Patientsäkerhet och kvalitetsberättelse 2017 Folktandvården Stockholms län AB
2018-03-02 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Övergripande mål och strategier... 5 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 4. Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 5. Uppföljning genom egenkontroll... 8 6. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten... 9 Utveckling av ledningssystemet... 9 Åtgärder för att förbättra tandhälsan... 9 Seniortandvårdsteam bidrar till bättre munhälsa hos äldre... 10 Ett steg på vägen mot 100 % korrekt förskrivning av antibiotika... 11 Kvalitetssäkrad introduktion nyanställda... 11 Fokus på hygien och smittskydd... 11 Ökad kunskap om barnrättsfrågor... 12 Forskning och utveckling... 13 7. Strålsäkerhetsarbetet / radiologiskt bokslut... 14 Kontrollmätning av lokaler och utrustning... 14 Kompetens radiologiskt arbete... 14 Kvalitetsarbete röntgen, panorama... 14 Kvalitetsarbete röntgen, intraoralt... 15 Bild och funktionstjänst... 16 Avvikelse röntgen... 16 8. Samverkan för ökad vårdkvalitet och för att förebygga vårdskador... 17 Samarbete med sjukvården... 17 Samverkan med andra aktörer för att bättre vård för äldre... 17 Samverkan med skolor, BVC och patientföreningar... 18 Samverkan mellan kliniker i Folktandvården... 18 9. Riskanalys... 19 10. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 20 11. Hantering av klagomål och synpunkter... 23
Folktandvården Sid 2 (38) Arbete för jämställdhet och likabehandling... 23 12. Samverkan med patienter och närstående... 25 13. Informationssäkerhet och patientnära datastöd... 26 T4... 26 Take care... 26 Kvalitetssäkring av daganteckningar... 27 1177 Vårdguiden... 27 14. Resultat... 28 Verksamhetsinformation... 28 Tillgänglighet... 28 Allmäntandvård... 28 Specialisttandvård... 28 Kariespreventionsprogram för barn och ungdomar... 29 Aktiviteter riktade mot ettåringar och deras föräldrar... 29 Program för tvååringar... 29 Skolverksamheten... 30 Fluorlackningar på 7- och 13-åringar... 30 Jämförelse av vårdbehov i olika områden... 30 Andel vuxna patienter med parodstatus... 32 Projekt för att kvalitetssäkra remissflöden... 32 God följsamhet till basala hygienrutiner... 34 Förskrivningen av antibiotika minskar... 35 Minskade utsläpp av miljöbelastande läkemedel... 35 Frågor om patientsäkerhet i medarbetarenkät... 36 Nöjda kunder... 36 Frisktandvård... 37 Satsningar på kompetensutveckling... 37 15. Övergripande mål och strategier för kommande år... 38
Folktandvården Sid 3 (38) 1. Sammanfattning Rapporten beskriver hur Folktandvården Stockholms län AB under 2017 arbetat med patientsäkerhet och kvalitet. I rapporten används fortsättningsvis enbart beteckningen Folktandvården. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten För att öka patientsäkerheten är det viktigt att skapa en delaktighet och ett engagemang så att alla i organisationen arbetar mot samma mål och prioriterar kvalitet och kunskapsbaserad vård. I Folktandvården arbetar klinikcheferna tillsammans med medarbetarna för att utveckla vården och ta fram handlingsplaner för att nå målen i affärsplanen och arbeta med ständiga förbättringar. Folktandvården har under 2017 anställt ett stort antal nya medarbetare. Detta ställer höga krav på en strukturerad introduktion med hög kvalitet. Alla nyexaminerade tandläkare och tandhygienister genomgår ett omfattande introduktionsprogram med strukturerad handledning. Från 2017 kvalitetssäkras alla nya behandlares kompetens under perioden för introduktionen. Detta sker genom granskning av både kliniska och administrativa moment. Uppföljning genom egenkontroller I det systematiska förbättringsarbetet ingår att följa verksamhetens kvalitet med hjälp av egenkontroller. Detta sker genom ett flertal olika aktiviteter t ex hygienmätningar, revisioner och olika kvalitetsgranskningar. Inför 2017 togs en checklista fram som innehåller de väsentliga aktiviteter som klinikcheferna ska utföra respektive månad och aktiviteter som ska genomföras någon gång under året. Cheferna redovisar varje månad i ett enkätverktyg att samtliga aktiviteter genomförts. Hur risker för vårdskador identifieras och hanteras I det förebyggande patientsäkerhetsarbetet ingår att genomföra risk- och möjlighetsanalyser. Under 2017 har en ny mall för detta tagits fram. Inför analysarbetet tillsätts en tvärprofessionell grupp för att belysa riskerna ur så många perspektiv som möjligt. Risker identifieras även också vid händelseanalyser av vårdskador och i arbetet med synpunkter från patienter. Rapportering av risker, tillbud och negativa händelser Landstingets gemensamma system för avvikelsehantering, Händelsevis, används på samtliga kliniker och under 2016 rapporterades drygt 972 avvikelser vilket är en ökning jämfört med tidigare år. För att sprida kunskap om avvikelser och minska risken för att de ska upprepas tas alla avvikelser upp på arbetsplatsmöten. Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp har haft regelbundna möten då samtliga avvikelser analyserats och återföring har skett till verksamheten dels via klinikcheferna och dels via intranätet, Bryggan. Rapporterade avvikelser ligger till grund för arbetet med förbättringar och kan t ex resultera i utbildningssatsningar eller utveckling av stöd till klinikerna.
Folktandvården Sid 4 (38) Hantering av patienter och närståendes synpunkter och klagomål Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga ska i första hand hanteras av den som tar emot ärendet. För att klagomålen ska leda till förbättringar diskuteras de på klinikernas arbetsplatsträffar. Antalet ärenden som inkommit till Patientnämnden respektive Inspektionen för vård och omsorg är fortfarande lågt i förhållande till det totala antalet patientbesök. Fotograf Linda Rehlin Kruse
Folktandvården Sid 5 (38) 2. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Folktandvården arbetar efter de strategier för kvalitet och patientsäkerhet som utvecklats av Socialstyrelsen och SLL där en god och säker tandvård kännetecknas av kunskapsbasering och ändamålsenlighet, säkerhet, patientfokusering, effektivitet, jämlikhet och vård i rimlig tid. Vårt mål är att ge alla patienter en högkvalitativ, patientsäker och effektiv sjukvård. Ett övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet i Folktandvården är förbättrad tandhälsa hos våra patienter. För att nå målet har vården ett stort fokus på hälsofrämjande åtgärder. Det innebär bland annat att klinikerna arbetar enligt ett preventionsprogram för barn och ungdomar som innehåller extra profylaxinsatser för de som bor i socialt utsatta områden. Folktandvården erbjuder sedan 2010 avtal om tandvård till fast pris under en 3-årsperiod, så kallad Frisktandvård. Avtalet stimulerar till regelbunden tandvård, vilket är en viktig faktor för att bibehålla en god tandhälsa. I Folktandvårdens hälsoinriktade arbetssätt ingår samverkan med många andra aktörer inom bland annat kommunerna och sjukvården. En god tillgänglighet är ett av Folktandvårdens huvudmål. Patienttrycket är överlag högt samtidigt som rekryteringsläget har försämrats kraftigt, framförallt inom allmäntandvården. Alla kliniker som inte kan erbjuda tider snabbt arbetar med handlingsplaner för att förbättra tillgängligheten. Folktandvårdens arbete med att öka patientsäkerheten bygger på ett strukturerat förbättringsarbete med ett stort fokus på att hantera risker och förebygga oönskade händelser. Folktandvårdens ledningssystem är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet och här finns viktiga processer och riktlinjer för klinikernas arbete beskrivna. Vi välkomnar synpunkter från patienter och anhöriga och uppmuntrar medarbetarna att anmäla avvikelser i landstingets gemensamma system för avvikelsehantering, Händelsevis. Genom att ta tillvara på den kunskap vi får från avvikelser samt klagomål och synpunkter ökar vi patientsäkerheten och förbättrar kvaliteten på vården.
Folktandvården Sid 6 (38) 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Folktandvårdens Vd är verksamhetschef och ytterst ansvarig för patientsäkerheten. Vd ansvarar för ledningssystemet och att det finns rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Till sin hjälp för det strategiska arbetet i ledningssystemet har Vd Tandvård- och Utvecklingsavdelningen vars chef rapporterar till Vd. Folktandvården har tre områdeschefer till vilka klinikcheferna rapporterar. Uppföljning av verksamheten sker med hjälp av chefskontrakt, styrkort samt vid regelbundna möten med klinikcheferna. I egenkontrollen ingår också bl.a. interna revisioner, ledningens genomgång och uppföljningar av vårdavtal och kvalitetsprojekt. Klinikcheferna ansvarar för att för att säkerställa att alla anställda har kännedom om ledningssystemet och att de riktlinjer som finns framtagna följs. Alla medarbetare i Folktandvården har ett ansvar för att följa de policys och riktlinjer som finns framtagna. De har också en skyldighet att rapportera avvikelser samt att delta i förbättringsarbetet för kvalitet och patientsäkerhet.
Folktandvården Sid 7 (38) 4. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Folktandvården redovisar arbetet med patientsäkerhet och kvalitet i bland annat Patientsäkerhetsberättelsen, Bokslut och Verksamhetsuppföljningar till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Med Affärsplanen som grund upprättas för varje klinik ett chefskontrakt. Fastställda nyckeltal följs månadsvis upp i styrkort. Områdescheferna diskuterar resultatet och eventuellt behov av åtgärder med respektive klinikchef. Klinikchefer och arbetsledare får regelbunden återföring på aggregerad nivå vid konferenser. Uppföljning av verksamheten på kliniknivå och aggregerad nivå presenteras i BI-systemet, Folktandvårdens Business Intelligence system (FBI). Folktandvårdens miljöarbete är certifierat enligt ISO 14001 och årligen genomförs både externa och interna revisoner. De interna revisionerna kallas sedan 2012 för förbättringsdagar och innehåller förutom uppföljning av miljöarbetet även uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet. Klinikernas arbete med miljö, kvalitet och patientsäkerhet följs upp två gånger per år, i ledningens genomgång och i samband med bokslutet. Till klinikchefernas hjälp finns i ledningssystemet en checklista över de väsentliga aktiviteter som ska utföras respektive månad och aktiviteter som ska genomföras någon gång under året. Sedan hösten 2017 redovisar klinikcheferna varje månad i ett enkätverktyg att samtliga aktiviteter genomförts. Folktandvården genomför regelbundet medarbetar- och kundenkäter. Resultatet används i förbättringsarbetet. I medarbetarenkäten för 2017 ingick även frågor som rör klinikernas arbete med patientsäkerhet. (se resultat) Avvikelser registreras i landstingets gemensamma system Händelsevis. Alla kliniker tar upp avvikelser på arbetsplatsträffar för att sprida kunskap så att de inte upprepas. Samtliga vårdavvikelser analyseras varje månad av Patientsäkerhetsgruppen där ställning tas till om händelseanalys ska genomföras. Vid klinikernas arbetsplatsträffar får medarbetarna återföring och åtgärder för förbättringar diskuteras. Klinikcheferna genomför en gång per år medarbetarsamtal. Förutom detta genomförs även regelbundna teamsamtal vid vilka hela teamet får återkoppling på sina insatser.
Folktandvården Sid 8 (38) 5. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 I det systematiska förbättringsarbetet ingår att följa verksamhetens kvalitet med hjälp av egenkontroller. Nedan ges några exempel på egenkontroller som genomförs. Kvalitetsgranskning av journaler (sker regelbundet både av klinikchefer och centralt) Uppföljning av behandlingars kvalitet Uppföljning av kvalitetskrav i vårdavtalet Intern kontroll vid förbättringsdagar Uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner Klinikernas arbete med miljö, kvalitet och patientsäkerhet följs upp av högsta ledningen (i klinikledningens genomgång och i bokslutet) Uppföljning av klagomål Medarbetarenkät Arbetsmiljöronder Kundenkäter Brand och säkerhetskontroller Loggkontroller
Folktandvården Sid 9 (38) 6. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Åtgärder för att öka patientsäkerheten har under året genomförts inom ett flertal områden. Här redovisas ett urval av dessa. Utveckling av ledningssystemet Folktandvården har som mål att under hösten 2018 kvalitetscertifiera ledningssystemet. Ett projekt har påbörjats för att utveckla ledningssystemet och som grund för arbetet ligger en GAP analys som genomfördes 2017. Folktandvårdens riktlinjer finns tillgängliga för alla medarbetare på intranätet Bryggan. Materialet uppdateras löpande. Till grund för revideringar och framtagande av nya riktlinjer ligger bland annat analyser av avvikelser och önskemål från medarbetare. Exempel på riktlinjer med betydelse för patientsäkerheten som utarbetats under 2017 är: En riktlinje som beskriver kompetensen för tandläkare som arbetar med implantatkirurgi En vårdriktlinje för behandling med bettskena För att underlätta förmedling av information finns på intranätet olika digitala nätverk där medarbetarna kan ställa frågor till varandra och dela med sig av sina kunskaper. I Patientsäkerhetsnätverket kan deltagarna bland annat sprida information om avvikelser samt be om tips på hur man kan undvika att de upprepas. Några andra exempel på nätverk är nätverken för hygienfrågor, frisktandvård, implantatbehandlingar, dentala material och tandreglering. För att säkerställa att alla chefer har goda kunskaper om lagstiftning och Folktandvårdens riktlinjer rörande säkerhet anordnades under 2017 en säkerhetsutbildning. Denna innehöll såväl rutiner kring brand och skalskydd som informationssäkerhet, patientsäkerhet och rutiner vid hot och våld. Åtgärder för att förbättra tandhälsan Åtgärder för att förbättra patienters och medborgares tandhälsa ingår i Folktandvårdens hållbarhetsarbete. För att förbättra tandhälsan hos barn och ungdomar följer Folktandvården ett kariespreventionsprogram som i första hand riktar sig till småbarn och småbarnsföräldrar samt yngre skolbarn i riskåldrar. Särskilda insatser görs i socioekonomiskt svaga områden, riskområden, för att utjämna olikheterna i tandhälsa som finns mellan olika delar av länet.
Folktandvården Sid 10 (38) Det finns idag ett stort behov att utveckla metoder för att förebygga utveckling av karies för barn i områden med låg socioekonomisk status och stor andel familjer med invandrarbakgrund. Därför startade Folktandvården och Karolinska institutet 2015 ett projekt för att med hjälp av hälsovägledare utbilda och motivera föräldrar för att upprätthålla en bra munhälsa för sina barn. Hälsovägledarna är tandsköterskor med kulturell och språklig kompetens inom svenska, engelska, arabiska, polska och turkiska. ABC Akademiskt Barntandvårdscentrumhar som bildades 2016 har ett uppdrag att arbeta för att utveckla vården för barn och ungdomar.. Detta sker genom forskning, utveckling och utbildning. Under 2017 har ABC:s etablerat ett praktikbaserat forskningsnätverk bestående av tandvårdsmottagningar inom folktandvård och privattandvård. Nätverket kommer att utreda forskningsfrågor och utbyta kunskap och erfarenheter. Under 2018 kommer nätverket att genomföra en forskningsstudie för att utreda vilken av två metoder som är bäst för att behandla djupa kariesangrepp i mjölktänder. För att främja en god tandhälsa för vuxna patienter erbjuder Folktandvården sedan 2010 avtal om Frisktandvård, d.v.s. tandvård till fast pris. Konceptet stimulerar till att fler ska gå regelbundet till tandvården, och på så sätt bibehålla en god tandhälsa. Seniortandvårdsteam bidrar till bättre munhälsa hos äldre Det är ett välkänt faktum att många äldre tappar kontakten med tandvården och att tandhälsan snabbt kan försämras om hälsan i övrigt sviktar. Folktandvården har därför vid ett flertal allmäntandvårdskliniker speciella Seniortandvårdsteam som har särskild utbildning för att möta de äldre patienternas behov. Teamen sprider också kunskap till vård- och omsorgspersonal, vid seniormässor och seniordagar, samt vid föreläsningar för pensionärer och patientföreningar. Beslut togs tidigt 2017 att byta namn till seniortandvårdsteam för de tandvårdsteam som inriktar sig på arbete med äldres munhälsa. Namnändringen syftar till att poängtera att arbetet fokuserar omkring äldre individer som fortfarande bor hemma och har olika grad av skörhet och omsorgsbehov. Seniortandvårdsteamen utgör spetskompetens på sina respektive allmäntandvårdskliniker när det gäller äldre patienters tandvårdsbehov och munhälsa. Nio gånger per år hålls en webbaserad terapikonferens (Gerioweb) då patientfall diskuteras och terapiplaneringar fastställs. Resultatet av diskussionerna samlas i Geriowebs sökbara nationella fallbank och utgör därmed en plattform för kunskapsutveckling. Gerioweb innehåller även en seminariesamling omkring gerodontologiska ämnen som är tillgänglig från webben. En gång per år genomförs en utbildningsdag för seniortandvårdsteamen och under 2017 fokuserade utbildningsdagen på anpassad fluorprofylax och fluorbehandling för de äldre patienterna.
Folktandvården Sid 11 (38) Ett steg på vägen mot 100 % korrekt förskrivning av antibiotika Folktandvården arbetar aktivt för att minska förskrivningen av antibiotika genom att sprida kunskap och följa upp förskrivningen. Alla förskrivare genomgår utbildning i Läkemedel och miljö som anordnas minst två gånger per år. En kontroll av antibiotikaförskrivningen genom granskning av journaler genomfördes i maj och oktober 2017. Kontrollen är en del i arbetet att nå en 100 % korrekt förskrivning av antibiotika till 2021. All antibiotikaförskrivning under de aktuella månaderna kontrollerades avseende följsamhet till STRAMAs riktlinjer gällande korrekt indikation, korrekt preparat och korrekt dosering. Antalet 100 % korrekta antibiotikaförskrivningar ökade under mätperioden från 65% till 76%. Antalet kliniker med 100 % korrekt förskrivning ökade från 8st till 18st. Folktandvården har under 2017 tagit aktiv del i framtagandet av den webutbildning om antibiotika som tas fram av STRAMA, Antibiotikasmart. Utbildningen kommer att publiceras 2018. Kvalitetssäkrad introduktion för nyanställda Folktandvården rekryterar många nya medarbetare och det är viktigt att klinikcheferna tidigt får kännedom om det föreligger kompetensbrister eller om någon behöver extra stöd i sin introduktion. Under 2016 införde Folktandvården därför ett arbetssätt för att kvalitetssäkra introduktionen av nyexaminerade tandläkare och tandhygienister. Under 2017 har arbetssättet utökats till att omfatta samtliga nyanställda behandlare. Kvalitetssäkringen innebär att klinikchefen ansvarar för att kompetensen granskas enligt en checklista som både innehåller administrativa moment och kliniska moment, där klinikchef/handledare assisterar den nyanställda medarbetaren. Arbetet presenterades vid Stockholms läns patientsäkerhetsdagar hösten 2017. Fokus på hygien och smittskydd Folktandvården har deltagit i den nationella grupp som på uppdrag av Svensk Förening för Vårdhygien har en arbetat med att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning för hygienombud och verksamhetsansvariga inom tandvården, Hobit. Syftet är att skapa samsyn på vårdhygienen inom tandvården, och öka följsamheten till hygienrutiner. Arbetsgruppen har identifierat och samlat in befintligt material såsom checklistor och beskrivningar från
Folktandvården Sid 12 (38) olika aktörer inom svensk tandvård. Det färdiga dokumentet kommer att presenteras vid hygiendagarna i Västerås 20-22 mars 2018. Folktandvårdens kliniker har under året genomfört en mätning av följsamhet till basala hygienrutiner. Se resultat Ökad kunskap om barnrättsfrågor I Folktandvårdens hållbarhetsarbete för socialt ansvarstagande ingår bland annat att arbeta med barnrättsfrågor. För att öka kunskaperna om barn som far illa har ett seminarium genomförts där alla kliniker deltog med minst en representant. Dessa har i sin tur spridit kunskaperna vidare på sina kliniker. Efter seminariet har flertalet kliniker kontaktat närliggande socialtjänst för att utveckla ett samarbete kring orosanmälningar. För uppföljning av orosanmälning till socialtjänsten, har en åtgärdskod tagits fram. I arbetet med barn som far illa har nya kallelsebrev tagits fram där Folktandvården i kallelsen är tydligare med barnets rätt till tandvård. I Folktandvårdens utbildningar, för personal som arbetar med uppsökande skolverksamhet (fluortanter) eller BVC-informatörer, ingår information om barnkonventionen.
Folktandvården Sid 13 (38) Forskning och utveckling För att utvärdera befintliga metoder och utveckla vården har Folktandvården även 2017 tilldelat projektmedel för kliniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett mål med den patientnära behandlingsforskningen är att resultaten snabbt ska komma patienterna till nytta. Fotograf Linda Rehlin Kruse
Folktandvården Sid 14 (38) 7. Strålsäkerhetsarbetet /radiologiskt bokslut Folktandvården har representation i Landstingets centrala strålskyddskommitté men har också en egen strålskyddskommitté. Folktandvårdens strålskyddskommitté består av representanter från klinikerna (från allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialisttandvård), en radiolog, kompetens från förvaltning av röntgensystemet Romexis, teknisk kompetens och sjukhusfysiker. Kontrollmätning av lokaler och utrustning Varje år utförs en mätning genom egenkontroll av intraorala röntgenutrustningar. Klinikerna genomför kontrollmätningen med hjälp av de fyra mätinstrument som cirkulerar mellan klinikerna. Mätningarna dokumenteras i ett protokoll som följer utrustningen hela dess livslängd. Extraorala utrustningar kontrollmäts årligen av extern resurs. Kompetens radiologiskt arbete På varje klinik finns en tandläkare som har rollen radiologisk ledningsfunktion (RALF). De är första stödet till alla medarbetare som deltar i det radiologiska arbetet, och ska också fånga upp brister i det radiologiska arbetet. På varje klinik finns också en medarbetare som har rollen Romexissamordnare med spetskunskap i bildhanteringssystemet Romexis och är första linjens support på kliniken. Både RALF och Romexissamordnaren är nyckelpersoner som får tid att informera och sprida nyheter på kliniken samt stötta medarbetarna, t ex vid introduktion av nyanställda. Till stöd finns utbildningsmaterial på intranätet. Där finns till exempel kvalitetshandboken, utbildningsfilmer för intraoral bildtagning och bildtagning med panorama samt webutbildning och en handbok för Romexis. Förutom riktlinjer och kvalitetshandbok i ledningssystemet finns två digitala nätverk på intranätet, ett för de som innehar den radiologiska ledningsfunktionen på klinikerna och ett för de som innehar rollen som Romexissamordnare på klinikerna. Där sprids nyheter och deltagarna kan också ställa frågor och utbyta erfarenheter. För att självständigt få granska bilder och frikänna dem där det inte föreligger någon patologi ska tandhygienisten ha genomgått kursen "Hela bilden i fokus" eller motsvarande kurs från sin grundutbildning eller annat landsting. Utbildningen anordnas regelbundet. Vid alla kliniker med panoramautrustning har den som har den radiologiska ledningsfunktionen påbyggnadskurs i panoramaröntgen, så kallad körkortskurs. De flesta kliniker har flera tandläkare som har genomgått kursen. Folktandvården anordnar panoramautbildning en gång per år. Kvalitetsarbete röntgen, panorama Folktandvården har ca 65 panoramautrustningar fördelade i länet och arbetar kontinuerligt med att säkerställa och kvalitetssäkra processen kring panoramabilden, allt från beslut om bildtagning till diagnostik.
Folktandvården Sid 15 (38) För att stötta i bildtagningen finns fyra tandsköterskor, de kallas Röntgenhjältar, som utbildats i bildtagning på Eastmaninstitutets röntgenavdelning. Alla kliniker kan boka ett tillfälle med en av de utbildade tandsköterskorna. Utbildningen utförs på den egna kliniken, på den utrustning man är van att använda. För de övriga delarna i processen kring panoramabildtagning gjorde Folktandvården en kvalitetsuppföljning i oktober 2017. Uppföljningen visade på stora brister i dokumentation kring indikation, godkänd bildkvalité och diagnos/fynd. Dokumentationen kring röntgenundersökningar är viktig och i många fall har man gjort rätt men inte dokumenterat det. Urvalet för uppföljningen var fem slumpmässigt utvalda panoramaundersökningar per klinik, från september 2017. 60 50 40 30 20 10 Andel (%) korrekt dokumentation 0 Indikation Bildkvalitet Diagnos och övriga fynd Bild, resultat från kvalitetsuppföljning av dokumentation kring panoramabildtagning. Utifrån det nedslående resultatet framställdes en lathund för flödet kring panoramabildtagningen, och klinikernas radiologiska ledningsfunktion fick i uppdrag att repetera och följa upp att dokumentationen utförs enligt Folktandvårdens riktlinje. I mars 2018 kommer en ny kvalitetsuppföljning att utföras för att mäta om repetitionen av riktlinjen förbättrat dokumentationen. Därefter beslutas om ytterligare insatser behövs. Kvalitetsarbete röntgen, intraoralt För den intraorala bildtagningen, den vanligaste typen av röntgenundersökning, finns det utbildningsmaterial på intranätet i form av bildspel och filmer. Till hjälp för att kunna öva momentet bildtagning har Folktandvården köpt in en docka, Strålman, som klinikerna kan boka för praktiska övningar.
Folktandvården Sid 16 (38) Bild och funktionstjänst Folktandvården har under 2017 fått åtkomst till landstingets Bild och Funktionstjänst. Det möjliggör ett säkrare och effektivare samarbete med andra vårdgivare då vi kan granska och ta del av röntgenbilder tagna av andra. För specialisttandvård och medicinsk tandvård har åtkomsten ökat patientsäkerheten och effektiviserat patientflödet. Förhoppningsvis kommer Folktandvården under 2018 kunna spara bilder tagna i Folktandvården efter remiss från andra vårdgivare. Det kommer att effektivisera och höja kvalitén på remissflödet. Avvikelse röntgen I november 2017 uppgraderade Folktandvården datasystemet för bildbehandling. Uppgraderingen startade med en riskanalys med påföljande handlingsplan som omfattade allt från utbildningsfilmer till tester i testmiljö och på klinik. Uppgraderingen gjordes på en helg, då det var få medarbetare på plats för att säkerställa att allt fungerade enligt plan. När alla medarbetare på måndag startade upp systemet blev belastningen för stor med flera konsekvenser. Systemet hängde sig på flera kliniker, patientbehandlingar kunde inte genomföras och ett fåtal patienter exponerades utan att en bild skapades. Vid några ytterligare tillfällen uppträdde problemet igen. Efter stora gemensamma insatser av Folktandvårdens tekniker och leverantören har flera orsaker identifierats och åtgärdats. En händelseanalys genomfördes och efter samråd med Folktandvårdens strålskyddsfysiker anmäls avvikelsen till SSM.
Folktandvården Sid 17 (38) 8. Samverkan för ökad vårdkvalitet och för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Nedan finns några av de processer beskrivna där samverkan är viktig för att uppnå en hög patientsäkerhet. Samarbete med sjukvården Många patienter som behandlas i specialisttandvården och medicinsk tandvård har komplexa problem där tandvården ofta ingår som en del i en hel vårdkedja. Ett nära samarbete med sjukvårdspersonalen är en förutsättning för att uppnå en hög patientsäkerhet. Tandvården har en unik situation då vi träffar merparten av befolkningen regelbundet. Under 2017 har fyra Folktandvårdskliniker etablerat ett samarbete med vårdcentraler för att undersöka om den riskbedömning tandläkare och tandhygienister genomför vid undersökningar kan vara till hjälp för att identifiera patienter med prediabetes eller risk för prediabetes. Projektet ingår i det stora 4D-projektet som har fokus på de vanliga folksjukdomarna. Folktandvården bedriver också ett flertal andra forskningsstudier som har en nära koppling till övrig somatisk hälsa. Som exempel kan nämnas en studie som undersöker om man genom screening av vita förändringar i munslemhinnan hitta en enkel metod för tidig diagnostik för att förebygga oralcancer. Ett annat exempel är ett projekt där man studerar om en dålig tuggfunktion i sidopartierna kan ha ett samband med en försämrad kognitiv förmåga. Samverkan för bättre vård för äldre Folktandvården genomför flera satsningar för att förbättra munhälsan för de äldre individerna i länet genom ett utökat samarbete med andra vård- och omsorgsaktörer. Kliniken på Stockholms sjukhem är en del i ett akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) där Folktandvården samarbetar med stiftelsen Stockholms sjukhem och Institutionen för Odontologi vid Karolinska Institutet med uppdrag att förbättra munhälsan för äldre i Stockholms län. Samverkan rör såväl patientverksamhet som forskning, utbildning och information. Under 2017 har Folktandvården noterat ett ökat intresse för munhälsans betydelse inom flera vård- och omsorgsverksamheter. Ett utvecklingsprojekt har initierats i samarbete med den geriatriska slutenvården vid Jakobsbergs sjukhus, Bromma Sjukhus och Sabbatsbergsgeriatriken för att lyfta munhälsan i samband med vistelse på geriatrisk klinik. Arbetet med Folktandvårdens seniortandvårdsteam är ett annat exempel på att en ökad kunskap omkring äldres behov av anpassad tandvård är nödvändig för att möta den ökande andel äldre som bor hemma allt senare i livet.
Folktandvården Sid 18 (38) För de äldre patienter som remitteras till medicinsk tandvård behöver arbetet med att knyta samman vårdkedjor mellan vård- och omsorg och tandvård fortsätta att utvecklas. En avgörande kommunikationsväg har i det arbetet varit Medicinsk tandvårds anslutning till journalsystemet Take Care. Folktandvården samarbetar också med ett flertal äldreboenden och erbjuder bland annat tandvård vid en full utrustad mobil klinik som sätts upp på boendet. Planeringsarbetet för att öka erbjudandet om mobil tandvård via en fullt utrustad tandvårdstrailer har under nått sin slutfas och etablering av tandvårdstrailern beräknas under första kvartalet 2018. En av Folktandvårdens kliniker har under 2017 certifierat verksamheten som Demensvän. Projektet som genomfördes i samarbete med kommunen syftar till att förbättra munhälsan för individer som lever med demenssjukdom. Samverkan med skolor, BVC och patientföreningar För att nå målet att förbättra tandhälsan till barn och ungdomar bedriver Folktandvården extern verksamhet vid barnavårdscentraler och skolor. För att lyckas med detta arbete är det viktigt att ha ett bra samarbete med lärare i skolan och personal vid BVC. Folktandvården föreläser regelbundet vid möten med olika patientföreningar. Samverkan mellan kliniker i Folktandvården Vid telemedicinkonsultationerna leder en specialist terapimöte på allmänkliniken via dator och telefon. Det är ett uppskattat samarbete som bidrar till en spridning av kompetens och att fler komplicerade behandlingar kan genomföras på patientens hemmaklinik.
Folktandvården Sid 19 (38) 9. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Att värdera risker och möjligheter vid implementering av nya rutiner och metoder, eller innan beslut fattas om verksamhetsförändringar är en löpande del av patientsäkerhetsarbetet. Under 2017 har en ny mall för risk och möjlighetsanalys införts. I denna värderas risker och möjligheter inom områdena patientsäkerhet, arbetsmiljö, säkerhet, ekonomi, marknad, social hänsyn och antikorruption. Den som beslutar om förändringen, Vd, områdeschef, avdelningschef eller klinikchef, är ansvarig för att riskanalys genomförs och att en handlingsplan upprättas. Ansvaret omfattar också att, om behovet finns, en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsätts och att handlingsplan för åtgärder tas fram. Bedömningen av risker och möjligheter utgör en del av beslutsunderlaget. Om förändringen innebär risker utarbetas ett förslag till handlingsplan som eliminerar och/eller mildrar riskerna. Förändringens positiva effekter/möjligheter ska också identifieras och redogöras. I den interna kontrollplanen bedöms risken för målen i affärsplanen inte ska nås. Handlingsplaner upprättas utifrån resultatet i riskbedömningen.
Folktandvården Sid 20 (38) 10. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Att rapportera en vårdavvikelse är en naturlig del i Folktandvårdens förbättringsarbete och antalet rapporterade vårdavvikelser fortsätter att öka. 2017 rapporterade Folktandvården 972 vårdavvikelser, en ökning med 8 % jämfört med 2016. 1200 1000 800 600 400 200 Antal vårdavvikelser 0 2013 2014 2015 2016 2017 Bild, utveckling antal rapporterade vårdaavvikelser per år. Av de rapporterade avvikelserna var majoriteten, 55 %, klassade som negativ händelse, vilket är en högre andel än föregående år. Folktandvården strävar efter ett förebyggande arbete och därmed hitta risker och undvika vårdskador vilket gör det önskvärt att andelen anmälda risker och tillbud ökar. Diagramrubrik 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Risk Tillbud Negativ händelse Bild, fördelning av vårdavvikelser per år Folktandvårdens Patientsäkerhetsgrupp analyserar varje månad samtliga vårdavvikelser. Resultatet och eventuella åtgärder återförs till verksamheten. Detta sker dels vid klinikchefsmöten och dels via Folktandvårdens intranät där det finns ett digitalt nätverk
Folktandvården Sid 21 (38) för patientsäkerhet. Där diskuteras och sprids avvikelser i syfte att utbyta erfarenheter och sprida kännedom och kunskap om vårdavvikelser. Tre områden stod 2017 för 47% av alla vårdavvikelser: - Bristande vård /bristande odontologisk behandling - Brister i vårddokumentation och informationsöverföring - Fel i /fel hantering av medicinteknisk produkt 20 avvikelser gällde försenad diagnos av överkäkens hörntänder vilket är ett lägre antal än tidigare år. Folktandvården har utarbetat gemensamma undersökningsmallar för att säkerställa flödet vid en undersökning, och detta kan vara ett resultat av det arbetet. 58 avvikelser gällde filfrakturer och det är ungefär samma antal som föregående år. Patientsäkerhetsgruppen har, tillsammans med Folktandvårdens specialister i rotbehandling, startat ett arbete för att stärka upp rutinerna kring rotbehandling med mål att minska antalet filfrakturer. Klinikchefen ansvarar för att handlägga avvikelser vid sin klinik och använda dessa i arbetet med ständiga förbättringar. Avvikelser tas på samtliga kliniker upp på arbetsplatsmöten för att sprida kunskap och minska risken att oönskade händelser inträffar. Lex Maria Under 2017 har fem vårdskador anmälts som lex Maria. Folktandvårdens Patientsäkerhetgrupp har utfört 24 händelseanalyser. I de flesta fall har behandlare varit delaktig i analysen och i några fall har patient varit delaktig. Samtliga händelser leder till åtgärder för att minska risken att de upprepas.
Folktandvården Sid 22 (38) Vårdavvikelser Övergripande process: ToU Processägare: ToU-chef Delprocessansvarig: KC Risk, tillbud eller negativ händelse Rapportering i Händelsevis KC handlägger ärendet KC avslutar ärendet Eventuellt åtgärder som ska utföras och/eller följas upp, lokalt på kliniken eller på Tou. ToU Kliniken Risk, tillbud eller negativ händelse inträffar på kliniken Rapportering i Händelsevis Tou går varje månad igenom samtliga vårdavvikelser I Patientsäkerhetsgruppen KC handlägger. Vid behov kontakt med Tou. Vid behov Kontakt med KC Tou skriver om avikkelser på Bryggan Ev. åtgärd på klinik och vid behov info till patienten Tou-chefen beslutar om ev. händelseanalys KC avslutar ärendet Patientsäkerhetsgruppen leder händelseanalysen Ev. uppföljning Åtgärder, t ex ny rutin eller ny information till klinikerna. Ev Lex Maria-anmälan Uppföljning Dokument Händelsevis Nyhet på Bryggan Socialstyrelsens mall för Händelseanalys Rutin på Bryggan Bild, Folktandvårdens process för hantering av avvikelser
Folktandvården Sid 23 (38) 11. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Folktandvårdens mål är att lösa problemen där de uppstår och de flesta klagomål hanteras därför lokalt på kliniken. Alla anställda som får höra en synpunkt eller ett klagomål har ansvar att hantera det direkt. Det medför att endast ett fåtal patienter går vidare till Patientnämnden, IVO eller framför sina synpunkter till Folktandvårdens ledning. Klinikcheferna analyserar synpunkterna och använder dem i klinikens arbete med förbättringar. Åtgärderna redovisas i klinikernas bokslut och exempel på förbättringar som vidtagits är utökat samarbete med grannkliniker för att förbättra tillgängligheten, förbättrad kommunikation avseende kostnader och utbildning i bemötande. Under 2017 utredde klinikcheferna 864 inkomna klagomål och synpunkter. Av dessa kom 56 % från kvinnor och 44 % från män. Patienter kan kontakta till Patientnämnden för att framföra synpunkter på den vård de fått i Folktandvården. I 97 av dessa fall har Patientnämnden vänt sig till Folktandvården för utredning och yttrande. Från Inspektionen för Vård och Omsorg har 32 ärenden inkommit. I förhållande till 1,4 miljoner patientbesök per år är det få patienter som framför klagomål till klinikchefen, Folktandvårdens ledning eller myndighet. Detta tyder på att Folktandvården har goda rutiner för bemötande och för hantering av synpunkter från patienter eller närstående. Arbete för jämställdhet och likabehandling Alla våra kunder ska uppleva att vårt bemötande och vår kommunikation är inkluderande och respektfull oavsett sexuell läggning. För att uppnå detta genomgår alla medarbetare landstingets webutbildning i HBTQ. Alla klinikchefer och arbetsledare har under året deltagit i ett uppskattat seminarium om normer, mångfald och jämställdhet och frågorna har därefter diskuterats på arbetsplatsträffar.
Folktandvården Sid 24 (38) Klagomål från kunder och anhöriga Övergripande process: ToU Processägare: ToU-chef Delprocessansvarig: OC, KC, Ekonomiavdelningen Klagomål inkommer* Utredning Kommunikation Avslut Uppföljning Förbättring** ToU KC OC / VD Klagomål Klagomål Klagomål Ger råd Utreds på kliniken Ber om råd vid behov Ger råd Samlar data till underlag Kommunikation med berörda parter Kommunikation med berörda parter Löser och avslutar ärendet Ärendet löses inte Medlar och ger råd Uppföljning på kliniknivå och rapportering Löser och avslutar ärendet Sammanställer på företagsnivå, föreslår företagsledningen förbättringar Dokument Registrerat klagomål mall Händelseanalys Svar till berörda parter Uppföljningsdokument *) Från kund eller anhörig, via brev, mail, telefon, patientnämnden, webben, m.m. **) Sker genom Händelsevis, revisioner, ledningens genomgång, styrkort, m.m. Bild, Folktandvårdens process för hantering av klagomål.
Folktandvården Sid 25 (38) 12. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall upplysas om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som är aktuella samt om kostnaden för att utföra vården. Alla patienter som drabbas av en vårdskada får information om händelsen. I arbetet med vårdavvikelser är patientens upplevelse en viktig del och patienten brukar i de fall där det är relevant involveras i analysarbetet. På Folktandvården Stockholms hemsida finns utöver möjligheten att på enkel svenska ta del av en bred information om tandvård även möjlighet att mejla och ställa egna frågor direkt till en tandläkare. Frågeställaren får därefter ett personligt svar mejlat till sig inom senast 2-3 arbetsdagar (vanligtvis snabbare). Målgruppsintervjuer genomförs regelbundet. Under 2017 har målgrupperna befintlig kund, frisktandvårdskund, sällanbesökaren och föräldern intervjuats för att få veta hur de upplever servicen kring tandvård och hur det fungerar att vara kund hos Folktandvården. Vid framtagandet av Folktandvårdens Hållbarhetsplan har patienter och medborgare intervjuats för att få kunskap om vad de tycker är väsentligt att fokusera på i hållbarhetsarbetet.
Folktandvården Sid 26 (38) 13. Informationssäkerhet och patientnära datastöd HSLF-FS 2016:40 I Folktandvården används säker inloggning med SITS-kort till alla system. Klinikcheferna ansvarar för att regelbundna kontroller sker av personalens åtkomst till patientjournaler. Klinikcheferna ansvarar också för att medarbetarna har rätt behörighetsnivå till journalsystemet. En gång per månad genomförs systematiska loggkontroller och vid misstanke om obehörig åtkomst genomförs riktade kontroller. Rutinen finns beskriven i ledningssystemet och klinikcheferna redovisar i checklistan för egenkontroll att det genomförts. Folktandvården Stockholm har under året uppdaterat sin policy och riktlinjer för informationssäkerhet och alla system har informationssäkerhetsklassificerats. Den obligatoriska utbildningen i säkerhet som anordnades för klinikchefer innehöll bland annat ett avsnitt om informationssäkerhet. T4 Folktandvården använder journalsystemet T4. Arbetet med en större uppdatering som påbörjades 2014 har fortsatt. Målet är att systemet bättre ska stötta patientarbetet. För att underlätta en effektiv tidboksplanering har Folktandvården under 2017 infört gemensamma aktiviteter som används av alla kliniker. I T4 finns det möjlighet att diktera statusuppgifter och daganteckningar i stället för att skriva dem. De kliniker som önskar införa funktionen får stöd för att komma igång och i slutet på 2017 hade över 80 medarbetare kommit igång med att använda röststyrning vid insamling av statusuppgifter. Under 2017 har Folktandvården påbörjat införandet av självbetjäningsstationer, så kallade betalkiosker, där patienterna själva kan genomföra sin betalning och checka ut från sitt besök. Innan införandet har en riskanalys genomförts. Take care Samtliga enheter vid medicinsk tandvård samt de kliniker inom specialisttandvården som tar emot remisser från sjukvården har tillgång till journalsystemet Take Care, något som underlättar samarbetet med sjukvården och ökar patientsäkerheten. Folktandvården har en central administration med egen förstalinjesupport, instruktioner och gemensamma flöden på intranätet och även ett digitalt nätverk där klinikerna kan utbyta erfarenheter och stötta varandra.
Folktandvården Sid 27 (38) Kvalitetssäkring av daganteckningar Folktandvården har under 2016 infört gemensamma daganteckningsmallar som samtliga kliniker använder vid undersökning av patienter. Syftet har förutom att kvaliteten ska förbättras också varit att anteckningarna ska vara lättare att läsa av andra behandlare och att teamarbetet underlättas då alla har samma process vid undersökningen och noterar fynd på samma sätt. Kvaliteten på daganteckningarna har följts upp och de kliniker som 2016 inte klarade de fastställda kraven har genomfört uppföljningar även 2017. Att granska journaler ingår i klinikchefernas arbete för att säkerställa både odontologisk kvalitet och kvaliteten på dokumentationen. Granskningen kan omfatta samtliga behandlare eller enstaka behandlare, t ex vid misstanke om kvalitetsbrister. Vid samtliga kliniker granskas nyanställdas journalanteckningar och regelbundet sker centralt initierade kontroller av specifik behandling eller debitering. Förutom de granskningar som sker på klinikerna genomförs också kontroller på central nivå. 1177 Vårdguiden I den nationella arbetsgruppen för T4 pågår tillsammans med systemleverantören ett arbete för att ge patienterna möjlighet att kommunicera med klinikerna via den nationella tjänsteplattformen 1177. Patienterna kommer i och med detta även att få tillgång till sina journaler på nätet. Målet är att patienter lättare ska kunna kommunicera med klinikerna och i och med detta känna sig ännu mer delaktiga i behandlingen. Under 2017 har Folktandvården utvecklat webbokningen och det är nu möjligt att boka, omboka och avboka tider via 1177 Vårdguiden.
Folktandvården Sid 28 (38) 14. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 I kapitlet redovisas några exempel på strukturmått, processmått och resultatmått som rör kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetsinformation Antalet patienter och antalet patientbesök har fortsatt att öka under året. Den fria barn och ungdomstandvården förlängdes 2017 till att omfatta alla till och med 21 år, något man behöver ta hänsyn till vid jämförelser mellan åren. 2016 2017 Antal behandlade patienter 592395 611775 Antal behandlade vuxna 330 878 324 051 Antal unika vuxna 551055 569208 behandlade under en treårsperiod Antal behandlade barn 261517 287724 Antal listade barn 329615 368629 Antal barn asyl 4405 2945 Antal besök 1 355 611 1 385 361 Tillgänglighet Allmäntandvård Folktandvården har i budgeten för 2017 satt som mål att 75 % av klinikerna ska kunna erbjuda tider för nya patienter inom 2 veckor. För närvarande är det 54 % av klinikerna som klarar detta. Patienttrycket vid Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker är överlag högt samtidigt som rekryteringsläget försämrats. De kliniker som inte kan erbjuda passande tider tillräckligt snabbt hjälper patienten att få tid på en närliggande klinik. Samtliga kliniker inom medicinsk tandvård klarar att erbjuda tider inom 2 veckor. Akuta remissfall tas emot omgående. Specialisttandvård Målet är att samtliga kliniker ska kunna erbjuda tider till barn och ungdomar inom två månader. 79 % av klinikerna klarade vid årsskiftet det uppsatta målet. En bidragande orsak
Folktandvården Sid 29 (38) till väntetiden för barn och ungdomar är att den kostnadsfria tandvården 2017 förlängdes till 21 år. De som inte klarade målet har handlingsplaner för att minska väntetiderna. Alla remisser prioriteras och patienter i behov av förtur får alltid ett snabbt omhändertagande. Vuxna patienter som remitteras för specialisttandvård ska erbjudas tid inom 6 månader. De flesta erbjuds tid betydligt snabbare och patienter med akuta besvär får alltid snabb vård. Vid årsskiftet klarade 70 % av klinikerna målet. Klinikerna arbetar med åtgärdsprogram för att minska väntetiderna. Kariespreventionsprogram för barn och ungdomar Preventionsprogrammet riktar sig till småbarn och småbarnsföräldrar samt skolbarn i riskåldrar. Särskilda insatser görs i vårdbehovsområden 3 och 4 för att utjämna de olikheter i tandhälsa som finns mellan olika delar av länet. Preventionsprogrammet består av ett basprogram som riktar sig till alla barn och ungdomar i riskåldrar med extra insatser till dem med stor kariesrisk eller särskilda behov. I riskområden, sker en förstärkning av basprogrammet. Programmet har varit i full drift sedan 2006. Från januari 2017 har Folktandvården övertagit ansvaret för de områden som Distriktstandvården under åren 2010-2016 ansvarat för. Aktiviteter riktade mot ettåringar och deras föräldrar Under 2017 har 6703 familjer fått information på BVC eller på Folktandvårdskliniken. Det är ungefär samma antal som 2016 men området för uppdraget har ökat, så trenden att antalet informerade familjer minskar håller i sig. Det är många som avböjer eller uteblir från tandhälsoinformation på BVC. Program för tvååringar Enligt avtalet ska 2-åringar i vårdbehovsområde 3 och 4 kallas till undersökning, riskbedömning och förebyggande vård och minst 70 % ska ha accepterat kallelsen. Målet är att utjämna de skillnader i tandhälsa som kan ses hos förskolebarn i vårdbehovsområde 3 och 4 jämfört med vårdbehovsområde 1 och 2. Enligt Folktandvårdens beräkningar har 74 % (3630 st) undersökts och fått information. Resterande barn har kallats minst två gånger. 27 asylsökande 2-åringar har tagit del av preventionsprogrammet. 2017 var andelen kariesfria 2-åringar 97,8 %.
Folktandvården Sid 30 (38) Bild. Andelen kariesfria 2-åringar, från vårdbehovsområde 3-4, undersökta i Folktandvården år 2013-2017 Skolverksamheten Tandhälsoinformation ska erbjudas till alla elever i förskoleklasser och klass 5. Målet är att minst 70 % av klasserna ska ha erhållit information. Folktandvården har nått 93,5 % av de klasser som ingår i uppdraget vilket motsvarar 2229 klasser eller drygt 55 000 barn. 156 klasser har avböjt informationen vilket är fler än tidigare år. Introduktion till fluorsköljning har erbjudits till samtliga förskoleklasser och klass 5 där minst 50 % av eleverna bor i vårdbehovsområde 3 och 4. 386 klasser i årskurs 0 och 5 finns registrerade. Folktandvården har fluorsköljt i 371 klasser. 15 klasser har avböjt fluor. Ett vanligt skäl till detta uppges vara tidsbrist. Fluorlackningar på 7- och 13-åringar Programmet med fluorlackningar till undersökta 7- och 13-åringar i vårdbehovsområde 3 och 4 är genomfört enligt uppdraget i Vårdavtalet. Folktandvårdens uppföljning visar att 88 % av 7-åringar och 88 % av 13-åringar fluorlackats vid två tillfällen. Första fluorlackningen utförs i samband med undersökningen och upprepas efter ca 1 månad. Kariesförebyggande åtgärder 73 % av barn med risk för karies har fått kariesförebyggande eller sjukdomsbehandlande åtgärder för att förhindra uppkomsten av karies. Jämförelse av vårdbehov i olika områden Stockholms län är indelat i mindre områden, så kallade vårdbehovsområden. Tandhälsan ligger till grund för indelningen i fyra nivåer där barn boende i område 1 har bäst tandhälsa och de i område 4 sämst.
Folktandvården Sid 31 (38) I nedanstående tabeller återfinns statistik på antal undersökningar, förebyggande åtgärder och lagningar vid sex olika kliniker. På klinikerna Brommaplan, Lidingö och Mörby bor merparten av patienterna i vårdbehovsområde 1 och 2 och på klinikerna Skärholmen, Hallunda och Rinkeby bor de flesta i vårdbehovsområde 3 och 4. Åtgärdssatistiken visar att behovet av vård är betydligt större vid klinikerna i vårdbehovsområde 3-4 jämfört med de i vårdbehovsområde 1-2. Antal undersökningar per tusen listade barn 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Brommaplan Lidingö Mörby Skärholmen Hallunda Rinkeby Antal förebyggande åtgärder per 1000 listade barn 1200 1000 800 600 400 200 0 Antal lagningar per 1000 listade barn 500 400 300 200 100 0 Brommaplan Lidingö Mörby Skärholmen Hallunda Rinkeby
Folktandvården Sid 32 (38) Andel vuxna patienter med parodstatus Vid undersökning av vuxna patienter ska alltid en undersökning av parodontalt status ske och detta ska registreras och signeras i journalen. I Kvalitetsregistret SKaPa kan man utläsa att endast var tredje patient har ett signerat parodstatus. En trolig orsak är att behandlarna när det gäller friska patienter inte registrerar statusuppgifterna i fliken för parodstatus utan endast gör en notering i daganteckningen. För 2018 har Folktandvården satt som mål att minst 70 % av patienter 23 år och äldre som genomgått en fullständig undersökning har ett signerat fickstatus (2, 4 eller 6 punktsmätning) senast 6 månader efter undersökningstillfället. Projekt för att kvalitetssäkra remissflöden Folktandvården har som mål att alla patienter som kan få sin vård i allmäntandvården ska få det, och att endast patienter som kräver specialisttandvårdens resurser ska remitteras. För att klara detta ger Folktandvårdens specialistkliniker stöd till allmäntandvården i form av bland annat kompetensutveckling, terapiplanering via telemedicin och konsultationer. Nedanstående tabeller visar att största andelen av remisserna till specialisttandvården kommer från Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker. 14000 12000 10000 Antal inkomna remisser per kategori 8000 6000 4000 2000 0 FTV atv FTV stv FTV mtv PT atv PT stv Sjukhus Övriga Externa
Folktandvården Sid 33 (38) 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Antal remisser per klinik 0 Endo Ped Bfys Ort Parod Pro/Käk Rtg Kir FTV atv FTV stv FTV mtv PT Övriga Externa PT stv Sjukhus Under året har en analys genomförts för att identifiera vilka kliniker som skickar mycket remisser i förhållande till klinikens storlek. Vid en av de kliniker som skickar mycket remisser har därefter ett projekt genomförts med syftet att kvalitetssäkra remissflödet. Remisserna har kvalitetsgranskats och tandläkarnas kompetens har kartlagts. En handlingsplan har tagits fram i samverkan med specialisttandvården. Målet är att så många patienter som möjligt kan behandlas på hemmakliniken och att tandläkarna upplever att de får det stöd de behöver. Modellen för kartläggning kommer att användas vid fler kliniker. Analys Utvärdering av remisser från SKH Kartläggning av kompetenser hos behandlarna Åtgärd Utbildningsplan i samverkan med STV kompetensutveckling auskultationer telemedicin Utvärdering Avstämning remissflöde från SKH Enkät till personalen innan projektet efter projektet
Folktandvården Sid 34 (38) God följsamhet till basala hygienrutiner Under våren 2017 genomförde Folktandvården en mätning av följsamheten till basala hygienrutiner. Observationerna utfördes av medarbetare från en annan klinik och mätningen visar att följsamheten är hög. Resultat från hygienmätningar 100 % hade korrekt arbetsdräkt 98,8 % var utan ring, armband eller klocka 98,4 % hade korta naglar, var utan nagellack/lösnaglar/konstgjorda naglar 98,2 % hade kort eller uppsatt hår/skägg alternativt håret instoppat i huvudduk 90,2 % använde handsprit före handskar 89,6 % använde handsprit efter handskar 88,4 % använde engångsförkläde korrekt Det genomsnittliga resultatet för andel medarbetare som uppfyllde alla krav var 78,5 % vilket är högre än sjukvården i Stockholm och i riket. Andel korrekt i samtliga steg Stockholms landsting Sveriges landsting FTV Stockholm 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Folktandvården Sid 35 (38) Förskrivningen av antibiotika minskar Folktandvården följer upp andelen uthämtade antibiotikarecept i förhållande till 1000 patientbesök. Under åren 2008-2017 har antalet minskat från över 16 till 10 vilket visar att arbetet för att minska förskrivningen av antibiotika har varit framgångsrikt. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Uthämtade antibiotikarecept i Folktandvården Stockholms län AB per 1000 besök 2008 2017 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Minskade utsläpp av miljöbelastande läkemedel Ett av Folktandvårdens hållbarhetsmål att utsläppen av miljöbelastande läkemedel ska minska. Målen följs till 2021 men redan nu syns en kraftig minskning. Mål 2021 Resultat 2017 2021 har utsläppen av Amoxicilin och Erytromycin minskat jämfört med 2016 genom minskad förskrivning(mätt i DDD) Förskrivningen av Amoxicillin har minskat med 11 % totalt i antal DDD jämfört med 2016. Förskrivningen av Erytromycin har minskat med 85 % totalt i antal DDD jämfört med 2016. Minska användningen(utsläpp) av Diklofenak med minst 50 % från 2016 fram till 2021 (mätt i DDD) Jämfört med 2016 minskade antal DDD 2017 med 23 %.
Folktandvården Sid 36 (38) Frågor om patientsäkerhet i medarbetarenkät I medarbetarenkäten 2017 ställdes fem frågor som rör patientsäkerhet. Svarsfrekvensen var 80 %. I nedanstående tabell redovisas resultatet på företagsnivå. Resultatet på kliniknivå diskuteras på arbetsplatsträffar och ligger till grund för förbättringsarbetet. Resultatet visar att merparten av medarbetarna har uppfattningen att patientsäkerhetsarbetet på klinikerna fungerar mycket bra. Nöjda kunder Folktandvården genomför löpande olika mätningar för ta del av kundernas upplevelse och samla in synpunkter på hur vi kan förbättra oss. Under 2017 genomfördes en varumärkesundersökning, en målgruppsanalys med djupintervjuer samt en NKIundersökning. Nöjd Kund Index (NKI) är ett mått på kundernas övergripande nöjdhet och baseras på mer än 50 000 svar. NKI beräknas som ett medelvärde av de tre helhetsfrågorna och presenteras på skalan 0-100. Hur nöjd är du med Folktandvården som helhet? Hur väl uppfyller Folktandvården dina förväntningar?