Fortsättningen av Bi2 Cell-och molekylärbiologi Uppgift : stamceller Organismens funktion Mikroorganismer (virus) och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Immunsystem, smittspridning och infektion. Prov Jullov Fysiologi hos människan och andra djur. Organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samspel. Samband mellan levnadsförhållanden, hälsa och sjukdom. Undersökning (fysiologi) Prov Inlämningsuppgift / Redovisning Labb.rapport
Mikroorganismer (smittspridning, immunförsvar) kap 5 Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se Oftast består en mikroorganism av en enda cell.
Fokus (centralt innehåll skolverket): Mikroorganismer och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Virus, byggnad, funktion och reproduktion. Antibiotika och evolutionära processer. Immunsystem, smittspridning och infektion.
Mikroorganismer (mikrober) Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se Oftast består en mikroorganism av en enda cell.
Olika typer av mikroorganismer Prokaryota celler (utan cellkärna) bakterier (arkéer) Eukaryota celler (med cellkärna) djur (tex amöbor) växter (encelliga alger - plankton) svampar (tex mögel) Virus (organism?)
Mikroorganismer är nödvändiga för att ekosystem / organismer skall fungera Cyanobakterier (blågröna-alger) Fotosyntes i havet Kvävefixerande bakterier Binder kväve från luften till ekosystemet Nerbrytare Frigör näringsämnen i marken (i magen hos växtätare) Vitaminbildare i tarmen Bildar K-vitamin Mjölksyrebakterier Yoghurt
men vissa är jobbiga. Mikroorganismer som ger upphov till sjukdomar ( infektionssjukdomar) kallas patogena patogen Ex. på infektionssjukdomar Virus influensa Bakterie tuberkulos Djur (amöba) dysenteri Djur (plasmodium) malaria
Bakterier Encelliga Prokaryota (ingen cellkärna) Storlek : runt 1-10 µm Könlös fortplantning (celldelning) Ex. bakterien E.Coli delar sig var 20:e minut. 2-4-8-16-32-64 exponentiell tillväxt På ett dygn kan en bakterie ge upphov till miljoner nya bakterieindivider.
Olika bakteriearter
Bakterier på en nål Bakterier runt en epitelcell (munnen)
Bakteriens byggnad En ringformad kromosom Vissa gener (anlag) finns i små DNA-ringar s k plasmider. Cellvägg av peptidoglykan. Kan dela in bakterier i två huvudgrupper (gram positiv /gram negativ) beroende på typ av cellvägg Färgas (Gram + ) Färgas inte (Gram - )
Bakterierna kan skicka plasmider (DNA-gener) mellan varandra ökad, snabb anpassning till miljön (antibiotikaresistens) plasmid
Bakterier kan orsaka sjukdomar (patogena bakterier) Bildar gifter (toxiner) Sprids (kroppsvätskor, snor, slem, avföring) Dödas utanför kroppen av hög värme (100C), UV-ljus och vissa ämnen (tex. etanol, klor, jod) Dödas i kroppen av kroppens immunförsvar och antibiotika (medicin)
Antibiotika Upptäcktes på 1940-talet. En revolution inom sjukvården (inledningsvis mot lunginflammation, sårinfektioner) Ex. Penicillin hindrar bakterien att bygga sin cellvägg Tetracyklin - hindrar bakteriens proteintillverkning
Antibiotikaresistens- bakterierna dör inte av medicinen Bakterierna har utvecklat motståndskraft (resistens) mot medicinen (evolution) Resistens kan uppkomma genom: spontana mutationer upptag av andra bakteriers resistensgener: - överföring av plasmider mellan bakterier, - upptag av fritt DNA från döda bakterier i dess närhet
Överföring av plasmid (med gen för antibiotikaresistens) mellan två bakterier ESBL, extended spectrum betalactamases, en sorts enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner.
Varför ökar antibiotikaresistensen Vid varje antibiotikabehandling som inte ger 100 % avdödning överlever de bakterier som har den största motståndskraften ( halvresistenta ). Bakterier utsätts för små mängder antibiotika från spill tex rester av antibiotika i urin / avföring från antibiotikabehandlade (i avlopp). Genom naturligt urval ökar bakteriestammens resistens.
Viktiga åtgärder för att förebygga resistens : minska den totala användningen av antibiotika. inte avbryta antibiotikabehandling i förtid.
Antibiotika resistens
TV! Från åderlåtning till antibiotika 51 min Läs 178-184, 212-215
VIRUS Icke levande (ingen ämnesomsättning) påse med DNA/RNA. (proteinhölje) 0,02-0,4 mikrometer i diameter Kräver en värdcell för förökning Olika typer av virus (DNA- och RNA-virus) Influensavirus på en värdcell
Virus Förökning DNA-virus skjuter in DNA, (RNA-virus skjuter in RNA) Värdcellens ribosomer tillverkar nya virus utifrån virusets DNA. Värdcellen spricker ( de nya viruspartiklarna sprids) Virusets DNA kan sammanfogas med värdcellens DNA (ligga gömt i cellkärnan)
Virus förökning
HIV (RNA Virus) Infekterar celler i immunförsvaret
Instuderingsfrågor 1 mikroorganismer s 178-186 uppgift 1-15 (hemsidan). Läxa till tisdag! Ev. Film: Från åderlåtning till antibiotika ; smarta virus
Smittspridning mikroorganismer måste sprida sig, föröka sig, hitta nya värdorganismer Luftburen smitta - damm, små vattendroppar i luften (hosta) Kontaktsmitta - händer i näsa, ögon, mun - sex, kyssar - blod Vattenburen smitta - orent vatten (avföringsrester) Matburen smitta - mat som inte behandlas/tillagas på rätt sätt - Toxiner i maten (magsjuk) Via djur (zoonoser) - bett, stick, avföringsrester Hur kan vi skydda oss/ minimera smittspridningen?
Inkubationstid tiden mellan smitta och sjukdom Sjukdom Inkubationstid Difteri Dysenteri Röda hund Malaria Hepatit B Influensa Smittkoppor Gonorré Ebolafeber Påssjuka 2 5 dagar 1 7 dagar 14 20 dagar 1 4 veckor 2 6 Månader 1 4 dagar 1 8 dagar 1 4 dagar 2-21 dagar 16 20 dagar
Sjukdomars spridning Endemi: sjukdom förekommer och sprids hos en begränsad grupp av människor, (antalet sjuka konstant) Epidemi: frekvensen av insjuknade/ antalet sjuka ökar Pandemi: sjukdomen sprider sig över stora delar av världen
Infektionssjukdomar Uppgift: 1. Gör en sammanställning av två infektionssjukdomar orsakade av två olika sorter av mikroorganismer. (virus, bakterie, djur, eller svamp) Följande ska vara med: Vad som orsakar sjukdomen (vilken mikroorganism) Hur smittar sjukdomen dvs hur kommer mikroorganismen in i kroppen Vad ger den för symptom (hur reagerar kroppen), inkubationstid. Hur kan sjukdomen behandlas/förebyggas? 2. Förbered en ca 5 min muntlig presentation. (2,5 min/sjukdom )
Infektionssjukdomar (bakterie, virus, parasit) Inspiration? http:/ /sv.wikipedia.org/wiki/kategori:infektionssjukdomar Virussjukdomar Bakteriesjukdomar Protozoa/svamp etc Vattkoppor/Bältros Herpes HIV Influensa Fågelinfluensa TBE (Fästingburen) Körtelfeber Rödahund Mässling Påssjuka Munsår Sorkfeber Vårtor Kondylom RS-virus Sars Polio Ebola Hepatit (A,B,C) Pest Lunginflammation Halsfluss Bihåleinflammation Blåskatarr Hjärnhinneinflammatio n Borrelia (Fästingburen) Karies Klamydia Magsjuka, Diarré Magsår TBC Urinvägsinfektion Öroninflammation Kolera Stelkramp Turistdiarre`(ETEC)? Malaria Chagas sjukdom Giardia Snäckfeber Trikinos Echinokockinfektion Ringorm??
Läs artikeln om antibiotikaresistens http://www.dn.se/nyheter/sverige/resistentabakterier-okar-1/ Instuderingsfrågor 1 och 2 Uppgift: infektionssjukdomar
Instudering kampen mot infektioner Kampen mot infektioner (s. 206 216) Instuderingsfrågor hemsidan Beskriv olika typer av smittspridning. Ge exempel på hur man kan minska smittspridning. Vad är ett vaccin och hur fungerar det Hur fungerar antibiotika? Hur kan antibiotikaresistens uppkomma? Beskriv några faror med antibiotikaresistens. Hur kan man som individ / samhälle motverka att antibiotikaresistens uppkommer?
Prov när? Efter jul
Kroppens försvar mot skadliga mikroorganismer
Infektion och försvar Människokroppen är en perfekt miljö för mikroorganismer varmt, obegränsad tillgång på näringsämnen, syre etc. Kroppen har olika försvar för att förhindra/försvåra för mikroorganismerna att sig in samt döda dem om de är inne i kroppen.
Tre försvarslinjer Första försvarslinjen 1. Fysiska barriärer Andra försvarslinjen 2. Ospecifikt försvar Tredje försvarslinjen 3. Specifikt försvar (immunförsvar)
1. Fysiska barriärer Hindra att mikroorganismer kommer in i kroppen - huden, tårar, hår - slemhinnor (klibbiga, lågt ph) - lågt ph (magsäcken, huden mm) - nedbrytande enzymer på huden
2. Ospecifikt försvar - Första försvarslinjen när mikroorganismen kommit in i kroppen - Medfött - Snabbt - Ospecifikt (angriper allt kroppsfrämmande men inte så effektivt).
Ospecifikt försvar Fagocyter ( tex makrofager) ätarceller Makrofag ätarcell Äter upp och bryter ner främmande ämnen Signalera till övriga immunförsvaret att starta en inflammatorisk process. Komplementproteiner proteiner lösta i blodet som kan borra hål i bakteriecellen signalerar, lockar dit fagocyter (kemotaxi) bidrar till en inflammatorisk reaktionen (ökat blodflöde mm)
Inflammation kroppens reaktion på en infektion rodnad (ökat blodflöde) svullnad (vätska från blodet) värme smärta ämnet histamin frisätts från trasig vävnad blodkärl vidgas o släpper ut vätska till vävnader (antihistamin - medicin) Jmf Infektion mikroorganismer har tagit sig in och förökar sig i kroppen
3. Specifika försvaret (immunförsvaret)
3. Specifikt försvar Immunförsvaret Sköts av två huvudtyper av celler B-celler (B-lymfocyter) B-celler (Plasmaceller) Minnes B-celler Bildar antikroppar (Ig) Minne, immunitet T-celler (T-lymfocyter) T-mördarceller T-hjälparceller Minnes T-celler Dödar bakterier, virus direkt Koordinerar immunförsvaret Minne, immunitet
B-celler Plasmaceller antikroppar B-cell + antigen (aktiverad B-cell) plasmacell som bildar antikroppar (Plasmaceller bildas i lymfkörtlarna svullna lymfkörtlar p g a många plasmaceller tecken på infektion)
Antikroppar (Ig) Y-formade proteiner med receptor som binder till främmande ämnen (antigener) IgG mot bakterier, virus i kroppen IgA mot bakterier på slemhinnor IgE mot parasiter, allergener-allergi Antigen Det ämne (molekyl) som antikroppen binder till, det ämne som triggar det specifika försvaret Autoantigen Kroppseget ämne som triggar det specifika försvaret (autoimmunitet) Antikropp / Antigen
Minnes B-celler Patogen(antigen) Antikroppar Vissa plasmaceller utvecklas till minnes B-celler Minnes B-celler ger ett snabbt svar på ny infektion. (Antikroppar bildas direkt ingen sjukdom), ger immunitet
Antikroppar fäster på antigen ( typ nyckel-lås ) Antikroppar klumpar ihop främmande partiklar underlättar för fagocyter som blir mer effektiva
Infektion av bakterier Både det specifika försvaret (B-cell och antikroppar) och det ospecifika försvaret (fagocyter, makrofager) är involverade samtidigt
vaccinering Aktiv immunisering/vaccinering - sprutar in försvagade eller döda delar av bakt./virus (antigen) - immunförsvaret reagerar och skapar B-minnesceller - långvarigt skydd Passiv immunisering/vaccinering - tillför man kroppen redan färdiga antikroppar - immuniteten inträder snabbt men är kortvarig. Ex. bröstmjölken vid amning, gammaglobulininjektion ger ett 3 månader långt skydd mot gulsot (hepatit A
Var källkritisk! Hur trovärdig är avsändaren? http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-allt-vaccinmotstandar-inte-myter/ http://www.dn.se/goda-nyheter/fyra-av-fem-barn-far-vaccin/
Instuderingsfrågor Mikroorganismer. Fil på hemsidan Infektion och försvar 1 (sid 187-196 i boken läxa till fredag)
T-lymfocyter mot virus (och bakterier) inne i celler T-mördarceller identifierar och dödar kroppsegna celler som är invaderade av virus (bakterier) Minnes T-mördarcell (ger immunitet) T-hjälparceller T-mördarcellen cirkulerar i kroppen och känner på alla kroppsceller
Hur vet en T-mördarcell om en kroppscell är infekterad eller inte? MHC klass 1-proteiner finns hos alla celler. De presenterar proteinfragment från cellen på cellens yta T-cells receptorer känner av MHC klass 1-proteinerna. Vid infektion presenterar MHC antigener på cellytan cellen kan identifieras av T-cellen och dödas.
T-hjälparcellen T-hjälparcellen samordnar, aktiverar och styr immunförsvaret på olika sätt HIV-virus angriper T-hjälparceller Vid sjukdomen AIDS fungerar bara ca 50% av immunsystemet.
Immunsystemet - översikt
Fel i systemet: -allergier -autoimmuna sjukdomar Avstötnings reaktioner
Allergier Onormala försvarsreaktioner från kroppen (immunförsvaret) på ämnen som för de flesta människor är helt ofarliga. De vanligaste ämnena som framkallar allergi (såkallade allergener) är: pollen, mögel, kvalster, pälsdjur, getingstick, vissa läkemedel, vissa livsmedel (tex nötter).
Autoimmuna sjukdomar Autoimmunitet är immunförsvarets angrepp på den egna kroppen. Autoantikroppar (antikroppar mot kroppsegen vävnad) Kan leda till sjukdomar (autoimmuna sjukdomar) eller bortstötning av organ vid transplantation
Exempel på autoimmuna sjukdomar Reumatoid artrit (RA) ledgångsreumatism - kännetecknas av en kronisk inflammation i kroppens leder. Multipel skleros (MS) - patienter med MS har förekomst av T- och B-lymfocyter som är riktade mot nerver (myelin) i det centrala nervsystemet. Diabetes ( typ 1) - bukspottkörteln kan inte producera tillräckligt av hormonet insulin på grund av en autoimmun reaktion som förstör de insulinproducerande betacellerna Glutenintollerans - antikroppar mot ett i glutens förekommande glykoprotein. Sjukdomen orsakar skador på tunntarmens slemhinna. Guillain-Barrés syndrom (GBS) -orsakas av antikroppar som angriper perifera nervtrådar. Nervtrådars lager av isolerande fett (myelin) bryts ned. (Ungefär 2/3 av alla fall sker insjuknandet några veckor efter en virus- eller bakterieinfektion, där särskilt campylobacter har en stark koppling till GBS)
Transplantationer (avstötning) Flytta organ mellan olika individer kan ge problem Olika individer har olika typer av MHC-molekyler på cellytan Immunsystemet reagerar på kroppsfrämmande MHC. Immunsystemet reagerar och angriper organet organet stöts bort, förstörs. Leta lämplig organdonator (ofta i släkten-genetiskt lika)
Blodtransfusioner(blodgrupper) Röda blodkroppar kan ha två olika typer av kolhydratkedjor på cellytan A och/eller B. Immunsystemet bildar antikroppar mot den kolhydratmolekyl som inte finns på kroppens egna blodkroppar. Viktigt att veta vid blodtransfusion Olika blodgrupper: A,B,AB,O
Vilka blodtyper kan mottagaren ta emot?
Läs artikel om vaccination, myter, rädslor, källkritik Instuderingsfrågor Infektion och försvar del 2 (s 197 205)
smittämnen-djur-människa (zoonoser) Djurvirus kan mutera och bli smittsamma för människor. - Ökad risk om djur o människor lever tätt ihop. Varför är det allvarligt? - Människokroppen inte förberedd inte träffat på viruset tidigare Vad är avgörande för smittspridningen? - inkubationstid - symptom - antalet kontakter med andra människor SVD Contagion Någon mindre vacker dag händer det: fel fladdermus kommer i kontakt med fel gris, troligen någonstans i Kina där djur lever nära inpå människor och människor lever nära inpå varandra. Sedan gör de snabba transporterna i en globaliserad värld resten.
--------------------------------------------------------------- Prov kap 5 Kap 5 (mikroorganismer, kroppens försvar) s178-218 (ej 200-201); Fokus innehållet på genomgångar/instuderingsfrågor (termer, begrepp, sammanhang, förståelse) Infektionssjukdomar (uppgift), inst.frågor, genomgångar Film Contagion onsdag 13/12.