Utvärderingsrapporter 2014:3 Regional utveckling. Utvärdering Reväst Utvärderingen genomförd av Ramböll Management AB

Utvärderingsrapporter 2014:3 Regional utveckling Utvärdering Reväst Utvärderingen genomförd av Ramböll Management AB

SAMMANFATTNING Reväst är ett samarbetsorgan och en plattform för kunskapsutbyte mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi kring Västsveriges regionala utveckling. Reväst drivs i samverkan mellan olika intressenter i Västsverige och styrs från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bland intressenterna ingår Västra Götalandsregionen, kommuner, kommunala samverkansorgan, universitet och högskolor samt fackförbund. Ramböll Management Consulting (RMC) har nu utvärderat Reväst i syfte att fånga upp den nytta som deltagare och medlemsorganisationer upplever av verksamheten, samt ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas och förbättras. Utvärderingen visar att Revästs seminarieverksamhet fungerar väl. Relevanta personer bjuds in, relevanta ämnen väljs ut och upplägget för seminarierna fungerar. Baserat på ett ganska omfattande underlag kan RMC därför konstatera att den förändringsteori som har tagits fram för Reväst håller. Medlemmar ur styrgruppen, projektägare, deltagare och andra intressenter upplever att de i hög utsträckning kan inhämta ny kunskap genom Reväst och att Reväst genom sina seminarier sprider relevant kunskap som behövs för att kunna bedriva ett bättre regionalt utvecklingsarbete i Västsverige. Reväst bidrar även till att nya kontakter etableras mellan deltagarna och de organisationer som de representerar inom företrädelsevis offentlig sektor och akademi. RMC anser inte att det på basis av denna utvärdering går att värdera Revästs påverkan på utvecklingsarbetet i regionen. RMC menar likväl att utvärderingen ger indikationer på att det kunskapsmässiga innehållet i seminarieverksamheten påverkar deltagarna vidare i deras arbeten. Denna slutsats är giltig för deltagare från samtliga intressenter. För att förstå den nytta som Reväst skapar är det viktigt att sätta det i relation till vad Reväst bidrar med som är unikt och vad som deltagarna annars inte hade kunnat ta del av. I utvärderingen pekar RMC på tre styrkor för Reväst: dess oberoende från särintressen, dess ämnesmässiga bredd, samt verksamhetens kontinuitet. Tillsammans kan RMC se att dessa tre styrkor bidrar till att skapa en verksamhet som är uppskattad och som präglas av ett diskussionsklimat med högt i takt, ett varumärke som är känt och en verksamhet som är relevant för en stor grupp tjänstemän, politiker och forskare i deras respektive yrkesroller. RMC ser det som viktigt att Reväst värnar om dessa styrkor i det fortsatta utvecklingsarbetet och om möjligt bygger vidare på dem. RMC bedömer att de förändringar som har skett i verksamheten under de senaste åren har fallit väl ut och pekar på att verksamheten är på rätt väg. Med utgångspunkt i utvärderingen och dess slutsatser lämnar RMC därför följande rekommendationer till Reväst och dess styrgrupp: Tydliggöra verksamhetens strategiska inriktning och mål Säkerställ en uppföljnings- och lärandestruktur för löpande förbättringsarbete Identifiera synergier med befintliga och möjliga samverkanspartners Säkerställ interaktiviteten med och mellan deltagarna på seminarierna Testa nya upplägg för seminarieverksamheten Utöka den forskningsmässiga komponenten i seminarieverksamheten Genomför punktvisa marknadsföringsinsatser i relation till media för att stärka varumärket Utnyttja sociala medier för att på ett billigt sätt nå ut till nya målgrupper

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Reväst är en plattform för kunskapsutbyte och dialog kring regional utveckling i Västsverige 1 1.1 Kunskap och dialog för ett bättre regionalt utvecklingsarbete 1 1.2 Reväst har nu utvärderats av Ramböll Management Consulting 2 1.3 Rapportens disposition 3 2. Organiseringen av Reväst upplevs fungera väl 4 2.1 De senaste årens förändringar inom Reväst förefaller ha fallit väl ut 4 2.2 Verksamheten består idag av elva medlemsorganisationer 4 2.3 Styrgruppen fyller en viktig funktion för verksamheten 5 2.4 Reväst ligger väl i linje med VG2020 men planerar inte verksamheten utifrån strategin 6 2.5 Reväst uppfattas skilja ut sig genom sitt oberoende, sin ämnesmässiga bredd och sin kontinuitet 7 3. Seminarierna är mycket uppskattade av deltagarna 9 3.1 Reväst arrangerar årligen ett tiotal seminarier 9 3.2 Reväst når framför allt ut till tjänstemän inom offentlig sektor 10 3.3 Inbjudningar via e-post utgör det klart viktigaste kommunikationssättet 10 3.4 Kunskaps- och kompetensutveckling utgör primära drivkrafter för deltagande 11 3.5 Deltagarna uppfattar att seminarierna tar upp viktiga frågor för dem och Västsveriges framtid 13 3.6 Deltagarna tycker om seminariernas upplägg men efterfrågar ökad interaktion 14 3.7 Revästs talare och panelister uppfattas som intressanta 15 3.8 Seminarieverksamheten uppfattas leda till att viktig kunskap sprids 16 3.9 Koncentrationen av verksamheten till Göteborg utgör en möjlig begränsning för verksamhetens relevans 17 4. Reväst bidrar till att stärka deltagarnas kunskaper 18 4.1 Deltagarna upplever att de stärker sina kunskaper på seminarierna 18 4.2 Deltagarna ser att Reväst bidrar till nya kontakter och bättre förståelse för aktörer och roller 19 4.3 Deltagarna upplever att Reväst bidrar positivt till deras arbeten 21 5. Slutsatser och rekommendationer 23 5.1 Slutsatser 23 5.2 Rekommendationer 24 BILAGOR Bilaga 1 Intervjuförteckning Bilaga 2 Sammanfattning enkät

1-38 1. REVÄST ÄR EN PLATTFORM FÖR KUNSKAPSUTBYTE OCH DIALOG KRING REGIONAL UTVECKLING I VÄSTSVERIGE 1.1 Kunskap och dialog för ett bättre regionalt utvecklingsarbete Reväst är ett samarbetsorgan och en plattform för kunskapsutbyte mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi kring Västsveriges regionala utveckling. Reväst drivs i samverkan mellan olika intressenter i Västsverige och styrs från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bland intressenterna ingår Västra Götalandsregionen, kommuner, kommunala samverkansorgan, universitet och högskolor samt fackförbund. Verksamheten går ut på att årligen arrangera ett tiotal seminarier kring olika aspekter av regional utveckling med relevans för Västsverige och Västra Götaland. Genom att tjänstemän, politiker och forskare som arbetar med dessa frågor kommer samman och utbyter kunskap är det verksamhetens förhoppning att en ökad samsyn och nya lösningar kan växa fram för att tackla Västsveriges regionala utmaningar och bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. I Figur 1 nedan har RMC sammanfattat Reväst som verksamhet. Figur 1 Revästs förändringsteori 1 Revästs syfte: Genom kunskapsspridning bidra till en mer hållbar samhällsutveckling i Västsverige Revästs verksamhetsidé: Fungera som en oberoende plattform för kunskapsutbyte mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi kring Västsveriges regionala utveckling Revästs målgrupp: Tjänstemän, politiker och forskare som arbetar med regionala utvecklingsfrågor med relevans för Västsverige Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Arrangera seminarier för praktiker, beslutsfattare och forskare Tillgängligöra forskning och annat kunskapsmaterial via Revästs hemsida Ökad spridning av kunskap mellan deltagare kring nuläge, framtida utmaningar och möjliga lösningar för Västsveriges utveckling Ökad dialog mellan deltagare kring nuläge, framtida utmaningar och möjliga lösningar för Västsveriges utveckling Ökad kunskap bland deltagare kring nuläge, framtida utmaningar och möjliga lösningar för Västsveriges utveckling Ökad samsyn bland deltagare kring nuläge, framtida utmaningar och möjliga lösningar för Västsveriges utveckling Ökad förståelse mellan deltagare kring olika aktörers roller, mål och kapacitet i Västsveriges utvecklingsarbete Deltagarna använder kunskap förvärvad genom Reväst i sitt arbete Ökad samordning mellan deltagare och dess organisationer i Västsveriges utvecklingsarbete Deltagarna bedriver ett bättre regionalt utvecklingsarbete i Västsverige Som framgår av figuren ovan vilar Reväst som verksamhet på två övergripande förändringsspår. Det översta och viktigaste förändringsspåret bygger på att Reväst arbetar för att sprida kunskap som deltagare i Revästs seminarier tar till sig och använder sig av i sina respektive arbeten. Det andra förändringsspåret bygger på att deltagare med olika bakgrunder, kompetenser och organisatoriska hemvister träffas och pratar med varandra. Det förväntas leda till att dessa deltagare bättre förstår varandras roller, mål och kapacitet i förhållande till utvecklingsarbetet i Västsverige. Genom att träffas, men också genom att ta del av samma kunskap, förväntas en ökad samsyn också växa fram kring nuläge, framtida utmaningar och möjliga lösningar för 1 Förändringsteorin är framtagen av RMC efter utvärderingens uppstartsmöte och är avstämd med Västra Götalandsregionen.

2-38 Västsveriges regionala utveckling. Den förbättrade förståelsen och utvecklade samsynen får som önskvärd effekt att individer och organisationer arbetar mer samordnat. Dessa båda förändringsspår har som övergripande ambition att bidra till ett bättre regionalt utvecklingsarbete i Västsverige. 1.2 Reväst har nu utvärderats av Ramböll Management Consulting I maj 2014 fick Ramböll Management Consulting (RMC) i uppdrag av Regionutvecklingssekretariatet inom Västra Götalandsregionen att utvärdera Reväst. Utvärderingen syftar till att fånga upp de resultat som deltagare och medlemsorganisationer upplever av verksamheten, samt ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas och förbättras. Utvärderingen kommer att tjäna som underlag för beslut om Revästs framtida verksamhet och inriktning. Utvärderingen bygger på en teoribaserad ansats. I ett första steg har Revästs insatser och hur de är tänkta att bidra till förändring tydliggjorts i en så kallad förändringsteori (se Figur 1) 2. Förändringsteorin togs fram av RMC utifrån en workshop med ansvariga för Reväst i samband med uppstarten av utvärderingen. Revästs förändringsteori har sedan fungerat som stöd för utvärderingen. Den 3 juni 2014 sändes en enkät ut till samtliga personer som under 2013 eller 2014 har deltagit i Revästs seminarieverksamhet. Enkäten utarbetades och distribuerades i RMC:s enkätverktyg SurveyXact och stämdes innan utskick av med Västra Götalandsregionen. Enkäten skickades ut till totalt 520 respondenter och besvarades av 278 respondenter, vilket motsvarar en total svarsfrekvens på 53 procent. 15 ytterligare personer, eller 3 procent, påbörjade enkäten utan att avsluta den. Sammantaget anser RMC att antalet respondenter och uppnådd svarsfrekvens ger ett mycket bra underlag för att göra en samlad värdering och analys av Reväst. 3 I syfte att komplettera deltagarnas syn på vilken nytta som Reväst skapar för dem har vi i utvärderingen även intervjuat 23 personer med olika kopplingar till Revästs verksamhet: medlemmar i styrgruppen, projektägare, politiker och andra typer av intressenter 4. I syfte att fånga upp perspektiv från organisationer som valt att inte delta i Reväst genomfördes även ett antal intervjuer med företrädare för dessa organisationer. Det övergripande syftet med de kvalitativa intervjuerna har varit att fånga upp tankar och erfarenheter kring Revästs verksamhet. I utvärderingen har RMC även genomfört en mindre dokumentstudie i syfte att relatera Reväst till det övergripande utvecklingsarbetet i Västra Götaland inom ramen för Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 (VG2020). 2 Förändringsteori bör ses som synonymt med andra begrepp som effektlogik, interventionslogik, projektlogik, kausal modell m.fl. 3 Enkäten har gått ut till en bruttolista av personer som vid något tillfälle har anmält att de ska delta i ett Revästseminarium. Hade det varit möjligt att skicka ut enkäten till enbart de personer som deltagit är det RMC:s bedömning att svarsfrekvensen hade blivit ännu högre. 4 I den bruttolista av intervjupersoner som tagits fram för utvärderingen ingick ett antal personer som representerade organisationer som har valt att lämna Reväst. Samtliga dessa personer har avböjt medverkan i utvärderingen. Det vore utifrån ett utvärderingsperspektiv önskvärt att komplettera bilden av Reväst från ett externt perspektiv. Samtidigt har RMC förståelse för att personer och verksamheter som inte deltar i Reväst har ett begränsat intresse av att bidra till utvärderingen.

3-38 1.3 Rapportens disposition Rapporten innehåller fem kapitel. Efter detta inledande kapitel som introducerat Reväst och utvärderingen följer i nästa kapitel en beskrivning och analys av hur Reväst är organiserat internt och i förhållande till medlemsorganisationerna och andra verksamheter. I kapitel tre beskrivs seminarieverksamheten mer ingående tillsammans med en analys och redogörelse över hur seminarierna fungerar och uppfattas av de som deltar. I kapitel fyra presenteras en analys över vad Reväst leder fram till i termer av möjliga resultat och effekter. I det avslutande femte kapitlet summerar RMC upp utvärderingen i ett antal övergripande slutsatser. Utifrån dessa slutsatser presenteras ett antal rekommendationer på möjliga åtgärder som kan vidtas för att stärka verksamheten framåt.

4-38 2. ORGANISERINGEN AV REVÄST UPPLEVS FUNGERA VÄL 2.1 De senaste årens förändringar inom Reväst förefaller ha fallit väl ut Sedan bildandet av Reväst i början på 1980-talet har Reväst bedrivit forskningsinformation, seminarier och konferenser, samt arrangerat studiebesök både i och utanför Sverige. Under de senaste åren har verksamheten genomgått vissa förändringar. Den mest betydande förändringen utgörs av ny ledning för verksamheten. Sedan 2012-2013 administreras och organiseras verksamheten av en ny ordförande och verksamhetsledare. Denna förändring föregicks också under 2010 av en organisatorisk omflyttning av verksamheten inom Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, från den Kulturgeografiska institutionen till enheten för Externa relationer. Den generella uppfattningen inom styrgruppen och bland projektägaren Handelshögskolan är att de förändringar som har skett har resulterat i ett visst omtag kring verksamheten. Detta omtag består i att verksamheten och dess rutiner uppfattas ha strukturerats upp i högre grad än tidigare, såväl kring upplägg av seminarier, arbetssätt i styrgruppen med arbetsgrupper och underlag som ger översyn av verksamheten. Verksamheten uppfattas bland intervjupersonerna i utvärderingen även ha koncentrerats genom ett tydligare fokus på seminarieverksamheten som huvuduppgift för Reväst. Sakområdesmässigt uppfattas verksamheten dock ha breddats. Intervjuerna i utvärderingen pekar entydigt mot att arbetet av och mellan den nya ordföranden och verksamhetsledaren fungerar väl. Under intervjuerna har alla beskrivit att organisationen fungerar bra i dagsläget. Flertalet intervjupersoner lyfter även att den organisatoriska omflyttningen har fallit väl ut. Reväst upplevs dock generellt ha haft en fungerande organisation även innan denna flytt och under den föregående verksamhetsledningen vilket många av de intervjuade påpekar. 2.2 Verksamheten består idag av elva medlemsorganisationer Revästs verksamhet finansieras av dess medlemsorganisationer 5. Under årens lopp har antalet medlemmar i Reväst varierat. I dagsläget består Reväst av följande elva medlemsorganisationer: Västra Götalandsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Göteborgs universitet Högskolan i Borås Högskolan Väst Borås Stad Göteborgs Stad Mölndals Stad Kungälvs kommun LO-facken i Västsverige Unionen i Göteborg 5 LO-facken i Västsverige och Unionen i Göteborg är icke-betalande medlemmar i Reväst. Övriga medlemsorganisationer betalar en årlig avgift för sitt medlemskap och finansierar på så sätt Revästs verksamhet.

5-38 Under de intervjuer som genomförts med representanter för dessa medlemsorganisationer framkommer att den årliga avgiften uppfattas som motiverad. Om detta råder enighet. Några intervjupersoner menar att deras egna organisationer aldrig själva skulle ha kapacitet och kontaktnät att själva organisera den bredd i kunskapsutveckling och kontaktskapande som Reväst erbjuder. Av den anledningen ser de också det som skäligt att vara med och bidra finansiellt till verksamheten. 2.3 Styrgruppen fyller en viktig funktion för verksamheten Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förvaltar Revästs medel samt utser dess styrgrupp på förslag från medlemsorganisationerna. Styrgruppen, består av ett 20-tal personer och är sammansatt av representanter från medlemsorganisationerna samt ytterligare några intressenter. Styrgruppens sammansättning förändras delvis i takt med att medlemsorganisationerna byter ut sina representanter och när nya medlemmar faller bort eller kommer till. Ett antal personer sitter även kvar i styrgruppen även efter att de har lämnat den medlemsorganisation som de tidigare representerade. En del medlemmar i styrgruppen har suttit väldigt länge. Under intervjuerna har styrgruppens sammansättning diskuterats från olika perspektiv. De flesta representanter ut styrgruppen är själva mycket nöjda med styrgruppens sammansättning och upplever att de har hittat ett väl fungerande arbetssätt. Styrgruppens bredd ses generellt av både medlemmar och projektägare som en styrka som innebär att olika perspektiv kommer till tals och olika kontaktnätverk kan användas. Att personer från olika organisationer och med olika kompetenser bidrar med kunskap och kontaktnät till Reväst uppfattas leda till att spännande ämnen tas upp och intressanta talare vill delta. Under intervjuerna har det rått enighet om att alla medlemmar i styrgruppen bidrar till denna process genom idéer och nischad kompetens. Ett antal styrgruppsmedlemmar upplevs som mer drivande och mer engagerade i arbetsgrupper än andra. Enstaka personer har i intervjuerna lyft att Reväst borde ta in representanter från näringslivet i styrgruppen för att bredda gruppen ytterligare och locka näringslivet att delta i seminarierna. Det finns även ett resonemang kring att engagera fler praktiker i styrgruppen för att ytterligare vidga det perspektivet. I intervjuerna menar även ett antal styrgruppsmedlemmar att en ökad omsättning av personer inom styrgruppen skulle kunna få en positiv inverkan på gruppen då det skulle kunna leda till att nya tankar och perspektiv kommer in i verksamheten. Styrgruppen träffas i regel fyra gånger per år. Medlemmarna ges då bl.a. en möjlighet att föreslå ämnen för seminarieverksamheten. Vid styrgruppsmötena fattas vanligtvis också beslut om att bilda mindre arbetsgrupper för att organisera det praktiska arbetet med seminarierna, särskilt kopplat till vilka som ska föreläsa på och delta som panelister i seminarierna. Långt ifrån alla medlemmar i styrgruppen närvarar vid alla styrgruppsmöten. Under intervjuerna framhålls att medlemmarna deltar under möten då de har tid och möjlighet. Närvaron vid vissa möten är låg. Detsamma gäller deras deltagande under seminarier, där flertalet styrgruppsmedlemmar påpekar att de går på seminarierna när det är en fråga som berör och engagerar dem. Detta upplevs inte generellt som ett problem, men resonemang har förts kring huruvida styrgruppens bredd bidrar till att alla medlemmar inte känner engagemang för alla frågor. Under intervjuerna har medlemmarna i styrgruppen fått svara på vad deras organisationer hoppas få ut av att delta i Reväst. Flertalet medlemmar menar att de själva och deras organisationer

6-38 hoppas få kunskap om aktuella frågor och nya infallsvinklar på ämnen som de berörs av i sitt dagliga arbete. På så sätt hoppas styrgruppens medlemmar att Revästs seminarier ska fungera som tillfällen för kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Dessutom lyfter flera av styrgruppens medlemmar fram Reväst som en möjlighet att knyta kontakter. Av intervjuerna framgår att medlemmarna hoppas kunna dra nytta av Reväst som ett forum för att bygga nätverk med andra aktörer i regionen. Dessutom uttrycker några medlemmar att deras organisationer ser Reväst som en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och delta i debatten kring dagsaktuella regionala utvecklingsfrågor. 2.4 Reväst ligger väl i linje med VG2020 men planerar inte verksamheten utifrån strategin All verksamhet som medfinansieras av Västra Götalandsregionen ska sträva efter att förverkliga målsättningarna i Vision Västra Götaland Det goda livet. 6 Strategin VG2020 sätter ramarna för tillväxt- och utvecklingsarbetet i Västra Götaland år 2014-2020. Dessutom är VG2020 huvudverktyget för att, i samverkan i Västra Götaland, genomföra den gemensamma visionen om Det goda livet. Det övergripande målet med VG2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet med arbetet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Strategins prioriteringar beskrivs inom fyra teman som ger en bild av inriktningen på utvecklingsarbetet i Västra Götaland fram till år 2020. Insatserna inom VG2020 beskrivs vidare i form av 32 prioriterade frågor fördelade på nio områden. De prioriterade frågorna beskriver vad utvecklingsarbetet ska åstadkomma. Enligt VG2020 är ambitionen att prioriteringarna ska vara tydliga när det gäller vilka frågor som ska lösas, vilka processer och aktiviteter som behöver drivas och vilka mål som gäller för arbetet. Figur 2. Prioriterade teman och områden i VG2020 EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden EN REGION FÖR ALLA Bryta utanförskap och segregation och stärka koplingen mellan utbildning och arbetsliv Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Ökad utbyte med och påverkan på omvärlden Inom ramen för den här utvärderingen har Revästs aktiviteter värderats i relation till VG2020. Av RMC:s värdering framgår att Revästs aktiviteter inte har utformats med direkt utgångspunkt i VG2020:s prioriteringar, men att verksamheten ändå ligger väl i linje med de teman och prioriteringar som lyfts fram i VG2020. 6 Västra Götalandsregionen (2006) Västra Götalandsregionens plattform.

7-38 Utifrån en jämförelse mellan genomförda aktiviteter under 2013 och 2014 och VG2020 kan RMC konstatera att seminarieverksamheten ligger särskilt väl i linje med två teman: En ledande kunskapsregion, samt En region för alla. Här avses framförallt de prioriteringar som faller under områdena Ett gått klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande, Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden, samt Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet. RMC ser att Reväst kan använda VG2020 för att hitta relevanta och prioriterade ämnen samt förtydliga verksamhetens koppling till utvecklingen i regionen. Därmed finns goda förutsättningar för att Revästs aktiviteter även fortsättningsvis kommer att överensstämma med inriktningarna i VG2020. 2.5 Reväst uppfattas skilja ut sig genom sitt oberoende, sin ämnesmässiga bredd och sin kontinuitet Uppgiften att sprida forskningsbaserad och/eller praktisk kunskap med koppling till regional utveckling ryms och bedrivs inom flertalet offentliga verksamheter i Västsverige och nationellt. Såväl Göteborgs universitet/handelshögskolan som Västra Götalandsregionen arrangerar andra typer av seminarieaktiviteter som i många avseenden liknar den verksamhet som bedrivs inom ramen för Reväst. I intervjuerna lyfts ett flertal olika verksamheter fram som i någon utsträckning genomför seminarieverksamhet liknande Reväst: Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Västsvenska handelskammaren Centrum för Regional Analys (CRA) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Chalmers tekniska högskola Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Väst Föreningen för Svensk Samhällsplanering Handelshögskolans partnerprogram Reväst är en neutral arena där vi kan mötas från olika positioner / Styrgruppsmedlem Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitets samarbeten med Västra Götalandsregionen I förhållande till de seminarieliknande aktiviteter som genomförs av ovan nämnda verksamheter uppfattas Reväst utmärka sig på tre sätt: Reväst står oberoende från särintressen och driver ingen egen agenda Reväst har en ämnesmässig bredd som appellerar till många målgrupper Reväst har en kontinuitet i sin verksamhet Idén bakom Reväst är att fungera just som en oberoende plattform för kunskapsutbyte mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi kring Västsveriges regionala utveckling. En majoritet av styrgruppens medlemmar har i utvärderingen särskilt betonat det behov som Reväst fyller av att vara just en neutral och oberoende mötesplats, fri från kommersiella, politiska och andra särintressen.

8-38 Revästs styrkeområden delas i ganska stor utsträckning med en annan verksamhet som syftar till att sprida och utveckla kunskap kring regional utveckling: Reglab. Under slutet av 2013 utvärderade RMC även Reglab och mot bakgrund av den utvärderingen kan vi se vissa beröringspunkter mellan verksamheterna. Båda verksamheterna: Värnar om sin status som oberoende plattform. Har ett kansli eller en verksamhetsledning som förefaller fungera väl utifrån sina respektive förutsättningar. Har ett upplägg för lärande som är relativt beständigt över tid och som har gjort att de respektive uppläggen har förknippats med verksamheterna, vilket skapar en förväntansnivå på verksamheten från deltagarna som är positiv för verksamheten. Samtidigt är det viktigt att understryka att själva lärandelogiken skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna. I Reglabs fall handlar det om att få till ett starkt kollegialt lärande huvudsakligen mellan praktiker där samtliga personer som deltar är aktiva och bidrar för att tillsammans skapa ny kunskap och lösa gemensamma utmaningar. Modellen bygger på att samtliga deltagare också investerar en ansenlig mängd såväl tid som pengar i lärandeaktiviteterna. I Revästs fall handlar det om att på ett tillgängligt sätt sprida kunskap och bryta olika perspektiv mot varandra. Deltagarna deltar med liten insats.

9-38 3. SEMINARIERNA ÄR MYCKET UPPSKATTADE AV DELTA- GARNA 3.1 Reväst arrangerar årligen ett tiotal seminarier Reväst arrangerar årligen ett tiotal kostnadsfria seminarier kring olika aspekter av regional utveckling med relevans för Västsverige. Seminarierna sker vanligtvis på plats i Handelshögskolans lokaler i Göteborg. Under de senaste åren har Reväst arrangerat flertalet seminarier som varit knutna till frågan om regionaliseringen av Sverige. Dessutom har seminarierna kommit att handla mer och mer om frågor som rör hållbar samhällsutveckling. Detta har inneburit att miljö och sociala frågor har diskuterats i större utsträckning än tidigare. RMC:s genomgång av Revästs seminarier visar även att flertalet seminarier under perioden 2013-2014 har behandlat regionala effekter och aspekter av EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Under perioden 2013-2014 har följande seminarier arrangerats av Reväst: Elektroniska motorvägar och digital pendling Förändringar i världen och utvecklingen i Västra Götaland - belysta med studier inom CRA (Centrum för Regional Analys) Europa 2020- Smart och hållbar tillväxt för alla- Vägar till ökad sysselsättning Landskap i långsiktig planering Europa 2020- Smart och hållbar tillväxt för alla- Perspektiv på kunskapssamhället Framtidens kollektivtrafik i Göteborg (i samarbete med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) Europa 2020- Smart och hållbar tillväxt för alla- Ökad social delaktighet Europa 2020- Smart och hållbar tillväxt för alla- Miljö och klimat Branschöverskridande kompetensknippen- Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur Utveckling utan tillväxt? Landsbygd-stad: urbaniseringens betydelse för regional kompetensförsörjning Jämlik hälsa för alla?! -visioner, planer och samverkan Den skandinaviska 8-miljonersstaden Seminarierna följer vanligtvis ett återkommande upplägg som inleds med presentationer, följt av paneldiskussion. Seminarierna avslutas med en diskussion i helsal där samtliga i rummet ges en möjlighet att ställa frågor och komma med inspel. Seminarierna har vanligtvis en koppling till aktuell forskning. Till panelerna bjuds vanligtvis såväl forskare och politiska beslutsfattare som tjänstemän med praktisk erfarenhet av det regionala utvecklingsarbetet in. Seminarierna leds av en moderator. Traditionellt sett har de seminarier som Reväst arrangerar varit fristående från varandra och från andra aktörer. Under 2013-2014 har Reväst avsiktligen testat att arrangera såväl längre serier av seminarier kring särskilda ämnen som samarrangerat seminarier tillsammans med andra aktörer. Enligt verksamhetsledningen är detta ett koncept som sannolikt kommer att utvecklas vidare framöver.

10-38 3.2 Reväst når framför allt ut till tjänstemän inom offentlig sektor De seminarier som Reväst anordnar riktar sig till tjänstemän, politiska beslutsfattare och forskare som på ett eller annat sätt arbetar med regionala utvecklingsfrågor med relevans för Västsverige. För att i utvärderingen skapa oss en bättre bild över hur denna målgrupp ser ut bad vi respondenterna i enkäten att identifiera sig med olika yrkesroller. Figur 3 Vilka yrkesroller som deltagarna identifierar sig med 7 154 44 43 26 13 13 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Tjänsteman, offentlig sektor Tjänstemän, privat sektor Politiker Forskare Annat Privatperson Enkäten visar att merparten av deltagarna på seminarierna utgörs av tjänstemän från offentlig sektor. Gruppen forskare och tjänstemän verksamma inom den privata sektorn är ungefär lika stor och utgör 15 procent vardera. Värt att notera är att endast 13 personer, dvs. knappt 5 procent, av deltagarna utgörs av politiker. 3.3 Inbjudningar via e-post utgör det klart viktigaste kommunikationssättet Enkäten visar att de allra flesta respondenter får kännedom om Revästs seminarier genom inbjudan via e-post. De listor med e-postadresser som används vid utskick av inbjudan är därmed avgörande för att locka personer att delta på seminarierna som Reväst anordnar. Även kollegor och personliga nätverk förefaller spela en viss roll för att kommunicera Revästs verksamhet. Värt att notera utifrån enkätsvaren är att relativt få personer får kännedom om kommande seminarier vid tidigare seminarium. Hemsidan fyller ingen funktion i detta sammanhang. Figur 4 Hur deltagarna fick kunskap om det senaste seminariet som de deltog i (flera val möjliga) 8 6 17 16 41 67 173 0% 20% 40% 60% 80% Inbjudan vid e-post Kollegor Mitt personliga nätverk Tidigare Revästseminarium Annat Revästs hemsida I enkäten uttrycker ett antal deltagare att de efterfrågar en större spridning av inbjudningar från Reväst till fler organisationer. I intervjuerna har även en del röster höjts för att utveckla marknadsföringen av Reväst i syfte att öka deltagandet på seminarierna. Ett sätt som diskuterats är 7 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från totalt 293 (n) unika respondenter. 8 Källa: RMC enkät. Baserad på totalt 320 angivna svar från 259 (n) unika respondenter.

11-38 att arbeta mer mot media och få dem intresserade av seminarierna. Genom mediabevakning av seminarierna kan de få större relevans och legitimitet vilket kan leda till högre deltagande. Intervjupersonerna ser dock att det inte är helt okomplicerat då mediabevakning av seminarierna samtidigt kan hämma deltagarna att uttrycka sig fritt i de diskussioner som sker med föreläsare och panel, något som upplevs som Revästs styrka. Mediabevakningen skulle kunna eventuellt kunna äventyra Revästs ställning som en diskussionsplattform som präglas av högt i tak diskussionerna. I samband med att utveckla marknadsföringen av Reväst har också möjligheten att utveckla hemsidan diskuterats under intervjuerna, där några intervjupersoner konstaterat att det finns utvecklingspotential, men att det också är oerhört resurskrävande att hålla hemsidan ständigt uppdaterad med information och dokumentation kring seminarierna. Enkäten visar att deltagarnas användning av Revästs hemsida som källa till kunskap om Västsveriges regionala utveckling är mycket begränsad. Mindre än en av fyra deltagare uppger att de har använt sig av Revästs hemsida som en källa till kunskap om Västsveriges regionala utveckling. Figur 5 Antal och andel deltagare som under 2013 eller 2014 har använt Revästs hemsida som en källa till kunskap om Västsveriges regionala utveckling 9 59 188 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ja Nej Nej, men före 2013 3.4 Kunskaps- och kompetensutveckling utgör primära drivkrafter för deltagande I utvärderingen har RMC undersökt varför deltagarna väljer att delta på Revästs seminarier. I samband med intervjuerna är det tre typer av drivkrafter för deltagande som särskilt lyfts fram: (1) ökad kunskap om det specifika ämnet för seminariet, (2) kunskap om regionens utveckling och (3) nätverkande. För att skapa en bättre bild över hur deltagarna ser på sina drivkrafter för deltagande bad RMC deltagarna i enkäten att kryssa för vilka förhandsalternativ som de ansåg stämma överens med varför de har valt att delta. 9 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 250 (n) unika respondenter.

12-38 Figur 6 Vilka anledningar som deltagarna uppger för att delta i Revästs seminarier (flera val möjliga) 10 142 166 Intresse för diskuterade frågor Få kunskap om vad forskningen säger 16 16 68 87 118 Ett enkelt sätt att stärka min kompetens För att nätverka Ta del av praktiska erfarenheter Annat 0% 20% 40% 60% 80% Jag förväntas närvara RMC ser att flera intressanta slutsatser kan dras utifrån svaren i enkäten: Deltagarnas intresse av att kunskaps- och kompetensutveckla sig utgör en primär drivkraft. Deltagarna förefaller vara betydligt mer intresserade av att ta del av kunskap från forskning än av erfarenheter av praktiskt arbete En tredjedel av de som deltar gör det för att nätverka med andra deltagare Mycket få personer deltar för att det förväntas av dem Den bild som framträder utifrån svaren i Figur 6 stämmer också väl överens med de öppna svar som deltagarna har gett i enkäten på frågan: Vad hoppas du få ut av att närvara vid Revästs seminarier? Figur 7 Moln över vilka ord som deltagarna använder för att i egna ord beskriva vad varför de deltar Revästs seminarier 10 Källa: RMC enkät. Baserad på totalt 613 angivna svar från 258 (n) unika respondenter.

13-38 I intervjuerna beskrivs Reväst som en källa för kunskap, där deltagarna kan utveckla sin kompetens. Intervjupersonerna beskriver vidare att de ser att deltagarna har ett behov av att kontinuerligt inhämta kunskap om regional utveckling. Reväst utgör då rollen som omvärldsbevakare i vid mening. Ny kunskap inhämtas kring ämnen som organisationerna och personerna redan har viss kännedom om och därmed fördjupar, eller för dem helt nya områden. Bredden på frågorna ses som en av Revästs styrkor. Reväst är en samlingsplats för att lyfta frågor om regional utveckling och skapa kännedom om den forskning och den verksamhet som finns inom det här området. / Styrgruppsmedlem 3.5 Deltagarna uppfattar att seminarierna tar upp viktiga frågor för dem och Västsveriges framtid Under intervjuerna har även lyfts fram ett behov av en plattform som Reväst i just Västsverige. Intervjupersonerna upplever att många liknande organisationer och seminarier finns och anordnas framförallt i Stockholm, men att Reväst fyller behovet av en organisation som verkar för frågor som berör Västsverige och som anordnas lokalt. Eftersom seminarierna anordnas i närområdet har fler personer i regionen tillfälle att närvara vid dem och ta del av den kunskap som förmedlas. Enkätsvaren ger en tydlig bild av att Revästs seminarier upplevs ta upp viktiga frågor som berör regionens framtid. Drygt 85 procent av deltagarna uppger ett högt betyg (4-5) när de ombeds värdera i vilken utsträckning som Reväst tar upp viktiga frågor för Västsveriges framtid. Ingen deltagare har angett alternativ 1, instämmer inte alls. Medelvärdet på frågan är högt: 4,3. Figur 8 I vilken utsträckning som deltagarna anser att Revästs seminarier tar upp viktiga frågor om Västsveriges framtid 11 6 30 93 115 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt En motsvarande bild framträder även när deltagarna får bedöma den innehållsmässiga relevansen i seminarierna utifrån deras yrkesroller. Fler än tre av fyra deltagare anser att seminarierna är mycket relevanta (omdöme 4-5) för dem i deras yrkesroller. Den självupplevda relevansen upplevs generellt vara något lägre än den upplevda relevansen för regionen i stort. Värt att notera är att deltagare som representerar samtliga yrkesroll har en samstämmig bild (se vidare Figur 22). 11 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 244 (n) unika respondenter. Ytterligare 11 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 4,3.

14-38 Figur 9 I vilken utsträckning som deltagarna anser att seminarierna är relevanta för dem i deras yrkesroller 12 12 45 119 62 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt Av enkätsvaren och intervjuerna framgår det vidare att deltagarna uppskattar att Reväst har en bredd när det gäller de ämnen som tas upp vid seminarierna. Att ämnesbredden har och upplevs ha breddats inom verksamheten under 2013 och 2014 lyfts av flertalet intervjupersoner som positivt. I intervjuerna framgår det att det är den ämnesmässiga bredden på frågorna som är Revästs styrka och som gör att deltagare från olika organisationer och med olika intressen upplever verksamheten som relevant för dem. Den bilden stärks av att det är personliga drivkrafter som utgör huvudanledning till deltagarnas medverkan. Hållbarhetsfrågorna nämns av flest personer som särskilt viktiga. Flertalet personer i intervjuerna och enkäterna lyfter även det internationella omvärldsperspektivet som viktigt. Den seminarieserie som Reväst arrangerat kring EU2020-strategin lyfts av flera personer som särskilt uppskattad. 3.6 Deltagarna tycker om seminariernas upplägg men efterfrågar ökad interaktion En viktig förutsättning för att deltagarna ska kunna stärka sin kompetens vid seminarierna är att seminarierna präglas av ett bra format och innehåll. I intervjuerna beskrivs såväl form som innehåll för seminarierna i starkt positiva ordalag. Särskilt positivt ser de intervjuade på ämnesval, upplägg och val av talare. I den mån intervjupersonerna är kritiska till upplägget handlar det oftast om att de önskar mer tid för diskussion och interaktion i anslutning till seminarierna. I enkäten till deltagarna valde vi att ställa en fråga för att bilda oss en uppfattning om hur deltagarna specifikt ser på upplägget och formerna för seminarierna och hur dessa kan utvecklas. 12 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 238 (n) unika respondenter. Ytterligare 12 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 4,0.

15-38 Figur 10 I vilken utsträckning som deltagarna anser att Revästs seminarier har haft ett bra upplägg och format 13 1 8 53 129 50 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt Av enkätsvaren framgår att seminariedeltagarna sammantaget har en mycket positiv bild över Revästs seminarieverksamhet. Mer än tre av fyra ger seminariernas upplägg och format ett överbetyg. Endast nio personer, eller fyra procent, ger seminarierna ett underbetyg. Vidare framgår det tydligt av både intervjuer och enkät att Revästs seminarier upplevs fungera som allra bäst när det ges utrymme för såväl intressanta föreläsningar och paneldiskussioner som för diskussion bland deltagarna på seminarierna. I intervjuerna lyfts att diskussionerna mellan just deltagare och föreläsare utgör en viktig del av den nytta som deltagarna upplever av Reväst. Av den anledningen ses det som viktigt att seminarierna alltid har avsatt tid för diskussion. I dagsläget har de flesta seminarier utrymme för diskussion, men det har enligt intervjuerna även genomförts seminarier när det inte funnits tid för deltagarna att ställa frågor och få till stånd en bra diskussion med olika perspektiv. Ett flertal intervjupersoner vill se en standardisering av ett upplägg som säkerställer att ordentligt med tid avsätts för diskussion. Jag tycker att kunskapsspridning inte räcker utan efterfrågar arenor för samtal, idéutveckling, processhandledning och liknande. Detta bör ske i anslutning till seminarier eller föreläsningar. / Deltagare Av enkätsvaren framgår att flera deltagare önskar mer tid för interaktion, dialog och diskussion i samband med Revästs seminarier. Bland förslagen finns idéer om till exempel workshops, större utrymme för frågor till panelen, gruppdiskussioner, mingel och rundabordssamtal. Flera deltagare betonar att de vill få bättre möjligheter att nätverka och interagera med övriga deltagare vid seminarierna. 3.7 Revästs talare och panelister uppfattas som intressanta Vidare anser deltagarna att Reväst bjuder in intressanta talare till sina seminarier. Medelvärdet på 4,2 på en femgradig skala är ett uttryck för att deltagarna överlag är positiva till valen av talare. Intervjuerna med medlemmarna i styrgruppen pekar också mot att deltagarna i allmänhet är nöjda med valet av talare och uppskattar att både forskare, tjänstemän och beslutsfattare finns representerade som talare vid seminarierna. 13 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 241 (n) unika respondenter. Ytterligare 8 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 3,9.

16-38 Figur 11 I vilken utsträckning som deltagarna anser att Reväst har bjudit in intressanta talare 14 5 37 110 88 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt Under intervjuerna har en del personer lyft att det vore önskvärt att öka deltagande från privat näringsliv under seminarierna. Andra personer ser en fara med att öka Revästs samarbete med näringslivet, särskilt i samband med deltagande i Fokusera framtida insatser än mer på paneler och som föreläsare under seminarierna, då samverkan mellan akademi, privat och det kan påverka Revästs oberoende i de frågor som behandlas. offentlig sektor. Bra att ha som mål att vid varje tillfälle skall dessa vara representerade för att ha dialog kring re- Flertalet deltagare i enkätundersökningen uttrycker på liknande sätt att Reväst bör vara ett forum för att samla olika perspektiv och belysa aktuspektive fråga. / Styrgruppsmedlem ella frågor utifrån flera aspekter. Några deltagare efterfrågar fler deltagare från offentlig sektor medan andra, likt intervjupersonerna, önskar fler deltagare och medverkande från ideell och privat sektor. 3.8 Seminarieverksamheten uppfattas leda till att viktig kunskap sprids Den positiva bild som deltagarna ger kring seminarieverksamheten framträder också när deltagarna får ge sin bild över seminarieverksamhetens huvuduppgift: att sprida kunskap som är viktig för Västsveriges utveckling. Som framgår av Figur 12 ger nästan fyra av fem Reväst ett högt betyg (4-5) kring dess huvuduppgift att sprida viktig kunskap. Figur 12 I vilken utsträckning deltagarna anser att Revästs seminarier leder till att kunskap som är viktig för Västsveriges utveckling sprids 15 1 11 40 110 76 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt Utifrån intervjuerna med representanter för medlemsorganisationerna är det tydligt att kraven och förväntningarna på Reväst som ett forum för omvärldsbevakning är högt ställda. De ämnen 14 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 240 (n) unika respondenter. Ytterligare 9 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 4,2. 15 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 238 (n) unika respondenter. Ytterligare 17 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 4,1.

17-38 som presenteras på seminarierna förväntas vara väl genomtänkta ur ett regionalt utvecklingsperspektiv och kunskapen som förmedlas förväntas ligga i framkant inom området. En del intervjupersoner har tagit upp frågan om dokumentationen av seminarieverksamheten som ett utvecklingsområde för Reväst. I dagsläget läggs de Powerpointpresentationer som har använts under föreläsningarna på seminarierna ut på Revästs hemsida. I något enstaka fall har särskild dokumentation tagits fram. Många menar dock att mycket av det värde som skapas på seminarierna går förlorat genom den otillräckliga dokumentationen. För de medlemmar och inbjudna som inte har möjlighet att delta på seminarierna skulle en webbsändning vara ett sätt att få ta del av den kunskap som delas. Man skulle också kunna ha webbsändningar så att andra kan ta del av seminarierna också. Då kan man ha seminariet på en plats men fler kan ta del av det. / Styrgruppsmedlem Det råder dock enighet om att denna typ av dokumentation är oerhört kostsam både vad gäller den tekniska lösningen såväl i seminariesalen som på hemsidan och att det därför finns naturliga barriärer för att utveckla detta inom verksamheten som den ser ut idag, men att frågan bör diskuteras mer inom Reväst. 3.9 Koncentrationen av verksamheten till Göteborg utgör en möjlig begränsning för verksamhetens relevans Under intervjuerna och även i enkätundersökningen har en del respondenter fört fram synpunkten att Reväst i större utsträckning borde anordna seminarier på andra orter än i Göteborg. Av intervjuerna framgår att många deltagare som bor och arbetar utanför Göteborgsområdet tycker att Revästs seminarier är intressanta, men att restiden till och från Göteborg hindrar dem från att delta vid flera av seminarierna. Några deltagare upplever att Revästs seminarier måste kombineras med andra möten eller konferenser i Göteborgsområdet för att det ska vara meningsfullt att delta vid seminarierna. Av både intervjuerna och enkätsvaren framgår att flera deltagare önskar att Revästs seminarier förlades på andra orter i regionen, till exempel Borås, Mariestad och Trollhättan. Dessa respondenter menar att Reväst därmed skulle kunna locka fler deltagare och från orter utanför Göteborgs närområde. Några medlemmar i styrgruppen menar även att en ökad spridning av seminarierna skulle Vi borde kanske anordna seminarier på annan plats ibland. Det kunna bidra till ökat intresse för Revästs verksamhet och fler medlemsorganisationer till Reväst. är en uppenbar risk att verksamheten bara angår de som arbetar i Deltagare från Göteborg upplever att Reväst förhållandevis korta seminarier är en stor fördel som möjliggör deras deltagande, medan några andra respondenter från Göteborg. Det kan vi nog hjälpa till med alla. / Styrgruppsmedlem orter utanför Göteborgsområdet upplever att de inte har möjlighet att delta eftersom seminarierna är just så korta. I intervjuerna diskuterades även tidpunkten för Revästs seminarier. Några medlemmar i styrgruppen menar att det vore bra om Revästs seminarier i större utsträckning var förlagda till sen eftermiddag eller tidig kväll. Därmed skulle det vara enklare för deltagare från andra orter än Göteborg att hitta tid för att delta i Revästs seminarier.

18-38 4. REVÄST BIDRAR TILL ATT STÄRKA DELTAGARNAS KUN- SKAPER 4.1 Deltagarna upplever att de stärker sina kunskaper på seminarierna Kunskapsutveckling och kunskapsanvändning är erkänt svårt att mäta. Detta är också något som har uppmärksammats av flertalet intervjupersoner i utvärderingen. Under intervjuerna har Revästs påverkan på deltagarna och deras organisationer varit föremål för mycket diskussion. Intervjupersonerna har lyft att ökad kunskap är svår att mäta och att det är näst intill omöjligt att kvantifiera effekten av vad ny inhämtad kunskap ger på organisationsnivå. Däremot råder det enighet om att Reväst påverkar positivt i någon mening. I enkäten ombads deltagarna värdera i vilken utsträckning som de uppfattar att Revästs seminarier ger dem kunskap om regional utveckling som de kan använda sig av i sina arbeten. Deltagarna ger relativt höga värden. Nästan en av fem instämmer helt med påståendet. Drygt tre av fem ger ett högt betyg (4-5). Endast en av tio ger ett underbetyg (1-2). Figur 13 I vilken utsträckning som deltagarna uppfattar att Revästs seminarier ger dem kunskap om regional utveckling som de kan använda i sina arbeten 16 3 21 65 104 45 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt Utifrån enkäten har vi även försökt utveckla en bättre förståelse för om den kunskap som deltagarna uppger att de tar till sig vid seminarierna också kommer till användning i deras arbeten och på så sätt skapar möjlighet att också bidra till en faktisk förändring. Med reservation för att det är en svår uppgift att värdera i vilken utsträckning som kunskap kommer till användning menar drygt två av fem att så tydligt blivit fallet genom att indikera ett högt värde (4-5). Ungefär en av fyra deltagare uppger att den kunskap som de tillgodogjort sig vid Revästs seminarier inte har kommit till användning i deras respektive arbeten (omdöme 1-2). 16 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 238 (n) unika respondenter. Ytterligare 12 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 3,7.

19-38 Figur 14 I vilken utsträckning deltagarna har använt sig av kunskap från Revästs seminarier i sina arbeten 17 18 42 76 80 19 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1. Instämmer inte alls 2 3 4 5. Instämmer helt 4.2 Deltagarna ser att Reväst bidrar till nya kontakter och bättre förståelse för aktörer och roller Genom att olika personer med olika bakgrunder och kompetenser träffas och pratar med varandra kan dessa personer utveckla en bättre förståelse för varandras roller och organisationer och utveckla en ökad samsyn kring vad som kan och behöver göras i Västsverige utifrån ett framtidsperspektiv. Denna process kan på sikt förväntas skapa bättre förutsättningar för regional samhandling kring det regionala utvecklingsarbetet. Att i en utvärdering försöka mäta denna typ av förändringsprocess är svårt. RMC har försökt närma sig denna fråga genom att kombinera kvalitativa resonemang från intervjuerna med frågeställningar i enkäten som syftar till att på olika sätt mäta de olika stegen i förändringsprocessen. Ett Revästseminarium är ett ganska kvalificerat seminarium i allmänhet. Det är något mer än populärvetenskap i allmänhet. Det är en kvalificerad diskussion. Den typen av diskussioner ska man värna. / Styrgruppsmedlem Ett första förändringssteg består i att de som deltar i seminarierna pratar med varandra. Deltagarna ställer sig positiva till denna Revästs andra uppgift: att bidra till ökad dialog mellan deltagarna. Det stora flertalet (nästan tre av fem) ger Revästs seminarer ett högt betyg i enkäten. Att deltagarna ger en något mindre positiv bild kring denna av Revästs uppgifter hänger sannolikt samman med att deltagarna i lägre utsträckning ser just nätverkande och dialog som drivkrafter för deras eget deltagande (se Figur 6). 17 Källa: RMC enkät. Baserad på svar från 235 (n) unika respondenter. Ytterligare 15 respondenter angav vet ej som alternativ. Medelvärde för frågan är 3,2.