DELPROJEKTRAPPORT 2017 En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län Sara Thil, Main Forslund, Mia Nordlund, Arpad Andersson, Elisabeth Magnusson 2017-12-31
Bakgrund Projektet är ett pågående och långsiktigt arbete, att implementera ett återhämtningsinriktat förhållningssätt i Jönköpings län. Projektet har sedan 2011 utvecklats i olika riktningar med huvudsyftet att hela tiden ha personers kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa i centrum. Projektet har varit en del av arbetet med den nationella PRIO-satsningen i Jönköpings län vilket finansieras av PRIO-medel, 2012-2016, från länets kommuner och Region Jönköpings län. Under 2017 har projektet finansierats via de statliga medel och den överenskommelsen som finns mellan staten och SKL, Sveriges kommuner och landsting, som drivs genom Uppdrag Psykisk Hälsa. Utifrån de erfarenheter, kunskaper och den inspiration som kommit projektet tillgodo, genom studiebesök i England och Italien, sker en fortsatt utveckling mot en återhämtningsinriktad psykiatri. Det finns intresse i länet, från både kommunerna och Regionen, att arbeta vidare för att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhöriga/närstående ska kunna bidra med sin komplementära kunskap i olika sammanhang. Återhämtning Återhämtning är ett upplevelsebaserat och subjektivt begrepp, vilket innebär att det bara är individen själv som kan tala om i fall den upplever sig vara återhämtad. Att återhämta sig innebär att individen anser sig ha ett tillräckligt bra och meningsfullt liv. Centralt i en återhämtningsprocess är goda relationer, att känna hopp om att kunna återhämta sig, att tillhöra ett meningsfullt sammanhang, att bli mer aktiv i sitt eget liv och att känslan för att det egna ansvaret ökar (Slade 2009, Topor m.fl. 2007). Återhämtning handlar om många och ofta små steg i en lång process, för individen handlar det både om att lära känna sina begränsningar för att kunna konfrontera utmaningar samt att se möjligheter och ha kontroll. Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt är ett förhållningssätt, som främjar hälsa. Den professionelle arbetar tillsammans med individen genom att undersöka vad i individens liv som kan främja återhämtning. Om återhämtningsprocessen ska gå framåt behöver personal bli medveten om betydelsen av sin egen roll som stöd. Om inte, riskerar förhållandet mellan personal och brukare att konservera beroendet. Personalen behöver finnas med som bärare av hopp, genom att uppmuntra och stärka individens vilja och förmåga att ta över kontrollen över sitt liv (Slade 2009). Personalen behöver bygga upp ett partnerskap med brukaren som innebär att båda parter är experter; personalen som expertise-by-training och brukaren som expertiseby-experience (Slade 2009). Båda parter delar på inflytande, men tolkningsföreträdet är brukarens. Brukaren är den som i den unika situationen har de bästa förutsättningarna att förstå vad som han/hon behöver, vad som just då bäst gynnar hans/hennes återhämtning (Slade 2009). Peer support Peer support worker (specialist) är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa vilka är utbildad och anställd för att stödja andra patienter/brukare. De kan verka på en rad olika sätt och i olika verksamheter. Gemensamt är att de erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och delar personliga erfarenheter av återhämtning på ett sätt som inger hopp. De har själva varit där, har hittat sätt att hantera kriser och tillför självförtroende och engagemang i stödet till andra. I England finns det peer support workers i flera sammanhang och erfarenheterna är mycket positiva. NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, ska under 2016-2018 ta fram en nationell plattform med riktlinjer och ramar för en svensk utbildning inom peer support, samt utbilda de första peer supportrarna i landet. Utbildningsinsatsen sker i samarbete med fyra pilotlän Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten där de nyblivna peer 2
supportrarna sedan anställs inom överenskommen verksamhet inom vården eller socialpsykiatrin. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. (http://www.nsph.se/2017/02/16/varje-nytt-samtal-med-en-patient-ar-en-seger ) Peer Peer är personer som har en egen erfarenhet av psykisk ohälsa och genomgått peer grundutbildningen eller tidigare gått andra utbildningar under projektets ledning t.ex. utbildning för att bli dialogutbildare, Hjärnkolls utbildning för attitydambassadörer och/eller återhämtningsutbildning för att bli återhämtningsombud. De tar olika uppdrag inom projektets ramar men kan även anlitas av externa uppdragsgivare Recovery College Recovery College finns i bl.a. England och USA. Det är ett lärcentrum där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa kan söka kunskap inom olika områden kring den psykiska ohälsan. I England finns det olika kursutbud som bestäms utifrån behov och efterfrågan. Kursernas längd kan vara alltifrån någon dag till mer återkommande träffar under en längre period. Utbildningarna designas efter kursdeltagarnas behov och kursledare rekryteras utifrån den kunskap de förmedlar. Alla som läser vid ett Recovery College kallas studenter. Syftet är att varje student ska få den kunskap som behövs för att kunna bli mer delaktig och få ett större inflytande över sin vård och behandling. Co-production Co-production är ett begrepp som används i de engelsktalande länderna och det innebär medskapande kring t.ex. utbildningar och workshop på ett Recovery College. Det förutsätter en relation där yrkesverksamma och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa delar förmågan att planera och ge stöd tillsammans. Det kräver att båda parter är medvetna om att deras respektive bidrag är lika viktiga för att förbättra livskvaliteten för människor och förändra samhället som de lever i. På Recovery College i England är detta en självklarhet då t.ex. utbildningar skulle tas fram för att genomföras på skolan. Samarbetet ska ske från början och genom hela processen till slutförandet. IMR (Illness, management and recovery) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ett pågående projekt med syfte att implementera Illness Management and Recovery (IMR) med metodstöd via ipad. Uppdraget kommer från - Uppdrag Psykisk Hälsa - och finansieras av Socialdepartementet med organisatorisk hemvist på SKL. I uppdraget ingår en utbildningssatsning som syftar till att skapa förutsättningar inom alla landsting att självständigt bedriva utbildning, handledning och behandling med IMR och därigenom: Öka tillgången till evidensbaserad psykosocial behandling av hög kvalitet för de svårast sjuka Minska kostnader och behov av extern utbildning och handledning Enligt socialstyrelsens rekommendationer bör Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten erbjuda personer med schizofreni psykopedagogiska åtgärder enligt IMR-modellen (prioritet 1). Hälsocafé Projektet är delaktigt i Regionens Tillsammansprojekt under paraplyprojektet Hälsocafé. Vi samverka kring de olika delarna och visionen om ett framtida Hälsocafé, där kommuninvånarna kan få möjlighet till olika alternativa aktiviteter till sjukvården. 3
Syfte Syftet med projektet är att implementera och vidareutveckla ett återhämtningsinriktat förhållningssätt inom psykiatrisk vård och omsorg i Jönköpings län. Mål Genomföra planerade aktiviteter i det fortsätta arbetet med implementeringen av ett återhämtningsinriktat arbetssätt i Jönköpings län. Sprida kunskapen och möjliggöra för varje kommun att i egen regi så småningom driva implementeringsarbetet självständigt utifrån varje kommuns behov och möjlighet. Metod Utbildningar Återhämtningsinriktat förhållningssätt, grundutbildning En upplevelsebaserad utbildning som vänder sig till personal och personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Syftet med utbildningen är att ge en grundläggande förståelse för och kunskap om vad återhämtning och ett återhämtningsinriktat förhållningssätt innebär. Utbildningen är bearbetad och genomförs i co-production. Dialogutbildning, goda möten vid psykisk ohälsa Denna utbildning leds av två personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Värderingsoch diskussionsövningar varvas med forskningsresultat kring bemötande och återhämtning. Vid sista utbildningstillfället arbetar deltagarna fram konkreta förbättringsförslag som sedan ska följas upp. Syftet med utbildningarna är att personalen ska utveckla ett nytt tänk kring relationen mellan personal och klient för att kunna stödja individen i dennes återhämtningsprocess. IMR-utbildning IMR-programmet finns i olika versioner för deltagare som drabbats av: schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, bipolär sjukdom och depression. Dessutom finns en version av programmet som är generell och inte inriktad mot någon specifik diagnos. IMR-programmet genomförs i grupp under cirka 40 träffar. Utbildningen genomförs i coproduction den leds av en person från professionen och en person som har en egen erfarenhet av psykisk ohälsa och som har genomgått en IMR-utbildning. Programmet innehåller bl.a.: Att sätta upp återhämtningsmål, utbildning om sjukdomen och dess behandling, planering för att förebygga återfall, strategier för att hantera stress och kvarstående symtom samt social färdighetsträning. Peerutbildning grund Målet var att under 2017 anordna två Peer grundutbildningar och sammantaget utbilda 20 personer. Efter avslutad utbildning ska deltagarna vara mer rustade i rollen som Peer och förberedda att ta kommande uppdrag. Syfte var att för personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa samt anhöriga/närstående skapa en grundplattform för rollen som Peer. Utbildningen är upplevelsebaserad, kreativ och processinriktad. Vårens utbildning var på sex heldagar och på hösten lades ytterligare en dag till. Efter varje avslutad utbildning 4
genomfördes en utvärdering och under utbildningen var det en uppföljning efter avslutningen och en efter tre tillfällen. Inför peer grundutbildningen gjordes rekrytering av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa/anhöriga. Kriterier för att ansöka var: att kunna dela med sig av egna erfarenheter med andra att kunna lyssna och reflektera över andra personers erfarenheter att ha erfarenhet av psykiatrisk vård eller annan behandling Annons skickades ut i teamets nätverk och på Facebook-sidan En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län. Filmer spelades in om att det gick att söka till Peer utbildningen och lades ut på Facebook-sidan. Kravet var ett personligt brev och ett CV. Utifrån ansökningarna som kom in gjordes ett urval och två personer från teamet gjorde intervjuer med de som var aktuella. Därefter avgjordes vilka som fick erbjudande att gå utbildningen. Utvärdering av utbildningen gjordes via enkät och uppföljningen i mitten av utbildningen genomfördes per telefon eller ett möte med personen om det fanns önskemål. Den avslutande uppföljningen gjordes personligen under våren där det bokades möten vid behov hemma. Höstens avslutande uppföljning gjordes i grupp. Studiecirklar Vi vill och kan förbättra Med NSPHs studiecirkelmaterialet Vi vill och kan förbättra skapades möjlighet för länet att starta utvecklings- och förbättringsteam. Dessa team är sammansatta utifrån olika behov. Det gemensamma är att teamen består av personer med olika erfarenheter från verksamheterna. Exempelvis personal, personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, anhöriga och chef. Syftet är att genom konstruktivt metodarbete arbeta med inflytandefrågor som utvecklar verksamheter och som aktivt använder sig av brukarmedverkan i en medskapande process. Den blandade sammansättningen av personal, brukare och chef ger ett brett perspektiv och studiecirkeln uppmuntrar till att skapa jämlika strukturer inom verksamheterna. Din egen berättelse Vänder sig till personer som har egen- eller anhörigerfarenhet av psykisk ohälsa och som är nyfiken på samhället, på sig själv och på andra som varit med om liknande saker. Hur kan vi använda våra egna erfarenheter på ett konstruktivt sätt? Vad kan jag och vad kan vi tillsammans göra för att stärka vår självbild? Vad har jag själv för attityder till psykisk ohälsa - och mig själv? Under studiecirkeln används den egna unika historian som det viktigaste verktyget. Genom att dela erfarenheter med varandra skapas en positiv förändring. Uppdrag för Peers För att kunna samordna behov och matcha uppdrag med personer som vill bidra med sin kompetens krävs att de får rätt utbildning inför specifika uppdrag samt stöd. För detta krävs en samordnande funktion för att hålla i rekrytering, stöd, utbildning, fortbilda och handleda. Vid förfrågan av uppdrag från beställare görs en beskrivning av uppdraget som skickas ut till de peers som finns i våra register. Förfrågan om intresse går ut via e-post samt på en Facebook-sida, PeerNytt. Specifika utbildningar för olika uppdrag är ständigt i utveckling och under 2018 kommer utbildning till peer support kartläggas, att se till behov och möjligheter för detta i vårt län. Peerträffar en gång i månaden för stöd har startats upp och kommer att vidareutvecklas under 2018. 5
Medskapande workshop Under 2017 har alla kommuner erbjudits möjligheten att ha en medskapande workshop för att fortsätta implementeringen av ett återhämtningsinriktat förhållningssätt. Syftet med denna form av workshop är att kunna stödja varje kommun utifrån sina unika förutsättningar. Tanken är att varje kommun ska bjuda in alla som berörs inom sina verksamheter för att få ett gemensamt tänk att arbeta vidare med. Efter en workshop ska det vara uppföljning och arbetsgrupper ska komma igång på olika sätt så att fler kan känna sig delaktiga i implementeringsprocessen av ett återhämtningsinriktat förhållningssätt. Seminarium och föreläsningar Under 2017 har det förekommit efterfrågan på information och föreläsningar om återhämtning, peer grundutbildningen, samt Recovery College. Samtliga tillfällen görs i coproduction utifrån teamet samt med peers vid behov. Resultat Utbildningar Återhämtningsinriktat arbetssätt/förhållningssätt Under 2017 genomfördes tre utbildningar - två i Jönköping och en i Värnamo. Det påbörjades även en utbildning för personalen på en heldygnsvårdsenhet i Jönköping, där upplägget är halvdagar. Alla utbildningarna, utom den på heldygnsvården, var i grupper där deltagarna hade olika perspektiv, från kommun- och regionpsykiatri samt egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna sammansättning av grupper är något som eftersträvas vid varje utbildningstillfälle eftersom gruppen upplevs få en annan dynamik med flera perspektiv. Utvärderingarna visar genomgående att utbildningen upplevs som mycket bra och det är uppskattat att få tillfälle till reflektioner och att få möjlighet ta del av lärdomar som personer med egen erfarenhet delar med sig av. I utvärderingen framkommer det också under punkten övrigt att flertalet deltagare önskar att det efter en tid skall finnas möjlighet till en uppföljningsträff. Dialogutbildning Två dialogutbildningar - en i Nässjö kommun och en i Aneby kommun genomfördes under året. Utbildningen i Nässjö var för boendestöd vuxna och gruppen bestod av personalen och de personer som har boendestödinsatser. Utvärderingen visar att detta var mycket uppskattat och att de var flera som ville ha fler liknande dagar. I Aneby var det endast personal som deltog, syftet var att de ville pröva utbildningen först för att sedan ha den igen och bjuda in de personer som tillhör deras verksamheter. Det genomfördes även uppföljningar av dialogutbildningar som utfördes under 2016 i Nässjö. Dessa uppföljningar blev mycket uppskattade och det framkom en önskan om fler dialogutbildningar. Flera ansåg att de hade kommit till nya insikter som gjort att de skett en förändring i båda tanke och handling. Utbildningsprogrammet IMR Implementeringsarbetet har fortsatt under 2017. Ett informationsmöte genomfördes för att ta reda på intresset hos patienterna på psykiatriska mottagningarna team 1, 2, 3 och 4 i Jönköping. Intentionen var att starta en grupp men då alla 18 deltagare var intresserade startades två grupper. Lösningen blev att en personal från team 3 kunde tänka sig att vara med som ledare i en av grupperna. Båda grupperna kom igång i februari - 7 personer i en 6
förmiddagsgrupp och 5 personer i en eftermiddagsgrupp. Tanken initialt var att pröva den första modulen, 5 tillfällen, för att sedan se om intresset fanns för en fortsättning. Samtliga deltagare i grupperna ville fortsätta och beslut togs att fortsätta fram till sommaren. Utvärderingen pekade på mycket positiv, alla var mycket nöjda med upplägget och gruppdynamiken. Att en av ledarna hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa samt själv genomgått IMR-programmet hade mycket stor betydelse. Samtliga deltagare beskriver en stor förändring av sin situation och de strategier de börjat använda och vilka påverkar deras vardag positivt. Samtliga deltagare i båda grupperna ville fortsätta även efter sommaren, vilket gjordes. Under året har tre deltagare slutat; en flyttade till annan ort, två blev sjuka och kom efter vilket medförde att det var svårt att börja i gruppen igen. Efter att grupperna avslutats har två av deltagarna själva valt att vara med som ledare fortsättningsvis de vill dela med sig av denna erfarenhet. Dessa två personer har utbildats tillsamman med två personal från team 1 och 3 på psykiatriska öppenvårdsmottagningarna där de under 5 tillfällen gått igenom modul 1. Under 2018 kommer de i par om personal o peer starta två nya IMR - grupper. Det finns ett nystartat nätverk för personal och peers i syfte att stötta varandra i vad som kan komma upp i grupperna under utbildningen. Inom psykosvården i Jönköping har två IMR-grupper startats under 2017 och de kommer fortsätta med nya grupper under 2018. En utbildning för personalen på psykosvården genomfördes på en halvdag. Nässjö kommun visade intresse för att pröva en IMR-grupp och en personal har börjat med en grupp under hösten. Peerutbildning Två utbildningar har genomförts under 2017. På vårens utbildning deltog 15 personer vid starten, två av dess gick inte klart hela utbildningen pga. sjukdom och/eller hög frånvaro. Åldersspannet var mellan 35-60, 45 % av deltagarna kom från norra länsdelarna, 38 % från höglandet. Vid utvärderingen framkom att de flesta var mycket nöjda med innehållet i utbildningen. Kritik som framfördes var att det var svårt med heldagar samt att det ibland uppfattades som för kreativt och upplevelsebaserat. Några deltagare upplevde det som svårt att förstå processen och vad den skulle leda till. Gruppdynamiken uppskattades mycket och flera teoriblock var givande bl.a. Human Dynamic och etikdelarna. Flera vill efter genomförd utbildning fortsättningsvis föreläsa eller vara utbildare i någon form och alla uppfattade sig redo för att ta uppdrag. Höstens utbildning startades även den med 15 deltagare där två person fick avbryta pga. sjukdom och för hög frånvaro. Åldern var samma som under våren och fördelningen i länet var liknande med flest deltagare från norra länsdelarna 58 %. Från höglandet deltog 33 % samt en mindre del från GGVV. Utvärderingen för hösten visade att en hög andel var mycket nöjda med utbildningen. Några deltagare ansåg att det var svårt med heldagar. Gruppen hade stor betydelse för den enskilde deltagaren och gruppövningarna upplevdes som mycket positiva för de flesta. Den kritik som framförs kommer framförallt från personer som tillhör målgruppen neuropsykiatriska funktionssätt - där framkommer ett större behov av tydlighet och förutsägbarhet. Det har också varit svårt för flera inom den målgruppen att se att de kunnat tillgodo göra sig utbildningen och det är även svårt med heldagar pga. koncentrationen bl.a. Sammanlagt slutförde 26 personer, peer, grundutbildningen, 3 män och 23 kvinnor. Rekrytering till peerutbildning Alla som skickat in en ansökan intervjuades av två personer i teamet. Syftet med intervjuerna var att få en djupare kunskap om hur motiverad personen var samt om personen kunde 7
förmedla att den hade en distans till sina erfarenheter. Under våren inkom 15 ansökningar där alla personerna ville gå, samtliga fick erbjudande och tackade ja till en plats. På hösten inkom 19 ansökningar, några valde själva att hoppa av och två erhöll avslag. De 15 personer fick erbjudande att börja utifrån kriteriet att de visade en klar motivation till att vilja bidra med sina erfarenheter på olika sätt. Uppföljning Efter en tid har en uppföljning genomförts av hur deltagarna upplevt utbildningen och tankar kring eventuell utveckling och fortsättning av denna. Under våren gjordes uppföljningen hemma hos de peers som önskade detta, samtliga ute i länet vill gärna det, för de som är boende i Jönköping var det lättare att komma till Kommunal utveckling. De peers som slutförde utbildningen under hösten hade en uppföljning i grupp. Uppföljningen för bägge grupperna innebar att lyssna in varje tanke och idé kring fortsättningen. Det som framkom var att flera ville ha ytterligare utbildningar. Många vill föreläsa i olika sammanhang och skulle behöva utveckla och öva mer på det. Flera är intresserade av att så småningom kunna arbeta som peer support. Studiecirklar Vi vill och kan förbättra Efter avslutad studiecirkel i Gnosjö genomfördes en workshop med syftet att omforma brukarrådet och hitta nya former för hur inflytandearbetet ska se ut inom Gnosjös socialpsykiatri. Under våren startades en ny studiecirkel i Tranås, ett mindre team. Studiecirkeln fick dock avslutas efter sommaruppehållet efter att knappt kommit halvvägs pga. att två personer inte kunde delta längre. Gruppen blev för liten för att möjliggöra en fortsättning och ett konstruktivt arbete. Det kvarvarande teamet valde att fortsätta träffas i en arbetsgrupp och planera för en fortsättning. Arbete har pågått under hösten med möten och presentationsbesök i verksamheterna inom Tranås socialpsykiatri. 2018 påbörjas en ny studiecirkel med delvis tidigare och flera nya deltagare. En presentation om förbättringsteam i Värnamo genomfördes under hösten. Din egen berättelse I samarbete med föreningen Hjärnkoll i Jönköpings län har en studiecirkel genomförts i Jönköping. Det var 10 personer vid starten av studiecirkeln, 8 personer har genomfört den. Alla deltagare förutom en var peer. Samtliga deltagare uppgav att cirkeln gett dem en större kunskap om den egna historien och därmed även om sig själva. Peers menar att de även fått ett större medvetande om hur denna erfarenhet kan användas i peer-uppdrag. En annan effekt är att deltagarna även uppger att de fått titta på sina egna fördomar och därmed fått bättre förståelse för andras svårigheter och resurser. Utöver cirkelns ursprungliga 10 tillfällen bjöd Hjärnkoll in till 2 extra gånger där fokus låg på retorik och muntlig framställning av berättelsen. Samtliga deltagare uppger att tips och praktiskt genomförande under dessa två dagar medfört att de känt sig mer avslappnade att prata inför en grupp. Samtliga uppger att deras självbild förbättrats något genom studiecirkeln. Ett par av deltagarna är efter studiecirkeln intresserade av att hålla i en studiecirkel tillsammans med personal. Planering är att projektet tillsammans med Hjärnkoll ger en ledarutbildning under våren till personal och peers som därefter ska kunna genomföra studiecirkeln i co-production i länets kommuner. 8
Peeruppdrag Under 2017 har det förekommit förfrågningar om ca 25 uppdrag i länet. Det har bl.a. varit föreläsningar, dialogutbildningar, utbildningsledare samt att delta i olika arbetsgrupper såsom de projekt som startats upp inom Regionen i Jämlik psykiatrisk vård. Uppdragen har gett ca 50 tillfällen för olika peers, några av dem har varit aktiva vid flera tillfällen. Peer träffar Peer-träffar har skapats utifrån peers eget behov att stärka dem i deras roll för att kunna åta sig uppdrag som kommer in. De har varit förlagda till en gång i månaden under tre timmar. En arbetsgrupp med peers och FoU-ledare skapades för att tillsammans i co-production undersöka behov i gruppen samt planera träffarna. Efter första träffen i höstas beslutades att huvudtemat skulle vara Stötta - Handleda Lämna. Det framkommer behov av att få större kunskap om vad rollen som peer innebär, få mer insikt i projektet och de olika uppdrag som efterfrågar peers. Det finns en önskan om att få tips om förberedelser inför uppdrag och hur man som peer kan vara stöttande utan att ge råd. Träffarna under hösen har visat att det finns ett fortsatt behov, att man önskar ha mer erfarenhetsutbyte, få mer kunskap om vad de olika uppdragen innebär och handlar om för att känna trygghet i rollen. En ny arbetsgrupp tillsätts för varje termin där en gammal peer finns kvar i ytterligare en termin. Detta för att bevara en röd tråd och tydlighet med syftet. Medskapande workshop Två kommuner visade intresse för en workshop i sitt arbete med att implementera ett återhämtningsinriktat förhållningssätt. Habo kommun fick avbryta sina tankar kring en workshop pga. organisationsförändringar i kommunen. Eksjö kommun ville skjuta på en workshop till våren 2018. Seminarier och föreläsningar Målgrupperna har varit studenter, anhöriga, allmänheten, personal och personer med egen erfarenhet samt konferensdeltagare på Utvecklingskraft och Mänskliga rättigheter. En workshop om co-production genomfördes för personliga ombud i länet, den gjordes i co-production av två från teamet Seminarium Sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa och återhämtning i Värnamo 27 september. Föreläsare var bl.a. Alain Topor och Fredrik Ståhlfors och två peers, Ylva Ås och Britt Marie Wahlund. Representanter från olika projekt i Värnamo kommun och psykiatriska kliniken berättade om hur de arbetade med den fysiska hälsan för de som har en psykisk ohälsa Återhämtning på Herrgården, fyra föreläsningar med olika teman för personal och personer med egen erfarenhet av psykisk hälsa eller anhöriga. Teman var: Rollen som peer, Min egen berättelse, Co-production och Existentiell hälsa. Antalet besökare varierade från 5-20 beroende på vilket som var temat Föreläsning om återhämtning för vuxenelever gjordes i co-production av två från teamet Återhämtning för anhöriga i Habo, gjordes i co-production med två från teamet samt tre peers som berättade om sina erfarenheter På Utvecklingskraft gjordes en presentation om peer grundutbildning, hela teamet deltog Informations om peerutbildning för GPS, gemensam psykiatri samordning i norra länsdelen, två från teamet samt en peer 9
RIU föreläsning om Återhämtning för nyanställda sjuksköterskor (uppdrag från regionen), gjordes i co-production av två från teamet Recovery College presenterades på psykiatriveckan Eksjö gjordes i co-production av två från teamet Mänskliga Rättighetsdagarna mini seminarier gjordes i co-production, en från teamet samt en peer berättade om begreppet o innebörden av peer och återhämtning Övrigt Under 2017 har efterfrågan av patientstödjare eller peer support framkommit. Det finns en tydlig utveckling av denna roll nationellt. Från psykiatriklinikerna i länet finns det idag ett stort intresse för att komma igång med detta. Under 2018 kommer förutsättningar i Jönköpings län undersökas. Diskussion och fortsatt arbete Samtliga aktiviteter som har genomförts i projektet har sitt fokus i ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Det innebär att arbetet är evidensbaserat då flera kunskapsperspektiv involveras i utvecklingen. Arbetet mot ett återhämtningsinriktat förhållningssätt är en process som kommer att ta tid. Det kommer ständigt att behövas påfyllning av reflektioner kring vad det verkligen innebär för alla, både personalen och personer med egen erfarenhet. En av anledningarna är att personal byter arbetsplats, har föräldraledigt, börjar studerar eller byter arbeten av andra orsaker och ny personal ständigt tillförs i verksamheterna. Den tvådagars Återhämtningsutbildning som erbjudits under flera år efterfrågas i dag framförallt i Jönköping men även i övriga länet. I utvärderingar framkommer det behov av en fortsättning och/eller uppföljning och alla personer som verkar inom psykiatriområdet i länet behöver gå den för att förhållningsättet skall kunna implementeras på sikt i verksamheterna. Projektet har under åren varit inriktat på utbildningar, föreläsningar, seminarier och workshop som implementeringssätt. Idag finns det ett behov av att överföra projektets kunskaper in i det direkta arbetet i kommunerna för att de ska kunna bli mer självgående och att ta över mer i framtiden. Tankar och försök till att starta ett Recovery College finns, svårigheterna ligger i det finansiära och organisatoriska. Forskningen talar för betydelsen av en mötesplats för att kunna träffa andra och dela erfarenheter, att inge hopp samt att själv kunna ta ansvar och bli mer delaktig i sin egen vård. Att personer med egen erfarenhet finns med i utvecklingsarbetet är väldigt avgörande och det var en av anledningarna till att peer grundutbildning togs fram. De flesta personer som deltog var mycket nöjda och det fanns en glädje och energi i gruppen under utbildningen som sedan har visat sig vara svår att hålla kvar. När det kommer in uppdrag är det oftast inte så många som anmäler intresse. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det är viktigt med en tydlig beskrivning av uppdraget samt vad som förväntas av den personen som ska ta uppdraget. Det enklaste är om det efterfrågas någon form av föreläsning kring något specifikt ämne. Under 2017 har det satsats på olika aktiviteter för de peers som finns inom vårt projekt för att hålla igång energin samt förhoppningsvis skapa ett engagemang från fler. Det finns en medveten satsning i att göra allt i co-production, det finns alltid båda perspektiven med i utbildningar och föreläsningar. Upplevelsen är att det också ha blivit mer självklart även inom en del verksamheter som t.ex. satsningen på IMR-utbildning som gjordes på psykiatriska öppenvården i Jönköping. Efter de två grupper som har körts under 2017 ser personalen och cheferna det som en självklarhet att ledarna i IMR-gruppen ska vara en professionell och en peer. Det blir ett annorlunda sätt för personalen att arbeta vilket innebär att de får in ett nytt perspektiv. Den internationella forskningen visar på att det är det mest effektivaste sättet att få personalen att förändra sitt förhållningssätt till ett som gynnar 10
återhämtning. Erfarenheter från detta arbete tas med i vår då några kommuner får möjlighet att ge studiecirkeln Din egen berättelse i co-production efter en kortare introduktionsinsats. I det fortsatta arbetet kommer utvecklingen gå mer och mer mot att arbeta i co-production samt att förhoppningsvis anställa peer support inom några verksamheter i länet. Visionen om ett Recovery College finns självklart med fortsättningsvis. Referenser Topor, A., Broström, K. och Strömvall, R. (red.). (2007). Vägen vidare -verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa. Stockholm: RSMH & FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm. Slade Mike (2009). Personal Recovery and Mental Illness. A Guide for Mental Health Professionals. Cambridge Medicine. Repper Julie (2013). Peer Support Workers: Theory and Practice: Centre for mental health, London 11