www.avesta.se Delårsrapport 2015-08-31
EKONOMISK ÖVERSIKT (mkr) 2015 2014 Delårsrapport 1/1-31/8 Prognos Helår Delårsrapport 1/1-31/8 Bokslut Resultat 26 14 30 32 Verksamheternas nettokostnader -740-1 135-704 -1 066 Skatter och statsbidrag 766 1 150 732 1 095 Finansnetto 1 0,8 2 3 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Nettokostnaderna inkl. finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag 96,5 98,7 96 97,1 Nämndernas totala budgetavvikelse -2,8-2,4 8 16,0 Tillgångar 1 632 1 608 1 594 Likvida medel 34 70 42 Eget kapital 334 305 307 Skulder inklusive avsättningar 1 150 1 151 1 287 Långfristiga lån koncernen 920 900 900 Varav långfristiga lån kommunen 29 9 9 Pensionsskuld 763 791 774 Soliditet inkl. internbank % 20 19 19 Soliditet exkl. internbank % 45 42 44 Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar, % 205 299 143 188 Nettoinvesteringar 30 71 26 45 Kassalikviditet % -57-65 45 Antal invånare 22 330 21 870 22 022 Antal årsarbetare 1 655 1 619 1 673 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Inledning... 4 Samhällsekonomisk utveckling... 4 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål... 8 Sammanställd redovisning-koncernen... 9 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015... 10 Finansiell analys... 18 Räkenskaper... 24 Redovisningsprinciper... 37 Personalredovisning... 39 Verksamhetsberättelse... 41 Kommunfullmäktige... 41 Kommunstyrelsen... 43 Omsorgsstyrelsen... 46 Bildningsstyrelsen... 49 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd... 52 Gamla Byn AB... 54 Avesta Industristad AB... 54 Södra Dalarnas Räddningstjänstför-bund... 55 Avesta Vatten och avfall AB... 55 Redovisningsmodellen... 57 Begreppsförklaringar... 58 2
VISION Vision för Avesta Kommun 2015. Livet i Avesta kännetecknas av att vara en tillväxtort och ett kraftfullt närregioncentrum där länsgränser inte är styrande. Regionaltrafik med tåg, kompletterad med buss och anropsstyrd trafik, tillgodoser behovet av resande både inom-, till och från kommunen. I Avesta finns ett resecentrum med goda förbindelser till lokaltrafiken. Centrum har utvecklats till ett betydande handelsområde och utgör tillsammans med Koppardalen/Visentparken ett besöksmål för såväl shopping som turism. Ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud är tillgängligt för alla. Samverkan mellan kommunen och föreningar gör att lokala kulturyttringar utvecklas och ger förutsättningar för ett stort lokalt engagemang. Avestas kulturarv (i Koppardalen) har tagits tillvara som en resurs i lärande och utbildning och som en attraktiv besöksmiljö i internationell framgångsrik turism. Kommunens samverkan med det lokala näringslivet har utvecklat hela bygden och arbetsmarknaden är väl differentierad. Det aktiva företagandet skapar nya arbetstillfällen och ger bra förutsättningar för hela kommunen att utvecklas. Kommunövergripande samverkan har gjort att det finns en väl utvecklad övergångsarbetsmarknad med meningsfulla arbetsuppgifter för både kvinnor och män, i deras väg mot egen försörjning och självständighet. Avesta Kommun är internationellt känt för sina profilområden Koppardalen, Outdoor och Sport. Arbetet i Avesta Kommun kännetecknas idag av ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Kommunen som blev Fairtrade City certifierad för några år sedan, upplevs nu som en välkomnande och vacker kommun med rika rekreationsmöjligheter och goda livsbetingelser. Kraven på hållbar utveckling genomsyrar allt tänkande och alla beslut. Avesta bidrar till att de nationella miljömålen uppnås. Kommunal service som skola och hemtjänst finns i alla kommundelar. Förskolorna har en personaltäthet som gör att alla barn blir synliga och känner trygghet i tillvaron. Varje skola har en hälsoprofil, all utbildning är inkluderande, väl anpassad och modern där kreativa elever och forskning bidrar till utveckling av kommunen. Vi har en kvalitetssäkrad gymnasieskola där det lokala näringslivet samverkar i de flesta utbildningar. Det livslånga lärandet är den bärande principen både inom skolan och ute på arbetsplatserna. Avesta kommun är känt för sitt arbete med barn och ungdomar i Avestamodellen, där kommunövergripande samverkan och förebyggande åtgärder mellan skola, socialtjänst och fritid, lett till att barnens och ungdomarnas behov prioriteras i all verksamhet. Avestas barn och ungdomar lever ett sunt och drogfritt liv. I Avesta kommun är det lätt att leva i hela och rena, snygga och trygga bostadsmiljöer. Avesta kommun har regionens friskaste befolkning. Det finns ett anpassat bostadsbestånd för människor i alla åldrar och för alla behov. Livssituationen för de äldre präglas av respekt och omtanke och brukarinflytandet är starkt i all kommunal verksamhet. Anhörigvårdare har idag ett starkt stöd av kommunen som även är en aktiv part i verksamheter som bidrar till äldres fritids- och kulturutbud samt behov av gemenskap. 3
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Enligt kommunala redovisningslagen ska kommunerna, förutom årsredovisningen, upprätta minst en delårsrapport under löpande verksamhetsår. Kommunfullmäktige i Avesta har i Mål och Budget beslutat att en delårsrapport för perioden januari till och med augusti ska upprättas. I delårsrapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen per perioden tillsammans med en bedömd måluppfyllelse och årsprognos för att ge underlag att styra mot kommunens uppställda mål. Syftet är också att så snart som möjligt fokusera på ett beräknat årsresultat, vilket skapar möjlighet att vidta åtgärder för att uppnå balanskravet. Delårsrapporten ger även aktuellare underlag för kommande års budget. Delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2015 med en helårsprognos för 2015 för kommunen och med en separat verksamhetsredovisning för nämnderna. Upprättandet av delårsrapporten har följt god redovisningssed. Rapporten omfattar även en sammanställd redovisning över kommunen och de verksamheter/företag som kommunen har ett väsentligt bestämmande inflytande över. Med väsentligt inflytande avses en ägarandel över 20 procent. Uppställning av resultat- och balansräkning, driftredovisning och kassaflödesrapport överensstämmer med årsredovisningen. Därutöver ingår investerings redovisning för kommunen per nämnd med relevanta noter. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Vid upprättandet av delårsrapporten används i största möjligaste mån samma redovisningsprinciper som i årsredovisningen och eventuella avvikelser redovisas. Samhällsekonomisk utveckling I samband med vårpropositionen gjordes en sammantagen bedömning att konjunkturen i omvärlden kommer att stärkas under de kommande åren. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, är dock bedömningen att återhämtningen skulle ske långsamt. Den inhemska konsumtionen ökar, vilket beror på förbättring av läget på arbetsmarknaden, låga räntor och ökade investeringsbehov. Högt hushållssparande hämmar dock tillväxten. Sverige står inför flera betydande samhällsutmaningar som fordrar att resurserna till välfärden behöver stärkas. Både det faktum att vi lever allt längre och den ökade flyktinginvandringen ställer stora krav på den offentliga sektorns verksamheter. Sveriges kommuner och landstings bedömning under våren 2015 är att pågående konjunkturuppgång leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL med en snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Höstens befolkningsframskrivning från SCB visar en snabbare befolkningstillväxt än den förra och därmed större befolkning för samtliga år. En effekt av detta är att den genomsnittliga skattekraften i riket sjunker med mindre inkomstutjämningsbidrag per invånare som följd. Kommuner och landstings egna prognoser för 2015 framtagna under juni visar på ett betydligt sämre resultat än 2014. Försämringen är mer än 11 miljarder trots engångsposten från återbetalda AFA premier på 5 miljarder. Resultatet faller från 14 miljarder 2014 till 2,7 miljarder i år. Även resultaten kommande år bedöms bli svaga. Detta hänger ihop med det starka trycket från den demografiska utvecklingen, vilket påverkar både verksamheter och bostadsbyggande. I Avesta gäller fullmäktigebeslutet att ianspråktagande av resultatutjämningsreserven kan ske när skatteutvecklingen är lägre än utvecklingen under de 10 senaste åren och vid negativt resultat upp till maximalt ett nollresultat. Till och med 2014 uppgår fonden till 32,9 mkr. Enligt senaste prognosen kan ianspråktagande utifrån skatteunderlagets utveckling varken ske i år eller under kommande planperiod. Under våren har beslut fattats av AFA Försäkringar AB som omfattar återbetalning av tidigare inbetalda AFA premier för 2004. För Avesta innebär återbetalningen 10,4 mkr. Regional infrastruktur I Dalarnas Länstransportplan 2010-2021 finns ett stort investeringsprojekt i Avesta kommun, Förbifart Fors. Vägsträckning har fastställts och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november 2014 varefter arbetet påbörjades. Förbifarten beräknas kunna tas i bruk 2017. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan om investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt dubbelspår direkt söderut från bangården samt ny sträckning 4
förbi Dalslund. I nationella planen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen. Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 2016 Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen det vill säga, att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för 2014 2016 (Etapp 4) har tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU medel medfinansierar de två sista åren 2015-2017, satsningen förlängs alltså ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Att både djur och besökare trivs är inte att ta miste på då åtta kalvar såg dagens ljus i parken sommaren 2015, och besökarantalet slog nya rekord. Södra Dalarna Turism/Visit Dalarna Under 2015 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har dock skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika- Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och innehållit omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Året har känntecknats av spännande diskussioner med övriga destinationsbolag i Dalarna om ett tätare samarbete. Vad det skulle innebära och hur det skulle se ut har ingått i ett projekt mellan Dalarnas kommuner, destinationsbolag, näringslivet och Region Dalarna. Beslut i frågan kommer att tas under hösten 2015. Beyond Skiing/SkidVM i Falun 2015 Skid VM 2015 ägde rum i Falun och alla Dalarnas kommuner var medlemmar och delaktiga på olika sätt. 500 miljoner TV-tittare såg reportage från Dalarna/Sverige och VM. Avesta och Hedemora delade på sitt medlemskap och genomförde aktiviteter i Falun tillsammans bland annat lyfte vi våra kommuner i ett gemensamt informationstält vid huvudentrén den 19:e februari. Vi deltog också i Dalarnas mässmonter House of Dalarna. På hemmaplan blev det en fartfylld vecka i skidåkningens och kulturens tecken med aktiviteter för gammal och ung. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner, främst med Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun i samverkan med Intresseföreningen Bergslaget och Industriellt Utvecklingscentrum/trä samt Skogsriket Dalarna fortsatte under 2104 att lyfta basindustrins betydelse och framtid. För andra året i rad stod Avesta kommun som arrangör för en mycket välbesökt och uppmärksammad konferens på temat Trä- och skogsindustrins framtid i Sverige under Avestasamtalen. Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intresse av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Avesta växer! Födelsenettnetto Flytt- År Invånare Förändring Dalarna Sverige Utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 2015 juni 22 330 308-32 328-15 112 231 Snitt 14-82 96-1 -31 130 5
Den sista juni 2015 bodde i Avesta kommun 22 330 personer lika många som 2001. Under det första halvåret 2015 växte Avestas befolkning med 308 personer, vilket är en ökning på 1,4 procent. Därmed har Avesta den största befolkningsökningen i Dalarna, både procentuellt sett och räknat i antal personer. Ökningen innebär också att Avesta kommun nu är inne på tredje året i rad med en växande befolkning. Flyttnettot är positivt med 328 personer. Under januari till och med juni 2015 flyttade 827 personer till Avesta och 499 flyttade ut. Av de 827 personer som flyttade till Avesta kom 107 från andra kommuner i Dalarna, 470 från övriga Sverige och 250 från utlandet. Befolkningen ökade i samtliga ålderskategorier upp till 70 års ålder, med undantag av ålderskategorin 55-59 år som minskade med tre personer. Födelsenettot var negativt under januari till maj och svagt positivt i juni månad. Totalt låg födelsenettot på -20 för det första halvåret. I tre av de fyra församlingarna har befolkningen ökat. Ökningen i centrala Avesta var 67 personer, i By 14 personer och i Folkkärna 231 personer. I Grytnäs minskade befolkningen med fyra personer. Folkhälsoarbete En god folkhälsa innebär att människor mår bra där de lever, arbetar och bor samt att hälsan är jämlikt fördelad i samhället. För att kunna arbeta för en god hälsa för befolkningen behöver vi veta hur den ser ut. Information kring folkhälsa i Avesta, statistik och aktuellt, hittar du på www.avesta.se/folkhälsa Det finns även en ny rapport från folkhälsomyndigheten med resultatet av nationella folkhälsoundersökningen, Hälsa på lika villkor. Landstinget Dalarna har även tagit fram en Dala-rapport med en del statistik på kommunnivå. Du hittar den på www.avesta.se/folkhälsa Befolkningens upplevda allmänna hälsa ser du nedan. Bra allmänt hälsotillstånd Män Kvinnor Riket 76% 71% Dalarna 71% 68% Avesta 69% 62% Källa: Hälsa på lika villkor 2014, Folkhälsomyndigheten Under hösten är det åter dags för Lupp undersökning i Avesta, enkäten genomförs i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet. Ett initiativ har tagits av Landstinget Dalarna där man har bjudit in kommunerna i Dalarna, Region Dalarna och länsstyrelsen Dalarna till något som kallas initiativ till samling för social hållbarhet. Avesta har valt att gå med i satsningen där syftet är att samla kraft och kompetens för att möta folkhälsoutmaningar vi ser framför oss. Att vända trenden av ökad utsatthet och ökade skillnader i hälsa hos befolkningen. Boende I mars 2015 antog Kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020- projektet har ett antal planlagda tomter tagits fram för nybyggnation. Under våren anordnade Avesta kommun en annonskampanj för intresseanmälningar riktad mot externa bostadsbyggare. Ett flertal företag lämnade in intresseanmälningar som under sommaren bearbetats av kommunen. Förhandlingar har förts med de företag som bedömts som intressanta och resultaten av dessa förhandlingar kommer att presenteras under andra halvåret 2015. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har trots en tuff ekonomisk situation ökat produktionen genom skiftuppgång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Utvärderingar av nya produktionen har visat på positiva resultat och ger framtidshopp. Stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i det utökade Källhagens industriområde där Wist Last & Buss nya anläggning står klar för inflyttning under hösten. Detta har även inneburit ökat tryck på behovet av ny utfart på riksväg 68 från industriområdet Källhagen. Likaså finns ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70. Dalahästområdet är, i och med ny Rustabutik samt ny Willys-butik, fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde men ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Näringslivets struktur Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med: * 36 procent på industri- och byggtjänster * 31 procent på privata tjänsteföretag * 30 procent på offentliga tjänster * 3 procent areella näringarna 6
I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsvarande grad mindre. Fortsatt utjämning har dock skett under året. Handeln Avesta Stads Utveckling (ASU) har funnits i ett år ett år som där föreningen främst kunnat göra smärre insatser vad gäller marknadsföring av centrum. Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Dock kan konstateras att det ännu är för få fastighetsägare anslutna varför framtiden är osäker. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta. Stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum pågår, Åhlens har stängt, omflyttningar internt i centrum av butiker sker samt satsningar görs av kommunen och fastighetsägare i samverkan för att få nyetableringar till de vakanta ytor som uppstått. I Dalahästområdet har Rusta öppnat under våren samt att Willys flyttat till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras. Arbetsmarknad Antal arbetslösa i Avesta kommun; 16-64 år 18-24 år 2010 juli 830 201 2011 juli 741 170 2012 juli 713 201 2013 juli 847 226 2014 juli 877 192 2015 juli 1194 247 Arbetslöshet andel procent av registerbaserade arbetskraft totalt 16-64 år 18-24 år 2014 juli Avesta 8,4 16,9 Dalarna 6,3 12,6 Sverige 7,7 14,4 2015 juli Avesta 11,3 21,5 Dalarna 6,5 11,5 Sverige 7,6 12,9 Den totala arbetslösheten i Avesta har varit relativt oförändrad under årets sju första månader medan arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år har minskat sedan årsskiftet. Den totala arbetslösheten uppgick i slutet av juli till 1 194 personer, varav 247 var ungdomar mellan 18-24 år. Per 31 juli 2015 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18-24 år. Utvecklingen av ungdomsarbetslösheten under året framgår i nedan diagram. För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten deltog Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA i länsprojektet Unga till arbete under 2014. Det var ett projekt som initierades och leddes av Region Dalarna, och Avesta kommun har fattat beslut att permanenta arbetet och fortsätta sammarbetet med Region Dalarna. Arbetet har sedan 1 januari 2015 bedrivits genom kommunens satsning på Ungdomscentrum. Under första halvåret 2015 hade satsningen 37 unga i aktivitet, av vilka 23 har genomfört programmet. 61 procent av deltagande ungdomar har gått vidare till egen försörjning. Under hösten genomförs anpassning av verksamheten för att fånga upp ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. Under året etablerades Samverkansteam Avesta med stöd av Södra Dalarnas Samordningsförbund. Teamet drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer i behov av samordnad rehabilitering och som står långt från arbetsmarknaden. Under 2015 arbetar Arbetsmarknadsenheten med att utöka utbudet av praktik riktad mot personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta görs både i syfte att förbereda dessa personer för extern sysselsättning, och med fokus på att möta arbetsmarknadens behov. Även insatserna direkt riktade mot nyanlända kommer att öka under 2015. Regeringen har genom delegationen unga till arbete initierat åtgärder för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. En lokal överenskommelse för Avesta kommun kommer att arbetas fram med Arbetsförmedlingen under hösten. Överenskommelsen syftar till är att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet genom en utvecklad gemensam verksamhet. Nya möjligheter för ungdomar med studier i kombination med praktik följer med överenskommelsen. Avesta 2020 Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har arbetat fram ett omfattande projekt, Avesta 2020, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020. Projektet Avesta 2020 7
har 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013 tom 2015. Nu när projektet närma sig slutfasen kan vi konstatera att merparten av målen är nådda. Antalet nystartade företag är nu 26, vilket är bättre än målet som var 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgår till 321. Här är det lite kvar då målet är 350 stycken. Kommunen har nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. Antalet deltagare i projektets entreprenörsutbildningar och aktiviteter kopplade till MadLab överstiger med råge det beräknade antalet, 75 pers. Entreprenörsutbildningarna har hittills haft 126 deltagare och MadLab 83. God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts enligt kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Under hösten 2014 har kommunen genomfört arbetet med Sveriges kommuner och landsting, SKL:s, Kommunkompassen som har till syfte att arbeta fram en förbättrad styrprocess. Under hösten 2015 deltog politiker och tjänstemän på en Inspirationsdag för resultatstyrning. Deltagarna var kommunerna i samarbetet Mellannyckeln. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har alltsedan 2009 efterlevts i Avesta kommun. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat enligt SKL är att resultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Ett resultat på två procents är det långsiktiga resultatmålet i Avesta kommun. Under perioden 2009-2014 har tvåprocentsmålet enligt god ekonomisk hushållning uppnåtts med undantag för 2012 när resultatet uppgick till en procent. Orsaken var kravet på avsättning för återställande av deponin i Karlslund. Resultatet per augusti uppgick till 26 mkr att jämföras med samma period föregående år på 30,5 mkr. Resultatet har uppkommit genom att verksamheterna sammantaget redovisat en positiv budgetavvikelse och ett positivt finansnetto. Även årsprognosen för 2015 är ett positivt resultat på 14,3 mkr jämfört budgeterat årsresultat på 8,2 mkr. Från och med 2013 har en lättnad i balanskravet beslutats. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 som kan avsättas i en resultatutjämningsfond att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktigebeslut finns om både fondering och i anspråktagande. Med tidigare års överskott uppgår fonderingen för närvarande till 32,9 mkr. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitionsoch effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2014 uppgått till följande i procent; 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg -2,5 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2 Grundskola 3,8 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2 Gymnasieskola 15 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2 Äldreomsorg -11,6-10,2-13,5-9,9-8,7-10,1 Individ- och familjeomsorg 3,2-4,1 6,8 4,8 7,1 3,4 Äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande högre kostnader jämfört standardkostnaden för denna verksamhet. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. 8
Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp visar följande; Tkr 2015 aug 2014 aug Ej avtal 34 330 42 236 Rabattavtal - 1 279 Delvis avtal vissa produkter - 4 246 Avtal tecknat av upphandling 110 226 80 756 Avtal tecknat av verksamhet 15 395 30 787 Kommungemensamma avtal - 10 109 Kommentusavtal 6 179 6 721 Summa 166 130 176 134 endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 38,3 mkr (48,6 mkr) vilket är en försämring från samma period föregående år med 10 mkr. Prognostiserade årsresultat för Avesta kommun 14,3 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 0 mkr, för Avesta Industristad AB till 0 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0 och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär en prognos med +14,4 mkr. Avtalstroheten har stigit från 79 procent och ökningen från förra årets 76 procent består till största delen av förfining av statistik eftersom inte upphandlingspliktiga köp inte räknas med. En stor källa till osäkerhet i siffrorna är direktupphandlingar då information om dessa saknas centralt. Ett område som det finns utrymme till förbättringar är förbrukningsmaterial där det finns ramavtal som täcker en stor del av behovet men där köp görs från ett stort antal leverantörer utanför ramavtalen. Från och med 2015 har Hedemora lämnat samarbetet. Sammanställd redovisning- Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (49,2 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken 9
Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2015 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområdena (Redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt, flertalet mäts 31/12 Hållbar utveckling/klimatneutalt Medborgarinflytande 50% 17% 33% 25% 50% 25% Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet 40% 40% 25% 20% 75% Kulturstaden Avesta 25 000 år 2020 66% 34% 20% 40% 40% Ekonomi 33% 67% 10
Hållbar utveckling/klimatneutralt Vision Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energi lösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i Fairtradearbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi KF -Indikatorer Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader, (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Målnivå: Minska med 1,5 % årligen Miljöbilar, andel av kommunens bilar, (Energi och klimatstrategi, delmål 10, 100 % år 2016) Målnivå: Öka Utfall 2013 217,2 kwh/m2 Utfall 2014 215,1 kwh/m2-1 %, Måluppfyllelse 2015 Målet ej avstämt El minskat med 5 % och med 14 % gällande fjärrvärme för perioden jan-juli jmf med motsvarande period 2014. Förbrukning per m2 ej avstämd. 35 % 44 % Målet uppnått Personbilar 64 % Lätta lastbilar/skåpbilar 13 % Totalt samtliga fordon 52 % Andel kasserad mat i kommunala kök, (Energi och klimatstrategi, delmål 13) Målnivå: 15 % år 2016 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) - 21 % Målet ej uppnått 17,1 % 21 % 24 % Målet ej uppnått: 17,4 % per 31/8 Aktiviteter för att uppnå indikator: Prioriterade produkter som alla kök använder. Målnivå: 30 % år 2016 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning 24 % 22 % Målet ej avstämt, Målet mäts 31/12 Målnivå: Öka Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka 586 226 Ej tillgänglig Målet ej avstämt Tillförlitlig statistik saknas 11
Medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Antal medborgarförslag som väcks Målnivå: Öka 36 35 Målet ej uppnått 18 medborgarförslag plus 4 motioner/medförslag. Antal deltagare vid Träffpunkt Avestabygd Målnivå: Öka -- 199 pers, 8 platser Målet ej uppnått Inga Träffpunkt Avesta genomförda Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet 56 % 52 % Målet ej avstämt Mäts 31/12 Målnivå: 70 % Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: 45 42 Ingen mätning Målet uppfyllt Värdet är 46 i årets mätning 12
Ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Mycket stor/ stor, Åk 8 22 %, Gy åk 2 23% Mäts ej Målet ej avstämt, Mäts under hösten. Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov 77,3 % 69 % Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: Öka Andel elever som är behöriga till yrkesprogram 84,9 % 76,4% 80,1 % Målet uppnått Målnivå: Öka Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: Öka Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år 212 194 209,3 Målet uppnått 70, 5% 77,1 % Målet ej uppnått Målnivå: Öka 13
Folkhälsa/Trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet 2. Trygga och goda uppväxtvillkor 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7, SCB, medborgarundersökning 55 Mäts ej Målet uppnått, Värdet är 57 i årets mätning. Målnivå: Öka Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 7,2 (2012) 8,3 (2013) Målet ej avstämt, möts 31/12 Målnivå: Minska Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: Minska Delta i C.A.N (Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning), först mätning 2015, sen årligen - - Målet ej avstämt Målnivå: nollmätning 2015 14
Kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, 2015-2017 En bred musik- och kulturskola med många deltagare KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Mäta antalet besökare, Verket och Visentparken Målnivå: Öka 10 % Visentparken +48 % Verket -2% Visentparken 7% Verket 3 % Målet uppnått: Visentparken 2015-08-31 +9,2% Verket 2015-07-31, + 10 % Fritidsmöjligheter, Nöjd-Region- Index, delfråga A6. 59 Mäts ej 2014 Målet går ej att mäta Målnivå saknas Målnivå: saknas Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: Saknas Utfall saknas Vt 14 360 elever Målet går ej att mäta Målnivå saknas 15
Avesta 25 000 år 2020 Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Halverad ungdomsarbetslöshet KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013 Målnivå: 50 % Insikten, SKL:s företagsenkät Målnivå: Bäst i Dalarna 2015 21 575 22 022 Målet uppnått. Antalet invånare uppgår till 22 330 per 30/6 22,8 % 22,1 % Målet ej uppnått, Uppgår till 21,3 %, 30/6, en minskning med 6,6 % från 2013. 69 Mäts ej Målet uppnått med NKI 75. Avesta är bäst i Dalarna Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser under perioden 2013-2015 173 Plats 181-9 platser Målet ej uppnått. Avesta har plats 203 i årets mätning. Målnivå: + 100 platser Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret 3,9 4,1 Målet ej avstämt, Mäts 31/12 Målnivå: 5 16
Ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2015 uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 23-24 mkr. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfyllelse 2015 Oförändrad skatt Målet uppnått Målet uppnått Nettokostnadens andel överstiger kortsiktigt 99 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 procent Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Skatten är oförändrad Målet uppnått, 96,5 procent Målet ej uppnått Prognosen visar 98,7 procent 17
Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra pespektiv vid finansiell bedömning RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven RESULTAT KAPACITET RISK KONTROLL 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensions-skulden 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 18
RESULTAT OCH KAPACITET 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Verksamheten 94 94 94 95 95 Avskrivningar 2 3 2 2 2 Finansnetto 1 1 0 0 0 Totalt 97,5 97,3 95,8 97,1 96,5 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För 2015 har målet nåtts med råge då 96,5 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Kommunens övergripande finansiella målsättning är att kommunens resultat ska utgöra maximalt 98 procent skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunen har nått det långsiktiga målet den senaste 5- årsperioden med undantag för 2012 då kostnaderna uppgick till 98,7 procent av skatter och generella bidrag. Resultatet för perioden uppgår till + 26 mkr, beroende att verksamheterna sammantaget redovisar positiva resultat och positivt finansnetto. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Nettoinvesteringar 14-38 -25-45 -30 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter drift 17 58 46 56 41 Självfinansieringsgrad 121% 153% 184% 124% 138% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 121 till 184 procent av investeringskostnaderna. Det innebär att investeringarna finansieras genom kvarvarande skatteintäkter. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Investeringsvolym/ nettokostnader 2 4 3 4 4 Nettoinvesteringar 14 38 26 45 30 Avskrivningar 15 29 18 24 15 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 96 130 143 188 205 Före en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Räntenetto mkr 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Kommun -2,0-2,7-1,1-1,4-0,7 Koncern -20,1-29,4-18,7-27,7-17,6 Räntekostnader 2015-08 Internbanken Räntekostnad derivat: 16,0 Mkr Räntekostnad lån: 1,6 Mkr Totalt: 17,6 Mkr 19
5. Årets resultat Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Periodens justerade resultat är positivt 26,5 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt och detsamma gäller på årsbasis då prognosen visar ett positivt resultat med 14 mkr. Kommunen redovisar ett positivt resultat vid delårsbokslutet med 26 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 7 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 6 mkr bättre än budget. Prognoserna för skatteintäkterna har försämrats sen början på året och utfallet är 1 mkr lägre än förväntat. 6. Förändring av kostnader och intäkter Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga ca 23 mkr. Medlen som överstiger 2 % ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Soliditet, % 17 17 19 19 20 Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov 40 38 42 44 45 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2012 och 2013 avseende utbetalning av AFAmedel, samt till avsättning för sluttäckning av deponier 2013. År 2013 och 2015 är kostnadsökningen högre än utvecklingen för skatteintäkterna. Totalt för den senaste 5-årsperioden har kostnaderna ökat mer än skatteintäkterna, vilket påverkar en långsiktigt hållbar ekonomi. Underlaget är justerat för jämförelsestörande poster. 7. Balanskravsutredning tkr 2015-08 2014-08 2013-08 2012-08 2011-08 Resultat enl resultaträkningen 26 573 30 534 15 704 39 270 24 544 - realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning -15-506 -323-691 -931 - realistationsförluster som till följd av försäljning står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning - - - - - - orealiserade förluster värdepapper - - - - - - återföring av orealiserde förluster i värdepapper - - - - - Resultat efter balansjusteringar 26 558 30 028 15 381 38 579 23 613 Balanskrav är uppfyllt. Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Soliditet, % -27-24 -23-21 -18 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -65-55 -51-48 -40 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 45 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 20 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Nivån är relativt konstant över perioden. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -40 procent och då är upplåning som sker för bolagens behov exkluderade. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: 20
Eget kapital: Redovisning enligt blandad modell + 333 Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse - 314 Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via kommunens Internbank. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Banklån Certifikatprogram Obligationer 920 Mkr 370 Mkr 50 Mkr 300 Mkr 200 Mkr Marknadsvärde skulder: 1012 Mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 20 mkr under perioden och uppgår till 29 mkr 2015-08-31. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,64 20,70 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,29 Total kommunalskatt 33,60 33,80 31,99 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 20 öre lägre i jämförelse med länet och 1,61 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,74 kr högre i jämförelse med riket. RISK OCH KONTROLL 11. Likviditet 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Likvida medel, mkr 25 81 70 42 34 Kassalikviditet 1) 73% 70% 65% 45% 57% Rörelsekapital, mkr 2) -62-63 -72-127 -97 Likviditetsdagar 7 23 20 12 9 1) Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder 2) Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten ligger på en låg nivå för kommunen. En bidragande orsak till det är semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna. Den förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. Kommunen har under delar av året använt koncernkrediten. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bl a ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Kapitalbindningstid Räntebindningstid -exkl derivat 1,30 år 4,60 år 0,10 år 21
Kapital- och räntebindning fördelat per år 14. Pensionsskulden mkr 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Pensioner, kortfristig del 21 33 25 34 24 Avsättningar till pension 91 91 92 92 91 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 683 674 674 648 648 Total pensionsskuld 795 798 791 774 763 Förpliktelse i % av total skuld 86% 84% 85% 84% 85% Aktualiseringsgrad % 90% 91% 91% 92% 92% Snittränta per 2015-08-31 inkl derivat 2,77 % och exkl derivat 0,05 %. Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 763 mkr varav 648 mkr inom linjen. Det innebär att 85 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I diagrammet nedan visas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden 2013-2053, räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år 2053. Derivat 2015-08-31 Ränteswappar: Marknadsvärde: 900 Mkr 1012Mkr 13. Borgensåtagande 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 1,0 0,8 0,8 0,6 0,6 Kommunala bolag 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Övriga ansvarsförbindelser 17,0 15,8 15,0 14,7 14,5 Totalt 18,5 17,2 16,4 15,9 15,7 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 22
15. Budgetföljsamhet 2013-08 2013 2014-08 2014 2015-08 Kommunfullmäktige 0,3-0,2 0,6-0,3 0,1 Kommunstyrelsen 5,0 7,7 4,6 14,5-1,7 Omsorgsstyrelsen -3,9 2,4 2,1 1,4 1,0 Bildningsstyrelsen -0,3 1,6 0,1-0,5-2,5 Miljö- och byggnadsnämnd 1,2 0,0 0,6 0,7 0,3 S:a budgetavvikelse 2,3 11,5 8,0 15,8-2,8 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2015 redovisar verksamheten ett negativt resultat i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 8,7 Bruttokostnadsförändring med 1% 13,4 Generella statsbidrag med 1% 1,9 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 2,3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,5 Förändring av skatteunderlag 1% 11,5 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 13 mkr. En löneförändring med 1 procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 8,7 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 23
Räkenskaper Driftredovisning Ack budget Utfall 201508 Utfall 201408 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 7 2 552 3 2 400 148 737 2 734 610 Kommunstyrelsen 51 160 197 213 54 182 201 935-1 700 54 955 190 014 4 651 Omsorgsstyrelsen 74 081 358 374 85 246 368 529 1 010 74 294 344 320 2 068 Bildningsstyrelsen 65 394 409 618 83 807 430 561-2 529 72 167 399 096 73 V-D miljö och bygg 24 434 30 565 39 322 45 140 313 36 922 42 277 593 Summa styrelser 215 075 998 322 262 560 1 048 565-2 758 239 074 978 441 7 994 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -24 362-20 469-3 893-21 943 676 Personalförsäkring pension -23 655-25 403 1 748-23 819 461 Bokslutsjusteringar 0 0-7 537 7 537 0-5 501 5 501 Finansiella poster 0 0 0 0 0 61-61 Finansiella poster vht -50 0-124 74 0-105 80 Interna poster förvaltning -63 191-63 191-81 080-81 080 0-77 310-77 310 0 Verksamhetens netto 151 884 887 063 181 480 913 952 2 708 161 764 849 823 14 652 Årsbudget Årsprognos 2015 Bokslut 2014 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 10 4 610 10 4 610 0 795 5 710-315 Kommunstyrelsen 76 781 316 955 76 781 313 355 3 600 88 779 296 084 14 530 Omsorgsstyrelsen 111 221 539 529 111 221 542 529-3 000 113 683 521 217 1 367 Bildningsstyrelsen 104 128 614 175 104 128 617 175-3 000 121 595 609 636-574 V-D miljö och bygg 34 276 46 973 34 276 46 973 0 54 684 66 170 745 Summa styrelser 326 416 1 522 242 326 416 1 524 642-2 400 379 535 1 498 818 15 754 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -36 543-33 443-3 100-32 854 954 Personalförsäkring pension -35 483-35 483 0-35 650 613 Bokslutsjusteringar 0 0-7 500 7 500 0-8 297 8 297 Finansiella poster 0 0 0 0 0 61-61 Finansiella poster vht -73 0-73 0 0-165 127 Interna poster förvaltning -97 432-97 432-97 432-97 432 0-120 028-120 028 0 Verksamhetens netto 228 984 1 352 711 228 984 1 350 711 2 000 259 507 1 301 884 25 685 24
Investeringsredovisning Ack budget Utfall 201508 Utfall 201408 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 54 17 174 54 18 064-890 0 13 431-2 042 Omsorgsstyrelsen 0 3 192 0 3 589-397 0 1 090-24 Bildningsstyrelsen 0 7 548 0 8 421-873 0 11 081-1 606 V-D miljö och bygg 0 144 0 144 0 0 30 0 Summa styrelser 54 28 058 54 30 219-2 161 0 25 632-3 672 Årsbudget Årsprognos 2015 Bokslut 2014 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 174 48 975 174 48 975 0 747 29 132-2 779 Omsorgsstyrelsen 0 3 995 0 3 995 0 0 1 556 299 Bildningsstyrelsen 0 17 675 0 17 675 0 75 15 255-179 V-D miljö och bygg 0 456 0 456 0 0 163 93 Summa styrelser 174 71 101 174 71 101 0 822 46 106-2 566 Redovisning av större investeringar Utfall Utfall tom Projekt Beräknas tkr 201508 201508 totalt färdigställd Stamfiber till landsbygden 4 138 4 138 13 570 2017-12-31 Kommentar: Utbyggnad av fiber till samtliga kommundelar pga Adsl nedläggingen Förbättrat vägunderhåll 441 14 059 19 100 2015-12-31 Kommentar: Årliga åtgärder för att förbättra kvaliteten på kommunens vägnät. Grönytor/parker/lekparker 1 055 1 055 3 000 2016-12-31 Kommentar: Upprustning av Holmen, planering av Stadshusparken etapp 2 och rastplats Horndal är pågående projekt Ombyggnad Myrgatan 1 734 1 734 2 000 2015-12-31 Kommentar: Trafiksäkerhetshöjande återgärder genom avsmalning av vägbana och anläggande av cykelbana Belysningsprojekt 2013-2015 2 055 14 174 15 000 2015-12-31 Kommentar: 25
Energibesparingsprojekt på kommunens vägbelysning som pågått sedan 2010. Projektet innebär bl a byte till energisnålare armaturer. Holmen friluftsbad 394 4 561 3 000 2015-10-31 Kommentar: Nyetablering av friluftsbad Källhagen industriområde 1 035 4 100 4 650 2015-12-31 Kommentar: Iordningställande av industriområde i kvarteret Källhagen Nyckelfria lås + insatsmätning 1 818 1 818 1 700 2015-12-31 Kommentar: Införande av nyckelfri låshantering inom hemtjänsten för att eliminera mängden nyckelhantering vilket även ger mer brukartid. Nytt planeringssystem för hemtjänsten. Allaktivitetsbanor 141 3 202 3 200 2015-10-31 Kommentar: Nyetablering av allativtetsbanor Karlbo,Krylbo,Skogsbo,Horndal och Fors Upprustning Rossliden/Sandvika 2 206 2 206 1 900 2015-10-31 Kommentar: Upprustning av omklädningsrum och servicebyggnader Kommentar: Fleråriga projekt ingår endast om de påverkar aktuellt bokslutsår. Vissa projekt fortsätter även under 2016. 26
Resultaträkning Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2015 Avvikelse 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter 1 151 884 181 480 29 596 161 764 Verksamhetens kostnader 1-887 063-913 952-26 889-849 823-671 317-617 836 Avskrivningar 1-17 867-14 744 3 122-16 086-43 335-45 623 Jämförelsestörande post 1 6 667 6 884 217 0 6 884 Verksamhetens nettokostnader -746 380-740 333 6 047-704 145-707 768-663 459 Skatteintäkter 2 637 096 633 059-4 037 618 258 633 059 618 258 Generella statsbidrag 3 129 567 132 571 3 004 114 600 132 571 114 600 Finansiella intäkter 4 20 483 20 228-255 21 977 114 123 Finansiella kostnader 5-21 333-18 952 2 381-20 155-19 625-20 875 ÅRETS RESULTAT 19 434 26 573 7 139 30 534 38 351 48 647 Årsprognos Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2015 Avvikelse 2014 2015 2014 Verksamhetens intäkter 228 984 228 984 0 259 507 Verksamhetens kostnader -1 352 711-1 350 711 2 000-1 301 884-1 037 777-967 192 Avskrivningar -26 800-23 700 3 100-24 117-75 878-69 080 Jämförelsestörande post 10 000 10 000 0 0 10 000 Verksamhetens nettokostnader -1 140 527-1 135 427 5 100-1 066 494-1 103 655-1 036 272 Skatteintäkter 955 648 950 448-5 200 923 161 950 448 927 910 Generella statsbidrag 194 352 200 052 5 700 172 231 200 052 171 990 Finansiella intäkter 30 725 30 725 0 33 008 128 162 Finansiella kostnader -31 998-31 498 500-29 698-32 564-31 610 ÅRETS RESULTAT 8 200 14 300 6 100 32 208 14 409 32 180 27
Kassaflödesanalys tkr Not 201508 201408 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 26 573 30 534 Justering för avskrivningar 14 744 16 086 Justering för realisationsvinst 6-15 -506 Justering för gjorda avsättningar - pensioner -335 1 804 - övriga avsättningar -1 904-1 165 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 7 448 467 Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital 39 511 47 221 Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar -31 033 5 266 Ökning(-)/minskning(+) förråd 0 0 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder -6 657-6 529 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 821 45 958 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 8-30 456-25 636 Inköp finansiella tillgångar 9 0 0 Avyttrade materiella tillgångar 10 15 718 Kassaflöde från investeringsverksamhet -30 441-24 918 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar 11 0 15 000 Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning 12 20 000-46 759 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 20 000-31 759 Årets kassaflöde -8 620-10 719 Likvida medel 1 januari 42 290 80 973 Likvida medel 31 augusti 33 670 70 253 28
Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not 201508 201408 201508 201408 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg - Mark, byggnader, tekn anläggn 13 225 514 202 066 1 358 005 1 327 478 - Maskiner o inventarirer 14 42 929 37 947 104 971 101 136 - Ej aktiverade investeringar 23 278 22 643 78 816 48 343 Finansiella anläggningtillg 15 1 212 588 1 213 388 23 755 24 555 Summa anläggningstillgångar 1 504 309 1 476 044 1 565 547 1 501 512 Omsättningstillgångar Förråd 16 62 95 244 310 Fordringar 17 94 491 62 109 124 819 102 749 Kassa och bank 18 33 670 70 253 40 888 98 908 Summa omsättningstillgångar 128 222 132 457 165 951 201 967 SUMMA TILLGÅNGAR 1 632 531 1 608 501 1 731 498 1 703 479 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19 307 192 274 983 323 813 275 694 Årets resultat 26 573 30 534 27 854 48 647 Summa eget kapital 20 333 765 305 517 351 667 324 341 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 21 92 077 92 420 105 022 104 685 Övriga avsättningar 22 57 023 59 250 57 023 59 250 Summa avsättningar 149 100 151 670 162 045 163 934 Obeskattad reserv 2 550 2 350 Skulder Långfristiga skulder 23 923 118 946 731 923 159 951 817 Kortfristiga skulder 24 226 548 204 582 292 077 261 036 Summa skulder 1 149 666 1 151 313 1 215 236 1 212 853 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 632 531 1 608 501 1 731 498 1 703 479 Ansvars- och borgensförbindelser 25 15 700 16 400 15 100 15 800 Ansvarsförbindelse pensioner 674 399 647 978 674 399 647 978 29
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader är justerade med interna poster mellan nämnderna och finansförvaltningen, samt mellan nämnderna. Kommunen förhyr främst lokaler, fordon och en liten del kontorsutrustning bestående av kopiatorer. Merparten avtal ger möjlighet till förlängning under varierande tidsperioder. Pensionskostnader - årets nyintjänande -946 668 - avgiftsbestämd ålderspension 19 110 17 596 - utbetalda pensioner, intjänade före 1998 3 011 5 680 - utbetalda pensioner, intjänade fr o m 1998 15 291 12 449 - avsättning löneskatt -229 161 - löneskatt avgiftsbestämd ålderspension 4 636 4 269 - utbetald löneskatt 4 969 4 618 - pensionsförsäkringsavgift 30 20 - ränta, se not finansiella kostnader Avskrivningar 45 872 45 461 Fastigheter och övr anläggningstillgångar 5 627 7 022 Inventarier och maskiner 9 072 9 040 Direktavskrivningar 45 23 Nedskrivningar 0 0 Leasingavtal 0 0 Not 2 Skatteintäkter 14 744 16 086 Egna skatteintäkter 633 335 616 653 Prel. slutskatteavräkning 2013 enl RKR:s rekommendation 0-815 Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation -863 2 420 Prel. slutskatteavräkning 2015 enl RKR:s rekommendation 587 0 Totalt not 2 633 059 618 258 30
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 122 380 100 643 Strukturbidrag 1 525 1 495 Regleringsbidrag 0 3 336 Kommunal fastighetsavg 24 635 24 446 Generellt bidrag från staten 332 0 Regleringsavgift -568 0 Kostnadsutjämningavgift -9 357-12 480 Avgift LSS-utjämning -6 375-2 840 Totalt not 3 132 571 114 600 Not 4 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån 17 008 17 574 Räntor likvida medel 9 96 Övriga finansiella intäkter 3 211 4 307 Totalt not 4 20 228 21 977 Not 5 Finansiella kostnader Räntor upptagna lån 17 624 18 797 Räntor check konto 4 23 Räntor pensionsskuld 840 975 Övriga finansiella kostnader 484 361 Totalt not 5 18 952 20 155 Not 6 Realisationsvinst Realisationsvinst materiella tillgångar 15 506 Totalt not 6 15 506 Not 7 Ej likviditetspåverkande poster Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 533 533 Årets upplösning av investeringsbidrag -85-67 Totalt not 7 448 467 Not 8 Inköp av materiella tillgångar Park o gatumark, verksamh fast 291 4 Nettoinvestering 30 165 25 632 Totalt not 8 30 456 25 636 Not 9 Inköp av finansiella tillgångar Totalt not 9 0 0 31
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Not 10 Avyttrade materiella tillgångar Mark detaljplanelagd 15 637 Lantegendomar 0 20 Bilar/maskiner/inventarier 0 61 Totalt not 10 15 718 Not 11 Utlåning/ökning långfristiga fordringar Minskning/Ökning långfristiga fordringar 0 15 000 Totalt not 11 0 15 000 Not 12 Långfristig upplåning Förändring amortering 20 000-46 759 Totalt not 12 20 000-46 759 Not 13 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 382 328 367 249 Investeringar 15 269 0 Inköp av mark 0 4 Avyttringar 0-212 Avskrivningar -181 464-172 245 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Redovisat värde vid årets slut 216 133 194 797 Pågående investering Ingående balans 23 044 7 270 Aktiverade pågående investeringar -13 663 0 Redovisat värde vid årets slut 9 381 7 270 Totalt not 13 225 514 202 066 Ej aktiverade investeringar 23 278 22 643 Not 14 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 237 044 221 877 Investeringar 6 274 2 966 Avyttringar 0 0 Avskrivningar -200 389-186 896 Redovisat värde vid årets slut 42 929 37 947 Totalt not 14 42 929 37 947 32
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 TIPPS/IUC 50 50 Avesta VA och Avfall AB 2 000 2 000 298 038 298 038 Andelar Mellanskog ek förening 19 19 Kommuninvest ek förening 1 161 1 161 KGF Dalarna medlemsinsats 1 1 1 180 1 180 Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest 4 100 4 100 Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån 0 0 Region Dalarna (Dalatrafik) 952 952 Internbankens utlåning Avesta Industristad AB 187 000 187 000 Gamla Byn AB 657 000 657 000 Avesta VA och Avfall AB 47 250 47 250 891 250 891 250 Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur 20 000 20 000 Ack upplösningar statlig infrastruktur -2 933-2 133 17 067 17 867 Totalt not 15 1 212 588 1 213 388 Not 16 Förråd 62 95 Totalt not 16 62 95 Not 17 Fordringar Kundfordringar 16 364 15 233 Diverse fordringar 14 027 10 069 Moms 6 819 6 325 Interimsfordringar 57 280 30 481 Totalt not 17 94 491 62 109 Not 18 Kassa och bank Kassa 106 74 Bank 33 564 70 180 Totalt not 18 33 670 70 253 33
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Not 19 Ingående eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 307 192 274 983 Totalt not 19 307 192 274 983 Not 20 Eget kapital Rörelsekapital Omsättningstillgångar 128 222 132 457 Kortfristiga skulder -226 548-204 582 Anläggningskapital -98 326-72 125 Anläggningstillgångar 1 504 309 1 476 044 Långfristiga skulder och avsättningar -1 072 218-1 098 401 432 091 377 643 Totalt not 20 333 765 305 517 Not 21 Avsättning pensioner mm Avsättning pensioner 74 140 74 371 Löneskatt pensioner 17 783 18 043 Garantipension 124 5 Löneskatt garantipension 30 1 Totalt not 21 92 077 92 420 Not 22 Övriga avsättningar Övriga avsättningar 11 356 13 356 Avsättning deponi 45 161 45 300 Avsättning asfaltering 507 594 Totalt not 22 57 023 59 250 Totalt avsättningar 149 100 151 670 Not 23 Långfristiga skulder Internbankens upplåning: Avesta kommun 8 750 85 050 Gamla Byn AB 657 000 657 000 Avesta Industristad AB 187 000 207 000 Avesta VA och Avfall AB 47 250 42 250 920 000 900 000 34
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Internbankens skuld koncernkonto Avesta kommun 0 44 241 -Södra Dalarnas Räddntjförb 20 004 -Södra Dalarnas Samordnförb 3 138 -Gamla Byn 9 161 -Avesta Industristad 2 410 -Avesta VA och Avfall AB -14 214 -Koncernkonto Swedbank 30 649 0 44 241 Investeringsbidrag Investeringsbidrag 3 312 2 565 Ack upplösning investeringsbidrag -194-75 3 118 2 490 Totalt not 23 923 118 946 731 Not 24 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 12 751 8 168 Mervärdeskatt 1 152 1 182 Personalens källskatt och diverse avdrag 14 668 13 583 Övriga kortfristiga skulder 52 124 58 050 Semester- och övertidsskuld 55 878 54 025 Uppl löner timanst 4 521 4 145 Upplupen kostnad timbank 1 043 1 317 Interimsskulder 84 411 64 112 Totalt not 24 226 548 204 582 Not 25 Ansvars- och borgensförbindelser Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 600 800 Kommunala bolag 600 600 Övriga ansvarsförbindelser 14 500 15 000 Totalt not 25 15 700 16 400 Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. 35
Nothänvisningar NOTHÄNVISNINGAR Kommunen Benämning 201508 201408 Av esta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninv est i Sv erige AB:s samtliga nuv arande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-06-30 v ar medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingått likaly dande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninv est ekonomiska förening har ingåtts ett regressav tal som reglerar fördelningen av ansv aret mellan medlemskommunerna v id ett ev entuellt ianspråktagande av ov an nämnd borgensförbindelse. Enligt regressav talet ska ansv aret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektiv e medlemskommun lånat av Kommuninv est i Sv eerige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektiv e insatskapital i Kommuninv est ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Av esta kommuns ansv ar enligt ov an nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-06-30 uppgick Kommuninv est i Sv erige AB:s totala förpliktelser till 335 266 287 789 kronor och totala tillgångar till 324 392 727 836 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 616 181 337 kronor och andelen av de totala Not 25 Balanskrav - justerat resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 26 573 30 534 - av går realisationsv inster -15-506 - tillägg realisationsv inster enligt undantagsmöjlighet Justerat resultat 26 558 30 028 Balanskrav för år 2015 är uppfyllt. 36
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen som gäller från och med 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Eventuella avvikelser anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet. Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig får föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balansoch resultaträkning vilket innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen. Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras med andra bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Delårsrapporten följer årsredovisningens struktur. Graden av specificering är dock något lägre än i årsredovisningen och kassaflödesanalysen upprättas inte för den sammanställda redovisningen. Periodisering sker utifrån väsentlighet och snabbhet prioriteras före exakthet. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden. Eventuella investeringsbidrag har intäktsbokförts. Avskrivningar Avskrivningar beräknas planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningen påbörjas innevarande år då anläggningen anskaffats dock med en månads eftersläpning. För fastigheter och anläggningar görs avskrivning med 2 procent till 7 procent utifrån individuell bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Inventarier skrivs av med 10,20 eller 33 procent utifrån individuell bedömning om ekonomisk livslängd. Mark och konstföremål avskrivs inte. Komponentavskrivning tillämpas från och med 2015. Avskrivningarna i bolagen skiljer sig åt från dem i kommunen. Exploateringsmark Exploateringsmark har redovisats som anläggningstillgångar mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättning. Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser redovisas enligt den blandade modellen enligt god redovisningssed. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Individuella pensionsdelen redovisas som en kortfristig skuld eftersom regleringen sker i mars under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med 1997-12- 31 bokförs som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 92 procent. Särskild löneskatt 37
Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisas enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning som de som redovisas som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar tas upp till det belopp som bedöms bli betalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering räknas inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella. Dessa redovisas som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet då de uppkommer. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner bokförs löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret justeras i samband med årsskiftet. kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och delarna i internbanken elimineras. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande. Det avser bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i den så kallade timbanken. Skulden justeras i samband med årsbokslut. Avsättningar Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda enligt RKR 10.1. Skatteintäkter Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen för delårsperioden bokfört hela den definitiva slutavräkningen för 2014 och 8/12 delar av den preliminära slutavräkning för 2015. Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Sammanställd redovisning Kommunens sammanställda redovisning upprättas med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom. 38
Personalredovisning Personalrörigheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomfördes nyrekryteringar löpande under första halvåret på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis utredare och studentmedarbetare. Antalet pensionsavgångar Förvaltning 2015 2016 2017 2018 2019 2014-2018 Bildning 15 23 20 20 21 99 Kommunkansli 9 9 4 6 8 36 Miljö och Bygg 0 2 0 2 3 7 Omsorg 13 26 17 26 22 104 Summa 37 60 41 54 54 246 Rekrytering Under 2012 började den stora generationsväxlingen för Avesta kommun och under första halvåret 2015 fortsatte rekryteringsarbetet för att hitta nya medarbetare. Under årets första 6 månader har kommunen utannonserat 377 lediga tjänster varav 100 av dessa var sommarjobb. Inom vissa yrkesgrupper har svårigheten att rekrytera rätt kompetenser ökat och vi ser ytterligare svårigheter den kommande tiden då vi idag är många kommuner som konkurrerar om samma arbetskraft. Detta gäller bland annat inom lärar- och sjuksköterskeyrken. Arbetet kring rekrytering har i och med konkurrenssituationen förändrats lite och samarbetet med projekt från Avesta 2020 som arbetar med inflyttning och medflyttandeservice fortsätter. Syftet är att stärka Avesta kommun ytterligare som en attraktiv arbetsgivare. Ökningen av rekryteringar är fortsatt stor och kommer vara det under flera år framåt. Det här innebär stora möjligheter att få ett arbete inom kommunen. De flesta lediga befattningar har krav på högskoleutbildning. Antal medarbetare Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Arbetad tid För att få en uppfattning om hur mycket tid som läggs ner är det bättre att se på all arbetad tid inom kommunen. Den arbetade tiden omfattar all arbetad tid exklusive frånvaro och uttrycks i årsarbetare. Uppgifterna avser de första sju månaderna respektive år. Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat märkbart även under 2015. En förklaring till ökningen med arbetad tid motsvarande 44 heltidstjänster inom Bildningsförvaltningen är fler barn inom förskoleverksamheten samt utökning av förberedelseklasser inom grundskolan. Ökningen med arbetad tid motsvarande 32 heltidstjänster inom Omsorgen beror bland annat på det nya jouravtalet, ökad bemanning inom hemtjänsten med mera. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var som lägst under 2010, efter det har den sakta ökat något år för år. Det här är inget unikt för Avesta utan det är en trend i hela samhället att sjukfrånvaron ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron är uttryckt i procent För de sju första månaderna 2015 så har antalet anställda inom Avesta kommun ökat med 36 medarbetare jämfört med samma period 2014. 39