Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2018 ESV 2018:35

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 ESV 218:35

Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 221. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Aprilprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari 218. Beräkningarna slutfördes den 15 mars 218. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: 218-4-5 Dnr: 218-89 Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i aprilprognosen: prognostabeller april 218.

Sammanfattning Stark tillväxt under flera år, sjunkande arbetslöshet och låga räntor ger överskott i det finansiella sparandet. Tillväxten i ekonomin bromsar dock in när högkonjunkturen passerar sin topp. Därmed ökar skatteintäkterna i långsammare takt framöver. Även skattesänkningar bidrar till att dämpa den offentliga sektorns inkomster. Samtidigt bidrar stora satsningar i de senaste budgetarna till en snabb uppgång i de offentliga utgifterna. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande blir därför lägre i år än förra året. Nästa år ligger överskottet kvar på ungefär samma nivå som i år. Det strukturella sparandet är lägre än den nya målnivån för överskottsmålet som börjar gälla 219. I grunden är dock de offentliga finanserna starka. Den offentliga skulden ligger inom ramen för det skuldankare som introduceras från 219. Utgiftstaken klaras med god marginal och förutsättningarna för kommuner och landsting att klara balanskravet är goda både 218 och 219. Lägre överskott i år än förra året Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur med stark tillväxt vilket ger överskott i de offentliga finanserna. Men högkonjunkturen når sin topp i år och tillväxttakten i ekonomin bromsar in. Skatteintäkterna ökar därmed långsammare. Skattesänkningar i den senaste budgeten bidrar också till att dämpa ökningen av skatteintäkterna. Eftersom utgifterna samtidigt ökar mycket i år, främst till följd av satsningar i de senaste budgetarna, bedöms det finansiella sparandet försvagas i år. Nästa år väntas det ligga kvar på ungefär samma nivå. Mot bakgrund av den starka konjunkturen är överskotten små. Det är sparandet i staten som visar fortsatta överskott. Kommunsektorn visar ett ihållande underskott i det finansiella sparandet, delvis som en följd av stora investeringar både i år och de senaste åren. Kommunsektorn beräknas ändå klara balanskravet med god marginal i år och nästa år. Balanskravet utvärderas mot kommunernas resultat, vilket är högre än det finansiella sparandet. Budgetsaldot, som är ett annat saldomått för staten, försvagas betydligt mer än det finansiella sparandet gör mellan 217 och 219. Saldoförsvagningen och skillnaden mot förändringen av sparandet förklaras främst av att saldot 215 217 stärktes, med drygt 5 miljarder kronor, av stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. Dessa väntas betalas ut under 219. I grunden starka finanser Överskottet i det finansiella sparandet i offentlig sektor är för litet för att det nuvarande överskottsmålet, om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, ska nås 218. Från och med 219 sänks målnivån till en tredjedels procent av BNP. Till skillnad från tidigare ska den nya målnivån varje år utvärderas mot det strukturella sparandet. Det strukturella sparandet är lägre än målnivån 219 enligt nuvarande prognos. De offentliga finanserna visar ändå en styrka då den offentliga sektorns bruttoskuld är låg, både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Överskotten i den offentliga sektorn leder till att statsskulden och den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, fortsätter att sjunka. Skulden håller sig inom ramen för det skuldankare som också introduceras från och med 219. Högkonjunkturen passerar sin topp Understödd av en expansiv penning- och finanspolitik når högkonjunkturen i svensk ekonomi sin topp i år. BNP-tillväxten är fortfarande hög i år men tillväxttakten dämpas något. Framför allt är det bostadsinvesteringarna som väntas öka betydligt mindre i år än förra året. Nästa år blir inbromsningen i BNP-tillväxten än tydligare. Även sysselsättningsökningen bromsar in. Sysselsättningsgraden, som nu ligger på en mycket hög nivå, fortsätter dock att stiga något. Nästa år mattas

ökningstakten av ytterligare. Det innebär att sysselsättningsgraden sjunker men den ligger ändå kvar på en historiskt sett hög nivå. Även om sysselsättningsökningen dämpas fortsätter arbetslösheten att falla. Den beräknas bottna på 6,3 procent som årsgenomsnitt 219. Ett högt resursutnyttjande i ekonomin, tilltagande brist på arbetskraft och stigande inflationsförväntningar höjer löneökningstakten och inflationen. Till följd av den starka konjunkturen, och att inflationen ligger nära inflationsmålet kommande år, höjer Riksbanken reporäntan i slutet av året och räntehöjningarna fortsätter kommande år. Skatteintäkterna ökar långsammare När tillväxttakten i ekonomin dämpas ökar skatteintäkterna långsammare. Skattesänkningar på 5 miljarder kronor i år, jämfört med skattehöjningar på 4 miljarder kronor förra året, bidrar också till att dämpa ökningstakten. Den största skattesänkningen är för personer över 65 år, och den genomförs i flera steg 218 22. Ökningen av skatteintäkter från förvärvs- och bolagsinkomster och moms bromsar nu in. Hushållens kapitalskatter sjunker i år men de ligger ändå kvar på en hög nivå. Nästa år antas de uppgå till ungefär samma andel av BNP som i år. Skattesänkningar och lägre kapitalskatteintäkter gör att skattekvoten sjunker med nära 1 procentenhet mellan 217 och 219 till en historiskt sett låg nivå på 43,1 procent. Satsningar i budgetpropositionen höjer utgifterna Satsningarna i de senaste budgetarna bidrar till att höja de offentliga utgifterna som i år ökar snabbt. Till följd av satsningarna i budgetpropositionen för 218 höjs utgifterna med 32 miljarder kronor 218 och med ytterligare 15 miljarder kronor 219. Stora satsningar görs inom områdena hälso- och sjukvård, utbildning samt miljö- och naturvård. Barnbidragen och statsbidragen till kommunerna höjs också. Flera utgiftsområden på statens budget ökar också till följd av stigande löner och priser samt till följd av en växande befolkning. Samtidigt som vissa utgifter ökar mycket i år och nästa år sjunker utgifterna för migration och integration kraftigt eftersom det nu, liksom de två senaste åren, kommer betydligt färre asylsökande än det gjorde 215. Schablonersättningen för ensamkommande barn har också sänkts vilket bidrar till att minska utgifterna. Även utgifterna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning sjunker då det blir färre som får dessa ersättningar. Utgiftstaken klaras samtliga år och marginalen till utgiftstaket överstiger den säkerhetsmarginal som ESV förordar. Inga större revideringar sedan november Konjunkturbilden har inte ändrats nämnvärt jämfört med vår senaste prognos i november. Bedömningen av nivån på det finansiella sparandet i den offentliga sektorn är också ungefär densamma. Flera osäkerhetsfaktorer i prognosen Osäkerheten kring utvecklingen på bostadsmarknaden är stor, både vad gäller prisutvecklingen och bostadsbyggandet. Därtill är prisutvecklingen på aktier och andra tillgångar, som varit volatil de senaste månaderna, oviss. Vidare är potentialen i ekonomin och styrkan i konjunkturen svårbedömd. Internationellt är det bland annat osäkerhet kring effekter av Brexit och införandet av olika handelshinder. Utdelningsinkomsterna har ökat kraftigt I vår rapport finns två fördjupningsavsnitt. Det första belyser den kraftiga ökningen av hushållens utdelningsinkomster sedan 26. Vi konstaterar att ökningen nästan uteslutande beror på att utdelningsinkomsterna till delägare av fåmansföretag nu är betydligt större. En stor del av utdelningsinkomsterna tilldelas ett fåtal individer, med utdelningsinkomster över 5 miljoner kronor. Ökningen de två senaste åren kan bero på regeländringar och förslag till regeländringar för fåmansföretag. Färre arbetslösa får a-kasseersättning Det andra fördjupningsavsnittet beskriver varför andelen öppet arbetslösa som är berättigade till a-

kasseersättning har minskat kraftigt sedan 25. Det beror både på regeländringar och på att sammansättningen av arbetslösheten har ändrats. Att andelen har minskat har dämpat utgifterna på statsbudgeten. Andra utgifter relaterade till arbetslösheten har dock samtidigt ökat. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 BNP, fasta priser, proc. utv. -,3 1,2 2,6 4,5 3,2 2,4 2,4 1,4 1,5 1,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv.,1 1,2 2,7 4,3 3, 2,7 2,5 1,4 1,3 1, Hushållens konsumtion, proc. utv.,8 1,9 2,1 3,1 2,2 2,4 2,1 2,1 2,1 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,1 1,3 1,5 2,4 3,1,4 1,3,4,8 -,5 Investeringar, proc. utv. -,2,6 5,5 6,9 5,6 6, 3,5 1,3 1,1 1, Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,1,2,2,4,,1 -,1 -,1,, Export, proc. utv. 1, -,8 5,3 5,7 3,3 3,7 4,6 3, 3,6 3,6 Import, proc. utv.,5 -,1 6,3 5,2 3,4 5, 4,2 3, 3,8 3,9 Real disponibel inkomst, proc. utv. 3,6 2,3 2,8 2,5 3,5 1,8 3, 1,5 1,1,5 Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 8,1 8,5 9,2 8,6 9,8 9,3 1,1 9,6 8,7 7,3 Lönesumma, proc. utv. 3,7 2,7 3,8 4,3 4,9 4,8 4,5 3,6 3,3 2,7 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv.,7,4 1,8,9 2,1 1,9 1,6,4 -,1 -,5 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8, 8, 7,9 7,4 6,9 6,7 6,4 6,3 6,3 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -36-51 -61 8 53 52 19 16 32 69 Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1, -1,4-1,6,2 1,2 1,1,4,3,6 1,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,1 4,7 45,5 44,2 42,2 4,3 36,8 34,5 32,9 3,8 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande,6,6,4,3,2, -,2 -,1,,1 Sjuårsindikatorn -,7 -,4 -,2 -,1,,3,7 Strukturellt sparande -,3 -,9-1,2 -,6,5,5,,1,5 1,4 Skattekvot, proc. av BNP 42,6 42,9 42,6 43,1 44, 43,9 43,2 43,1 43, 43, Totala utgifter på statens budget, mdkr 812 921 862 892 917 94 986 1 13 1 35 1 3 Takbegränsade utgifter, mdkr 1 22 1 67 1 96 1 135 1 184 1 229 1 278 1 38 1 338 1 351 varav Ålderspensionssystemet, mdkr 238 257 258 267 285 299 38 317 327 337 Marginal till utgiftstaket, mdkr 62 28 11 23 31 45 59 89 133 Budgetsaldo, mdkr -25-131 -72-33 85 62 49-7 44 96 Engångseffekter på statens budget, mdkr 8-74 -14 1 52 1-4 -45 4 2 Underliggande budgetsaldo, mdkr -33-57 -58-33 33 52 52 38 41 94 Statsskuld, proc. av BNP 3,2 32,8 34,2 32,2 29,3 27,5 24,3 22,9 21,3 19,1 Källa: SCB och ESV

Metod och principer för ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognoser ska vara ett beslutsunderlag för den ekonomiska politiken med särskilt fokus på statens budget och de offentliga finanserna. Beräkningarna omfattar den makroekonomiska utvecklingen, inkomster och utgifter för alla sektorer i den offentliga sektorn samt det finansiella sparandet, budgetsaldot och den offentliga skuldsättningen. Prognoserna omfattar innevarande år och de tre därpå följande åren och baseras på befintliga regler samt förslag och aviseringar som regeringen har presenterat. ESV gör således inga antaganden om ny finanspolitik. Konjunkturinstitutet (KI) har en annan metod. Utöver antaganden om offentlig konsumtion och investeringar anpassar de finanspolitiken så att överskottsmålet uppnås. Flera andra prognosinstitut gör också antaganden om ny finanspolitik. Makroekonomi: Prognosen för hur svensk och internationell ekonomi utvecklas är grunden för hur de offentliga finanserna utvecklas. För innevarande år och nästa år är prognosen en konjunkturprognos. För åren därefter utgår beräkningarna i stället från hur stor potentialen är i svensk ekonomi, givet beslutad och aviserad finanspolitik. Inkomster: Utöver regeländringar så följer skatteintäkterna utvecklingen av makroekonomin då skattebaserna i stort följer utvecklingen av BNP. Prognosen för de volatila kapitalvinsterna (vinster vid försäljning av värdepapper och fastigheter) sätts till kapitalvinsternas långsiktiga nivå som andel av BNP. Det beror på svårigheten att göra prognoser för kapitalvinster men även på att tillfälligt höga kapitalvinster inte kan finansiera permanenta utgiftsreformer. Utgifter: Utgifterna påverkas inte i lika stor utsträckning av den makroekonomiska utvecklingen som inkomsterna. Vissa utgifter är nominellt oförändrade kommande år. Andra utgifter förändras kommande år enligt de senaste budgetbesluten och således inte i första hand påverkade av makroutvecklingen. Ett exempel på det senare är det generella statsbidraget till kommuner. Andra utgifter är regelstyrda och följer till exempel utvecklingen av befolkningen eller arbetslösheten och påverkas av pris- och löneutvecklingen. Ett exempel är utgifterna för sjukpenning, som påverkas av antalet sjukdagar och den sjukpenninggrundande inkomsten. Förvaltningsanslagen påverkas av hur priser och löner utvecklas, men inte fullt ut. Exempel på sådana utgifter är anställdas lönekostnader och myndigheternas lokalkostnader. Kommunsektorn: Prognosen förutsätter att kommunsektorn klarar balanskravet och utgår från gällande regler och förslag som regeringen presenterat. Det innebär oförändrade generella statsbidrag och att den kommunala konsumtionen inte följer den demografiska utvecklingen. Metoden skiljer sig därmed från den metod som KI använder, där den kommunala konsumtionen utöver att följa de demografiska förändringarna även innefattar en årlig standardökning. Finansiellt sparande: Prognosen för det finansiella sparandet för innevarande år är direkt jämförbar med regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser. För åren därefter är det endast ESV:s och regeringens prognoser som är jämförbara. Det beror på att det endast är regeringens och ESV:s prognoser som baseras på en oförändrad finanspolitik i förhållande till den som redan har beslutats eller aviserats. Antagandet innebär som regel att det finansiella sparandet ökar över tid. Detta sparande ska dock inte tolkas som en väntevärdesriktig prognos utan visar vilket finanspolitiskt utrymme som finns, givet att man ska klara överskottsmålet. Strukturellt sparande: Medan det finansiella sparandet varierar med konjunkturen visar det strukturella sparandet hur stort det finansiella sparandet skulle vara om konjunkturen var i balans. Det strukturella sparandet är endast en beräkning som utgår från vissa antaganden och det finns därför inte något utfall för detta sparande. Det finns heller ingen gemensam metod för beräkningen av det strukturella sparandet. Flera prognosmakare använder till exempel gapet mellan faktisk och potentiell BNP medan ESV använder gapet mellan faktisk BNP och trend-bnp.

Innehåll 1 Makroekonomisk utveckling... 7 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget... 15 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 15 2.1.1 Skatt på arbete... 16 2.1.2 Skatt på kapital... 19 2.1.3 Skatt på konsumtion... 23 2.2 Inkomster på statens budget... 25 3 Utgifter på statens budget... 27 3.1 Totala utgifter... 27 3.2 Takbegränsade utgiftsområden... 27 3.2.1 Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13)... 28 3.2.2 Hälsovård, sjukvård, och social omsorg (UO 9)... 3 3.2.3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 1)... 31 3.2.4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12)... 32 3.2.5 Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14)... 33 3.2.6 Andra utgiftsområden som förändras... 36 3.3 Utgifter som inte är takbegränsade... 37 3.3.1 Statsskuldsräntor (UO 26)... 37 3.3.2 Riksgäldens nettoutlåning... 38 3.4 Realekonomiskt fördelade utgifter... 39 4 Finansiellt sparande och budgetsaldo... 41 4.1 Sparandet i offentlig sektor... 41 4.2 Sparandet i staten... 42 4.3 Saldot på statens budget... 43 4.4 Sparandet i kommunsektorn... 44 4.5 Sparandet i ålderspensionssystemet... 46 5 Den offentliga skulden... 49 5.1 Maastrichtskulden... 49 5.2 Statsskulden... 49 6 De budgetpolitiska målen... 53 6.1 Överskottsmålet för offentlig sektor... 53 6.2 Utgiftstaket i statens budget... 54 6.3 Balanskravet i kommunsektorn... 55 7 Revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats... 57 7.1 Revideringar sedan novemberprognosen... 57 7.2 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen... 6 8 Fördjupningsavsnitt... 61 Hushållens utdelningsinkomster från fåmansföretag... 63 Färre arbetslösa får a-kasseersättning... 69 Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget... 75 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 5

Kontaktpersoner... 79 Prognostabeller april 218 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Finansiellt sparande i staten Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Finansiellt sparandet för den konsoliderade offentliga sektorn Finansiellt sparande i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet samt konsoliderat i offentlig sektor Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier m.m. Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag, affärsverk samt Riksbanken Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING 1 Makroekonomisk utveckling Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur som når sin topp i år. Tillväxten är fortfarande stark i år men den bromsar in något, främst till följd av att investeringarna ökar långsammare. Inbromsningen blir än tydligare nästa år. Även sysselsättningsökningen bromsar in. Sysselsättningsgraden ligger dock kvar på en hög nivå. Arbetslösheten bottnar på 6,3 procent 219. En ansträngd arbetsmarknad och stark konjunktur leder till högre löneökningar och stigande inflation. BNP-tillväxten bromsar in Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur som drivs på av en fortsatt expansiv penning- och finanspolitik. BNP-tillväxten bromsar in något i år. Nästa år, då penningpolitiken stramas åt, bedöms inbromsningen bli kraftigare. Den främsta anledningen till inbromsningen i år är att bostadsinvesteringarna, som har ökat kraftigt de senaste fyra åren, nu ökar betydligt mindre. Det beror till viss del på bostadsprisfallet de senaste månaderna, som minskar viljan att investera i bostäder. Stramare kreditgivning och stor brist på arbetskraft bidrar också till att dämpa uppgången. Kommande år minskar bostadsinvesteringarna samtidigt som övriga investeringar ökar långsammare. Fallet i bostadspriserna har också en viss dämpande effekt på hushållens konsumtion, som ökar långsammare i år än förra året trots flera satsningar i budgetpropositionen för 218 som höjer hushållens disponibla inkomster. En långsammare ökning av hushållens förvärvsinkomster bidrar också till att konsumtionen saktar in. Satsningarna i budgetpropositionen för 218 höjer den offentliga konsumtionen, vilket får till följd att den ökar tillfälligt mycket i år. Exporten, som gynnas av en stark global tillväxt, ökar betydligt mer i år än förra året. Det leder till att nettoexporten ger ett positivt bidrag till BNPtillväxten, till skillnad från förra året. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade årsvärden och bidrag till förändring Procent 4,3 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Källa: SCB och ESV 3, 2,7 2,5 Högkonjunkturen mattas av BNP-tillväxten har varit högre än den trendmässiga tillväxten de senaste tre åren och den väntas bli högre även i år. Sysselsättningen har också ökat starkt och sysselsättningsgraden ligger nu på en hög nivå. Kapacitetsutnyttjandet i ekonomin har stigit och företagen uppger att det råder stor brist på arbetskraft. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att resursutnyttjandet är så högt att BNP och sysselsättningen ligger över sina potentiella nivåer, det vill säga både BNP- och sysselsättningsgapet är positivt. Det höga resursutnyttjandet har ännu inte gett några större avtryck i löne- och prissättningen. Vi räknar dock med att löneökningstakten kommer att stiga och att inflationen hamnar över 2 procent nästa år. Därmed väntas Riksbanken inleda en räntehöjningsperiod i slutet av året. Det, i kombination med att de tilltagande matchningsproblemen på arbetsmarknaden bedöms bromsa tillväxten allt mer, gör att konjunkturen mattas av nästa år. Efter 219 antar vi att konjunkturen fortsätter att mattas av och att ekonomin når ett normalläge 221, se rutan Metod för makroprognoser på kort och lång sikt. 1,4 1,3 1, 215 216 217 218 219 22 221 Import Investeringar Hushållens konsumtion Export Offentlig konsumtion Lager Procent 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 7

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING Metod för makroprognoser på kort och lång sikt På kort sikt gör vi konjunkturprognoser som bland annat grundar sig på vår omvärldsbild, de senaste utfallen, effekter av penning och finanspolitik, företagsundersökningar och andra indikatorer. På längre sikt antar vi att konjunkturen går mot ett normalläge som i nuvarande prognos nås år 221, utan några störningar på vägen. Konjunkturen antas då vara i balans; det råder varken hög- eller lågkonjunktur. Både BNP och sysselsättningen ligger då på sina potentiella, trendmässiga, banor. Både BNP- och sysselsättningsgapet bedöms vara relativt stora i dagsläget, dvs. både BNP och sysselsättningen ligger över sina potentiella nivåer. Det innebär att tillväxten 22 221 blir betydligt svagare än den potentiella tillväxten som enligt vår bedömning uppgår till i genomsnitt knappt 2 procent per år för BNP respektive knappt,5 procent per år för sysselsättningen. Beräkningarna av potentiell tillväxt grundar sig i hög grad på den demografiska utvecklingen, ökningen av befolkningen och sammansättningsförändringar inom befolkningen, samt bedömningar av arbetskraftsdeltagande, medelarbetstid och jämviktsarbetslöshet samt potentiell produktivitetstillväxt. Fortsatt stark global tillväxt Den globala BNP-tillväxten väntas stiga i ungefär samma takt som förra året både i år och nästa år. Tillväxten för BNP och importen i några av de viktigaste mottagarländerna för den svenska exporten beräknas dock bli lägre i år än förra året. Den sammantagna marknadstillväxten för svensk exportindustri dämpas därmed något. Vi räknar med en fortsatt konjunkturuppgång på båda sidor av Atlanten även om tillväxttakten dämpas i både Europa och USA liksom i våra nordiska grannländer. Återhämtningen i tillväxtekonomierna verkar nu vara på fast mark och de väntas fortsätta att agera draglok för världsekonomin. Detta i ett läge där tillväxten i USA, Europa och Japan förblir historiskt sett relativt låg. Riksbanken höjer reporäntan i slutet av året Konjunkturen blir allt starkare i flertalet länder och inflationen stiger. Enligt vår bedömning fortsätter därmed den globala trenden med penningpolitisk åtstramning och stigande marknadsräntor. Arbetsmarknaden i USA är stram och löne- och kostnadstillväxten har stigit. Vi räknar därför med fler räntehöjningar från Fed (Federal Reserve), både i år och nästa år. Läget inom euroområdet är splittrat. I många länder är resursutnyttjandet och inflationen fortfarande relativt lågt, trots att konjunkturläget i euroområdet som helhet har stärkts. Utsikterna om någon övertygande inflationsuppgång är svaga och därför räknar vi med att ECB (den europeiska centralbanken) höjer räntan först nästa år. Vår prognos är att Riksbanken höjer reporäntan i år. För kommande år har vi ungefär samma bild av resursutnyttjandet och inflationen i ekonomin som Riksbanken har, det vill säga att inflationen kommer ligga runt 2 procent 219 och 22. Därför räknar vi med att den serie av räntehöjningar som Riksbanken en längre tid har aviserat för 218 och 219 i stort sett kommer ske enligt nuvarande plan. Ränteläget i Sverige kommer därför att normaliseras kommande år. Höjningarna av styrräntan i Sverige kommer tidigare och något snabbare än i euroområdet, vilket påverkar räntedifferensen mellan svenska och europeiska räntor. Därför stärks kronan mot euron. Merparten av den förstärkning som vi räknar med fram till 221 bedöms ske under 218 och 219. Anledningen är att vi tror att den försvagning vi sett den senaste tiden är ett uttryck för dels sänkta förväntningar på Riksbankens räntehöjningar, dels oro över bostadspriserna. Vår bedömning är att dessa effekter reverseras i år, snarare än längre fram. Mot US-dollarn räknar vi också med en kronförstärkning, men en jämförelsevis mindre sådan. Detta sammanhänger delvis med att styrräntehöjningarna i Sverige och USA mer kommer att gå hand-i-hand. Handelsviktat stärks därmed kronan framöver och 219 är apprecieringen som störst. Tabell 2. Räntor och valutor Årsgenomsnitt om inget annat anges Reporänta, värde vid årets slut 217 218 219 22 221 -,5 -,25,5 1,25 2, 5-årig statsobligation -,1,5 1,2 1,8 2,6 SEK/Euro 9,6 9,7 9,3 9,1 9, SEK/USD 8,5 8, 7,9 7,9 7,8 Källa: Riksbanken och ESV 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING Nettoexporten bidrar positivt igen Exporten tog fart under förra året och i nuläget ligger både orderingången och -stocken på höga nivåer varför varuexporten bedöms fortsätta öka starkt den närmaste tiden. Dessutom ökar tjänsteexporten, som var tillfälligt svag förra året, betydligt starkare i år. Trots något svagare marknadstillväxt i år än förra året räknar vi därför med att exporten stiger snabbare i år. Exporten stiger också mer än marknadstillväxten, vilket innebär att svensk exportindustri tar marknadsandelar. Det är främst en effekt av den starka globala investeringskonjunkturen som gynnar svensk export eftersom den i stor utsträckning består av investeringsvaror. Nästa år ökar exporten långsammare och ökningstakten avtar än mer åren därefter då marknadstillväxten är lägre och den svenska exportindustrin inte tar marknadsandelar längre. Fortsatt hög inhemsk efterfrågan och stigande export bidrar till en hög efterfrågan på importerade varor och tjänster. Totalt sett stiger ändå importen långsammare i år än förra året, främst på grund av att hushållens konsumtion utomlands (som registreras som import) inte ökar lika snabbt. Importen stiger också mindre än exporten och nettoexporten höjer därmed BNP-tillväxten, till skillnad från förra året. Kommande år räknar vi med en långsammare ökning av importen och att nettoexporten inte ger några större bidrag till BNP-tillväxten. Investeringarna bromsar in Investeringarna ökade starkt förra året, både inom näringslivet och inom offentlig sektor. Investeringarna har nu totalt sett nått en historiskt hög nivå som andel av BNP. Ökningen skedde på bred front men framför allt var det bostadsinvesteringarna som ökade kraftigt, för fjärde året i rad. I år sjunker dock ökningstakten för bostadsinvesteringarna betydligt, vilket är den främsta anledningen till att investeringarna bidrar betydligt mindre till BNPtillväxten. Nästa år bromsar investeringsökningen in ytterligare då bostadsinvesteringarna och investeringarna i kommunsektorn sjunker och behovet av att bygga ut produktionskapaciteten i näringslivet inte är lika stort. Därefter ökar investeringarna allt långsammare men de ligger kvar på en relativt hög nivå som andel av BNP. Investeringarna i nya bostäder ökade med runt 3 procent per år 214 216 och med knappt 2 procent förra året. Låga räntor, en stark sysselsättningsökning och behovet av fler nya bostäder är faktorer som har bidragit till att öka efterfrågan på nya bostäder de senaste åren. I år och kommande år bromsas uppgången av att tillväxten i ekonomin och sysselsättningen inte ökar lika snabbt, räntorna börjar stiga, kreditgivningen blir stramare och att investeringarna nått en relativt hög nivå. Fallet i bostadspriserna de senaste månaderna, stigande brist på arbetskraft och tillgänglig mark bidrar också till att dämpa uppgången. Nybyggnadsinvesteringarna bedöms därmed öka med endast 1,5 procent i år. Kommande år sjunker de. Investeringarna i offentlig sektor ökar också mycket i år, precis som förra året. Det är framför allt i kommunsektorn som investeringarna ökar. Efterfrågan på verksamhetslokaler, som skolor och äldreboenden, är fortsatt hög. Landstingen gör därtill stora investeringar i kollektivtrafiken. Nästa år sjunker dock investeringarna i kommunsektorn men de ligger kvar på en historiskt sett hög nivå då den demografiska utvecklingen tyder på ett fortsatt stort behov av nya investeringar. I staten tar bygginvesteringarna fart i år och ökar starkt framför allt nästa år. Olika väg- och järnvägsprojekt i Göteborg samt byggandet av Ostlänken bidrar till ökningen. Vägprojektet Förbifart Stockholm har blivit försenat och investeringarna där ökar som mest nästa år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 9

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING Tabell 3. Försörjningsbalans Procentuell förändring 217 218 219 22 221 Hushållens konsumtion 2,4 2,1 2,1 2,1 2,1 Offentlig konsumtion,4 1,3,4,8 -,5 Fasta investeringar 6, 3,5 1,3 1,1 1, Lager 1,1 -,1 -,1,, Export 3,7 4,6 3, 3,6 3,6 Import 5, 4,2 3, 3,8 3,9 Nettoexport 1 -,3,4,1,1, BNP 2,4 2,4 1,4 1,5 1,1 BNP, kalenderkorrigerad 2,7 2,5 1,4 1,3 1, BNP per capita, kal.korr. 1,4 1,3,6,3 -,1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Stabil ökning av hushållens konsumtion Flera faktorer talar för att hushållens konsumtion fortsätter öka i god takt i år och kommande år, även om ökningstakten dämpas jämfört med förra året. De reala disponibla inkomsterna fortsätter öka relativt snabbt i år och hushållens sparande ligger på en hög nivå. Hushållen är också optimistiska om framtiden enligt Konjunkturinstitutets barometer. Detta gäller förväntningar på såväl den egna som den svenska ekonomin. Att konsumtionen ökar något långsammare i år än förra året är delvis en effekt av fallet i bostadspriserna de senaste månaderna. Hushållens förvärvsinkomster fortsätter att öka i relativt god takt i år. Förslag i budgetpropositionen för 218, som höjda barnbidrag, sänkt skatt för personer över 65 år samt en återinförd skattereduktion för fackföreningsavgiften, bidrar till att hushållens disponibla inkomster stiger relativt mycket i år. Nästa år bromsar ökningen av antalet arbetade timmar, och därmed också arbetsinkomsterna, in markant. Samtidigt stiger räntorna vilket bidrar till att de disponibla inkomsterna ökar långsammare. Hushållens kraftigt stigande skuldsättning de senaste åren medför att räntehöjningarna framöver får större effekt på hushållens ränteutgifter än tidigare. Hushållen har dock ett högt sparande i utgångsläget. Enligt vår bedömning kan det motverka den långsammare ökningen av disponibelinkomsterna nästa år och konsumtionen väntas fortsätta öka i ungefär samma takt som i år. Resultatet blir att sparkvoten sjunker. Den väntas dock ligga kvar på en hög nivå hela perioden. Prisfallet på bostäder de senaste månaderna bidrar till att dämpa konsumtionen något både i år och nästa år. Prisfallet minskar hushållens nettoförmögenhet och det kan påverka deras framtidsförväntningar. För dem som köper ny bostad ökar köpkraften något då priset på bostaden blir billigare men totalt sett väntas alltså den negativa effekten dominera. Tillfälligt hög offentlig konsumtion i år Den offentliga konsumtionen ökar i år mer än förra året till följd av satsningar i budgetpropositionen för 218. Nästa år ökar den relativt långsamt igen. I staten ökar konsumtionen tillfälligt mycket i år till följd av satsningarna. Det är främst höjda utgifter inom försvaret, rättsväsendet, utbildning och kommunikation som höjer konsumtionen. Kommande år ökar konsumtionen betydligt långsammare, bland annat till följd av att utgifterna för migrationen fortsätter sjunka. Den kommunala konsumtionen ökar ungefär lika mycket i år som förra året, men sammansättningen ändras. Utgifter kopplade till migrationen fortsätter minska då det nu, liksom de två senaste åren, kommer betydligt färre asylsökande än det gjorde under 215. Men höjda generella statsbidrag och fortsatt god ökning av skatteintäkterna ger större utrymme för kommunsektorn att möta det ökade behovet av välfärdstjänster. Stor brist på vissa yrkesgrupper inom kommunsektorn dämpar dock konsumtionsökningen. Nästa år är utrymmet för att öka konsumtionen i kommunsektorn mindre då skatteintäkterna ökar långsammare och statsbidragen minskar. Fortsatt minskade utgifter för flyktingmottagandet bidrar också till att dämpa konsumtionen. På lång sikt anpassar vi den kommunala konsumtionen till kommunsektorns inkomster, då vi antar att kommunsektorn klarar balanskravet. Då inkomsterna ökar allt långsammare framöver, både till följd av att konjunkturen dämpas och att de generella statsbidragen är nominellt oförändrade från och med 22, innebär det att den kommunala konsumtionen beräknas stiga långsamt efter 219, se 1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING rutan Beräkningsmetod för kommunsektorn under avsnitt 4.4. Sysselsättningstillväxten dämpas Efter flera år med stark utveckling på svensk arbetsmarknad dämpas nu sysselsättningstillväxten. Från att ha ökat med hela 2,3 procent ifjol 1 växlar takten ner till 1 procent i år. Nästa år dämpas den ytterligare och sysselsättningen ökar endast med,3 procent. Mätt som årsgenomsnitt ökar antalet sysselsatta med 51 personer i år och 13 personer nästa år. Sysselsättningen ökar främst i näringslivet, framför allt i tjänstesektorn. En del av sysselsättningsuppgången sker genom att fler personer blir sysselsatta i statligt subventionerade anställningsstöd, exempelvis i extratjänster. Tabell 4. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden 217 218 219 22 221 BNP, fp 2,7 2,5 1,4 1,3 1, Produktivitet,8,9 1, 1,3 1,5 Arbetade timmar 1,9 1,6,4 -,1 -,5 Medelarbetstid -,4,6,1,, Sysselsatta 2,3 1,,3 -,1 -,5 Arbetskraft 2,,7,2 -,1 -,2 Personer i program, tusental 188 179 166 162 16 Arbetslöshet, ILO 1 6,7 6,4 6,3 6,3 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 4,6 4,3 4,5 4,7 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna 16-64 år. Svagare tillväxt i ekonomin dämpar efterfrågan på arbetskraft framöver. Det är den främsta förklaringen till att sysselsättningen bromsar in i år och nästa år. En annan förklaring till den lägre tillväxten i antal sysselsatta är att de arbetslösa, 358 personer under 217, inte i tillräckligt hög utsträckning matchar mot de krav som arbetsgivarna ställer vid rekrytering. I kombination med den starka arbetskraftsefterfrågan som har rått, har det lett till att bristtalen är på höga nivåer inom många näringsgrenar. Inte minst gäller detta i offentlig sektor. Kommande år ökar arbetskraften enbart bland utrikes födda, varav många är relativt nyanlända. Matchningsproblemen väntas därmed fortsätta vara relativt stora de närmaste åren. Trots att sysselsättningen bromsar in ligger sysselsättningsgraden kvar på samma höga nivå som förra året både i år och nästa år. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika grupper. Medan den ökar med,5 procentenheter i nivå för inrikes födda, minskar den med 1 procentenhet för utrikes födda. Denna utveckling ska dock ses mot bakgrund av flera års uppgång i sysselsättningsgraden för utrikes födda. Under det senaste decenniet har den stigit med hela 9 procentenheter. För inrikes födda, bland vilka en större andel av befolkningen är sysselsatta, var uppgången 3,5 procentenheter. Diagram 2. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen 73 72 71 7 69 68 67 66 65 64 63 62 2 1993 1997 21 25 29 213 217 221 Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Källa: SCB och ESV Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad Då sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå 219 och vi räknar med att den svenska ekonomin rör sig mot konjunkturell balans åren därefter sjunker sysselsättningen 22 och 221. Sysselsättningsgraden kommer dock fortsatt att ligga på en historiskt hög nivå. 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 1 I nuläget ger AKU sannolikt till viss del en för positiv bild av sysselsättningsutvecklingen, se faktaruta i ESV:s juniprognos 217. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 11

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING Arbetskraftsdeltagandet toppar i år Att sysselsättningen har kunnat öka så starkt de senaste åren är delvis en effekt av att arbetskraftsdeltagandet också har stigit. Även arbetskraften ökar dock långsammare i år, med,7 procent. Arbetskraftsdeltagandet ligger ändå kvar på fjolårets höga nivå på 72,7 procent. Nästa år bromsar tillväxten in ytterligare. Det beror främst på att arbetskraftsdeltagandet börjar minska. En av de grupper utanför arbetskraften som ökar är de studerande. Det är delvis en effekt av att konjunkturen dämpas. Att andelen studerande ökar beror också på att det blir fler i befolkningen som är under 2 år och fler som är i behov av studier. Dessutom ökar antalet utbildningsplatser kraftigt framöver. Fler som deltar i studier kan i förlängningen bidra till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden kommande år. Arbetslösheten sjunker fram till 22 Vi räknar med att arbetslösheten sjunker till 6,4 procent i år. Nästa år sjunker den ytterligare något och bottnar på 6,3 procent. Den är då nästan nere på samma nivå som innan finanskrisen. Bland inrikes födda är den dock betydligt lägre. Att nivån totalt sett inte är lägre beror på att andelen utrikes födda på arbetsmarknaden stiger snabbt. Eftersom arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland inrikes födda stiger arbetslösheten totalt sett. Diagram 3. Arbetslöshet uppdelat på in- respektive utrikes födda Procent av arbetskraften 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Källa: SCB och ESV Procent av arbetskraften 25 27 29 211 213 215 217 219 221 Totalt Inrikes födda Utrikes födda 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Arbetslösheten minskade bland utrikes födda ifjol och vi räknar endast med en marginell ökning i år. Nästa år börjar den dock att stiga mer tydligt. Samtidigt fortsätter arbetslösheten bland inrikes födda att minska både i år och nästa år. Arbetslösheten bland inrikes födda fortsätter därmed att ligga på mycket låga nivåer. Het arbetsmarknad driver upp löneökningarna Mot bakgrund av det ansträngda arbetsmarknadsläget är löneökningarna nu påfallande låga. Vi räknar med att löneökningstakten stiger men att den förblir förhållandevis låg även kommande år. Prognosen bygger på de avtal, med relativt låga löneökningar, som har slutits för innevarande och nästa år. En bakgrund till de låga avtalade löneökningarna är att löneökningarna i den internationellt konkurrensutsatta industrin utgör riktmärke för avtalen. Ett svagare resursutnyttjande och låga löneökningar i flera konkurrentländer har hållit nere avtalen. Även löneglidningen, det vill säga löneökningar utöver de avtalade, är i nuläget låg. Vi räknar dock med att de bristsituationer vi ser kommer att ge avtryck i löneökningstakten framöver. Att inflationsförväntningarna har stigit samt att inflationen framöver blir högre än de senaste åren talar också för en sådan utveckling. Tabell 5. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges 217 218 219 22 221 Timlön, KL 1 2,5 2,8 3,3 3,4 3,3 Timlön, NR 1 2,7 2,8 3,3 3,4 3,3 KPI 1,8 1,8 2,6 3, 3,2 KPIF 2 2, 1,6 2, 2,1 1,9 Prisbasbelopp, nivå 44,8 45,5 46,3 47,5 48,9 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Stigande KPIF-inflation efter svackan i år KPIF-inflationen blir i år lägre än föregående år då den hamnade på 2, procent, till viss del uppblåst av tillfälliga effekter. Årsgenomsnittet för KPIF- 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218

BMAKROEKONOMISK UTVECKLING inflationen 218 blir 1,6 procent. Nästa år stiger inflationen igen och når då åter Riksbankens inflationsmål på 2, procent. Vi förutser att prisutvecklingen för både inhemska tjänster, som var tillfälligt höga förra året, och importerade varor blir svagare i år än 217. I huvudsak är det detta som förklarar den lägre KPIFinflationen under 218. Samtidigt räknar vi med att det höga resursutnyttjandet får till följd att inflationen för inhemska varor och tjänster sammantaget ligger kvar över 2 procent i år och kommande år. Vi räknar med stigande producent- och konsumentpriser i omvärlden, något som även bör påverka den svenska inflationen. Den förstärkning av den svenska kronan som vi räknar med motverkar dock detta eftersom kronförstärkningen gör att priserna på importerade varor blir billigare. Totalt sett räknar vi med att valutaeffekter övertrumfar effekten av en något högre omvärldsinflation. Det negativa bidraget på KPIF-inflationen från importpriserna beräknas bli som störst i år och nästa år. Sammanfattningsvis bedömer vi att inflationen aldrig når särskilt högt trots flera år av högt resursutnyttjande. Högre boräntor driver upp KPI Precis som med KPIF räknar vi med att KPI på årsbasis kommer att stiga långsammare i år än förra året. Stigande kort- och långräntor driver dock upp boräntorna, vilka ingår i KPI. Högre räntor beräknas lyfta KPI-inflationen till 2,5 procent 219, och ännu något högre åren därefter. KPI-inflationen blir därmed högre än KPIF-inflationen från och med 219. Flera osäkerhetsfaktorer i prognosen Osäkerheten kring utvecklingen på bostadsmarknaden är stor, både vad gäller prisutvecklingen och bostadsbyggandet. Prisutvecklingen på aktier och andra tillgångar, som varit volatila de senaste månaderna, är också förknippad med osäkerhet. Vidare är styrkan i konjunkturen och potentialen i ekonomin svårbedömd. Det finns flera osäkerheter kring den globala utvecklingen, både konjunkturmässiga, geopolitiska och ekonomisk-politiska. Bland annat är det ovisst vilken effekt olika handelshinder får på den globala handeln och tillväxten. Likaså är det ovisst vilka effekter Brexit får. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 13

1BOFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Högkonjunkturen når sin topp i år. Den dämpning av ökningstakten för skatteintäkterna som inleddes 217 förstärks. Det beror bland annat på skattesänkningar och minskade kapitalvinster för hushållen. I och med att tillväxten i ekonomin avtar fortsätter skatteintäkterna att utvecklas långsammare även kommande år. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den offentliga sektorns skatteintäkter består av statliga skatteintäkter, kommunala skatteintäkter och avgifter till ålderspensionssystemet. Totalt uppgår de i år till 2 7 miljarder kronor. Statens andel av de totala skatteintäkterna är drygt 5 procent, kommunernas drygt 35 procent och avgifterna till ålderspensionssystemet uppgår till knappt 15 procent. Skatt på arbete utgör 6 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på kapital utgör drygt 1 procent av de totala skatteintäkterna. Konsumtionsskatterna utgör knappt 3 procent av de totala skatteintäkterna. Dessa andelar har varit relativt stabila under 2-talet. År 218 når högkonjunkturen sin topp. Från och med nästa år påbörjar ekonomin en återgång till ett mer balanserat konjunkturläge. Det innebär att skatteintäkterna ökar långsammare än de gjort under de senaste tre åren. Intäkterna från skatt på arbete ökar långsammare framöver än de gjort de tre senaste åren. Det beror främst på att ökningen av de största skattebaserna, löner och pensioner, dämpas samt på skattesänkningar. Intäkterna från skatt på kapital minskar i år. En starkt bidragande orsak är att hushållens kapitalvinster sjunker till följd av lägre bostadspriser. Från och med i år är nivån för hushållens kapitalskatter mer i linje med ett historiskt genomsnitt som andel av BNP. De totala intäkterna från skatt på kapital är trots minskningen i år på en historiskt sett hög nivå. De fortsätter ligga kvar på en hög nivå kommande år. Det beror främst på att hushållens utdelningsinkomster har stigit kraftigt de senaste åren 2 och höga skatteintäkter från företagens vinster. Schablonintäkter, ränteutgifter och ränteinkomster ökar snabbt från 219 till följd av stigande räntor. Skatteintäkterna på konsumtions- och insatsvaror ökar också långsammare i år och kommande år än de gjort de senaste åren. Intäkterna från mervärdesskatt dämpas när bostadsinvesteringarna och hushållens konsumtion bromsar in. De senaste åren har intäkterna från mervärdesskatten ökat snabbare än hushållens konsumtion till följd av de kraftigt stigande bostadsinvesteringarna. Skattekvoten sjunker 218 och 219 Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, sjunker från 43,9 procent 217 till 43,1 procent 219. I frånvaro av skatteändringar följer skatteintäkterna konjunkturutvecklingen, det vill säga skattekvoten är relativt oförändrad. Eftersom kapitalvinsterna och därmed kapitalskatterna varit exceptionellt höga de tre senaste åren sjunker dock skattekvoten de närmaste åren när kapitalvinsterna återgår till mer normala nivåer. Därefter är den i stort sett stabil. Skattesänkningar om sammanlagt 5 miljarder kronor bidrar också till att sänka skattekvoten i år efter att skattehöjningar bidragit till att höja den de senaste två åren, speciellt 216. 2 ESV har i denna prognos närmare analyserat den historiska utvecklingen av hushållens utdelningsinkomster, se fördjupningsavsnittet Hushållens utdelningsinkomster från fåmansföretag. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 15

1BOFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Diagram 4. Totala skatteintäkter och skattekvot 2 4 2 2 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 42 2 23 26 29 212 215 218 221 Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter ökar långsammare än kommunernas I år och nästa år ökar statens skatteintäkter svagare än skatteintäkterna i kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Det förklaras framför allt av att kapitalskatterna sjunker. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring 216 217 218 219 22 221 Staten 9,3 4, 1,2 2,8 3,5 3,1 Kommunsektorn 5,3 4,6 3,5 3,5 3,2 2,9 ÅP-systemet 4,4 4,7 4,3 3,4 3, 3, Offentliga sektorns skatteintäkter 7,2 4,3 2,4 3,1 3,3 3, Källa: SKV och ESV Procent Skattekvot, procent av BNP Skatteintäkterna bromsar in i takt med att tillväxten avtar Den lägre tillväxten i ekonomin innebär att viktiga skattebaser utvecklas långsammare än under de senaste åren. 49 48 47 46 45 44 43 Tabell 7. Antaganden med stor påverkan på skattebaserna Procentuell förändring om inte annat angivet Skatt på arbete 217 218 219 22 221 Utbetalda löner 4,8 4,5 3,6 3,3 2,7 Inkomst-/Balansindex 4,4 2,6 2,7 3,1 3,2 Skatt på kapital Statslåneräntan, årsgenomsnitt (nivå),51 1,3 1,85 2,4 3,6 Statslåneräntan, 3 november (nivå),55 1,5 2,8 2,63 3,37 Hushållens utgiftsräntor (nivå) 1,96 2,9 2,5 2,96 3,52 Prisutveckling småhus 1 6,7,3 Prisutveckling bostadsrätter 1 5,2-6,1 Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn 3,7 3,7 2,1 3,1 2,8 Skatt på konsumtion Hushållens konsumtion, lp 4,1 3,8 4,1 4,2 4, Investeringar, lp 8,4 5,3 3, 2,8 2,6 Varav bostadsinvesteringar i näringslivet, lp 16,3 4,3,,6 1,5 Källa: ESV 1 Från och med 219 antas hushållens kapitalvinster uppgå till ett historiskt genomsnitt av BNP. 2.1.1 Skatt på arbete Skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter. Den snabba utvecklingen av intäkterna de tre senaste åren beror på dels en stark ökning av sysselsättningen, dels på skattehöjningar om 11 respektive 3 miljarder kronor 215 och 216. Från och med i år dämpas sysselsättningsökningen och istället för skattehöjningar så sänks skatterna. Det bidrar till att skatt på arbete utvecklas långsammare än vad de gjort de senaste åren. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218

1BOFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Tabell 8. Skatt på arbete /Procent 215 216 217 218 219 22 221 Direkta skatter 558 67 636 655 673 689 76 Indirekta skatter 491 53 559 581 63 623 64 Totalt 1 5 1 137 1 195 1 237 1 276 1 311 1 346 Förändring (%) 6,5 8,3 5,1 3,4 3,1 2,8 2,6 Varav direkta 5,3 8,7 4,8 3, 2,7 2,4 2,5 Varav indirekta 7,9 7,8 5,5 4, 3,6 3,3 2,8 Underliggande utv. Förändring (%) 4,5 5,5 4,8 4,1 3,5 3,1 2,6 Varav direkta 4,2 6,2 4,6 3,8 3,5 3, 2,5 Varav indirekta 4,8 4,7 5,1 4,4 3,6 3,3 2,8 Källa: SKV och ESV Direkt skatt på arbete ökar långsammare framöver De direkta skatterna på arbete består av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensionsavgiften påverkar inte de totala intäkterna eftersom den motverkas av en lika stor skattereduktion. De viktigaste skattebaserna är löner och pensioner. Intäkterna fastställs i taxeringen som är klar i december året efter inkomståret. Skatteintäkterna för 217 är således fortfarande en prognos. Både utbetalda löner och pensioner ökar långsammare i år än förra året, vilket dämpar ökningstakten för skatteintäkterna. Ökningstakten dämpas också av skattesänkningar. Framför allt av att det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år utökas. År 22 ska skillnaden mellan beskattningen av löneinkomst och pension helt vara borttagen 3. Ökningen av utbetalda löner fortsätter att dämpas kommande år. Detta kombinerat med aviserade skatteförändringar sänker utvecklingstakten för intäkterna 219 och 22 4. Taxerad inkomst och beskattningsbar förvärvsinkomst ökar svagare än utbetalda löner de närmaste åren. Det beror på att pensionerna ökar långsammare och att transfereringarna ökar svagt eller minskar. Tabell 9. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 216 217 218 219 22 221 Utbetalda löner 2 1 632 4,8 4,5 3,6 3,3 2,7 Transfereringar 128-1,3 -,3 1,1,9 2,8 Varav Aktivitets- och sjukersättning 26-3,2-2,5-1,9-1,,2 Varav Sjukpenning och föräldrapenning 75 1,4 1,4 2,7 2,7 2,3 Varav Arbetsmarknads-ersättningar 27-6,7-3,3-1,1-3,3 7,1 Pensioner 479 4,2 2,8 3, 3,5 3,8 Inkomst av näringsverksamhet 48 5,4 2,7 2, 1,8 1,5 Taxerad inkomst 2 37 4,3 3,8 3,3 3,2 3, Beskattningsbar förvärvsinkomst 2 87 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 Källa: SKV och ESV 1 216 redovisas i miljarder kronor 2 Samma utvecklingstakt som lönesumman, se avsnittet makroekonomisk utveckling. Nivån 216 avviker dock från lönesumman eftersom begreppen skiljer sig åt. Skillnaden mellan den taxerade och den beskattningsbara inkomsten förklaras av grundavdraget. Grundavdraget, som indexeras med prisbasbeloppet, utgör i princip en lägsta gräns för när en medborgare ska börja betala skatt. Utökningen av det förhöjda grundavdraget leder till att den beskattningsbara inkomsten utvecklas långsammare än den taxerade inkomsten i år. Under 216 och 217 begränsades uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Det, tillsammans med den låga inflationen, ledde till att den statliga inkomstskatten ökade snabbare än den kommunala inkomstskatten. Tabell 1. Statlig inkomstskatt om inget annat anges 216 217 218 219 22 221 Statlig inkomstskatt 56 59 6 62 62 61 Undre skiktgräns 5 53 54 55 56 55 Övre skiktgräns 6 6 6 6 6 6 Förändring (%) 9,4 5,8 1,9 2,7,4-1,1 Källa: SKV och ESV 3 För inkomster över 22 4 kronor per år finns idag en skillnad på grund av jobbskatteavdraget. 4 Främst ytterligare sänkningar av inkomstskatten för personer över 65 år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 5 APRIL 218 17