HLT- strukturerad samverkans modell

Relevanta dokument
Tidiga och samordnade insatser

HLT HANDBOK. Hälsa Lärande Trygghet. Vägledning och riktlinjer

Samordnade insatser för barn och unga

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Uppstart av Hälsa, lärande och trygghetsmöten. Vägledning och riktlinjer

Modellområde Vänersborg

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Umeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Västbus hur funkar det?

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Plats och tid: Kommunhuset, Nordmaling Anna-Karin Nilsson (m), ordförande Margareta Gustavsson (s), vice ordförande Lena Norgren (L)

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Bilagor till ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN:

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Projektplan En skola för alla Mariestad

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Samordnad individuell plan

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

Samordnad individuell plan

Samverkan varför, när och hur?

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Modellområde Vänersborg

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Diabetesvård i Västerbotten

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Elevhälsoplan Fröviskolan

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Föräldrastöd i Jönköping

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Tobaksavvänjning Region Västerbotten

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Temagrupp Barn och Unga

Inspirationsdag med fokus pa tidiga insatser och familjecentrerat arbetssa tt

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Maria Nyström Agback.

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.

Framtagande och genomförande

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II

Vägledning för Elevhälsan

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Utgivningsbevis för periodisk skrift

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Barns psykosociala ohälsa

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av registerbaserad arbetskraft år

Transkript:

HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET

Tanke experiment: Om invånarna i Storumans kommun flyttade till Stockholm skulle där bo 171 invånare i huvudstaden! Om Stockholms invånarantal flyttade till Storuman skulle där bo 35,6 miljoner! Västerbottens Län har 15 kommuner Drygt 260 000 invånare 80 % bor i kustkommunerna Största: Umeå Kommun, 121 000 invånare Minsta: Bjurholms kommun, 2 600 invånare Näst största länet i Sverige Tre städer: Umeå, Skellefteå och Lycksele

Utmaningar för Västerbotten! Glesbygd/Avstånd Rekrytering nu och i framtiden Likvärdig och Jämställd vård

Foto: Foto: Lars-Göran Fredrik Larsson Norlin Umeå 121 000 invånare 23 000 barn 0-18 år 36 700 studenter Medelålder 38 år(41) 3000 Björkar i centrum

23000 barn/unga i Umeå 2-5% Specialist nivå Behov av omfattande insatser 20-30 % Första linjen Behov av särskilt stöd Förskola/skola, första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå

Första linjen stärker HLT samverkan Första linjen är den el de funktioner som tar emot ett barn som mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Skol problem Socialt problem? Psykiskt problem Kroppsligt problem

Barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa saknar etablerade strukturer som erbjuder stöd och vård. Glapp mellan olika verksamheter. Tubstrukturer

Hur kan problematiken se ut kring barn som behöver stöd? Föräldrar med bristande föräldraförmåga Utsatts för trauma eller är i konfliktsituationer Problem att klara målen i skolan Ekonomiska problem i familjen Tecken på depression, ångest, kriser Koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med social interaktion mm Integrationsbehov i familjen Ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, många infektioner

HLT-modellen Bygger på ett helhetstänkande, med en förståelse för att psykisk hälsa, medicinska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bilda en helhet. Uppmärksamma /identifiera barn i behov av stöd Aktualisera barn till HLT teamet Erbjuda stöd/insatser till barn, unga och deras föräldrar

Startpunkt En nationell enkät om barnens hälsa vid alla skolor

Samverkan Verksamheterna. får ett uppdrag att göra något åt de barnens hälsa som fallit ut i en nationell enkät

Grundläggande förutsättningar Politisk förankring: - Genom politiska beslut och uppföljning. Struktur på samverkan på tjänstemannanivå: - Gemensamt ansvar för samverkan och tre nivåer (Styrgrupp,Ledningsgrupp, HLT team.) - För Team med nyckelpersoner och med mandat Nyckelpersoner från de olika verksamhet utses och bildar HLT team, får mandat för beslut om insats på pågående möte. - Fast mötestid och plats. Samsyn utifrån en gemensam - målbild, kunskapsbas och respekt för varandras kompetens.

Ledning och styrning Umeå Kommun Västerbottens Läns Landsting Samverkansorgan: SÖK Politisk nivå Tjänstemannanivå HLT Styrgrupp Landstingets primärvård Skola/Elevhälsa Socialtjänst Ledningsgrupp på området Chefsfunktioner från: Hälsocentral/Familjecentral Skola/ Elevhälsa Socialtjänst (Första linjen) HLT-mötet Nyckelpersoner från: Hälsocentral/Familjecentral Skola/ Elevhälsa Socialtjänst (Första linjen)

Ledning och styrning Umeå kommun HLT-Styrgrupp (SÖK) Primärvård Förskola/Skola Elevhälsa Socialtjänst Åtta HLT - områden Lokal Ledningsgrupp för varje område med chefsfunktioner inom Primärvård Skola/ Elevhälsa Socialtjänst HLT-team Nyckelpersoner från Socialtjänst Förskola/skola Elevhälsa Hälsocentral

Ledning och styrning Vindelns kommun Ledningsgrupp med chefsfunktioner inom Landsting Skola/Förskola Socialtjänst Operativa HLT-mötet Nyckelpersoner från Socialtjänst Skola/förskola Elevhälsa Hälsocentral

Överenskommelse i samverkan för HLT:s ledningsgrupper Tydligt uppdrag med standardiserad dagordning för varje ledningsgrupp. Regelbundna ledningsmöten 2-3 gånger per termin. Utse nyckelpersoner och ersättare med adekvat kompetens och erfarenhet och intresse av samverkan Ge uppdrag, mandat och skapa motivation/engagemang Ge förutsättningar för HLT:s mötesstrukturer på alla nivåer. Följa upp HLT-arbetet och terminsvis göra avstämning med HLTteamet Förankra och informera om HLT i den egna organisationen och på området Möjliggöra tydliga rutiner för tidig upptäckt av barn i behov av stöd inom organisationerna. Ersätta nyckelperson vid längre frånvaro

Övergripande Vision HÄLSA Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver det. LÄRANDE Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolans och grundskolans mål. TRYGGHET Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och på fritiden.

Samverkansmål Genom synkronisering av de olika organisationernas insatser ska barn 0 16 år och deras familjer erbjudas tidiga insatser och ett samordnat stöd för att behov av mer omfattande insatser senare ska minska. HLT mötet ska resultera i en prioritering och samordnat tvärprofessionellt och konkret stöd till familjen. Barn och familj i behov av stöd får en återkoppling efter HLT-mötet inom 7 dagar. Beslut om insatser görs veckan efter HLT möte och bestämd tid och plats tillsammans med föräldrar och barn. Vid insatser från flera aktörer görs en samordnad individuell plan, SIP. Alla aktörer är delaktiga i upprättandet av SIP. Lämpliga instrument kan användas som stöd i bedömning och uppföljning

HLT team skola Rektor Psykolog Tidigt stöd och samordnade insatser för barn 0-16 år och deras familjer i bostadsområdet Kurator Socialsekreterare Skolsköterska Specialpedagog

HLT-process Alternativa insatser Hälsocentral Informera/motivera familjen Maila Samordnaren Bedömning Utredning Kartläggning Föräldrastöd Samtal Socialtjänst Identifierar barn med svårigheter/ problem Samtycke Avidentifierat HLT möte Fast tid Plats Nyckelpersoner Individuella insatser Familjesamtal/ Familjebehandling Den som aktualiserat återkopplar till familjen inom 7 dagar Träff med familjen som erbjuds samordnat/ Individuellt stöd SIP Uppföljning Utvärdering Skola Elevhälsa Föräldra Barngrupper Kombination av insatser Samverkan alternativt hänvisning till annan aktör

Material i HLT HLT handbok Samtyckesblankett Aktualisering barn i HLT Broschyr Dagordning till Ledningsgrupper

Fördelar med HLT Skola HLT MÖTE Elevhälsa Socialtjänst Hälsocentral Kraftfullt att agera t att se resultat för barn, unga och deras familjer. Enklare att samverka mellan varandra Möjlig att anpassa till lokala förhållanden. Möjligt att testa strukturerad samverkan i liten skala, exempelvis på ett område. Kunskapen kring HLT kan generaliseras till andra områden. Förenlig med rådande värderingar och attityder kring samverkan i ett nationellt perspektiv Evidensbaserade instrument. 5-15, ORS/SRS

Ersboda Teg/ Röbäck Förskola HLT Sävar Marieområdet Hörnefors Förskolan HLT Förskole HLT Centrum ( privata Hc) Ålidhem Holmsund /Obbola Västra/ Grubbe Förskole HLT Tomtebo Förskolan HLT Förskolan HLT Förskole HLT Förskole THLT

Spridning i Västerbotten Vindeln Nordmaling Åsele Lycksele Vännäs Skellefteå( Burträsk, Byske, Anderstorp, Ursviken) Umeå Storuman Robertsfors Dorotea Vilhelmina

Uppföljning och mätning SDQ genomförs för de barn som aktualiseras för samverkan, för att bedöma barnets styrkor och svagheter och följa upp resultaten av insatserna. SDQ ska genomföras inför samverkansmötet och i samband med avslut av samverkansinsats eller minst var sjätte månad. ORS/SRS mäter förändring i resultat samt nöjdhet delaktighet

Citat erfarenhet från medarbetare i HLT Upplevelse av bättre kommunikation skola Hälsocentral(HC), och HC och socialtjänst Kompetenshöjning utifrån de resonemang som förs Tidigare upplevts svårt för skola att få kontakt med Bup, nu kan vi vända sig till HC i första hand. Positivt att man då får en professionell bedömning av psykolog. Dilemman har gjort att vi lär oss om varandras verksamheter. Föräldrarna ser att vi tar det på allvar när vi samlas och tar ett gemensamt grepp Inom socialtjänsten har vi blivit medvetna om vilka resurser som finns utanför socialtjänsten. Tidigare gjorde vi ofta misstaget att vi trodde att det var vi som skulle bära barnen själva Alla bidrar med kompetens utifrån sina professioner. Samordning sker med nya fräscha ögon Vi är alla varandras konsulter

Utvecklingsområden! Informationsfilm (nya medarbetare och chefer) Privata hälsocentraler/skolor Barnhälsovården BHV Specialistnivå: Barn med omfattande och komplexa behov BUP, Habiliteringen, Socialtjänst Fortsatt implementering av HLT modellen i Västerbottens län