,0 varav Israel 1,5 1,6 0,1 0,1 11,1 1,2 1,3 Qatar 0,5 1,4 0,0 0,1 159,3 0,5 1,5 Övriga Asien 121,1 128,6 10,0 9,8 6,2 131,1 139,4 varav Bangladesh 3,9 4,2 0,3 0,3 6,3 4,0 4,2 Hong Kong 9,4 8,6 0,8 0,7-8,6 3,0 2,5 Indien 6,0 6,3 0,5 0,5 5,5 6,1 6,4 Indonesien 1,4 1,4 0,1 0,1 1,9 1,6 1,6 Japan 11,4 10,8 0,9 0,8-5,5 15,0 14,5 Kina 55,8 59,6 4,6 4,5 6,8 67,6 71,8 Malaysia 2,8 3,2 0,2 0,2 14,8 3,2 3,6 Pakistan 1,3 1,4 0,1 0,1 4,6 1,3 1,4 Singapore 1,7 1,9 0,1 0,1 11,1 1,1 1,2 Sydkorea 7,3 8,2 0,6 0,6 12,8 7,1 8,2 Taiwan 5,8 6,3 0,5 0,5 8,2 6,2 6,7 Thailand 3,8 4,6 0,3 0,4 20,7 4,2 4,5 Vietnam 8,5 9,7 0,7 0,7 13,8 8,8 10,0 Totalt 125,4 134,2 10,4 10,2 7,0 135,9 146,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 30

5. Tjänstehandel Tabell 5.1 visar Sveriges utrikeshandel med tjänster mellan 2008 och 2017. Värdet på tjänsteexporten uppgick 2017 till 631 miljarder och tjänsteimporten till 586 miljarder. Jämfört med 2016 ökade Sveriges tjänsteexport med 1,2 procent. Tjänsteimporten ökade med 11 procent. Tjänstehandeln resulterade i ett positivt netto om 45 miljarder, vilket är 50 miljarder mindre än 2016. Såväl tjänsteexport som tjänsteimport utgjorde 31 procent av Sveriges totala export respektive import 2017. Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Flöden (netto), miljarder kr Export Import Netto 2008 390,9 382,1 8,7 2009 383,3 366,1 17,2 2010 388,3 365,0 23,3 2011 423,2 381,4 41,9 2012 439,6 396,4 43,3 2013 483,8 417,9 66,0 2014 527,6 474,6 53,0 2015 613,1 520,0 93,1 Diagram 5.1 visar Sveriges tjänsteexport fördelat på de största handelspartnerna. Tjänsteexporten till EU ökade 2017 med 4,8 procent och utgjorde 2016 2017 623,3 630,9 528,9 586,1 94,4 44,7 53 procent av Sveriges totala tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten. Tillsammans tog de emot 33 procent av Sveriges totala tjänsteexport. 31

Diagram 5.1 Tjänsteexport efter handelspartner Andelar av total tjänsteexport 2017 RoW 18,0% USA 8,9% Schweiz 5,4% Danmark 7,3% Övriga EU 14,4% Finland 7,6% Nederländerna 3,7% Frankrike 4,2% Norge 14,6% Tyskland 6,6% Storbritannien 9,3% EU:s andel av Sveriges totala tjänsteimport uppgick till 68 procent. De tre länder från vilka Sverige importerade mest tjänster var Storbritannien, USA och Tyskland som tillsammans stod för 32 procent av tjänsteimporten. Diagram 5.2 Tjänsteimport efter handelspartner Andelar av total tjänsteimport 2017 RoW 11,9% USA 10,5% Schweiz 2,0% Danmark 8,6% Övriga EU 24,2% Finland 5,6% Tyskland 9,1% Nederländerna 4,4% Irland 4,3% Norge 7,4% Storbritannien 12,0% 32

Tabell 5.2 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter handelspartner Miljoner kr. Förändring (%) Export Import 2016 2017 Förändring (%) 2016 2017 Förändring (%) EU28 319 366 334 646 4,8 347 069 399 632 15,1 Belgien 9 401 9 218-1,9 10 440 12 202 16,9 Danmark 41 602 45 908 10,4 43 850 50 438 15,0 Finland 45 247 47 676 5,4 29 774 32 644 9,6 Frankrike 25 177 26 216 4,1 19 195 24 992 30,2 Irland 15 600 12 115-22,3 21 791 25 412 16,6 Italien 7 573 9 723 28,4 10 203 11 079 8,6 Luxemburg 7 127 6 458-9,4 9 815 9 867 0,5 Nederländerna 23 442 23 105-1,4 20 650 25 809 25,0 Polen 8 077 7 981-1,2 11 805 14 797 25,3 Spanien 8 295 6 868-17,2 14 023 15 967 13,9 Storbritannien 53 658 58 775 9,5 62 133 70 077 12,8 Tyskland 39 892 41 922 5,1 47 076 53 606 13,9 Österrike 10 025 11 541 15,1 4 845 5 760 18,9 Extra-EU 303 909 296 207-2,5 181 839 186 481 2,6 Hong Kong 2 193 3 001 36,8 10 030 10 329 3,0 Indien 4 036 3 360-16,7 6 739 7 351 9,1 Japan 6 383 5 811-9,0 7 528 3 044-59,6 Kanada 6 211 4 164-33,0 5 716 5 735 0,3 Kina 17 282 15 232-11,9 9 697 9 672-0,3 Norge 90 432 92 201 2,0 37 936 43 388 14,4 Ryssland 5 699 7 153 25,5 2 427 2 833 16,7 Schweiz 38 301 34 350-10,3 9 709 11 549 19,0 Sydkorea 4 705 5 069 7,7 1 353 1 426 5,4 Thailand 1 817 1 692-6,9 4 167 4 703 12,9 USA 58 568 55 891-4,6 59 959 61 521 2,6 Totalt 623 274 630 854 1,2 528 909 586 114 10,8 De dominerande tjänstenäringarna i tjänsteexporten är Övriga affärstjänster, Teledata och informationstjänster, Resor och Transporter. Tillsammans utgjorde de nästan 79 procent av tjänsteexporten under 2017. Samma tjänstenäringar dominerade även importen, och utgjorde där 84 procent av den totala tjänsteimporten. Branschaggregatet övriga affärstjänster är den mest betydelsefulla tjänstenäringen vad gäller såväl export (26 procent) som import (31 procent). Branschen inbegriper kunskapsintensiva näringsgrenar, till exempel arkitekt, tekniska och vetenskapliga tjänster samt FoU tjänster. 33

Tabell 5.3 Sveriges utrikeshandel med tjänster efter bransch Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto 2016 2017 Förändring (%) 2016 2017 Förändring (%) 2016 2017 Tillverkningstj. 6,5 8,7 33,8 6,5 6,9 6,2 0,0 1,8 Underhåll och rep.tj av varor 3,7 3,4-8,1 3,5 4,1 17,1 0,2-0,6 Transporter 87,4 93,7 7,2 88,1 95,6 8,5-0,7-1,9 Sjötransporttj. 26,6 30,1 13,2 20,9 22,4 7,2 5,8 7,7 Flygtransporttj. 27,3 29,6 8,4 25,7 29,6 15,2 1,6-0,1 Järnvägstransporttj. 1,6 2,1 31,3 2,9 3,2 10,3-1,3-1,2 Vägtransporttj. 27,2 27,2 0,0 35,4 36,9 4,2-8,2-9,7 Post och kurir 3,3 3,1-6,1 2,0 2,2 10,0 1,3 0,9 Övriga transporttj. 1,3 1,7 30,8 1,2 1,3 8,3 0,1 0,5 Resor 109,1 120,9 10,8 127,5 145,5 14,1-18,3-24,6 Byggtj. 9,7 7,5-22,7 13,7 14,8 8,0-4,0-7,4 Försäkringar 5,0 6,2 24,0 3,7 5,5 48,6 1,2 0,7 Finansiella tj. 39,8 35,3-11,3 16,3 27,3 67,5 23,5 8,0 Finansiella tj. exkl. FISIM 25,7 24,8-3,5 11,4 24,1 111,4 14,3 0,7 FISIM 14,2 10,6-25,4 4,9 3,3-32,7 9,3 7,3 Nyttj. Av Immateriella 65,5 64,3-1,8 28,7 30,3 5,6 36,9 34,0 rättigheter Tele-, data och informationstj. 120,4 121,7 1,1 57,2 64,7 13,1 63,2 57,0 Tele 13,4 15,3 14,2 12,5 11,8-5,6 0,8 3,5 Datatj. 104,8 103,5-1,2 40,9 49,4 20,8 63,9 54,1 Informationstj. 2,3 3,0 30,4 3,8 3,5-7,9-1,5-0,5 Övriga affärstj. 169,3 161,6-4,5 177,7 183,9 3,5-8,5-22,4 FOU-tj. 37,1 39,4 6,2 54,1 51,2-5,4-17,0-11,8 Juridiska tj. 3,2 3,1-3,1 2,6 2,4-7,7 0,6 0,8 Bokföring och adm. tj. 3,6 5,0 38,9 3,5 4,9 40,0 0,0 0,1 Management och PR 13,0 28,5 119,2 16,8 32,8 95,2-3,8-4,3 Marknadsföringstj. 13,3 15,5 16,5 17,8 20,8 16,9-4,5-5,3 Arkitekt-, tekniska och 21,6 20,3-6,0 5,8 9,0 55,2 15,8 11,3 vetenskapliga tj. Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,9 1,8-5,3 1,4 0,8-42,9 0,5 1,0 Övriga tj. 75,6 47,8-36,8 75,6 62,0-18,0 0,0-14,2 Personliga tj., kultur m.m 3,7 4,1 10,8 4,0 5,5 37,5-0,3-1,4 Övr. offentliga tj. 3,2 3,3 3,1 2,0 1,8-10,0 1,2 1,5 Totalt 623,3 630,9 1,2 528,9 586,1 10,8 94,4 44,7 * FISIM= Finansiell förmedlingstjänst indirekt beräknad 34

Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteexport Procentualla andelar av total tjänsteexport 2017 Immateriella rättigheter 10,2% Tele-, data och informationstj. 19,3% Övriga affärstj. 25,6% Personliga tj., kultur m.m. 0.6% Finansiella tj. 5,6% Försäkringar 1,0% Byggtj. 1,2% Resor 19,2% Transporter 14,9% Offentliga tj. 0,5% Tillverkningstj. 1,4% Underhåll och rep. tj. av varor 0,5% Diagram 5.4 Sveriges export av övriga affärstjänster Procentualla andelar av export av Övriga affärstjänster 2017 Bokföring och adm. tj. 3,1% Juridiska tj. 1,9% Management och PR 17.6% Marknadsförings tj. 9,6% FOU-tj. 24,4% Arkitekt-, tekiska och vetenskapliba tj. 12,6% Övriga tj. 29,6% Jordbruk-, gruv-, och miljötj. 1,1% 35