1800-talet Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt i Sverige

Massproduktion Industrialisering, en övergång från hantverk till massproduktion i fabriker med hjälp av maskiner. Massproduktion innebär att man tillverkar många likadana. Det kräver en stor marknad (många kunder) och bra transporter (kanaler, ångfartyg och järnvägar). Ångmaskinen är den första motorn. Innan den var man tvungen att lägga fabriker vid forsar (vattenhjul). För att kunna satsa på ny teknik och starta fabriker krävdes det mycket kapital (=pengar). Arbetsmiljön var ofta dålig i fabrikerna; långa dagar, stor risk för arbetsolyckor, dammigt, hög ljudnivå m.m.

Massproduktion Massproduktion innebär att tillverkningen blir effektivare, d.v.s. att en person med ny teknik (redskap och maskiner) kan producera mer än tidigare. Se bilden härintill. De som inte moderniserar sin tillverkning konkurreras ut. Det betyder också att kläderna blir billigare, fler har råd att köpa.

Befolknings ökning Befolkningen ökade snabbt i Europa och Sverige på 1800- talet. Det berodde på att dödligheten minskade, framförallt bland barn. Det ledde till att fler av de barn som föddes växte upp och skaffade egna barn Freden, vaccinet och potäterna är en klassisk förklaring till befolkningsökningen i Sverige. Inga krig sedan 1814 (inga döda soldater, de kunde istället vara hemma och ta hand om sina familjer), vaccin mot smittkoppor en dödlig sjukdom mindre. Även bättre kunskaper om hur sjukdomar sprids och vikten av hygien. Potäterna (=potatis) börjar odlas, näringsrik och ofta stora skördar. Mer och bättre mat leder till större motståndskraft mot sjukdomar, d.v.s. dödligheten minskar.

Vilka förändringar beskrivs?

1921 Demokrati = folkstyre. För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det vara återkommande fria val och yttrandefrihet. Yttrande- och tryckfrihet är de två grundlagar i Sverige som ska säkerställa yttrandefriheten, d.v.s. rätten att kritisera de som har makten och att fritt få sprida sina åsikter i tidningar m.m. 1921 är första gången både män och kvinnor för rösta i Sverige. Alla vuxna fick dock inte rösta 1921. Fattiga, straffade och de män som ej gjort militär tjänst fick inte rösta. Myndighetsåldern var 23 år. Monarki = kung. Statschefen har ärvt sin titel, kan vara en kung/drottning med eller utan politisk makt. Republik = president (folkvald eller diktator)

Ideologier På 1800-talet uppstår tre ideologier. En ideologi är grundtankar om hur ett bra samhälle bör vara. De politiska partierna har hävdar ofta att deras grundvärderingar kommer från en eller flera ideologier, t.ex: Vi är socialliberaler! 1. Liberalismen betonar individens frihet. Det kan handla om allt från rösträtt till rätten att få starta företag och ta ansvar för sitt eget liv. 2. Konservatism. Konservativa vill bevara många av de gamla traditionerna och värderingarna. Förändringar ska ske varsamt. 3. Socialism. Socialismen kämpade på 1800-talet för att de fattiga arbetarna ska få bättre arbetsvillkor och rösträtt. Ordet socialism kommer från ett ord som betyder gemenskap, d.v.s. att man ska jobba tillsammans för varandra.

De sista E-orden. Folkskolan 1842. Skola/skolplikt för alla, befolkningen blir mer välutbildad. Folkrörelser. När många engagerar sig långsiktigt i en eller flera frågor, t.ex. kvinnorörelsen. Facket. När arbetarna jobbar tillsammans (i ett fackförbund) för att få högre löner och bättre arbetsvillkor. Arbetsgivarna. De som äger företag och anställer arbetskraft. Strejk. När arbetarna vägrar att arbeta för att påverka arbetsgivarna t.ex. när det gäller lönerna. Revolution = en genomgripande förändring, t.ex. den industriella revolutionen.

C/A-ord Jordbrukets effektivisering är nödvändig för industrialiseringen p.g.a. att det behövs arbetskraft till industrin, d.v.s. arbetslösa bönder. När dödligheten minskade ledde det till att alla småbönder fick fler arvingar som skulle dela på föräldrarnas gård, s.k. Hemmansklyvning. Detta ledde till att gårdarna blev för små för att livnära sig på. Fattiga arbetslösa bönder flyttade till industrijobben i städerna eller emigrerade till USA. 1. Kåsta före skiftet. Tät by, spridda ägor (tegar). 2. Kåsta efter skiftet. Sammanhängande ägor, splittrad by. Mer info om skiftet på nästa sida.

Dessa förändringar bidrar till ett effektivare jordbruk: 1. Skiftet. Tidigare bodde man tätt ihop i byarna, ägde mycket mark gemensamt och samarbetade mycket vid sådd och skörd. Skiftet innebar att marken privatiserades och att byborna fick en sammanhängande mark istället för att ha flera små utspridda. Detta ledde till att byarna splittrades och att vi fick ensamgårdar. Och bönder som själva kunde bestämma om de skulle satsa på nya grödor och metoder, t.ex. potatis. 2. Nya järnredskap. När järnproduktionen blev effektivare kunde man använda järn och stål till fler saker eftersom det blev billigare, t.ex. till plogar. Bättre plogar ledde till bättre skördar 3. Växelbruk. Om man hade en smart växtföljd och inte odlade samma saker år från år kunde man odla hela sin mark utan att skördarna försämrades. Tidigare var man tvungen att låta marken vila vart tredje år, d.v.s. ligga i träda. 4. Konstgödsel. När man lär sig göra konstgjord gödsel blir inte gödsel inte längre en bristvara. Mer gödsel, större skördar. 5. Avel av djur och förädling av växter ledde till mer mat.

Reformer Reformer = förändringar på laglig väg. 1809, ny regeringsform. Kungens makt begränsas. 1865, fyrståndsriksdagen avskaffas. Adeln och kyrkan får mindre makt. Tvåkammarriksdag införs. (USA har en tvåkammarriksdag.) Det blir fritt för alla att starta företag. 1909, de flesta männen får rösträtt. 1971, enkammarriksdag. Hela riksdagen väljs vid samma tillfälle. Så vi har det idag, 349 folkvalda.

På 1800-talet blir det vanligt med tidningar sprider information och åsikter. Aftonbladet, Johan Hierta. I början av 1800- talet är Aftonbladet en liberal tidning som vill liberalisera landet. De är bl.a. kritiska till kungen. De får sitt tillstånd indraget flera gånger men startar då ett nytt Aftonbladet. Till sist ger de som har makten upp, ytrandefriheten befästs.

KAPITALISM -VINSTER SKA INVESTERAS FÖR ATT SKAPA NYA OCH STÖRRE VINSTER. Olika industrier. 2 råvaror är extra viktiga för Sverige (trä och järn). Textilindustrin tillverkar tyg. En av de första delarna av produktionen som industrialiseras. Blir även viktig i Sverige. Skogsindustrin blir betydelsefull i Sverige under 1800-talet, det gröna guldet. Vi säljer virke och papper/pappersmassa. Exporten gör att vi får kapital till Sverige. Järn- och stålindustrin utvecklas. Ny teknik, Thomasprocessen, gör att man kan använda den fosforrika järnmalmen i Kiruna och Malmberget. Järnväg gör det möjligt att transportera malmen till kusten. Verkstadsindustrin utvecklas och några svenska uppfinningar blir världssuccéer t.ex. separatorn (skiljer grädden från mjölken), Dahlenfyren (en automatisk fyr), skiftnyckeln och säkerhetständstickan.

Folkrörelser Frikyrkorörelsen jobbar för religionsfrihet. Nykterhetsrörelsen jobbar mot det utbredda superiet. Arbetarrörelsen jobbar politiskt och fackligt för rösträtt och bättre arbetsvillkor(socialdemokraterna och LO). 1:a maj är arbetarrörelsen stora demonstrationsdag. LO, landsorganisationen är det största facket.

Demokratisering När allmän värnplikt införs (alla män måste göra militärtjänst) använd det också som ett argument för att alla män ska få rösträtt. Ryska revolutionen 1917. Kommunisterna gör revolution i Ryssland 1917, tsaren (=kungen) störtas och avrättas. Även i Sverige finns det kommunister som vill göra revolution. Under hårt press går riksdagen med på att införa rösträtt för både män och kvinnor 1919.

Migration Emigration = utvandring. 1850-1920 utvandrar 1,2 miljoner svenskar till USA. Immigration = Invandring Urbanisering = att flytta från landet in till städer. Push & pull. Pushfaktorer är saker som tvingar folk att flytta, t.ex. krig och fattigdom. Pull är det som drar/lockar, t.ex. löfte om gratis mark eller en guldrusch.