Transition governance en kritisk granskning av metod fo r utva rdering av forsknings- och styrmedelsinsatser. Lena Neij Sofie Sandin, Maria Johansson

Relevanta dokument
Vägledning för utvärdering av transformativ omställning. med fokus på energisystemet

Kunskap för stora samhällsförändringar genom utvärdering utopi eller möjlighet?

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

Miljöekonomi. Mitesh Kataria Profilansvarig för miljöekonomiska inriktningen.

Vad tänkte vi på när vi skapade SMIL egentligen? Gunnar Köhlin Miljöekonom Tidigare ordf för Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Utbildningsplan. för. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Plattformen för samhällsekonomiska analyser

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Att utvärdera nyttan av FoU

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

Marknadens gränser och politikens villkor

Perspektiv. Aktörers kunskap, värderingar och beteenden i energisystemet. Anna-Lisa Lindén Lunds universitet

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Hälsofrämjande arbetsliv II, 15 hp

Smarta elnät För vem?

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

PRÖVNINGSANVISNINGAR

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKN65, Nationalekonomi: Avancerad hälsoekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Health Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Ekonomie kandidatprogrammet Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Ämne Hållbart samhälle

Ekonomi för en hållbar utveckling

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Kursen är en grundkurs på distans i ämnet nationalekonomi. Kursen kan ingå i flera program på grundnivå.

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME)

Energiforskning vid Luleå tekniska universitet. Ulrika Rova Staffan Lundström Marcus Öhman

Värdegrundsforum 2013

Hållbar utveckling och företagande

Hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet

Miljömyndighetsutredningens uppdrag

Civilekonomprogrammet, internationellt - Spanska

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Övergripande handledningssamtal. Förslag till teman och samtalspunkter

Från Novis till Expert

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 13/06. Övrig närvarande Maria Lindencrona, sekreterare Leif Brodersen

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

DECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning

Kursen är en grundkurs på distans i ämnet nationalekonomi. Kursen kan ingå i flera program på grundnivå.

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Logistik och godstransportlösningar i Sverige för 2050

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Samhällskunskap (61-90 hp)

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

HANDELSHÖGSKOLAN, INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI MED STATISTIK

Hearing i Östhammars kommun 13 febr. 2018

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Tillgänglighet och användande teknik som inkluderar alla. Marie Sjölinder

HANDELSHÖGSKOLAN. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Utbildningsplan för masterprogrammet Agroekologi 120 högskolepoäng

Möjlighet till fortsatta studier

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Industriell miljöekonomi TEMIMF00

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Informationssäkerhet


KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum Protokoll nr 19/06. Övriga närvarande Maria Lindencrona, sekreterare

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2011.

Kulturgeografi GR (A), Ekonomisk geografi och utveckling, 7,5 hp

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

Programinformation HT 2015 för

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Gammal struktur för nationalekonomi. Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp)

Kursen ges som tvärvetenskaplig fristående kurs i samhällsvetenskap på avancerad nivå och som valbar kurs i masterprogrammen i samhällsvetenskap.

UTLYSNING AV FOUMEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET FÖRÄLDRASTÖDSLINJEN I HÄSSELBY VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALT- NING

Preliminärt Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Hälsofrämjande arbetsliv II, 15 hp

S2IAG Masterprogrammet i Internationell Administration och Global Samhällsstyrning, 120 högskolepoäng

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Kristina Lindholm

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Nya lägenhetsregistret

Transkript:

Transition governance en kritisk granskning av metod fo r utva rdering av forsknings- och styrmedelsinsatser Lena Neij Sofie Sandin, Maria Johansson

Vi står inför stora utmaningar Vart är vi på väg?

Transition Förändringarna som krävs beskrivs ofta i termer av transitions, dvs grundläggande förändringar av dominerande struktur, teknik, politik och livsstil

Transition governance Rätt utformade forsknings-och styrmedelsinsatser förväntas bidra till (grundläggande) förändringar En progression i utformningen av insatser kräver väl utformade utvärderingsstrategier som genererar lärande

Fokus på energieffektivisering i byggnader

En tvärvetenskaplig ansats Professor Lena Neij, IIIEE vid Lunds Universitet (miljö- och energisystemanalys, industriell miljöekonomi) Professor Per Mickwitz, Finlands miljöcentral (SYKE) (nationalekonomi, miljöpolitik, utvärderingsmetoder) Professor Mats Benner, ekonomihögskolan vid Lunds Universitet (sociologi, forskningspolitik) Professor Maria Johansson, Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Universitet (miljöpsykologi) Sofie Sandin, doktorand

Syfte Genomgång av relevanta teoriområden för utvärdering av energieffektivisering Kritisk analys av de metoder för utvärdering som används idag Föreslå utvärderingsstrategier som stödjer transformativa processer

Syfte Genomgång av relevanta teoriområden för utvärdering av energieffektivisering Kritisk analys av de metoder för utvärdering som används idag Föreslå utvärderingsstrategier som stödjer transformativa processer

Utvärderingsansats Utvärderingsteori Policy analys Miljöpsykologi Transitionteorier Vetenskapssociologi Etc.

Utvärderingsteori Tre viktiga aspekter att beakta för en bra utvärdering Metod Värdekriterier Användning Alkin & Christie (2013)

Transition litteraturen Viktiga aspekter för att beskriva transition Vision Experimenterande Lärande och reflektion (systemperspektiv, stigberoende)

Miljöpsykologi Precisera beteendet Identifiera beteendets drivkrafter Anpassa interventionen till drivkrafter och beteende Följ upp effekten över tid

Syfte Genomgång av relevanta teoriområden för utvärdering av energieffektivisering Kritisk analys av de metoder för utvärdering som används idag Föreslå utvärderingsstrategier som stödjer transformativa processer

Kritiska analyser Hur utvärderar vi forskningsinsatser? Hur utvärderar vi styrmedelsinsatser? Hur utvärderar vi beteende?

Exempel kritisk granskning Utvärdering av styrmedel för energieffektivisering i byggnader Flera metoder används men ingen triangulering Få värdekriterier används främst impact Mycket sällan beaktas förändring i termer av transition vision, experimenterande, lärande Begränsat systemperspektiv Flera aktörer inkluderas men främst för datainsamling inte för lärande och reflektion

Exempel kritisk granskning Utvärdering av beteendeförändringar för energieffektivisering i byggnader Stor spännvidd och variation mellan utvärderingar med utgångspunkt i teknik och samhällsvetenskap Vanligt förekommande med bristande precision och analys av det studerade beteendet och dess drivkrafter Val av intervention ofta motiverat med tidigare användning snarare än interventionens relevans för målgruppens beteende

Syfte Genomgång av relevanta teoriområden för utvärdering av energieffektivisering Kritisk analys av de metoder för utvärdering som används idag Föreslå utvärderingsstrategier som stödjer transformativa processer Projektet slutredovisas december 2018

Tack! Lena Neij, Sofie Sandin International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE), Lunds Universitet lena.neij@iiiee.lu.se; sofie.sandin@iiiee.lu.se Maria Johansson, Miljöpsykologi, Institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Universitet maria.johansson@arkitektur.lth.se