UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Relevanta dokument
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Ansökningsskede i kortfilm

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

Lyfta fram förmannens uppgift som bedömare i det fristående examensystemet. Utvecklingsarbete

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Personlig tillämpning vid avläggande av examen. Utveckling av elektronisk PEP (personlig examensplan) inom YA!

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

Kundinriktad verksamhet

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Studie av hur examinanden påverkar examenstillfällets innehåll och tidpunkt, samt hur arbetslivet deltar i planeringen

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

Examensmästare Examinandernas väg mot examen

AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

Specialyrkesexamen i företagsledning

Innehållsförteckning. Bilagor Personlig tillämpning Lista över vem som handleder i olika skeden

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

Din väg till examen - en beskrivning av hur en fristående examen avläggs

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

Handledningsplan för studerande med särskilda behov

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

KVALITETSSÄKRING AV EXAMENSPROCESSEN FÖR DEN ENSKILDA EXAMINANDEN I DET FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET

Anvisning för plan för anordnandet av fristående examina

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

Din väg till examen. Det fristående examenssystemet

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

Handledning, material och stöd inom fristående examen

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

Handledningsmaterial inför examenstillfällen inom Grundexamen i barn- och familjearbete. obligatoriska examensdelar

EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

GUIDE FÖR KOMPETENTA OCH MOTIVERADE BEDÖMARE

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

Marina Spets Mats Sundqvist Kim Vikström. Utbildningspaket fö r blivande examenshandledare

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

Kompetensområdet för MENTALHÄLSOARBETE OCH MISSBRUKARVÅRD

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

HANDBOK OM FRISTÅENDE EXAMINA 2015

Hur planera och arrangera bedömningen vid examenstillfällen för Vigu.

Utveckling av bedömningsblanketter

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

Bedömningen i fristående examenssystemet utifrån arbetsgivarens och arbetstagarens representanters synsätt

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

JÄMFÖRELSE OCH UTVECKLING AV EXAMENSTILLFÄLLENA I FRISTÅENDE EXAMEN HOS AXXELL

ARBETSPLATSHANDLEDAR- och BEDÖMARUTBILDNING

EXAMENSMÄSTARE Utbildningsprogram. (25 sp)

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

Examensmästare 2015, utvecklingsarbete. Yrkesexamen för ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet

Fortbildningen som utvecklades till kompetensområdet Mentalhälsoarbete och missbrukarvård en beskrivning av processen.

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

Dokumentering av yrkesprov

UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

Lagstiftning om utbildning som ordnas på arbetsplatsen

Dokumentering av yrkesprov

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010

Lag. om yrkesutbildning. 1 kap. Allmänna bestämmelser. Tillämpningsområde

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom byggnadsbranschen. Husbyggare. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesutbildningsreformen

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]

GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, TANDLABORANT 2010

Yrkesutbildningsreformen

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

ARBETSPLATSHANDLEDARUTBILDNING

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Transkript:

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Examensmästarutbildning 2016-2017 Utvecklingsarbete Yvonne Druveus & Anki Svenlin Hösten 2016

2 Innehåll: 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 4 3. Ett exempel på bedömarutbildning...11 4. Presentation av resultatet...12 5. Självvärdering...14 Litteratur Bilaga 1

3 INLEDNING Utvecklingsarbetet inom ramen för våra examensmästarstudier handlar om bedömarutbildning. Vår idé startade i diskussioner med kolleger om hur man inom det fristående systemet kan säkerställa och upprätthålla en god bedömarutbildning. Ute på arbetsplatserna har vi som utbildare mött många bedömare som uttryckt behov av mera kunnande om fristående systemet och om bedömning av examinandens kunnande. Inom vissa områden t.ex. socialoch hälsovårdsområdet rör det sig om ett stort antal bedömare som arbetar under dygnets alla timmar och därför är det är en utmaning att nå alla. I avtal och planer för olika grund- och yrkesexamina förbinder vi oss vid att alltid erbjuda bedömare kvalitativ introduktion och utbildning. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att förbättra bedömarutbildningen inom det fristående systemet. Vi vill utarbeta olika testfrågor utgående från ett befintligt bedömarutbildningsmaterial och testa dessa på våra kolleger som redan är examensmästare. Vi är intresserade av vad en enskild bedömare behöver veta och hur man gör en bra bedömarutbildning. När en examensarrangör gör upp ett nytt avtal om att ordna fristående examen förbinder man sig att utbilda bedömarna för sin uppgift. Dessutom skall bedömarna ges introduktion inför varje enskilt examenstillfälle. Utbildningen skall vara inriktad på examensspecifika bedömningsfrågor och särskilt på dokumentet om personlig tillämpning och på bedömningsblanketterna. Syftet med bedömarutbildningen är att garantera att examinanderna får en rättvis och kompetent bedömning, att öka bedömningskompetensen hos de som medverkar vid examenstillfällena och att förbättra möjligheterna till samarbete

4 mellan examensarrangörer och representanter för arbetslivet. (Handbok om fristående examina 2015 sid. 39) En bra bedömarutbildning innehåller en allmän del och en examensspecifik del. I den allmänna delens utbildning ingår information om examina, bedömare, uppgifter, arbetsfördelning, bedömning av kunnande och beslut om bedömning. Vidare ingår erkännande av kunnande, rättelse, omprövning av bedömning, dokumentering och jäv. I den examensspecifika delen ingår utbildning om yrkesskicklighet, som krävs i examen eller examensdel, dokument om personligt tillämpning, avläggande av examen och bedömningsblanketternas användning. (Holmlund-Norrén Christel, 19.04.2016) 2. GENOMFÖRANDE Planen för vårt utvecklingsarbete var att göra en genomgång av befintligt bedömningsmaterial för att sedan kunna sammanställa testfrågor som kan ingå i en bedömarutbildning. I vårt utvecklingsarbete finns ett utbildningsmaterial som en powerpointpresentation över en bedömarutbildning (bilaga 1). Denna har vi granskat och uppdaterat enligt de nya förändringar i lagstiftningen inom det fristående systemet som trädde i kraft 01.08.2016. Vår intention är att powerpointpresentation skall tilltala olika lär stilar och vara väldigt informativ. När man håller i trådarna för en bedömarutbildning kan man fritt välja valda delar att presentera ur den.

5 Vidare i vårt arbete har vi sammanställt 23 testfrågor utgående från vårt utbildningsmaterial i Power-Pointpresentation. Våra testfrågor och Power- Point presentationen av bedömarutbildningen skickades ut till 10 st. examensmästare för respons. Vi ville testa hur våra frågor skulle fungera i en bedömarutbildning. Testfrågorna skrevs in på Office 365/ Forms. Microsoft Forms är en ny del av Office 365 utbildning som gör att lärare och studerande snabbt och enkelt kan skapa egna frågesporter, undersökningar, frågeformulär, registreringar och mer. När man skapar ett formulär, kan man bjuda in andra att svara på det med hjälp av en webbläsare, även på mobila enheter. När resultatet inlämnats av testpanelen kan man använda inbyggda Analytics för att utvärdera svaren. Formulärdata, såsom frågesport resultat, kan enkelt exporteras till Excel för ytterligare analys eller sortering. Våra testfrågor är utformade så att de kan ha 1-3 rätta svarsalternativ per fråga: Våra 23 testfrågor följer här: 1. Varför är det viktigt med bedömarutbildning? a. För att få en introduktion i systemet med fristående examina. b. Få kunskap om centrala principer c. Få kunskap om bedömning av kunnande

6 2. Centrala principer som det fristående systemet består av: a. Det är arbetslivscentrerat, oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats, yrkesskicklighet visas vid examenstillfällen och består av personlig tillämpning b. Det är ett trepartsamarbete och är inte arbetslivscentrerat c. Det är ett trepartsamarbete mellan arbetstagare, utbildningsstyrelsen och examensmästare. 3. Varför är det viktigt med nationella examensgrunder? a. För garantera en jämn kvalité på yrkesskicklighet b. För att det är lagstiftat c. För att ha en riktlinje för utbildningsanordnare 4. Vilka aktörer utarbetar examensgrunderna? a. Representant för arbetslivet, utbildningsanordnarna och utbildningsstyrelsen b. Representant för arbetslivet, utbildningsanordnarna och undervisnings- och kulturministeriet c. Representant för arbetslivet, utbildningsanordnarna och examinander 5. I det fristående examenssystemet finns tre olika examensnivåer. Vilka? a. Grund-, yrkes-, och specialyrkesexamen b. Grund-, kompetensområde-, och yrkesexamen c. Yrkesexamen, specialyrkesexamen och examensmästare 6. Yrkesskickligheten bedöms med? a. Vitsord 1 3 i yrkesexamen b. Godkänd/underkänd i grundexamen c. Vitsord 1 3 i grundexamen

7 7. Examenskommission är ett forum som består av? a. Arbetsgivarparten, arbetstagarparten och utbildningsorganisationerna b. Arbetsgivarparten, utbildningsstyrelsen och fackföreningsrepresentant c. Arbetsgivarparten, arbetstagarparten och examinanden 8. Vid avläggande av examen: a. Väljer examinand bedömare för varje examensdel b. Väljer YA i samråd med arbetsplats och examinand bedömare för varje examensdel c. Väljer examenskommissionen bedömare för varje examensdel 9. Vad innebär kriteriebaserad bedömning av kunnandet? a. Att bedömningen baserar sig på krav på yrkesskicklighet och på föremål för bedömning d.v.s. att examinanden behärskar arbetsprocessen och arbetsmetoderna, har den kunskap som behövs och innehar de nyckelkompetenser som krävs b. Att man bedömer person framom yrkesskicklighet c. Att man bedömer hur personens kunnande har utvecklats och hur personen har lärt sig 10. Vem får bedöma? a. Den som har mest erfarenhet på arbetsplatsen b. Den som är intresserad av handledning och bedömning c. Den som har tillräcklig yrkesskicklighet, förmåga att se helheter, social beredskap och vilja att utveckla yrkesskickligheten hos examinanderna

8 11. Vad innebär det att man som bedömare är jävig? a. Jävig att fungera som bedömare är examinandens egen släkting, ansvarig lärare för förberedande utbildning, arbetsplatshandledare b. Jävig att bedöma är examinandens arbetskamrat eller kollega c. Jävig att bedöma är examensarrangörens representanter 12. Vad är examinandens uppgifter innan examenstillfället? a. Examinanden planerar och beskriver hur kunnandet inom examensdelen skall påvisas b. Examinanden lämnar in sin skriftliga plan till bedömarna c. Examinanden lämnar inte in sin skriftliga plan till bedömarna 13. Vad är bedömarens uppgifter innan examenstillfället? a. Läsa/ta del av examinandens planering, självvärdering och eventuella övriga dokument b. Ta del av examenskommissionens planering c. Ta del av examensarrangörens planering av förberedande utbildning 14. Vad gör examinanden vid ett examenstillfälle a. Examinanden gör enbart nya uppgifter utgående från den egna planen b. Examinanden arbetar enligt rådande rutiner på arbetsplatsen c. Examinanden arbetar med de dagliga uppgifterna på arbetsplatsen inom ramen för det egna yrket och utgående från examensgrunderna samt den egna planen 15. Hur många dagar pågår ett examenstillfälle? a. Examenstillfället är alltid 1 vecka lång b. Examenstillfället pågår under 1 dag c. Omfattningen varierar i genomsnitt mellan 1dag 1 vecka beroende på avtal med kommissionen, möjligheterna att uppvisa kunnandet och personlig tillämpning

9 16. När kan man avbryta ett examenstillfälle? a. Examenstillfället kan inte avbrytas b. Examenstillfället avbryts om patientens/klientens/kundens säkerhet äventyras eller om examinanden visar sådana allvarliga brister i sitt kunnande att egen eller medarbetarnas säkerhet äventyras c. Examenstillfället kan avbrytas om personkemin mellan bedömare och examinand inte fungerar 17. Vad är tyngdpunkten vid bedömning av yrkeskunnandet? a. Tyngdpunkten skall ligga på den teoretiska kunskapen b. Tyngdpunkten ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna c. Tyngdpunkten skall ligga på respektive arbetsplats rutiner 18. Vilka frågeställningar är adekvata vid bedömningen? a. Vad kan examinanden b. Hur examinanden tänker, löser problem och är kreativ c. Varför examinanden agerar som hen gör vilken kunskap ligger till grund 19. Vad är utmärkande i en bedömningsdiskussion a. Vid detta tillfälle går man igenom hela examensdelen och examinandens självvärdering b. Vid detta tillfälle kokar man kaffe och äter kakor c. Vid detta tillfälle går man igenom den kunskap man fått på den förberedande utbildningen 20. Vid ett bedömningsmöte a. Fastslås ett vitsord eller godkänt/underkänt utgående från bedömningsmaterialet b. Deltar arbetsgivar-, arbetstagar- och utbildningsrepresentant c. Är inte examinanden närvarande

10 21. Hur skapar man ett bra bedömningsklimat a. Genom att lägga tyngdpunkt vid personliga egenskaper b. Genom att aktivt lyssna och vara motiverande och ärlig c. Genom att inte bedöma examinandens verksamhet och prestation 22. Hur går rättelse av bedömning av kunnande till? a. Examinanden kan inom 14 dagar från den dag då hen har tagit del av bedömarnas bedömningsbeslut begära rättelse hos bedömarna b. Examinanden kan inom 7 dagar från den dag då hen har tagit del av bedömarnas bedömningsbeslut begära rättelse hos bedömarna c. Examinanden kan inom 14 dagar från den dag då hen har tagit del av bedömarnas bedömningsbeslut begära rättelse hos examenskommissionen 23. Examinander som behöver särskilt stöd och examinander med invandrarbakgrund: a. Har samma krav på yrkesskicklighet som andra examinander b. YA! och arbetsplatsen ska stödja dessa INNAN examenstillfället och komma överens om stödåtgärder c. Stödmaterial som bilder, lättlästa texter, modeller kan inte användas vid examenstillfället

11 3. ETT EXEMPEL PÅ EN BEDÖMARUTBILDNING Inom ramen för våra examensmästarstudier deltog vi också och höll i trådarna för en bedömarutbildning. Vid detta tillfälle var ännu inte testfrågorna klara, så vi valde att inte inkludera dem den här gången. Den hölls ute på en arbetsplats där enhetschefen samlat in deltagare från sina olika enheter och där deltagarantalet landade på 25 stycken arbetstagare. Av dessa arbetstagare var en stor del själva närvårdare eller vårdare av utvecklingshämmade. Några socionomer deltog också i utbildningen. Vi delade upp utbildningen i 2 x 2 timmar. Vid första tillfället inledde vi med en muntlig presentation och allmän introduktion om vad det fristående systemet innebär. Här hade vi den Powerpointpresentation som finns som bilaga till vårt arbete som utgångspunkt, men vi valde att inte visa den utan lyfte fram vissa moment ur den. Redan i detta skede fick vi igång en livlig diskussion och vi svarade på många frågor. Sedan använde vi aktivt lärande som pedagogisk metod. Vi delade in gruppen i smågrupper och gick in på den examensspecifika bedömningen i grundexamen inom social- och hälsovårdsområdet, närvårdare. Alla deltagare fick kriterierna i examensgrunder för kompetensområdet Handikappomsorg i pappersform. De fick möjlighet att läsa igenom de olika delar som utgör föremål för bedömning; behärskande av arbetsprocessen, behärskande av arbetsmetoder, redskap och material, behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet och nyckelkompetenser. Vi avsatte tid för diskussion i den lilla gruppen och varje grupp ombads komma med minst en fråga eller frågeställning eller konstaterande från de olika delarna som utgör föremål för bedömning. Sedan

12 diskuterade vi dessa frågor alla gemensamt till sist. Till allra sist knöt vi sedan ihop allt genom att visa den korta informationsfilm om det fristående systemet som finns på studieinfo.fi./yrkesutbildning/utbildning för vuxna. Vid andra tillfället användes samma aktivt lärande som metod men då gick man genom kriterierna för examensdelen Stöd för rehabilitering som ingår i grundstudier för blivande närvårdare. Det tillfället avslutades med att man visade filmen Bedömningsmöte i fristående examina som hittas på Youtube under sökord Yrkesakademin. 4. PRESENTATION AV RESULTATET Vi sammanställde 23 testfrågor utgående från utbildningsmaterialet och sände dessa frågor på Office 365/ Forms plus vårt Powerpointmaterial, med filmer och material att läsa in sig på (se bilaga 1) och sände dem till 10 st. examensmästare och bad om respons. Respons på testfrågorna: - Testfrågorna var svåra, begreppen svåra och att frågorna gick in i varandra. - Testfrågorna var jättebra - I frågeformulärets början kunde man skriva att man kan använda fler svars alternativ.

13 - En av examensmästarna lyfte fram vikten av att som bedömarutbildare komma ihåg att bedömarna ute i arbetslivet inte är pedagoger och att begreppen inte är ett dugg relevanta för dem. Hon förespråkade en slags förenkling av begreppen. - Joo, knepiga frågor i enkäten... och ibland fler än ett rätt svar;) Inte är det lätt fastän man är "utbildad" examensmästare och borde kunna svara på frågorna - Frågeformuläret var rätt utmanande man fick faktiskt tänka till ang. vilket alternativ som var rätt och ibland var det svårt att veta skall jag välja flera alternativ eller det mest rätta, borde kanske stå någonstans om det är ok att välja flera alternativ. Hade jag lämnat en fråga tom? Tyckte nog jag fyllde i den där... men antagligen tryckt för dåligt... - För mig är fråga 6 lite otydlig i b och c alternativet Annars tycker jag nog att frågorna är ok när de läses samtidigt med materialet Vokabulären kan kännas krånglig och högtravande

14 De flesta av testpersonerna som gjort testfrågorna hade inte läst vår Power- Point presentation innan. När de sedan tittade på Power-Point presentationen upplevde de också att det gick lättare med testfrågorna. De viktigt att det redan i början kommer fram att det finns fler än ett svarsalternativ. Frågeformuläret upplevdes utmanande av examensmästarna men ändå säkert mycket användbara i bedömarutbildningen. Alla svarande tyckte om Power-Point presentationen, de tyckte den var bra, välgjord och informativ. 5 SJÄLVVÄRDERING Det är viktigt att bedömare ute i arbetslivet får introduktion i systemet med fristående examina, dess centrala principer och bedömning av kunnande. Även de som redan har erfarenhet av bedömning behöver fördjupa sitt kunnande om fristående examina och om bedömning. (Holmlund-Norrén Christel, 04.05.2016) Att fördjupa oss i innehåll och metoder för bedömarutbildning har lärt oss mycket. Då vi gick igenom befintligt bedömarutbildarmaterial så hittade vi mycket bra, men delar var föråldrade och måste därför förnyas enligt de förändringar som kom i kraft den 1 augusti 2016. Att producera testfrågor utgående från det uppdaterade materialet upplevde vi som en givande men krävande process. Vår önskan är att många nya bedömare utbildas i framtiden för att garantera kvaliteten på fristående systemet helt enligt aktuell lagstiftning. Det är viktigt

15 med systematisk och regelbunden utbildning. Bedömarna skall också få information om förändringar i systemet för fristående examina eller examensgrunder och därför vore en elektronisk plattform i framtiden idealisk. En vidareutveckling av vårt arbete kunde vara att skapa ett sådant elektroniskt forum. Vårt kartlagda och uppdaterade bedömningsmaterial med testfrågorna kunde utgöra en grund för en sådan. Källor: Din väg till examen YA! http://www.yrkesakademin.fi/images/yautbild/dokument- PDF/din_v%C3%A4g_till_examen11-14_02.pdf Handbok om fristående examina 2016 för examensarrangörer och examenskommissioner http://www.oph.fi/download/178523_handbok_om_fristaende_examina_2016.pdf Personlig tillämpning ur olika synvinklar förutsättningar för att lyckas och god praxis http://www.oph.fi/download/165194_164835_personlig_tillampning_ur_olika_ synvinklar.pdf Näyttötutkintojärjestelmä 20 vuotta s. 88 svenskt sammandrag http://www.oph.fi/download/166215_nayttotutkintojarjestelma_20_vuotta.pd f Utbildning för bedömare inom systemet med fristående examina Yrkesakademin i Österbotten 2016 Bilaga 1 Powerpoint, UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET 2016, Hösten 2016

16

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2016

Varför bedömarutbildning? Du som är ny bedömare: Få introduktion i systemet med fristående examina, dess centrala principer och bedömning av kunnande Du som har erfarenhet av bedömning: Fördjupa kunnandet om fristående examina och bedömning av kunnandet

Under examenstillfället bedömer bedömaren eller bedömarna examinandens kunnande genom att iaktta och observera hens arbete i förhållande till kraven på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterierna Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfället enligt en plan för avläggandet av examen (= plan för examenstillfället) Examensprestationen utgörs av det vardagliga arbetet på arbetsplatsen, som skiljer sig från en normal arbetsdag endast genom att arbetet bedöms

Fyra principer 1. Arbetslivscentrerat. Trepartsamarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och utbildare där en är examensmästare. Övervakas av examenskommissionen.

2. Oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvas. Valideras genom erkännande av kunnande som man förvärvat i arbetslivet, i studier eller under fritid.

3. Personlig tillämpning där man uppgör en personlig examensplan med identifiering och erkännande av tidigare kunnande. Handledning och pedagogiska metoder enligt behov.

4. Yrkesskicklighet visas vid examenstillfället. Detta sker i arbetslivet och yrkesskickligheten mäts mot examensgrunderna och bedöms av treparten.

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Nationella examensgrunder för att garantera jämn kvalitet på kunnandet. Varje examen har sina egna examensgrunder, dvs. en beskrivning av vad yrkesskickligheten består av och vilka kriterier som skall fyllas (kan, förstår, behärskar, känner till osv.) Examensgrunderna utarbetas av arbetslivet, utbildningsanordnarna och Utbildningsstyrelsen

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Aktörer i systemet är Undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen, examenskommissioner, utbildningskommissioner, utbildningsanordnare, intresseorganisationer Det praktiska arbetet övervakas av examenskommissioner som består av arbetsgivarpartens, arbetstagarpartens och utbildningsorganisationernas representanter YA är en Examensarrangör som fått tillstånd av examenskommissionen att ordna utbildning

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Tre examensnivåer för fristående examen: grund-, yrkes- och specialyrkesexamen Grundexamen bedöms med vitsord (1-3), yrkesexamen och specialyrkesexamen med godkänd - underkänd Yrkesskickligheten påvisas och bedöms i examenstillfälle, där kunnandet mäts i förhållande till examensgrunderna

PERSONLIG TILLÄMPNING SKEDE 1 Ansökningsskedet Kartläggning och planering Utredning över tidigare förvärvat och visat kunnande utgående från inlämnade dokument Är examen och nivån lämplig? Är det en SORA-examen (speciallagstiftning)? Vad kan sökande från tidigare www.jagkan.fi Ingår olika kort-kurser i examen? Finns möjlighet till erkännande av kunnande? Är arbetsplatsen lämplig för att visa kunnandet i examen? Behövs andra arrangemang för examenstillfället (t.ex. byte av arbetsplats)? Bedömarresurs på arbetsplatsen, handledare på arbetsplatsen (får inte fungera som bedömare) Behov av förberedande utbildning eller andra sätt att lära sig mera Behov av handledning och stödåtgärder Ev. behov av studier som förbättrar studiefärdigheterna = PERSONLIG EXAMENSPLAN FÖR VARJE PERSON (YA PEP)

PERSONLIG TILLÄMPNING SKEDE 2 Skede 2: Vid avläggande av examen Examinanden får handledning och planerar hur han/hon ska visa sitt kunnande och avlägga examensdelen( tid, plats, och innehåll) = personlig plan för examenstillfälle Vad visas genom vanligt praktiskt arbete och vad visas med kompletterande metoder (t.ex. intervju, film, video. skriftlig dokumentation) YA! väljer bedömare för varje examensdel i samråd med arbetsplats och examinand Planerar åtgärder för att hjälpa examinand som har särskilda behov Handleder i självvärdering Informerar hur bedömningsgrunderna tillämpas Examinanden genomför examenstillfället enligt plan.

PERSONLIG TILLÄMPNING, SKEDE 3 Skede 3: Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet YA! och studerande gör en personlig studieplan där det framgår vad studerande behöver lära sig och sättet hur studerande ska lära sig Åtgärder för att hjälpa studerande som behöver särskilt stöd Personliga studievägar Kan bestå av förberedande utbildning/ inlärning i arbete eller andra överenskomna sätt att lära sig. Studerande får respons på sina framsteg av utbildare.

KRITERIEBASERAD BEDÖMNING AV KUNNANDET! I bedömning av grundexamen finns i examensgrunderna: Krav på yrkesskicklighet och Föremål för bedömning Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Nyckelkompetenser för livslångt lärande Bedömningskriterier för nivån: nöjaktig (1) goda (2) berömliga (3)

BEDÖMNING SYFTET med BEDÖMNINGEN av kunnandet är att GE INFORMATION OM EXAMINANDENS KUNNANDE samt SÄKERSTÄLLA ATT KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET I EXAMENSGRUNDERNA UPPFYLLS. Examinandens KUNNNADET SKA BEDÖMAS MÅNGSIDIGT genom att KUNNANDET JÄMFÖRS med det kunnande som anges i EXAMENSGRUNDERNA = KRITERIEBASERAD BEDÖMNING DISKUSSION: HURUDAN ÄR EN BRA BEDÖMARE?

BEDÖMARE VEM FÅR BEDÖMA? - Bedömare som utsetts av YA! - Företräder arbetsgivare, arbetstagare, undervisningsområdet ( alt. självständiga yrkesutövare), en av dessa är examensmästare Har tillräcklig yrkesskicklighet i examen Är tillräckligt insatt i bedömningen av och grunderna för examen - Bedömaren har inte varit examinandens handledare

VEM FÅR INTE BEDÖMA - Bedömaren som är jävig En person har ett sådant förhållande till ärendet eller parterna att det äventyrar hens opartiskhet Partsjäv Intressejäv Anställnings- och uppdragsjäv I praktiken: nära anhörig, arbetsplatshandledare, medstuderande och ansvarig utbildare Förvaltningslag 434/2003, 27-29)

EXAMENSTILLFÄLLE Omfattningen varierar i genomsnitt mellan 1dag 1 vecka flera månader beroende på avtal med kommissionen, möjligheterna att uppvisa kunnandet och personlig tillämpning I vissa examina kan examenstillfället göras på flera olika arbetsplatser En examensdel kan bestå av flera examenstillfällen Examinanden arbetar med de dagliga uppgifterna på arbetsplatsen inom ramen för det egna yrket och utgående från examensgrunderna samt den egna planen Arbetsfördelning mellan bedömare överenskoms på förhand: alla bedömare behöver inte se allt under alla dagar

ERKÄNNANDE AV KUNNANDE Efter identifiering av kunnande i ansökningsskedet vet vi vad examinanden har med sig från tidigare. Om sökande har avlagt examen eller examensdelar av en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen som är i kraft och dessa kan läggas till den examen som nu avläggs enligt examensgrunderna, meddelar examensarrangören examenskommissionen om sökandes tidigare avlagda examensdelar. (YA! handhar)

ERKÄNNANDE AV KUNNANDE OBS! Om sökande har avlagt andra examina eller examensdelar än ovan nämnda bedömer treparten om examina eller examensdelarna motsvarar grunderna i den examen som ska avläggas. Bedömarna föreslår att kunnandet kan erkännas (eller inte erkännas). Två alternativ som bedömare tar ställning till: 1. Äldre examensdel erkänns av bedömarna som valbar del i den examen som nu avläggs. På betyget står i tilläggsuppgifter namnet på den examensdel som har erkänts. 2. Bedömarna bedömer om kunnandet motsvarar grunderna i den examen som nu avläggs. Kunnandet ska motsvara vararandra för att erkännas. På betyget kommer namnet på examensdelen i den examen som nu avläggs att stå. Ur Statsrådets förordning om ändring av statsrådet förordning om personlig tillämpning inom yrkesinriktad vuxenutbildning 575/2016

BEDÖMARENS UPPGIFT Förbereda sig inför examenstillfället och läsa examinandens plan Med MÅNGSIDIGA metoder, och i första hand kvalitativa metoder, BEDÖMA examinandens kunnande under examenstillfället utgående från kriterierna i examensgrunderna. Ta del av självvärderingen Delta i bedömningsdiskussion Dokumentera i bedömningsblanketten När allt som ingår i examensdelen är visat samlas bedömarna till BEDÖMNINGSMÖTE och GÖR ETT BEDÖMNINGSBESLUT Ta ställning till ev. rättelseyrkan

BEDÖMARENS UPPGIFT BEDÖMNINGSMETODER Observation Intervju Förfrågan Sensorisk bedömning Mätning Kundrespons Granskning av skriftliga dokument Videofilmning, foto Ljudupptagning (simulerade situationer)

Nyckelkompetenser för livslångt lärande Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaningar

Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Initiativförmåga och företagande Hållbar utveckling Estetik Kommunikation och mediekompetens Teknologi och informationsteknik Aktivt medborgarskap och andra kulturer Hur ses dessa i examensgrunderna och hur beakta dessa?

Livslångt lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Hälsa, säkerhet och arbetsförmåga Hållbar utveckling Estetik

Frågor man kan ställa Hur tänkte du när du... Vad grundar sig... Vad är följande steg... Hur förklarar du... Vad tänker du göra... Varför valde du... Vad är det för nytta med detta i ditt arbete... Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation... Kan du ännu förtydliga... Hur har du lyckats med din arbetsuppgift... Vad är du speciellt nöjd med? Varför? Vad skulle du göra på ett annat sätt Varför? På vilket sätt?

Om allt inte bedömts i det praktiska arbetet kan i examenstillfället ingå en diskussion där bedömarna hör examinanden Vid detta tillfälle kan bedömarna ställa kompletterande frågor till examinanden för att säkerställa sig om en bra bedömning innan bedömarna samlas till bedömningsmöte.

BEDÖMNINGSDISKUSSION Efter avlutat examenstillfälle hålls i de flesta fall en bedömningsdiskussion där om möjligt arbetsgivarbedömare, arbetstagarbedömare och representant för utbildningsarrangör deltar tillsammans med examinanden. En av dessa bedömare bör vara examensmästare Vid detta tillfälle går man igenom hela examensdelen och examinandens självvärdering Examensmästaren leder diskussionen och dokumenterar resultatet av bedömningen i bedömningsblanketten som alla bedömare undertecknar Bedömningsdiskussionen hålls så snart som möjligt efter avslutat examenstillfälle

BEDÖMNINGSMÖTE Under bedömningsmötet fastslås ett vitsord 1 3 i grundexamen och godkänt/underkänt i yrkes- och specialyrkesexamen. Examinandens yrkesskicklighet utgående från bedömningsmaterialet. Om bedömarna är av olika åsikt kontrollerar och jämför man med grunderna för examen. Alla bedömares åsikter väger lika tungt och ett gemensamt beslut nås. Examinanden deltar inte i bedömningsmötet. Efter mötet meddelas examinanden genast resultatet. Samtidigt meddelas examinanden om förfaringssättet vid begäran om rättelse av bedömning Vid behov kan bedömningsmötet hållas via t.ex. skype eller face-time.

Rättelse av bedömning av kunnande YA! ska före ett examenstillfälle informera examinanden om hur rättelse och omprövning går till. Examinanden kan inom 14 dagar från den dag då han eller hon har tagit del av bedömarnas bedömningsbeslut begära rättelse hos bedömarna. Examinanden har rätt att få kopior av de skriftliga dokument som hänför sig till hans eller hennes examen och andra dokument som använts vid bedömningen eller som grund för beslutet. BEDÖMARNA diskuterar bedömningen igen. Bedömarnas svar meddelas examinanden och han/hon har 14 dagar tid att skriftligen begära omprövning hos examenskommissionen.

EXAMINANDER SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD Samma krav på yrkesskicklighet som andra examinander EXAMINANDER MED INVANDRARBAKGRUND Samma krav på yrkesskicklighet som andra examinander Brister i språkkunskaper får inte inverka negativt på bedömningen Examenstillfället sker på svenska (YA har svenska som examensspråk) Eventuella språkkunskaper bedöms enligt språkkrav i examensgrunderna YA! och arbetsplatsen ska stödja dessa INNAN examenstillfället och komma överens om stödåtgärder Viktigt att examinanden förstår - hur examenstillfället går till - anvisningar, föreskrifter och sätt att visa yrkesskicklighet och bedömning Stödmaterial som bilder, lättlästa texter, modeller kan användas vid examenstillfället En examinand som avlägger yrkes- eller specialyrkesexmaen ska visa sitt kunnande självständigt Kan få extra tid om examensgrunderna tillåter Muntlig prestation i stället för skriftlig om examensgrunderna tillåter

INTE LYCKAD BEDÖMNING om bedömaren:...bedömer person framom yrkesskicklighet...bedömer hur personens kunnande har utvecklats och hur personen har lärt sig... jämför examinanden med andra examinander och inte kriterierna...inte bedömer kunnande utan bedömer enligt tycke och smak/förhandsinfo utan att examinanden visar sitt kunnande "nog kan du det där......bedömer endast skriftliga dokument eller något som gjorts under förberedande utbildning och inte kunnandet...inte vågar ge saklig respons utgående från kriterierna...lämnar något/några kriterier obeaktade

SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV EXAMENSPRESTATION Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid examenstillfällen i enlighet med planen för avläggandet av examensdelen, dvs examenstillfället/- na. Yrkesskickligheten visas huvudsakligen i verkliga arbetsuppgifter i arbetslivet. OBS! Arbetsplatsen ska vara sådan att examinanden kan visa så mycket som möjligt på platsen!

Sammanfattning Utbildade bedömare bedömer systematiskt examinandens kunnande. Bedömningen omfattar alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna antecknar bedömningen i bedömningsblanketten. Bedömarna kan göra en arbetsfördelning för bedömningen, bedömningsbeslutet görs gemensamt.

Sammanfattning Examensprestationen kan dessutom vid behov kompletteras, så att alla krav på yrkesskicklighet blir påvisade på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Det här överenskoms i planen för examenstillfället.

Speciell kompetens som ingår i examensgrunderna (bl.a. hygienpass, kort för heta arbeten och eventuellt Fhj1-kort mm) Intervju (muntligt hörande om examinanden inte har visat allt) Skriftliga beskrivningar (kan endast gälla dokument som är nämnda i examensgrunderna), videoinspelningar och digitala inspelningar. Examinanden får inte störas, intervjuer och diskussioner ordnas så att de inte stör eller avbryter arbetsuppgifter. En bedömare kan avbryta examenstillfället om det finns risk för t.ex. personskador eller ekonomiska skador

En enskild bedömare kan inte avgöra om examensdelen är godkänd eller inte. Beslutet görs vid bedömningsmötet. Examinanden ska få respons på sin prestation. Om allt trots planering inte har visats och således kunnat bedömas kan bedömare/bedömarna ha en kompletterande diskussion med examinanden innan bedömningsmötet. Examenstillfälle kan tas om.

Motiverande bedömning Var motiverande, ärlig och saklig Lägg tyngdpunkten på examinandens individuella behov och de saker examinanden gjort rätt Bedöm examinandens verksamhet och prestation, inte personliga egenskaper

Det gick helt bra räcker inte som respons, utan examinanden måste få veta vad hen redan kan och ännu måste lära sig

Lyssna aktivt på examinandens kommentarer Försäkra dig om att examinanden har förstått de saker som förts fram Kolla upp hur hen upplevde utvärdering Var etisk!

Läs och se mer Din väg till examen YA! beskrivning av hur en fristående examen avläggs Handbok om fristående examina 2016 för examensarrangörer och examenskommissioner Personlig tillämpning ur olika synvinklar förutsättningar för att lyckas och god praxis Näyttötutkintojärjestelmä 20 vuotta s. 88 svenskt sammandrag Se filmen som finns på studieinfo.fi./yrkesutbildning/utbildning för vuxna Se filmen Bedömningsmöte i fristående examina som hittas på Youtube under sökord Yrkesakademin.

TACK!