Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan Hygiensjuksköterska i förskolan Ett samarbete mellan: Smittskydd Västra Götaland Kommunernas förskoleverksamheter Central Barnhälsovård 49 kommuner drygt 1600 förskolor Smittskydd Västra Götaland Hyfs-Hygiensjuksköterska i förskolan Göteborg / Södra Bohuslän Marianne Bengtsson, hygiensjuksköterska Ann Hasselberg, hygiensjuksköterska Johanna Bernhardsson, kommunikatör Södra Älvsborg Kajsa Lundqvist, hygiensjuksköterska Fyrbodal Maria Iglicar Berntsson Skaraborg Susanne Johansson, hygiensjuksköterska 1
Smitta i förskolan Hur smittar det? Hygienrutiner av betydelse Hyfspedagog Sofie Arfvidson Infektioner i förskolan När skall barnet vara hemma? Barnhälsovården - närområdesansvar Varför Hyfs? Förbättra hygienrutinerna i förskolan Minska barnens sjukfrånvaro Friskare barn Friskare personal Minskade kostnader God kvalitet En hälsosam förskola för alla oavsett förskola/stadsdel/kommun Nu sätter vi på oss hygienglasögonen för en stund Vi har olika perspektiv och uppdrag men att arbeta för barnets hälsa och utveckling är gemensamt och det oavsett om jag är miljöinspektör, hygiensjuksköterska eller pedagog 2
Miljöbalken Miljöbalken är till för att skydda människors hälsa och påverkan på miljön. Egenkontroll är ett sätt att arbeta för en bättre hälsa och miljö på förskolan Vinster med en fungerande egenkontroll - bättre inomhusmiljö - minskad sjukfrånvaro - tydligare rutiner - och ansvarsfördelning Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så Varför fokus på hygien? Många vistas tillsammans på en begränsad yta. Gemensamma utrymmen som: Toaletter Kök Lekrum Sovrum Risker för smittspridning diarré, kräkningar, hosta, sår och hudproblem Hur hanterar vi kroppsvätskor Hur gör vi vid magsjuka/utbrott Vem ansvarar för rutinerna När och hur städas det och av vem? 3
Allmänt om mikroorganismer Mikroorganismer (bakterier, virus, svampar, parasiter) finns överallt i vår omgivning De flesta mikroorganismer är normalt ofarliga och många är helt nödvändiga för oss (normalflora) När vi föds är vi bakteriefria (inom en vecka är både hudluftväg och tarmfloran etablerad) Bakterier Många bakterier (ca 2 kg) finns i eller på utsidan av vår kropp utan att göra oss sjuka. Antibiotika stör den normala bakteriebalansen. Infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika, men många läker med hjälp av kroppens eget immunförsvar. Resistenta bakterier smittad vid utlandsresan? 4
Förskolebarnens infektioner Översjuklighet 20 30 % Förskolebarn har fler infektioner än hemmabarn Smittskyddsåtgärder störst effekt på barn yngre än tre år Infektioner hos barn är normalt 6-8 luftvägsinfektioner per år under de första fyra åren Smittämne virus, bakterier Barn är friska bärare av många bakterier Över 90 % av alla infektioner orsakas av virus (tex. förkylning och magsjuka) Antibiotika biter inte på virus Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp utan att göra oss sjuka = normalflora Infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika, men många läker ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar Kan infektioner undvikas? Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom kunskap om smittvägar kan man undvika onödig smittspridning. Och det har effekt. Förskolans hygien-och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet. 5
Smittvägar Kontaktsmitta Person/person Föremål Luftburen smitta Droppar stora/små Livsmedelsburen smitta Tarmsmitta Blodburen smitta PM blodburen smitta i skola och förskola Mikroorganismer Stafylokocker Streptokocker Influensa och förkylningsvirus Calicivirus, vinterkräksjuka Överlevnad i miljön, på textilier 3-10 månader 1-4 månader Timmar Dagar men troligtvis veckor Källa: Håndbok i hygiene og smittevern for sykehus Våra händer är överallt En vuxen tar sig 10-15 ggr / tim i ansiktet 6
Bakterier flyger inte de bärs! Under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige Under ringen ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning När ska händerna tvättas? Efter toalettbesök Före alla måltider Före matlagning När man har snutit sig När händerna är smutsiga Efter orena arbetsmoment, som smutstvätt, städning av toaletter Hur tvätta händerna? Skölj händerna med vatten. Ta tvål och tvätta hela handen i ca 15 sekunder. Skölj bort tvålen. Torka händerna noga med papper eller en personlig handduk. Händerna skall bli helt torra! 7
Handsprit Ta rikligt med handsprit 3-4 ml Gnid in spriten noggrant mellan fingrarna Gnid in spriten noggrant på fingertoppar och naglar Desinfektera tummarna med roterande rörelser Handsprit används på synlig ren och torr hud Avsluta med handlederna Handskar Används alltid vid kontakt med avföring, kräk, blod och sårvätska. Kasta handskarna direkt efter användning. Växla inte mellan smutsigt och rent arbete med samma handskar. Tänk på att handskar också kan sprida smitta, liksom smutsiga händer. Handskar ersätter INTE handtvätt Ytdesinfektion För ytor som skötbord, tagställen, toaletter och matbord Alla ytor ska behandlas mekaniskt, GNUGGA 8
Punktdesinfektion Allt spill av smittsamt material och kroppsvätskor torkas upp direkt. Ansvaret har den personal som är med i den aktuella situationen. Torka först upp spill/stänk med papper. Desinfektera därefter ytan med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid. Allt blod betraktas som smittsamt Använd alltid handskar Torka upp med engångsmaterial God hygienisk standard fokus på Lokalernas inredning och utrustning Tillgång till toaletter, handfat, tvål, handduk, tvättmaskin, städutrustn mm Handhygien Punktdesinfektion Toaletter/skötrum städrutiner Sovmiljö Kök mathantering God hygienisk arbetsmiljöpraxis (22 i AFS 2005:1) gäller i alla verksamheter där personalen kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor. 9
Så här ser det ut hos oss. Bra, mindre bra, före, efter. Ta kort och SMS till Sofie Arfvidson Mobilnr. 0700-206501 Skötrum Toaletter, pottor och handfat 10
Hygienrutiner i praktiken Blöjbyte Avtorkningsbar dyna som desinficeras efter varje barn Engångsunderlägg Ytdesinfektion och rengöringsmedel dagligen Soptunna pedal Engångstvättlappar Skyddskläder Handskar Handsprit Blöjhink Hygienrutiner i praktiken Livsmedelshygien Friska barn/vuxna Handtvätt/handsprit innan mathantering God handhygien är grunden Handskar byts ofta om de används Undvik ringar och håll naglarna korta Sår och sprickor täcks Variga sår på händer kan sprida smitta Skyddskläder Rengöring av kylskåp, regelbundet 11
- 2016-03-30 Att förhindra livsmedelsburen smitta Varmhållning av mat (minst 60 i max 2 tim) Håll kall mat kall (högst 8 men helst lägre) Små skålar med smör och pålägg Smittämnen kan tillföras maten genom dåligt diskade skärbrädor Disktrasa tvättas dagligen alt engångspapper Matbordet Disktrasor 12
Handtag kylskåp Hygienrutiner i praktiken Sovmiljö Personbundna madrasser, kuddar och filtar Madrasserna bör förvaras i skåp med fack Madrasser bör plockas undan dagligen så att golven kan torkas Vädra Hygienrutiner i praktiken Rengöring Tvättrutin för textilier Örngott, filtar och madrassöverdrag tvättas 2ggr/mån Sovkuddar tvättas 1g/mån. Utklädningskläder tvättas regelbundet Textilier ska alltid tvättas i så hög temperatur som möjligt Leksaker Tvättas 6 ggr/år + vid behov Använd tvätt-och diskmaskin Ställ tillfälligt undan leksaker, ett alternativ till tvätt 13
Barnens sjukfrånvaro Webbenkät Startskott 2016 Tack för uppmärksamheten Hyfs, Smittskydd Västra Götaland 14