Beteendeproblem i skolan och förskolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet
Attributionsteori Att lägga ansvaret på den som kan förändra Bernhard Weiner
Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner
Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret - Till föräldrarna - Till politiker och ledning - Till eleverna
Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på eleven genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Skolan är en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ha två sätt att tänka - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig ställa bilen annorlunda
Verktyg? Attributionsteoretisk exempel Åtgärdstrappan - Utvisning ur klassrummet - Kvarsittning - Skriftlig varning - Tillfällig avstängning - Tillfällig omplacering - Tillfällig placering vid annan skolenhet - Avstängning i högst en vecka
Barn lär sig ingenting av att misslyckas
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Skolan är en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!
Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene
Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet
Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene
Fostran? Enda problemet är att det innebär att vi måste tänka om Och glömma bort vad vi lärt oss genom vår egen fostran - Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar - Vi ska känna igen när det vanliga inte fungerar så att vi inte bara ökar på Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!
Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for eleven, som han löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra
Medstånd istället för motstånd
Lösningar Vi vill helst lära eleverna att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Attributionsteori! Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för eleven Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta
Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada
Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid
Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Hot - Glåpord Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Hot - Glåpord Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Moral pop-up effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon
Moral pop-up effect Därför lägger vi gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår elevernas beteende Attributionsteori!
Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Hot - Glåpord Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att eleven har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att eleven snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för eleven att lämna över kontroll till oss
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar
Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra
Metod: Lågaffektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt och utan käkspänningar Få eleven att fokusera bort från känslan - avleda
Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång eleven går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot eleven
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande Sätt dig när eleven blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av elevens oro Se till att smitta eleven med ditt lugn
Metod: Lågaffektiva strategier vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra elever så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om eleven tar tag i dig
Lågaffektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en elev - Använd elevens egen rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder
Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektivt bemötande Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Avleda vidare
Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen Utvärdera
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
När något inte funkar är det något som är fel
Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände halvtimmen innan? - Vad förväntade vi att eleven kunde? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa eleven att kunna det vi förväntade oss? Kaos - Vilken var den utlösande faktorn? Ingen kontroll - Var vårt beteende den Självkontroll utlösande faktorn för elevens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Hur var elevens stressnivå? Tid
Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte eleven sig på? - Var elevens strategier okej? - Fick eleven möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för eleven, som hen i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på eleven i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontrolleleven att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen, eller motsatsen? - Kroppsspråk och röstläge? Självkontroll - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa eleven att behålla självkontrollen? Tid
Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde vi låta bli att ingripa? - Ökade vi eller minskade vi kaoset? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Deeskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick eleven den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? Affektutlösare - Har vi en handlingsplan som vi tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Kartläggning av förmågor - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Uppmärksamhet - Motorisk lugn - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet
Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 Markera med färger - Rött = allvarlig problembeteende - Gul = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7
Appen lågaffektivt bemötande
Stresskartläggning Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Att inte veta vad som ska hända Varningstecken Stressnivå Sinnesmässig överbelastning Sovit dåligt
Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod Begripliga och förutsägbara strukturer - Tidsmässiga strukturer - Regler - Fysiska strukturer
Metod Anpassning efter elevens förutsättningar - Pedagogik är att ställa rätt krav på ett sätt som får eleven att säga ja! - Kanske genom att öka begripligheten för att göra rätt
Metod Att öka begripligheten Ökad delaktighet - Val - Vi-upplevelser - Validering - Förberedelse, tid - Att bli redo - Snooze-metoden Andra tricks - Cues/promptar - Skapa överblick - Skapa orsak - Att bli färdig - Mutor - Motiverande handlingar
Metod Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för elevens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog