Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Relevanta dokument
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Streptokockinfektioner

Infektioner hos barn i förskolan

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Policy vid barns sjukdom

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Infektioner hos barn i förskolan

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Infektioner hos barn i förskolan

Henriks Hage Förskola

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

När Ditt barn blir sjukt!

Infektioner hos barn i förskolan

Inledning. Smittor på förskolor

Hygienrutiner på förskolan

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

När ditt barn blir sjukt!

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Förskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Infektioner hos barn i förskolan

Vanliga sjukdomar A-Ö

Sjukdomspolicy förskola

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hygienrutiner på förskolan

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades och ersätter tidigare versioner

Hygienrutiner på förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hygienrutiner på förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Anvisningar för sjuka barn

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

Om infektioner och smitta i förskolan

HYFS föräldrautbildning

När ditt barn blir sjukt

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Hygienrutiner i förskolan

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken

hur gör vi när barnen blir sjuka?

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

Influensa A och B samt RS-virus

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

När ditt barn blir sjukt

Hygien och smitta i förskolan

Hygienråd för förskolan

DE VANLIGASTE BARNSJUKDOMARNA

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

Information till ansvariga för boenden

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Fastställd

Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Smitta och antibiotikaresistens

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Transkript:

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14

2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta. I skolan handlar det om att möjlighet ges till att kunna utföra en ordentlig handtvätt samt att ha bra rutiner för noggrann städning, i syfte att förebygga och minska smittspridning av infektioner. Handhygien En ordentlig handtvätt kräver att det finns tillgång till flytande tvål och pappershanddukar. Lär gärna eleverna att använda pappershandduken för att stänga av kranen. Textilhanddukar kan utgöra en smittkälla och ska därför inte användas i skolan. Handtvätt ska ske före varje måltid, dukning och servering före hantering av mat efter toalettbesök efter utevistelse Användning av handdesinfektionsmedel Handdesinfektion ska användas som komplement efter noggrann handtvätt, eller som ersättning när det inte ges möjlighet till handtvätt med tvål och vatten samt vid utbrott av influensa och magsjuka. Handdesinfektionsmedel är återfettande och en bra hudvårdsprodukt för händerna och ska användas på synligt ren och torr hud. Placera gärna handdesinfektionsmedel i entrén vid matsalen och i klassrummen vid behov. Det är viktigt att lära eleverna att arbeta in rikligt med handdesinfektionsmedlet i händerna och fördela desinfektionsmedlet på och mellan fingrarna, på handryggar, handflator och runt handleder och arbeta in den ordentligt tills händerna känns torra. Rutiner vid infektionsutbrott Vid infektionsutbrott (flera personer som insjuknar i likartad sjukdomsbild) ska rutiner för god handhygien ses över. Det är rektors ansvar, i samarbete med skolsköterskan, att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov kontakta centrala elevhälsan eller Smittskyddsenheten www.smittupp.nu. Allmänna råd vid infektionsutbrott Textilier, möbler samt gemensamma kontaktytor såsom dörrhandtag och dörrkarmar ska rengöras med lämpligt allrengöringsmedel. Rengöringen bör även omfatta leksaker, tangentbord, datormus och andra hjälpmedel som används. Vårdnadshavare och all personal ska informeras om att ett utbrott har skett. Vädra ofta och regelbundet, tio minuters korsdrag byter effektivt ut luften.

3 (5) Allmänt om infektionssjukdomar Virusinfektion Virus är den vanligaste orsaken till infektioner, som vid till exempel förkylning och halsont. Virusinfektion smittar i regel även innan symtomen bryter ut. Vid virusinfektion utan feber och allmänpåverkan finns ingen anledning att vara hemma från skolan av smittsamhetsskäl. Bakteriell infektion Bakteriell infektion medför ibland att allmäntillståndet blir mer påverkat än vid virusinfektion. Då är det viktigt att eleven får stanna hemma tills han/hon är helt friskt och gärna ytterligare någon dag. Svamp- och parasitinfektion Svampinfektioner kan uppstå i hud och slemhinnor. Det finns medel för lokal behandling av sådan infektion. Av parasiter finns det många slag, alltifrån huvudlöss till maskar och mikroskopiska organismer som ger diarré. Även dessa kan behandlas med läkemedel. Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar Diarré/kräkningar Diarré/kräkningar kan ha olika lång inkubationstid (tiden från smittillfället till symtom visar sig) beroende på om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har eleven varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör kontakt tas med vårdcentralen. Om eleven insjuknar i skolan, bör vårdnadshavaren hämta barnet skyndsamt. Under väntetiden ska eleven vila på en enskild plats och under tillsyn av personal. Eleven ska stanna hemma i ett till två dygn efter att ha blivit frisk. Feber Feber är inte en sjukdom i sig, utan ett sätt för kroppen att försvara sig mot exempelvis en infektion. Vid virusinfektioner är det vanligt att plötsligt insjukna med hög feber. Läkemedel får endast ges av skolsköterskan eller efter vårdnadshavares samtycke. Elever med feber ska stanna hemma och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan. Halsfluss (tonsillit) Halsfluss beror oftast på en bakteriell infektion orsakad av streptokocker. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna och ibland förekommer magbesvär. Inkubationstiden är 2 7 dygn. Eleven ska vila hemma och ha minst en feberfri dag innan återgång till skolan. Streptokocker kan ibland ge besvärliga epidemier.

4 (5) Svinkoppor (impetigo) Svinkoppor är en relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Utslagen uppträder oftast kring munnen och runt näsan, och börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan då sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Om eleven ska gå i skolan beror på utslagens utbredning och placering på kroppen. Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam virusinfektion med ofta intensivt kliande, små vätskefyllda blåsor (koppor). Inkubationstiden är 10 21 dygn. Kopporna kommer i olika stadier. Börjar med små röda fläckar som utvecklas till upphöjningar som sedan blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor som sedan faller av. Nya blåsor kan uppträda efterhand under flera dagar. Barn och ungdomar med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast torra skorpor återstår är smittsamheten liten. Vattkoppor smittar mest från ett par dagar innan utslagen visar sig till ungefär sex dagar efter att de har börjat synas, men det kan smitta tills alla vattkoppor har torkat in och blivit sårskorpor. Ska eleven vara hemma? När ett fall av vattkoppor upptäcks har smittan ofta redan spridits. Eleven kan komma tillbaka till skolan när vid feberfrihet och när eleven mår bra. Viktigt! Skolan ska alltid informera vårdnadshavarna, via klasslärarna, när vattkoppor finns på skolan. Det finns elever med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka av vattkoppor, och till dessa ges vid behov läkemedel eller vaccin som förhindrar att sjukdomen bryter ut. Vinterkräksjuka Vinterkräksjuka är en virusinfektion som vid utbrott har visat sig vara mycket smittsamt och smittsamheten kan vara även några dagar efter tillfrisknandet. Inkubationstiden är 1 3 dygn, oftast förekommer utbrott under vinterhalvåret. Insjuknandet kan ske hastigt med illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn. Återinsjuknande är ganska vanligt. Viktigt! Elev ska stanna hemma i ett till två dygn efter att ha blivit frisk. Ögoninflammation Ögoninflammation med variga ögon är ett vanligt problem och orsakas av virus eller bakterier. Besvären uppträder ofta tillsammans med snuva som en del av förkylningen och kan ofta behandlas med näsdroppar. Tillståndet beror på att tårkanalen är täppt på grund av snuva.

5 (5) Vid mycket besvär och kladdiga ögon bör eleven vara hemma. Annars avgör allmäntillståndet. Ovanligare smittor Vissa smittsamma sjukdomar faller under en särskild lag, smittskyddslagen. Mer information hittar du på www.smittupp.nu Läs mer: För mer information om sjukdomarna och behandlingen av dessa. Se www.1177.se Ansvarig utgivare: Christina Stenhammar, centrala elevhälsan Källa: När barnet är sjukt, utgiven av Smittskyddsenheten, Region Uppsala 2014 1177.se