på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar återfinns i tre lagar: 3 kap 2 a och 3 andra stycket AML, 30 kap 6 SFB 7 LAS Diskrimineringslagen
Föreskrifter - Direkt straffsanktionerade - Bindande - Allmänna råd om tillämpning av arbetsmiljölagen
Uppgifter/ansvar för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket Tillsyn Företagshälsovården Rådgivande Arbetsgivaren Huvudansvar Arbetstagaren Medverka Skyddsombud Delta/samverka Skyddskommitté/ Arbetsmiljökommitté Övergripande planera/ övervaka
Arbetsmiljölagstiftningen - ändamål/syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Signalsystem Främja hälsa Förebyggande Efterhjälpande
SAM - Systematiskt arbetsmiljöarbete Årlig uppföljning = besiktning A Arbetsmiljöpolicy / riktlinjer B Uppgiftsfördelning C Undersökning av arbetsförhållanden 1 2 3 Verktyg: Dagliga kontakter, arbetsplatsträffar, övriga möten, utvecklingssamtal, riskbedömningar, enkäter, intervjuer, tillbud, arbetsmiljöronder, statistik, SWOT- analyser, mätningar, med. kontroller m.m. Bruttolista Prio. arbetsmiljöperspektiv = riskbedömning 1 2 3 D Handlingsplan E Uppföljning åtgärder Föreskrifter Kunskap Samverkan = bränslet
Socialförsäkringsbalken 30 kap. Rehabilitering Rehabiliteringsåtgärder 2 En försäkrad har rätt till rehabiliteringsåtgärder enligt bestämmelserna i detta kapitel. 3 Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov.
Socialförsäkringsbalken 30 kap. Rehabilitering Arbetsgivarens skyldigheter 6 Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.
Socialförsäkringsbalken 30 kap. Rehabilitering Den försäkrades skyldigheter 7 Den försäkrade ska - Lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering, och - efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen.
Socialförsäkringsbalken 30 kap. Rehabilitering Försäkringskassans skyldigheter 8 Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten 9 Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att -den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och - de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade
Socialförsäkringsbalken 10 Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med: den försäkrades arbetsgivare och arbetsorganisation Hälso- och sjukvården Socialtjänsten Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade 11 Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder på börjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl
Socialförsäkringsbalken Rehabiliteringsplan När en rehabiliteringsplan ska upprättas 12 Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas, ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.
OSA-föreskrifterna en introduktion Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Tre områden i fokus: Arbetsbelastning Arbetstidens förläggning Kränkande särbehandling Viktigaste budskapet: Föreskrifterna pekar på vikten av att i det systematiska arbetsmiljöarbetet arbeta med den Organisatoriska och Sociala Arbetsmiljön (OSA).
OSA-föreskrifterna syfte Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.
OSA-föreskrifterna definitioner Organisatorisk arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar 1. ledning och styrning 2. kommunikation 3. delaktighet, handlingsutrymme 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar
OSA-föreskrifterna definitioner Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
OSA-föreskrifterna kraven Här kommer sammanfattning av kraven i föreskrifterna enligt följande: Kravet i sammanfattning Kort förklaring av kravet Att tänka på 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 9 Arbetsbelastning resurser och krav Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att det ska vara balans mellan krav och resurser i arbetet. Detta gäller alla anställda, även chefer och arbetsledare. Tänk på att det är viktigt att det finns ett ledarskap och ett klimat där alla, i en regelbunden dialog, får möjlighet att berätta hur balansen är just nu. Var uppmärksam på tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning. 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 10 Arbetsbelastning tydlighet Arbetsgivaren ska se till att de anställda känner till förutsättningarna för sitt jobb. Det innebär att var och en har klart för sig vad som ingår och inte i arbetsuppgifterna. Tänk på att ett otydligt arbetsinnehåll är en grogrund för konflikter och stress, samtidigt som det påverkar verksamhetens resultat. 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 11 Arbetsbelastning psykiskt påfrestande arbete Arbetsgivaren ska motverka att starkt psykiskt påfrestande arbetsuppgifter och arbetssituationer leder till ohälsa. Det innebär att kartlägga vilka arbetsuppgifter som är psykiskt påfrestande i den egna verksamheten, skapa rutiner för att hantera dessa och se till att alla på arbetsplatsen har kunskaper om detta. Tänk på att det är viktigt att skapa förutsättningar för de anställda att berätta för arbetsgivaren om särskilt påfrestande arbetsförhållanden. 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 12 Arbetstid Arbetsgivaren ska förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Det innebär att skapa goda möjligheter till återhämtning, både mentalt och fysiskt. Både under arbetsdagen och mellan arbetspass. Tänk på att värna om fritid för återhämtning. En överenskommen policy kan vara bra. Vad innebär det att vara tillgänglig? Vilka gränser finns för när och hur ofta man kan bli kontaktad, och för vad? 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 13 Kränkande särbehandling - förebygga Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till detta. Det innebär att det ska finnas en skriftlig policy om kränkande särbehandling. Tydligt budskap att det inte accepteras och rutiner för hur det ska motverkas och hanteras. Tänk på vilka förhållanden på arbetsplatsen som kan ligga bakom kränkande särbehandling. Missnöje och konflikter på grund av arbetsbelastning? Vilka förutsättningar finns för samarbete? Organisationsförändringar som skapat otydlighet? 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
OSA-föreskrifterna kraven 14 Kränkande särbehandling - hantera Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Det innebär att rutinerna besvarar följande: 1. Vem tar emot information om att det förekommer? 2. Vad händer med informationen och vad ska mottagaren göra? 3. Hur, och var, får de utsatta snabb hjälp? Alla på arbetsplatsen ska känna till dessa rutiner. Tänk på att ingripa snabbt för att hjälpa utsatta. Anlita företagshälsovård eller andra sakkunniga som kan vara opartiska. 5 6 7-8 9 10 11 12 13 14
Arbetsdomstol Arbetsdomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva arbetsrättsliga tvister. Som arbetstvist räknas varje tvist som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation Målet gälla tvist om kollektivavtal
Sammanställning över faktorer i AD:s praxis Arbetsgivaren måste, kartlägga arbetstagare, utforska möjligheter, undersöka arbetsplats och ta reda på möjliga förändringar Arbetstagaren måste medverka i rehabiliteringen. Beträffande rehabiliteringsåtgärder måste arbetsgivaren anpassa och rehabilitera, omplacera och omorganisera Så länge rehabiliteringsinsatserna pågår och rehabiliteringsåtgärderna inte är uttömda föreligger inte saklig grund för uppsägning Arbetsgivaren måste iaktta sina skyldigheter enl. SFB, annars finns inte saklig grund för uppsägning. Sjukdom är normalt inte saklig grund
Fortsättning AD praxis Provocerad uppsägning kan förekomma Läkarintyg kan ha stor betydelse Nyckelfaktorer kopplad till tidsfaktorer och vidtagna åtgärder Arbetsgivaren behöver inte inrätta nya tjänster Arbetstagaren kan inte utföra något arbete av betydelse
AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana åtgärder som syftar till att arbetstagaren ska kunna komma tillbaka till denne. AD 1998 nr (Botkyrka kommun) En kommun hade lämnat sju skilda erbjudanden om arbete som innebar mer eller mindre beaktansvärda försöka att bereda arbetstagaren ett arbete som var anpassat till hennes situation. Kommunen kände sig mycket osäker i frågan om hur en lämplig arbetsplacering skulle vara beskaffad. När arbetsgivaren p.g.a. arbetstagarens bristande medverkan inte fick svar på om fyra föreslagna alternativa arbetsplaceringarna var godtagbara konstaterade domstolen att det inte kunde begäras av kommunen att driva rehabiliterings- och omplaceringsförsöken vidare. Rehabiliteringsansvaret var fullgjort och uppsägningen saklig grundad.
AD 2006 nr (Falck Ambulans AB) Arbetsdomstolen fann att det inte torde föreligga någon skyldighet för bolaget att omorganisera sin verksamhet sp att arbetsguppgifter, avseende bl.a. personalfrågor och kvalitetssäkring som bolaget hade valt att lägga på chefsnivå, istället skulle utföras av en ambulanssjukvårdare. AD 2003 nr 45 (B B:S och Frukt- och Partiaffär AB) Vid uppsägningstillfället måste det ha stått klart att arbetstagaren inte kunde förväntas komma tillbaka i arbete hos bolaget. Det förhållandet att Försäkringskassan inte vid det tillfället hade beslutat om något mer permanent sjukersättningsform medförde enligt domstolens mening inte någon annan bedömning i frågan om det förelåg saklig grund för uppsägning.
Arbetsplatsnära stöd - Förebygga & förkorta sjukfall på arbetet En utredande insats för att ta reda på vilket stöd: en anställd behöver för att undvika en sjukskrivning som ökar den anställdes möjligheter att komma tillbaka i arbete tidigare Sid 29 September 2015 Arbetsplatsnära stöd
Vad ska ingå för att få bidraget? Bedömning av den anställdes funktion i förhållande till arbetsuppgifterna Kartläggning av den anställdes hinder och resurser Anordnaren ska ha kunskap om arbetsplatsen samt föra dialog med chef och anställd om lämpliga fortsatta åtgärder Övervägt alternativ som arbetshjälpmedel, arbetsresor, anpassning och deltidssjukskrivning Sid 30 September 2015 Arbetsplatsnära stöd
Vad ingår inte i en arbetsplatsnära stödinsats? Medicinsk eller annan behandling Gruppaktiviteter i förebyggande syfte Friskvårdssatsningar Gymutrustning Etc Sid 31 September 2015 Arbetsplatsnära stöd
När kan arbetsplatsnära stöd behövas? Stödet kan användas vid till exempel: Upprepad korttidsfrånvaro Signaler om ohälsa När arbetsförmågan är oklar i förhållande till arbetsuppgifter Om det finns risk för att det blir svårigheter för den anställde att återgå i arbete Om det finns risk för att det kan bli en sjukskrivning Hur stort är bidraget? Bidrag lämnas för halva kostnaden av den slutförda utredningen (per individ) Dock maximalt 7 000 kr per slutförd utredning Sid 32 September 2015 Arbetsplatsnära stöd
Samordningsförbundet