Uppstart av Hälsa, lärande och trygghetsmöten. Vägledning och riktlinjer

Transkript

1 Uppstart av Hälsa, lärande och trygghetsmöten Vägledning och riktlinjer

2 Innehållsförteckning Inledning...2 Ordlista och begrepp...3 Första linjen 3 Tidig upptäckt 3 Psynkronisering 4 Tillgänglighet- rätt insats, i rätt tid och på rätt nivå 4 HLT-möten 5 Nyckelpersoner/medarbetare i HLT möten. 5 Bakgrund...6 Syfte 7 Målgrupp 7 Samverkande parter 7 Ledningssamverkan 7 Länsgrupp barn och unga 8 SÖK-grupp 8 HLT styrgrupp 8 Mål och utgångspunkter för arbetet...8 Övergripande mål 8 Samverkansmål 9 Gemensamma mål för första linje arbetet 9 Uppföljning och mätning 9 Områden 10 Att gemensamt leda och styra mot resultat för barn och unga Ledningsgrupper på området 13 Viktigt att tänka på för nyckelpersoner på området Checklista för lokala ledningsgruppen på området 16 Checklista för medarbetare i HLT-mötet 17 1

3 Inledning De flesta barn mår bra- är friska, växer upp med trygga vuxna, går i bra skolor med bra lärare och har en stimulerande och utvecklande fritid. Samtidigt konstaterar vi att den tid vi lever i kan vara både tuff och hård och ställa nya och andra krav än tidigare på både barn och vuxna. En ökad generell psykisk ohälsa syns tydligare och tydligare i statistiken över sjukskrivningsanledningar och i olika undersökningar som försöker mäta vår upplevda psykiska hälsa. Beräkningar som gjorts säger att om vi fortsätter att göra som vi gör idag så riskerar 12, 8 % av Umeås unga ett liv i psykisk ohälsa och marginalisering. Det är knappast någon naturlag som styr hur vi och våra barn mår och har det med varandra. Det går att påverka hur vi har det! För at citera Ing Marie Wieselgren, ledare för SKL s Psynkprojekt så kan vi: På samma sätt som vi människor tidigare lärt oss hantera utmaningar och påfrestningar, till exempel från primitiva levnadsförhållanden till moderna, kommer vi också lära oss parera dagens påfrestningar. Frågan är bara hur många människor som ska fara illa under tiden och hur mycket lidande och resursslöseri vi kommer att drabbas av. Det är dumt att vänta. Det är dags för kraftfulla, tidiga, generella insatser överallt i samhället Med detta som utmaning och med stöd av en samlad forskning finns ett tydligt behov av att skapa en över tid hållbar struktur för det samlade, tidiga arbetet med barn och unga. För att lyckas med detta arbete behöver vi Ett aktivt och tydligt ledarskap En tydlighet i samverkansstruktur En samsyn gemensam värdegrund, målbild, kunskapsbas och respekt för varandras kompetens Hög motivation, förtroende och god kommunikation på alla nivåer En ständigt utvecklad samverkanskompetens t.ex. förståelse kring varandras uppdrag, olika kulturer och roller. Det arbete vi nu gör är nytt men ska inte ses som ett projekt utan som ett sätt att bygga en långsiktigt hållbar struktur. Vi behöver därför också ha både mod, tålamod och uthållighet. Slutligen så behöver vi hela tiden följa upp och utvärdera det vi gör för att vi för barnens och framtidens skull ska veta att vi rör oss i rätt riktning. Det ska bli bättre för barnen- det är det som är meningen med föreningen! Styrgruppen för Hälsa Lärande och Trygghet Stefan Nybom Britt-Inger Högberg Nanna Forsgren Gunnar Olofsson Kajsa From Rundblad 2

4 Ordlista och begrepp Första linjen De funktioner eller verksamheter som tillhör första linjen har i uppgift att ta emot ett barn, en ungdom eller dess familj som söker hjälp för ett problem - vare sig problemet har medicinska, psykosociala eller pedagogiska orsaker. Här görs en första bedömning samt ges insatser som inte behöver specialistnivåns resurser. Insatser på första linjens nivå bör präglas av närhet och lättillgänglighet för att kunna verka tidigt och förebyggande. En välfungerande första linje bör: erbjuda tidiga och lättillgängliga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik avlasta specialistnivån och därmed ge förutsättningar för ökad tillgänglighet och utvecklad spetskompetens på denna nivå Organisatoriskt avses den nivå som ska finnas mellan generella insatser som riktar sig till alla barn och specialiserade insatser som riktar sig till en liten grupp barn som på grund av allvarlighetsgrad eller komplexitet inte kan få tillräckliga insatser på första linjen, se bild nedan. Specialistnivå Första linjen Generell nivå Tidig upptäckt Begreppet tidig upptäckt avser såväl tidigt i barns ålder och som tidigt i en problemutveckling. I alltför hög grad har vi hittills erbjudit stöd till barn först när de kommit upp i tonåren. Ett förhållande som längs vägen skapat lidande och förvärrat barns problematik. Därför finns i HLT-möten en ambition att förbättra arbetet i de lägre åldersgrupperna redan när barnen finns i förskolan eller i låg- och mellanstadiet. Tidig upptäckt, som kan leda till tidiga insatser, på sikt kommer att minska behoven av omfattande och kostsamma specialistinsatser. 3

5 Psynkronisering Det är ofta flera olika verksamheter som behövs för att hjälpa de barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa de kan också finnas på olika nivåer i de olika organisationerna. Hjälpen behöver därför vara psynkroniserad, alltså samordnad för att kunna ges samtidigt när det behövs och komma i rätt tid. De flesta verksamheter inom kommun och landsting, såsom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, kan liknas vid en pyramid där en del insatser riktar sig till hela befolkningen, vissa insatser riktar sig till de med ett indikerat behov och några insatser riktar sig till en liten del av befolkningen med omfattande behov. Tillgänglighet- rätt insats, i rätt tid och på rätt nivå Utvecklingsarbetet inom första linjen syftar till att ta fram modeller som ser till att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt får rätt hjälp av rätt aktör inom skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ett pågående utvecklingsarbete tillsammans med SKL är att identifiera ledtider och att snabba upp processen i våra verksamheter så att det bättre kan motsvara barn, ungas och deras familjers behov av hjälp och stöd. Ett mål för första linje arbetet är att klara de tidsgränser som satts upp nationellt inom hälso- och sjukvården ( ) för att se om de kan anpassas till Umeås första linje arbete och där HLT mötet är det sammanhang vi använder. 4

6 HLT-möten Hälsa, lärande och trygghetsmöten är ett professionellt möte. På HLT mötet avgörs vem eller vilka av aktörerna som träffar familjen för fortsatt planering och stöd. Målsättningen är att i samverkan uppfylla målsättningen om rätt insats, i rätt tid och på rätt nivå. HLT-mötet ska synkronisera arbetet i skola/elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral. Barn 0-16 år och deras familjer ska vid behov få så tidigt stöd så att behov av mer omfattande insatser minskar. HLT-möten på ett område: Träffas regelbundet Alla verksamheter kan aktualisera till mötet. Samtycke med familjen HLT mötet beslutar vilka som fortsätter att ha kontakt med familjen. Nyckelpersoner/medarbetare i HLT möten. En nyckelperson har en fast plats i HLT mötet och är särskilt utsedd av respektive chef att vara en företrädare för sin verksamhet. Nyckelpersonen behöver ha stor kunskap om den verksamhet han/hon företräder. Har också till uppgift att se hur den egna verksamheten kan vara behjälplig och matchas tillsammans med de andra aktörerna för att skapa kreativa lösningar till nytta för barnen. Nyckelpersoner har tillsammans med de medarbetare i den verksamhet man kommer från ett behov av en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta för barn och unga genom HLTmöten. Nyckelpersoner/medarbetare behöver ha en levande dialog kring erfarenheterna av samverkan och kunna visa resultat på vad det innebär för skillnad för barnet och familjen. Centralt i HLT-möten är också arbetsuppgiften för professionerna att använda sig av gemensamma bedömningsinstrument. Framförallt instrumenten SDQ och ORS/SRS kommer att prövas i kommande HLT möten 5

7 Bakgrund För de flesta barn räcker de resurser som familj och nätverk av släkt och vänner har, i kombination med de insatser som ges till alla barn för att skapa goda och trygga uppväxtförhållanden. För många barn behövs det dock ytterligare insatser vid något tillfälle eller under en period av deras uppväxt. En av samhällets viktigaste uppgifter är att i samverkan med föräldrar/närstående ge varje barn som föds så goda förutsättningar som möjligt och att de därmed, utifrån sin bästa förmåga, kan utveckla vad som krävs för att leva ett gott liv. Enligt beräkningar som gjorts och presenterats av SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer % av alla barn och ungdomar någon gång under sin uppväxt att vara i behov av ytterligare insatser. I de flesta fall kan t.ex. hälso- och sjukvården eller skolan själva möta dessa behov men i många fall kan ett problem bara lösas i samverkan mellan två eller flera huvudmän med olika kompetenser. I denna samverkan har det hittills funnits förbättringsområden. Umeå kommun och Västerbottens läns landsting vill genom insatser i skola, hälso-och sjukvård och socialtjänst åstadkomma detta genom att: främja en god hälsa hos barn och unga, ge alla i för- och grundskola ett utvecklande lärande, samt bidra till trygga sociala uppväxtvillkor för barn och unga i kommunens alla områden. Genom den satsning som beskrivs nedan, vars kommunala delar stöds av medel från sociala investeringar, vill vi nu i samverkan undanröja dessa brister. Med hälsa, lärande och trygghetsmöten (HLT-möten) som grund för ett områdesbaserat arbete skapas hållbara samverkansstrukturer för förebyggande arbete, främjande av tidig upptäckt och i skolområdet lokalt samordnade insatser. Framtidsvisionen bygger på att det i alla elevhälsoområden och kommundelar nyskapas eller utifrån befintlig verksamhet vidareutvecklas en första linje av tvärprofessionella arbetsgrupper. Medarbetare från skola, elevhälsa och socialtjänst möts i en samverkansstruktur tillsammans med den lokala hälsocentralen/familjecentralen. Detta vägledningsdokument ska ses som ett material att använda inför uppstart av nya HLTmöten i ett område och ett verktyg i det fortsatta arbetet. Checklista för chefer och medarbetare finns som stöd för arbetet. 6

8 Syfte Att genom hög kvalitet i basverksamheterna och med tidiga insatser skapa bästa möjliga förutsättningar för att alla unga i sina närområden ska få möjlighet att växa upp med en god hälsa, ett utvecklande lärande och hög grad av social trygghet. Målgrupp Alla barn och unga upp t.o.m. 16 år och deras familjer i Umeå kommun. Särskilt fokus ska riktas till de barn och familjer som lever i risksituationer och därmed riskerar psykisk ohälsa och framtida marginalisering. Samverkande parter Den kommunala för- och grundskolan, elevhälsan, socialtjänsten och den lokala hälsocentral/familjecentralen utgör basen i samverkan. Övriga samhällsfunktioner som polisen, fritid och kultur kompletterar vid behov med viktiga delar till helheten. Det lokala föreningslivet och näringslivet är också viktiga aktörer. Slutligen behövs tydlig koppling till kommunens centrala resurser inom elevhälsa, socialtjänst och landstingets specialistsjukvård. Ledningssamverkan För att stödet till barn och unga ska fungera tillfredställande behövs en struktur för samverkan på lednings- och verksamhetsnivå. Denna bild har SKL tagit fram i utvecklingsarbetet kring ledning och styrning och följande text beskrivs de ledningsstrukturer som finns i Västerbottens län på de olika nivåerna. 7

9 Länsgrupp barn och unga På länsövergripande politisk nivå har AC Konsensus fastställt en arbetsordning för tjänstemannanivån Länsgrupp Barn och Unga. Länsgruppen har tre ledamöter från skolan, tre från socialtjänsten och fem från landstinget. Syftet med länsgruppen är att bedriva ett länsgemensamt utvecklingsarbete. Länsgrupp barn och unga har, under november 2012, antagit en vägledande ansvarsfördelning för Västerbottens län. Ansvarsfördelningen avser insatser som riktar sig till barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och beskriver samverkan mellan hälso och sjukvård, skola och socialtjänst. En strategisk plan, med handlingsplan har fastställts av AC Konsensus. Årliga aktivitetsplaner upprättas och följs upp. SÖK-grupp På kommunal och lokal nivå har Västerbottens läns landsting och Umeå kommun en särskild överenskommelse (SÖK) om samverkan som omfattar både den politiska och verkställande nivån inom området barn och unga. På tjänstemannanivå finns en styrgrupp i Umeå: SÖK barn/unga. Styrgruppen leder ett antal fasta eller tillfälliga arbetsgrupper. HLT styrgrupp Denna styrgrupp uppstod i samband med modellområdesarbetet och består av chefer inom skola, elevhälsa, socialtjänst och landsting. Till styrgruppen är processledare för första linje arbetet i Umeå kommun samt Västerbottens läns landsting knutna. Styrgruppen verkar under implementeringen av arbetet, eller så länge det kan behövas. Styrgruppen beslutar om det gemensamma löpande arbetet och ansvarar för att informera mellan olika nivåer som t.ex. att frågor vid behov förs upp till ordinarie samverkansorgan som finns inom ramen för SÖKbarn/unga. Mål och utgångspunkter för arbetet Alla områden som utvecklas ska ha gemensamma övergripande mål och ramar men också vara flexibla att anpassa utifrån områdets behov. HLT-styrgruppen har arbetat fram övergripande mål, samverkansmål samt mål för tillgängligheten som beskrivs nedan. Styrgruppen vill betona betydelsen av samtycke av familjerna, inflytande, delaktighet och nöjdhet som en viktig del av uppdraget. Övergripande mål Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till hälso och sjukvård när de behöver det. Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolans och grundskolans mål. Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och fritid. 8

10 Samverkansmål Genom synkronisering mellan den kommunala för och grundskola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral ska barn 0-16 år och deras familjer, få så tidigt stöd som möjligt för att uppnå de övergripande målen och för att behov av mer omfattande insatser senare minskar. Gemensamma mål för första linje arbetet Barn skall lämna grundskolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Barn i åk 3 kan läsa, skriva och har grundläggande kunskaper i matematik. Barn upplever inte kränkande särbehandling och diskriminering. Barn har tillit till viktiga vuxna. Barn och familj i behov av stöd får kontakt med någon av aktörerna på området inom 7 dagar, akut behov samma dag. Antalet besök till landstingets specialistnivå minskar. Inom socialtjänsten är förhållandet mellan antalet anmälningar och antalet ansökningar förändrat till förmån för fler ansökningar. Genom att Barn och familjer i behov av stöd från flera aktörer ska ha en samordnad individuell plan. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas inom 30 dagar från det att någon av aktörerna aktualiserat behovet av samverkan. Barn och deras familjer görs delaktiga i de insatser som erbjuds i samverkan Barn och deras familjer är nöjda med insatsen och resultaten av samverkan. Uppföljning och mätning SDQ genomförs för de barn som aktualiseras för samverkan, för att bedöma barnets styrkor och svagheter och följa upp resultaten av insatserna. SDQ ska genomföras inför HLT- mötet och i samband med avslut av samverkansinsats eller minst var sjätte månad. ORS/SRS mäter förändring i resultat samt nöjdhet och delaktighet. 9

11 Områden Framtidsvisionen bygger på att det i alla nio elevhälsoområden startar upp ett första linje arbete. Under hösten 2013 har det startat upp HLT möten i fyra områden: Ersboda, Marieområdet, Teg/Röbäck samt Holmsund-Obbola. I de lokala ledningsgrupperna på respektive område finns representation av chefer inom områdena skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentralen på området. Våra områden i siffror Samtliga nedanstående siffror är under det senaste året hämtade från eller uträknade utifrån Umeå kommuns officiella befolkningsstatistik samt landstingets databas. Siffrorna utgör en pusselbit för att skapa en bild av de potentiella behoven i respektive område och bör kompletteras av ledning och medarbetare från respektive område under HLT-arbetets uppstart. Det har inte gått att få fram relevant data från BUP och elevhälsan avseende respektive område. Ersboda Inom Ersboda/Ersmark bor inv av dessa är födda utomlands eller är födda i Sverige men har utländskt medborgarskap av dessa är barn mellan 0-16 år. På området finns fyra kommunala F -6 skolor: Östra Ersboda, Ersdungen, Ersmark samt en 7-9 skola, Ersängsskolan. Sammanlagt finns cirka 1500 skolbarn på Ersboda inklusive förskolebarn. Enligt SKLs bedömning behöver 20-30% av alla barn insatser av en första linjen. Dessa insatser för lindrig eller måttlig psykisk ohälsa skulle innebära för Ersboda området att mellan barn någon gång eller vid flera tillfällen kan vara i aktuell för någon insats. Antalet ohälsodagar i området är Innebär utslaget på befolkning 24,8 dagar. Listade vid hälsocentralen finns 9185 individer varav 2005 barn och unga 0-16 år. ( ) 10

12 Socialtjänsten uppgifter från 2012 kring fördelningen av inkomna anmälningar till socialtjänsten är 201stycken samt inkomna ansökningar 46. Marieområdet Inom Marieområdet, inkl. Berghem finns invånare av dessa är födda utomlands eller är födda i Sverige men har utländskt medborgarskap är barn mellan 0-16 år. På området finns fyra kommunala F-6 skolor Mariebergsskolan, Mariehemsskolan, Bergshemsskolan och en 7-9 skola, Bräntbergsskolan. Sammanlagt finns ca skolbarn på Marieområdet inklusive förskolebarn. Enligt SKLs bedömning behöver 20-30% av alla barn insatser av en första linjen. Dessa insatser för lindrig eller måttlig psykisk ohälsa skulle innebära för Marieområdet att mellan barn någon gång eller vid flera tillfällen kan vara i aktuell för någon insats. Antalet ohälsodagar bland den vuxna befolkningen i området är Innebär utslaget på befolkning 16,3 dagar. Listade vid Mariehems hälsocentral är varav antal barn 0-16 år = 2069.och antal barn och unga 0-19 år = 2570st. Socialtjänsten uppgifter från 2012 kring fördelningen av inkomna anmälningar till socialtjänsten 84 stycken samt inkomna ansökningar 16 stycken. Teg/ Röbäck Inom Teg/Röbäcksområdet finns invånare. Av dessa är 874 födda utomlands eller födda i Sverige men har utländskt medborgarskap. I området finns barn mellan 0-16 år. Röbäcks rektorsområde har 3 st. F-6 skolor (Röbäcksskolan, Kasamarks skola och Linblomman), 1 st. 7-9 skola (Linneaskolan). Sammantaget går 550 elever i dessa skolor. Tegs skolområde har 4 st. F-6 skolor (Böleängsskolan, Östtegsskolan, Stöcke skola och Stöcksjö skola)1 st. 7-9 skola (Tegs centralskola). Sammantaget går ca 1200 elever i dessa skolor. På hela området totalt ca skolbarn. Enligt SKLs bedömning behöver 20-30% av alla barn insatser av en första linjen. Dessa insatser för lindrig eller måttlig psykisk ohälsa skulle innebära för Marieområdet att 11

13 mellan barn någon gång eller vid flera tillfällen kan vara i aktuell för någon insats Antalet ohälsodagar i området är Innebär utslaget på befolkning 11,8 dagar. Listade vid hälsocentralen finns personer varav 3513 barn och unga 0-16 år. ( ) Socialtjänsten uppgifter från 2012 kring fördelningen av inkomna anmälningar till socialtjänsten 136 stycken samt inkomna ansökningar 26 stycken. Holmsund-Obbola Inom Holmsund-Obbola området finns inv. 614 av dessa är födda utomlands eller födda i Sverige men har utländskt medborgarskap. I området finns barn. I Holmsund/Obbola finns 3 grundskolor Sandviksskolan F elever, Storsjöskolan F elever och Obbola skola F elever. Totalt finns ca 1600 skolbarn inom området. Enligt SKLs bedömning behöver 20-30% av alla barn insatser av en första linjen. Dessa insatser för lindrig eller måttlig psykisk ohälsa skulle innebära för Marieområdet att mellan barn någon gång eller vid flera tillfällen kan vara i aktuell för någon insats Antalet ohälsodagar i området är Innebär utslaget på befolkning 18,3 dagar. Listade vid hälsocentralen fanns personer varav 1657barn och unga 0-16 år. ( ) Socialtjänsten uppgifter från 2012 kring fördelningen av inkomna anmälningar till socialtjänsten 87 stycken samt inkomna ansökningar

14 Att gemensamt leda och styra mot resultat för barn och unga Erfarenheterna av samverkan är varierande bland våra medarbetare och chefer, i våra verksamheter och bland våra huvudmän. Det projekt för tidig upptäckt och tidiga insatser som drevs inom ramen för SKL s modellområdesprojekt i pilotkommunerna Umeå och Vilhelmina tillsammans med Västerbottens läns landsting under åren visade tydligt på betydelsen av en fungerande ledning för att redan inledningsvis skapa goda förutsättningar för samverkan. Ledningssamverkan krävs på alla nivåer för att samverkan ska bli framgångsrik och ge resultat för barnen. Även forskning (Danermark m.fl.) visar på vikten av gemensam styrning och ledning, tydlig struktur och uttalad samsyn är framgångsfaktorer och särskilt viktiga i det inledande arbetet. Om dessutom motivation, förtroende och god kommunikation finns hos alla inblandade parter så finns det goda förutsättningar för att samverkan ska lyckas. I Socialstyrelsen skrift Att samverka för barns bästa ( ) formulerar de att kunskapsstöd finns som visar att samverkan som utvecklats tillsammans med ett systematiskt arbetssätt ger positiva och snabbare resultat för barnen. Det finns också stöd för att samverkan kan ge de samverkande aktörerna en tydligare bild av målgruppen och dess behov och därmed kan behoven upptäckas och insatserna sättas in tidigt. Socialstyrelsen lyfter även fram samsyn som en viktig faktor i samverkan och visar på att det även finns kunskapsstöd för att användningen av gemensamma evidensbaserade bedömningsmetoder stödjer samverkan. Samsyn uppnås bland annat genom att de inblandade parterna får gemensam kunskap om barnets problem och behov samt om vilka insatser som kan vara lämpliga. HLT styrgruppen har betonat betydelsen av att ledningsarbetet i de olika områdena prioriteras. Förmågan till gemensam ledning och styrning är en central och viktigt del i uppstarten av och fullföljandet av arbetet. Cheferna på ledningsnivå har haft möjlighet att sätta sig in i arbetet och på så sätt skapat förutsättningar för de operativa HLT mötet på området, som ska kunna erbjuda familjerna hjälp och stöd i ett tidigt skede. Ledningsgrupper på området Samtliga ledningsgrupperna på de första områdena har under våren 2013 samlats till tre uppstartsträffar tillsammans med processledare där teman på träffarna varit struktur och ramar, samsyn på området samt ledning och styrning. Syftet med träffarna har varit att säkra en ledningsstruktur på området som ska garantera att medarbetarna ges förutsättningar att bygga stabila och genomtänkta samverkansstrukturer. Längre ner visas teman och frågeställningar som lyfts på mötestillfällena. 13

15 Tema för möte 1: Struktur och ramar Varför Hälsa, Lärande & Trygghetsmöten på området. Etablera en ledningsstruktur med fasta tider för ledningssamverkan. Vilka fungerande samverkansgrupper kring barn/unga finns etablerade på området idag? Initiera och skapa förutsättningar för ett HLT möten på området. Tema för möte 2: Samsyn på området Skapa samsyn på området - bilder från våra verksamheter och professioner Hur ser det ut, vilka styrkor svagheter har området. Kartlägga vilka barn & unga på området som är i behov av tidiga insatser. Samsyn om vilka barn som ska omfattas av detta arbete. Involvera andra viktiga aktörer på området för att skapa en helhetsbild. Risk & skyddsfaktorer Tema för möte 3: Ledning och styrning Hur ska samverkan se ut så att det leder till resultat för barnen. Vad är fokus på vårt område? HLT styrgruppens övergripande mål, samverkansmål samt tillgänglighetsmål Genom gång av instrument på första linjen SDQ, ORS/SRS SIP Samtyckesblankett 14

16 Viktigt att tänka på för nyckelpersoner på området En nyckelperson har en fast plats i HLT-mötet och är särskilt utsedd av respektive chef att vara en företrädare för sin verksamhet. Nyckelpersonen behöver ha stor kunskap om den verksamhet han/hon företräder. Har också till uppgift att se hur den egna verksamheten kan vara behjälplig och matchas tillsammans med de andra aktörerna för att skapa kreativa lösningar till nytta för barnen. Nyckelpersonerna och medarbetare i ett område behöver förstå vad det innebär att arbeta för barn och unga genom samverkan och HLT-möten. Det behövs en levande dialog kring erfarenheterna av samverkan med den lokala ledningsgruppen. Skillnaden mellan hur olika medarbetare ser på detta måste vara så liten som möjligt: 1. Jag vet vad det nya arbetssättet är. (Informationen har nått fram!) 2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort. ( Förstår min del i helheten). 3. Jag förstår konsekvenserna för det praktiska arbetet på min enhet. (Förstår att arbetssättet innebär förändring för oss). 4. Jag förstår vad jag ska göra för att åstadkomma förändring. ( Förstår att jag måste arbeta annorlunda). 5. Jag gör det i mitt dagliga arbete. 15

17 Checklista för lokala ledningsgruppen på området Gemensam ledning och styrning Etablera en tydlig organisations och ledningsstruktur inom området Ledningsgruppen behöver leda och ta ansvar över helheten på området. Sätta sig in i de övergripande målen för första linje arbetet och konkretisera och introducera det nya arbetssättet för medarbetare och nyckelpersoner. Operativ ledningsgrupp för området består av chefer från: Skolområdet Socialtjänst Elevhälsa Hälsocentral/ Familjecentral Ledningsgruppen behöver ha en gemensam kartbild över sitt område och identifiera vilka resultat som behöver förbättras och vilka aktörer som ska involveras. Ledningsgruppen ska legitimera samverkan, ge mandat och resurser samt fastställa gemensamma ramar för arbetet. Den lokala ledningsgruppen bestående av Skolområdeschef, Enhetschef socialtjänst Enhetschef Elevhälsa, Verksamhetschef Hälsocentralen på området rapporterar till HLT- styrgruppen 1 gång/år. 16

18 Checklista för medarbetare i HLT-mötet Inledande arbetssätt Struktur och tydlighet Bestämma tid och plats för HLT-mötet. Skapa tydlighet mellan olika aktörers kompetensområden och fastställa samverkansrutiner. Klargöra vars och ens roll i HLT mötet och vilka förväntningar som finns på varandra. HLT möten ska utforma en arbetsprocess över hur samverkan ska ske på området. Vilka befintliga grupper finns redan som fungerar bra, vad behöver läggas till och vad kan tas bort? Tvärprofessionella möten bildas med särskilt utsedda nyckelpersoner från: skola, socialtjänst elevhälsa hälsocentral HLT mötet behöver öka kunskapen kring varandras professioner och organisationers uppdrag. Vidare behöver deltagarna identifiera vilken faktisk kompetens som finns hos var och en. Samsyn Den som aktualiserar barnet/familjen ska införskaffa samtycke av vårdnadshavare för att kunna diskutera barnet på HLT mötet. Använda SDQ som samtalsunderlag med familjen. Gemensam samtyckesblankett för alla HLT områden bifogas. Se bilaga 1 Samordnad individuell plan(sip) ska upprättas i alla ärenden där fler än en part är inblandade. SIP mall för länet. Se bilaga 2 SIP -planen ska förvaras hos den part som har ansvaret för planen. Om SIP -planen föranleder ett ärende hos fler verksamhet ska detta dokumenteras enligt gällande regelverk. Följande utbildnings insatser Kommer att erbjudas. Kunskaperna om risk- och friskfaktor bör delas av alla och ligga som en grund för arbetet. ORS/SRS SDQ Risk och skyddsfaktorer 17

19 Arbetsprocess i HLT möten: Aktualisering till HLT-mötet Vem aktualiserar? Om barnet inte blir aktuellt för HLT mötet, vart hänvisas barnet/ familjen då? (hur många? Vilka svårigheter?) Samtycke inhämtas Vid samverkan ska alltid samtycke inhämtas av familjen. Samtyckesblankett Bilaga 1 JA NEJ Sammankallande Den som HLT-mötet utser kontaktas av den aktör som aktualiserar barnet/familjen. Det professionella HLT-mötet utser vilka som träffar familjen för bedömning och planering. Om det inte är olämpligt kommer en av dem som träffar familjen att i fortsättningen fungera som samordnare i ärendet. Samordnad individuell Plan, SIP Samordnaren till familjen kallar till första möte och en Samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Samordnad individuell plan. Bilaga 2 JA NEJ Bedömning Vilka insatser har barnet/familjen fått innan? Vilket/vilka svårigheter (behov?) har barnet/familjen som söker stöd? Hur ser barnets situation ut i förhållande till viktiga livsområden (SDQ)? Har risk och skyddsbedömning gjorts? SDQ Bilaga 3 JA NEJ Planering Vilket stöd erbjuds familjen och när får de en kontakt? Vilket/vilka mål kan vi sätta för insatserna (kort, lång sikt- när ska det ske?) Hur vet vi att de har uppnåtts? Vad kan vi göra för att målen ska nås? Vilka insatser behövs från andra? Vem gör vad? SIP mall Bilaga 2 JA 18 NEJ

20 Vad pågår redan? Insats till barnet/familjen Gör vi det vi sagt? Hur upplever barnet/familjen att det fungerar? ORS/SRS ORS/SRS Bilaga 4 JA NEJ Uppföljning Uppföljning Hur mår barnet? ( Uppföljnings SDQ) Avstämning SIP Uppföljning SDQ bilaga 5 JA NEJ Avstämning SIP JA NEJ Förändring och nöjdhet, ORS/SRS Avikelser från överenskommet arbetssätt i HLT-mötet? 19