Att utforska befolkningens behov. Jesper Ekberg

Relevanta dokument
Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess

Tobakshjälpen. Nytt verktyg för tobaksavvänjning via 1177 stöd och behandling

Gruppering av behov underlättar personcentrering för vanliga situationer

Flippen" Nya innovativa arbetssätt i primärvården Sydöstra sjukvårdsregionen

Samverkansprocess för en jämlik hälsa

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Hur jämlik är vården?

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv

Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?

Skånepanelen Medborgarundersökning integritet

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Kvinnor och män i statistiken 11

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Medborgarundersökning 2017

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Tydlig teamsamverkan vårdcentral hemsjukvård

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Suicidriskprevention genom forskning

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR UTVECKLING OCH INNOVATION

Framtidens hälso- och sjukvårdsorganisation

Registerdata för integration

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Patientnämndens rapport 2014

Verksamhetsdialog våren 2019

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Förstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Flera lösningar för olika behov. Att utveckla personcentrerad vård

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Hälsosamtal i skolan. Arbetsgång 2018

Vad tycker du om din vårdcentral?

Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Vårdcentralen Aroma. Din guide för en friskare framtid

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Kulturell bildning i folkhögskolans regi

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Syntetisk befolkning och hushållsprognoser. Ulrika Isberg och Peter Almström, WSP Analys och strategi

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Att använda SCB:s data i registerbaserad forskning

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

IT och elektronik i vården

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

Hur kan vi minska och motverka segregation

Hälsa på lika villkor?

Rådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningsamtalet STRAMA Lena Runius

Invånarpanelen: E-tjänster och tillgänglighet till hälsocentraler

Ännu bättre vård och hälsa i Norrköping

RAPPORT FÖLJSAMHET TILL LEDNINGSSYSTEMET FÖR SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN APRIL Webbplats:

December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Borlänge kommuns landsbygd. Jonas Fellström Plan- och markkontoret

1177 Vårdguiden på webben

Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Personcentrerad processkartläggning

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Transkript:

Att utforska befolkningens behov Jesper Ekberg

Som man frågar, får man svar Hårdvara Hälso- och sjukvårdens datakällor Befolknings- och samhällsdata Mjukvara Personliga egenskaper och preferenser behov av stöd de bakomliggande orsakerna till kontakten Vad är viktigt för dig? Du är här för X, men vad är det egentligen det handlar om?

Patientflöde VC, akut, slutenvård Per vårdcentral

Mångbesökare på VC, akut, slutenvård Per vårdcentral

Åldersfördelning fördelat efter vårdcentral, kommun, diagnos.

Den preventiva paradoxen Huvudparten av många allvarliga sjukdomsfall, såsom hjärtinfarkter och strokefall, inträffar i den majoritet av befolkningen som har lätt eller måttligt ökad risk för insjuknande. Den lilla gruppen med mycket hög risk orsakar ett mindre antal fall Det är bättre att många gör små förändringar, än att några få gör stora förändringar

Riskfaktorer hos de 4177 invånare som kom till hälsosamtal 2014

Pågående projekt: Digital process hälsosamtal Vårdpersonal enhet Hem enhet Patient enhet Ordinarie arbetsstation Inför hälsosamtalet Personen besvarar inbjudan och enkäter genom att logga in med E-leg från sin egen enhet via webben. Patient på vårdcentral I de fall en patient inte kan eller vill besvara enkäterna via webben hemifrån ex. pga avsaknad av E-leg kan denne istället göra det via en för ändamålet nedlåst dator. Vårdpersonal Förberedelser Inför samtalet förbereder sig vårdpersonalen genom att bl.a. lägga in provsvar och ögna igenom svaren på enkäterna som patienten fyllt i på webben tidigare. Hälsosamtalet Vid hälsosamtalets genomförande sitter vårdpersonal och patient tillsammans på ett sådant sätt att de kan dela information som syns på skärmen.

Segmentering utifrån personliga egenskaper (SKL) En modell för att gruppera invånare utifrån personliga egenskaper och preferenser i relation till primärvård. Statistisk analys av data från två enkätundersökningar bland 2000 svensktalande invånare. Kvalitativ analys av material från djupintervjuer med patienter på en vårdcentral

Fyra tydliga segment 1. Proaktiv: (45%) Sjukvård är en transaktion Jag vet vad jag behöver för att kunna fortsätta med mitt liv Kan, vill och gillar att ta hand om sig själv och agera proaktivt för sin hälsa Behöver enkel tillgång till nödvändiga resurser Vill bli fullt involverad med full transparens Gör bara det de själva förstår och har en mätbar eller upplevd effekt 2. Holistisk: (24%) Sjukvård är en relation Jag behöver hjälp med min oro så att jag kan fortsätta med mitt liv Behöver hög tillgänglighet vid oro för att kunna fortsätta ta hand om sig själva Vill vara fullt involverade och informerade Behöver bekräftelse på att de har blivit lyssnade på och förstådda Behöver återkoppling att sjukvården finns där när de behöver

Fyra tydliga segment 3. Traditionell: (25%) Sjukvård är ett måste Jag gör som doktorn säger Väntar ofta även om det är allvarligt Gillar inte proaktiva aktiviteter Gör ofta som doktorn säger Vill vara fullt informerade men låter ofta sjukvården bestämma 4. Sårbara: (6%) Jag har svårt att hantera mitt liv och behöver individuellt anpassat stöd Tror inte på sin egen förmåga Har inte alltid socialt nätverk som stöd Rädd för sjukvård och framtida hälsoproblem Inte så vanligt med proaktiva hälsoaktiviteter

Super Cross-databaserna Befolkningsdatabasen Sysselsättningsdatabasen Flyttningsdatabasen. I alla tre finns individuppgifter (t ex ålder, kön, födelseland) och uppgifter om bostadens belägenhet (län, kommun, NYKO, valdistrikt) utifrån nyckelområdesnivå. I alla är det uppgifter på individnivå som kan korsköra mot varandra inom varje databas.

Procent Förvärvsarbetande 20-64 år 2011 100 81 84 82 77 80 72 63 60 40 20 0 Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Män Kvinnor Procent 100 80 60 40 20 Sammanräknad förvärvsinkomst 2011, andel >280 000 kr per år 0 36 16 52 31 60 38 Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Män Kvinnor Andel utrikesfödda 2012 Procent 100 80 60 40 20 0 37 14 7 Öxnehaga Centrum Öster Bymarken Område Källa: Jonkoping.se

Super Cross-databasen, exemplet Vråen Födelseland Utbildning Sysselsättning Ålder

Befolkningsdatabasen 20151231 Individuppgifter Uppgifter om relationspersoner Hushållsuppgifter Bostadens belägenhet Kön Moderns födelseland Hushållsstorlek Län Ålder Faderns födelseland Hushållstyp Kommun Civilstånd Relationspersonens födelseland Antal barn i hushållet under 6 år NYKO Födelseland Relationspersonens invandringsår Antal barn i hushållet under 18 år Sumreg (annan kommun Medborgarskapsland Valdistrikt Födelselän Ortstyp Behörighet till gymnasiet Distrikt Behörighet till högskolan SAMSområde Hustyp Region Ägarkategori Upplåtelseform Bilinnehav Utbildningsnivå Utbildningsinriktning Antal födda barn under året Svensk/utlängds bakgrund Se samtliga variabler

Folkhälsoindex per kommun

Nyfiken på Vilka andra aktörer (interna och externa) ska vi utforska befolkningen tillsammans med? Utifrån tillgängliga källor Var vill vi börja? Analysuppdrag? Tillgängliga, illustrativa och pedagogiska sätt att ta fram och visa data hur får vi till det?