Demografisk rapport 2017:02 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2017 2026/50
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, 08-123 144 85, ulla.moberg@sll.se Lo Mildh, SCB, 010-479 61 65, lo.mildh@scb.se Alexandra Malm, SCB, 010-479 69 47, alexandra.malm@scb.se Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting/trf Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: 08-123 130 00 trf@sll.se www.rufs.se TRN 2015-0098
Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen vid Stockholms läns landsting sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. De distribueras elektroniskt inför landstingets budgetarbete flera gånger per år, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium under hösten. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas prognoser för de 26 kommunerna i länet och drygt 1 400 basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser och TRF:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas kontinuerligt allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2050 för att beräkna utvecklingen av äldre, för att kunna bedöma framtida behov och konsekvenser, och månadsprognoser per den 1/11 för skatte-, boksluts- och budgetändamål. Landstinget, kommunerna och övriga bidrar löpande med frågor vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring, utländsk bakgrund och barn, unga och hushåll. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i länet med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket utgör grunden för befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Befolkningsstatistiken baseras på de uppgifter om folkbokförda personer som Skatteverket lämnar till SCB. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande de som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket förbättras möjligheterna att analysera boende och prognostisera bostadshushåll. Samtidigt följs utvecklingen av den demografiska forskningen om hushållsbildning som undersöker hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är folkbokförd. Utgångspunkt för de regionala prognoserna är SCB:s nationella demografiska prognos och antaganden om fruktsamhet, mortalitet och in- och utvandring. Därefter kompletteras prognoserna med bland annat de inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och övrig regional demografisk information, samt den månadsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandringen till riket utgör en del av antagandet om invandringen till Stockholms län. Ny lagstiftning och Migrationsverkets prognoser som revideras flera gånger per år bidrar till att prognoserna är osäkra och behöver följas upp ofta. Uppföljning av migranternas flyttningar inom riket tillhör de områden som är under utveckling. Projektet att göra prognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TRF, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TRF och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s framskrivning av rikets befolkning... 7 1. Inledning... 8 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 10 Befolkningsutvecklingen i länet till 2026... 10 Befolkningsutvecklingen efter ålder och födelsegrupp... 12 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen... 18 Den naturliga befolkningsutvecklingen... 19 Migrationen och befolkningsutvecklingen... 25 Stockholms FA-region... 34 Befolkningsutvecklingen i länet till 2050... 36 Befolkningsutvecklingen i kommunerna i länet... 43 Bostadsbyten mellan länets kommuner... 49 Den demografiska försörjningskvoten... 51 3. Alternativa prognoser... 56 Alternativa antaganden för fruktsamhet... 56 Alternativa antaganden för invandring... 57 Alternativa antaganden för inrikes inflyttning... 60 Alternativ kommunprognos... 61 4. Prognosmetodik... 63 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län... 63 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå... 65 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå... 67 Utjämningar... 67 På kommunen skriven... 68 5. Validering av tidigare prognoser... 69 6. Rapporter om komponentanalyser och demografi... 76 Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar... 78 Tabellbilaga... 81 4
Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden 2016 2026 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 269 000 till 2 603 000 personer. Det innebär en ökning med 15 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning på 33 400 personer. Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten ökar Bortsett från år 2017 väntas födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten öka under prognosperioden. År 2016 stod födelsenettot för 36 procent och flyttningsnettot för 64 procent av folkökningen, om tio år beräknas födelsenettot svara för 59 procent och flyttningsnettot för 41 procent av ökningen. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar År 2016 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 3 330 personer. Under prognosperioden väntas överskottet öka till 4 850 personer år 2017 och därefter minska successivt till 1 580 personer 2026. Flyttningsnettot gentemot utlandet minskar Invandringen till länet uppgick 2016 till 36 800 personer och väntas avta både år 2017 och 2018. Därefter väntas den gå upp något åren 2019 2021 för att sedan avta igen. År 2026 beräknas invandringen bli 30 800 personer. Utvandringen väntas öka från och med 2018 och under resten av prognosperioden. På sikt blir det en minskning av det utrikes flyttningsnettot, från 20 600 personer år 2016 till 10 500 personer om tio år. Andelen utrikesfödda ökar År 2016 var 24 procent av länets befolkning födda utomlands. Andelen väntas öka till 27 procent år 2026, en ökning med 155 000 personer. Folkmängden 2016 och 2026 En jämförelse för länet mellan 2016 och det sista prognosåret 2026 visar att antalet nollåringar ökar från 29 600 till 34 600 antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från 147 000 till 171 000 antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från 273 000 till 307 000 antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från 92 600 till 124 000 antalet personer i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från 1,37 miljoner till 1,53 miljoner antalet äldre personer (65 år eller äldre) ökar från 359 000 till 436 000, varav antalet personer 80 år eller äldre ökar med 47 000. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 20 64 år, uppgick år 2016 till 0,66 och väntas öka till 0,70 år 2026. Både yngre och äldre väntas öka sin andel av befolkningen. 5
Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en bearbetad kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om bland annat födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det, till exempel personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar överoch undertäckning även när personer är folkbokförda i fel region inom Sverige, till exempel om en person flyttar till en annan kommun för att studera men står kvar som folkbokförd hos sina föräldrar. Personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring, som ska meddelas Skatteverket om den avses vara i minst 12 månader. Asylsökande ingår inte i RTB, utan folkbokförs först om de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som haft okänd hemvist under längre tid än två år. Skatteverket klassificerar dessa personers frånvaro som en utvandring. I dessa fall blir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som det kallas när personer avskrivs till följd av okänd hemvist. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets förlossningskliniker. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. År 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen. Under det första halvåret 2017 är motsvarande siffra 72 personer. Under 2014 och 2015 genomförde Skatteverket en annan större insats där personer som var folkbokförda i Sverige men enligt Migrationsverket saknade uppehållstillstånd utreddes. Av de 5 900 personer som granskades, avskrevs omkring 60 procent från folkbokföringen. För en överväldigande majoritet av dessa var utvandringslandet okänt. 6
SCB:s framskrivning av rikets befolkning Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsframskrivning för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes 2015. För mellanliggande år görs uppföljningar och revideringar av föregående års framskrivning. Resultaten av 2017 års framskrivning, som avser perioden 2017 2060, redovisas i ett statistiskt meddelande 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. I statistikdatabasen finns uppgifter för perioden 2017 2110. Framskrivningarna av den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med 2016 års framskrivning har fruktsamhetsantagandet de närmaste åren justerats ned för kvinnor födda i Sverige och övriga Norden och höjts något för kvinnor födda i länder med hög eller låg utvecklingsnivå. 2 Antaganden för övriga födelselandsgrupper är oförändrade. För dödligheten har endast startåret justerats jämfört med föregående framskrivning. De större förändringarna har gjorts i antagandet om migration. Migrationsverket publicerar verksamhets- och utgiftsprognoser fyra gånger per år. Mot bakgrund av deras prognos från februari 2017 bedöms antalet beviljade uppehållstillstånd bli lägre jämfört med situationen för ett år sedan. Regeringen har för avsikt att öka antalet kvotflyktingar och det har beaktats i befolkningsframskrivningen. I årets framskrivning framhålls att migrationen till stor del påverkas av politiska beslut i Sverige, andra länder och på EU-nivå. Nya regler såsom tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav vid anhöriginvandring och gränskontroller gör att både in- och utvandringen är särskilt svår att bedöma. Diagram 1. Riket Invandring 1980 2016 samt prognos 2017 2060 enligt riksprognoserna framtagna 2015, 2016 och 2017 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 2015 års riksprognos 40 000 2016 års riksprognos 20 000 2017 års riksprognos 0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 År 1 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 2 Utvecklingsnivån mäts med Human Development Index (HDI), ett mått som görs årligen av FN där hänsyn tas till bruttonationalinkomst (BNI), förväntad medellivslängd samt utbildningsnivå. 7
1. Inledning Denna rapports syfte är att redovisa prognosen för befolkningsutvecklingen i Stockholms län fram till 2026/2050 efter ålder och kön. Prognosen delar upp befolkningen efter tre födelsegrupper; Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för prognosen. I årets prognosarbete har tre områden uppmärksammats, som tillfört en högre osäkerhet kring de bedömningar som gjorts än i tidigare prognosarbeten. Dels är det senaste årets asylinvandring till riket och den nya lagstiftningen från mitten av 2016 som gäller i tre år, och där syftet är att under en begränsad tid anpassa det svenska regelverket till EU:s miniminivå. 3,4 Den andra osäkerheten är förändrade inrikes flyttströmmar; de senaste årens ökade utflyttning och det senaste årets förändrade inflyttning för olika födelsegrupper, där det skett en ökning av utrikesföddas flyttningar till länet. Den tredje osäkerheten är nedjusterade åldersspecifika fruktsamhetstal och en nedgång i antalet födda barn. Förändrade trender gör prognoser mer osäkra och i årets prognosarbete har dessa tre områden uppmärksammats som gjort det lite mer osäkert än tidigare. Det är vanskligt att avgöra om trender ska extrapoleras vid arbete med längre prognoshorisonter och det är viktigt att vara försiktig med att anta trendförändringar alltför snabbt. Innehållet i den här rapporten börjar med prognosresultatet i kapitel 2. För länets kommuner har prognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper. I kapitel 2 finns även en kort genomgång av Stockholms FA-region och ett avsnitt om den förlängda länsprognosen till 2050. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra och i synnerhet på lång sikt görs inga detaljerade beräkningar för mindre områden. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisont 2050. Detta för att påvisa osäkerheten som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida planerade bostadsbyggandet, har tagits fram för åren 2017 2026. Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 3. I kapitel 4 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen är kohort-komponentmetoden. I kapitel 5 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. I kapitlet redovisas även skillnaden mellan årets huvudprognos och förra årets prognos lite närmare och vilken betydelse skillnaderna får för resultatet. 3 https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/fakta-om-migration/migrationsverket---mitt-i-varlden- 2016/Nya-lagar-2016.html (Hämtat 2017-09-12). 4 https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/aktuella-fragor/begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i- Sverige.html (Hämtat 2017-08-31) 8
Studier av befolkningen och dess storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid kallas demografi. I rapportens sista kapitel (6) beskrivs begreppet demografi lite närmare. Kapitel 6 tar även upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet, dels som resultat av förfrågningar. I samband med prognosarbetet publiceras ett antal årliga eller intermittenta rapporter. När det gäller befolkningsprognosen 2017 2026/50 har förutom föreliggande rapport, Stockholms län Huvudrapport, prognoserna på kommunnivå sammanfattats i en bilaga, Kommunprognoser. Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder. Dessutom produceras Planområdesprognoser och demografiska områdesdata som redovisar aggregat av basområdesprognoser och demografisk information för länets bostadsområden. Rapporter om Fruktsamhet och mortalitet uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden tas fram årligen, i år med fokus på mortalitet och sociala faktorer, och i en utbyggd rapport om insamlingen av Kommunernas bostadsbyggnadsplaner Stockholms län redovisas avsnittet om planerat bostadsbyggande tillsammans med avsnittet om boende i nyproduktion, vilka tidigare ingått i denna huvudrapport, samt fakta om rapportering till olika register. Regressionsmodellen som tillämpas för beräkning av inflyttningen till länets kommuner är årligen föremål för översyn och utveckling. Både år 2014, 2015, 2016 och 2017 har ytterligare revideringar gjorts och de framtagna modellerna för i år redovisas i Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Under rådande osäkerheter kan vissa studier i framtiden komma att prioriteras, studier där fokus ligger på analys av migranter, utrikesföddas vidareflyttningar inom riket samt förändrade inrikes flyttströmmar till och från länet. I rapporten avrundas 1000-tal och högre enligt följande regler: 1 000-tal avrundas till 10-tal 10 000-tal avrundas till 100-tal 100 000-tal avrundas till 1 000-tal. Avrundningarna görs både för historiskt utfall och prognosen. 9
2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen, som är på länsnivå, sträcker sig till år 2026 och redovisas först i detta kapitel. Senare i kapitlet redovisas Stockholms funktionella analysregioner (FA-regioner) samt resultatet av en framskrivning av länsprognosen till år 2050. Därefter redovisas kommunprognoserna, vars prognoshorisont är år 2026, och kapitlet avslutas med ett avsnitt om den demografiska försörjningskvoten. Huvudprognosen delas upp efter tre födelsegrupper Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. De olika grupperna har olika demografiska mönster och det är därför intressant att analysera dem var och en för sig. På grund av för små befolkningsgrupper finns dock inte denna uppdelning på lägre regional nivå. Första prognosåret (2017) i länsprognosen och kommunprognoserna justeras efter månadsstatistiken till och med juni (halvårsstatistiken). Befolkningsutvecklingen i länet till 2026 År 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt 1 427 000 personer. Under perioden 1968 2016 ökade antalet invånare med 842 000 personer. Den 31 december 2016 hade länet en folkmängd på 2 269 000. Vid prognosperiodens slut, år 2026, väntas den uppgå till 2 603 000, vilket motsvarar en ökning med 15 procent jämfört med 2016. Diagram 2. Stockholms län Folkmängd 1968 2016 samt prognos 2017 2026 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 2013 2018 2023 År Av dem som 2016 bodde i Stockholms län var 55 procent Stockholmsfödda, medan 21 procent var utomlänsfödda och 24 procent utrikesfödda. År 2013 passerade antalet utrikesfödda antalet utomlänsfödda, och om tio år väntas utrikesfödda utgöra 27 procent av länets befolkning. Ökningen beror framför allt på det förväntade framtida invandringsöverskottet, men även på att det inrikes flyttningsnettot väntas bli positivt under prognosperioden. De Stockholmsföddas andel väntas minska till 54 procent av länets befolkning år 2026 och de utomlänsfödda väntas minska till 19 procent. 10
Diagram 3. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2001 2016 samt prognos 2017 2026 1 600 000 Födda i Stockholms län 1 400 000 Födda i övriga riket Födda i utlandet 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 År Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en föreställning som var mer sann för 50 år sedan än idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttningsöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer per decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, då inflyttningen minskade under den gröna vågen. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 5 Kommande decennium beräknas det totala inrikes flyttningsnettot bli 28 000. Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar 2016 2026 1 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Folkökning 37 621 37 503 33 812 34 019 35 041 35 319 33 949 32 935 31 734 30 688 29 155 Födda 29 457 28 681 31 780 32 401 33 177 33 763 34 299 34 740 34 722 34 788 34 591 Döda 15 913 16 017 15 769 15 906 16 065 16 239 16 437 16 664 16 919 17 198 17 499 Födelsenetto 13 544 12 664 16 011 16 495 17 112 17 524 17 862 18 075 17 803 17 591 17 092 Inrikes inflyttade 43 252 47 099 43 099 43 135 43 101 43 064 43 141 43 315 43 510 43 757 44 049 Inrikes utflyttade 39 927 42 252 39 282 39 548 39 863 40 248 40 706 41 176 41 628 42 056 42 474 Inrikes flyttningsnetto 3 325 4 847 3 817 3 587 3 237 2 816 2 436 2 139 1 882 1 701 1 575 Invandrade 36 758 35 337 32 104 32 357 33 408 34 021 33 023 32 373 31 953 31 539 30 849 Utvandrade 16 143 15 345 18 120 18 420 18 717 19 042 19 372 19 652 19 904 20 143 20 362 Utrikes flyttningsnetto 20 615 19 992 13 984 13 938 14 691 14 979 13 651 12 721 12 049 11 396 10 487 Totalt flyttningsnetto 23 940 24 840 17 801 17 525 17 929 17 795 16 086 14 860 13 931 13 097 12 063 1 För prognosåren 2017 2026 är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2016 ingår i folkökningen även en justeringspost med 137 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 5 Regionplanekontoret (2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 11
Befolkningsutvecklingen efter ålder och födelsegrupp Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av vård, skola och omsorg och det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Beräknandet av antalet barn i länet påverkas till stor del av det förväntade barnafödandet. et födda barn beräknas med hjälp av åldersspecifika fruktsamhetstal. I och med det påverkas antalet födda av fruktsamhetsnivåerna i olika åldrar men även av antalet kvinnor i de åldrar där barnafödandet är högt. För personer i åldrarna kring 20 35 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen eftersom få personer avlider i den här åldersgruppen. Som framgår av diagram 4 är flyttningar, både inrikes och utrikes, starkt koncentrerade till denna åldersgrupp. Eftersom många blir föräldrar i den här åldern medför detta relativt många flyttningar även hos de yngre barnen. I åldrarna runt 65 år märks en viss ökad utflyttning från länet, men när det gäller de äldsta är antalet flyttningar lågt och dödligheten är mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet dödsfall i de enskilda åldrarna. Diagram 4. Stockholms län Inflyttning (invandring och inrikes inflyttning) och utflyttning (utvandring och inrikes utflyttning) efter ålder 2016 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Inflyttare Utflyttare 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ År Om befolkningen delas in i femårsklasser förväntas antalet personer öka i samtliga åldersgrupper, utom i åldrarna 25 29 år och 70 74 år där antalet väntas minska något både för både kvinnor och män. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Det visar sig i att den största procentuella ökningen under prognosperioden förväntas i åldersgruppen 80 84 år, där personer som är födda i början och mitten av 1940-talet ingår i slutet av prognosperioden. et kvinnor i åldersgruppen förväntas öka med 77 procent och antalet män med 97 procent. Störst antalsmässig ökning under prognosperioden förväntas i åldersgruppen 35 39 år, för både kvinnor och män, med 18 900 respektive 20 500 personer. Ökningen beror främst på att personer födda i samband med babyboomen, som inträffade åren kring 1990, kommer upp i denna åldersgrupp vid prognosperiodens slut, men påverkas även av flyttningar. 12
I promemorian Flyttbenägna åldrar i Stockholms län; babyboomen 1990 och dess förändring genom inrikes flyttningar och invandring (SLL/TRF 2017) beskrivs befolkningsutvecklingen för de minsta och största kohorterna födda under 1990-talet närmare. Diagram 5. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2016 och 2026 Sett till enskilda åldrar förväntas den största minskningen mellan 2016 och 2026 för 26-åringarna och den största ökningen för 62-åringarna. Diagram 6. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2016 och 2026 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. 13
Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och ålder 2016 och 2026 samt folkökning i antal och procent Ålder 2016 2026 Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Procent 0 14 486 15 140 29 626 16 805 17 785 34 590 4 964 16,8 1-5 71 083 75 948 147 031 82 931 87 957 170 888 23 857 16,2 6-15 132 537 140 174 272 711 148 917 158 473 307 389 34 678 12,7 16-19 44 603 48 008 92 611 59 765 64 416 124 182 31 571 34,1 20-64 676 886 691 507 1 368 393 752 206 778 085 1 530 291 161 898 11,8 65-197 885 160 803 358 688 234 054 201 821 435 875 77 187 21,5 därav 16 11 357 12 187 23 544 15 269 16 352 31 621 8 077 34,3 65-79 143 571 128 473 272 044 156 650 145 531 302 181 30 137 11,1 80+ 54 314 32 330 86 644 77 404 56 290 133 693 47 049 54,3 Totalt 1 137 480 1 131 580 2 269 060 1 294 678 1 308 537 2 603 215 334 155 14,7 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar et barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med 28 800 personer mellan 2016 och 2026, vilket motsvarar en ökning med 16 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år (grundskoleåldern) förväntas öka med 34 700, eller 13 procent. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 9 740 eller 8 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 8 780 eller 11 procent. Störst procentuell ökning inom denna grupp väntas ungdomar i åldern 13 15 år svara för. Denna grupp beräknas öka med 22 procent, vilket motsvarar 16 200 personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn ännu inte är födda. Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldersgrupperna 0 5 år, 6 9 år, 10 12 år och 13 15 år 1980 2016 samt prognos 2017 2026 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Befolkningen i åldern 16 19 år (gymnasieskoleåldern) i länet beräknas öka med 31 600 personer mellan 2016 och 2026, vilket motsvarar en ökning med 34 procent. Mellan 2010 och 2015 minskade antalet i åldersgruppen under samtliga år, vilket främst berodde på att de stora ålderskullarna födda på tidigt 1990-tal ersattes av 14
betydligt mindre årskullar i slutet av 1990-talet. Vid det senaste årsskiftet, 31 december 2016, hade gruppen ökat igen, främst på grund av ett invandringsöverskott i åldersgruppen under året. Under prognosåren väntas ökningen av antalet 16 19-åringar framför allt bero på att antalet födda årligen har ökat under 2000-talet, samtidigt som ett invandringsöverskott väntas för den här åldersgruppen under prognosperioden. et 16-åringar väntas öka under hela prognosperioden, med 8 080 personer, eller 34 procent mellan 2016 och 2026. Totalt beräknas antalet 0-17-åringar öka med nästan 80 000 personer under kommande 10-årsperiod, eller 16 procent. Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldern 16 år och åldersgruppen 16 19 år 1980 2016 samt prognos 2017 2026 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 16-19 år 16 år 16-17 år 18-19 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern 20 64 år (arbetsför ålder) öka i länet med 161 900 personer eller 12 procent. et personer i åldersgruppen 20 39 år förväntas öka med 63 900 personer och motsvarande ökning i gruppen 40 64 år beräknas bli 98 000 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 10 respektive 14 procent för åldersgrupperna. Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldersgrupperna 20 39 år och 40 64 år 1980 2016 samt prognos 2017 2026 900 000 800 000 700 000 20-39 år 40-64 år 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År 15
Befolkningsutvecklingen för de äldre et 65 år eller äldre i länet beräknas öka med 77 200 personer mellan 2016 och 2026, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Åldersgruppen 65 79 år väntas öka med 30 100 personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med 47 000 personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 11 respektive 54 procent. Som nämnts tidigare väntas medellivslängden öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks nedgången i dödlighet ytterst lite i befolkningsprognosen. Diagram 10. Stockholms län Folkmängd i åldersgrupperna 65 79 år och 80 år eller äldre 1980 2016 samt prognos 2017 2026 350 000 65-79 år 300 000 80+ år 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Befolkningsutvecklingen för Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. År 2016 var 38 procent av de Stockholmsfödda yngre än 20 år. smässigt väntas denna grupp öka med 85 400 personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla Stockholmsfödda ökar till 39 procent. et Stockholmsfödda personer i arbetsför ålder 20 64 år beräknas öka med 40 900 personer mellan 2016 och 2026. Trots detta väntas andelen minska från dagens 50 procent till 47 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. et väntas under de kommande tio åren öka med 38 600 personer. Detta innebär att gruppens andel av alla Stockholmsfödda stiger från 12 till 13 procent. 16
Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för Stockholmsfödda 2016 och 2026 40 000 2016 35 000 2026 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Befolkningsutvecklingen för utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper. År 2016 var endast 4 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet i åldersgruppen öka med 4 300 personer. et personer i åldern 20 64 år, som 2016 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med 6 160 under samma period. Åldersgruppen 65 år eller äldre utgjorde 28 procent av de utomlänsfödda år 2016. Även denna grupp väntas öka, från 133 000 till 136 000. Sett till andelar ökar gruppen 20 år och yngre med en procentenhet, till 5 procent, medan gruppen 20 64-åringar minskar med en procentenhet, till 67 procent. Andelen 65 år eller äldre ligger kvar på en liknande nivå som tidigare. Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2016 och 2026 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2016 2026 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Befolkningsutvecklingen för utrikesfödda De utrikesfödda har, precis som de utomlänsfödda, en åldersstruktur med få unga. Gruppen 20 år och yngre beräknas öka med 5 330 personer de närmaste tio åren, men dess andel av samtliga utrikesfödda minskar ändå från 10 till 8 procent. Bland de 17
utrikesfödda finns en hög andel i åldern 20 64 år. Denna grupp väntas öka med 115 000 personer mellan 2016 och 2026, men gruppens andel stannar kvar på samma nivå som tidigare, 76 procent. Även antalet personer som är 65 år eller äldre väntas öka under prognosperioden, med 35 200 personer. Här ökar andelen från dagens 14 procent av de utrikesfödda till 16 procent vid prognosperiodens slut. Diagram 13. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2016 och 2026 18 000 16 000 2016 2026 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med 334 000 personer mellan åren 2016 och 2026. Under 2016 ökade folkmängden med 37 600 personer, vilket är 4 230 personer fler än föregående år. År 2017 och 2018 väntas ökningstaken avta för att sedan gå upp igen åren 2019 2021. Därefter avtar ökningstakten successivt och år 2026 förväntas en folkökning på 29 200 personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på födelsenettot (differensen mellan födda och döda), dels på flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttning). Bortsett från år 2017 väntas födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten öka under prognosperioden. År 2016 stod födelsenettot för 36 procent och flyttningsnettot för 64 procent av folkökningen, om tio år beräknas födelsenettot svara för 59 procent och flyttningsnettot för 41 procent av ökningen. Sett till den totala folkökningen under prognosperioden väntas hälften av ökningen förklaras av födelsenettot och hälften av flyttningsöverskottet. 18
Diagram 14. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling 1980 2016 samt prognos 2017 2026 50 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto 40 000 Födelsenetto Folkökning 30 000 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, då antalet döda ligger på en stabil nivå. Under prognosperioden väntas födelsenettot vara som lägst år 2017, 12 700 personer, och som högst år 2023, 18 100 personer. Diagram 15. Stockholms län Födda och döda 1980 2016 samt prognos 2017 2026 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Födda Döda Födelsenetto 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Döda et döda i Stockholms län har sedan 1980 varierat mellan strax under 15 000 och drygt 16 000 personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, bland annat på grund av att den stora gruppen födda på 1940-talet kommer upp i de äldre åldrarna. et döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna. Beräkningen av framtida dödlighet bygger på SCB:s framskrivning av rikets befolkning som antar en reducering av 19
dödsriskerna, vilket innebär en ökning av medellivslängden. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet för de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd. Studier visar att dödligheten i riket varierar med bakgrund och sociala faktorer. 6, 7 Detsamma gäller i länet, baserat på åren 2012 2016. Exempelvis hade utrikes födda kvinnor i åldersgruppen 20 64 år lägre dödlighet än kvinnor i samma åldersgrupp i Stockholms län totalt, medan utrikes födda män i åldersgruppen 65 89 år hade en högre dödlighet än män i samma åldersgrupp totalt i länet. Sociala faktorer som visat sig ha betydelse är utbildningsnivå och hushållstyp. Återstående medellivslängd från 30 års ålder i Stockholms län, för båda könen sammantaget, var högre för de med högre utbildningsnivå än de med lägre. Jämförelser av hushållstyp visar att det genomsnittliga antalet återstående år var högst för samboende och lägre för ensamstående och övriga hushåll. I nästan alla åldersgrupper var det en betydligt större skillnad i dödlighet för män än för kvinnor, vid en jämförelse mellan samboende och ensamstående. År 2016 fanns även tydliga skillnader i dödlighet mellan länen. Medellivslängden var högre i Stockholms län än i riket, till följd av lägre dödlighet för både kvinnor och män i nästan alla åldrar. 8 År 2016 låg medellivslängden 9 i Stockholms län på 81,2 år för män och 84,7 år för kvinnor. Sedan 1996 har männens medellivslängd ökat med 4,3 år och kvinnornas med 2,8 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2026 uppgå till 83,2 år för männen och 86,1 år för kvinnorna. Diagram 16. Stockholms län Medellivslängd efter kön 1996 2016 samt prognos 2017 2026 år 88 86 84 82 80 78 Kvinnor 76 Män 74 0 1996 2001 2006 2011 2016 2021 2026 År Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 10 har sedan 1996 ökat med 2,9 år för män och med 1,7 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2016 i genomsnitt leva 6 Statistiska centralbyrån (2016). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. 7 Statistiska centralbyrån (2010). Födda i Sverige ändå olika? 8 SLL/TRF (2017:05). Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016. 9 Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker per ålder vid årets slut över en ettårsperiod. Till exempel för år 2016 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år 2016. Metoden skiljer sig något mot beräkningarna till den officiella statistiken. 10 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är beräknad över en ettårsperiod. 20
ytterligare 19,3 år och en 65-årig kvinna 21,9 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ha ökat med ytterligare 1,7 år för män och 1,1 år för kvinnor. Diagram 17. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön 1996 2016 samt prognos 2017 2026 år 24 22 20 18 16 Kvinnor Män 140 1996 2001 2006 2011 2016 2021 2026 År Födda I Sverige har antalet födda varierat kraftigt över olika tidsperioder. År 1990 föddes 124 000 barn, medan antalet 1999 var 88 200 och 2016 föddes 117 000 barn. Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning, ekonomisk situation, familjepolitik och konjunkturer påverkar benägenheten att bilda familj. 11 För Sverige totalt är alltså antalet födda ännu inte uppe i nivån under 1990-talets början, men antalet födda i Stockholms län ligger däremot på en högre nivå idag än då. Åren 1990 1992 föddes runt 25 000 barn per år i Stockholms län. Därefter minskade antalet födda barn i Stockholms län fram till år 1997 då 20 600 barn föddes. Sedan dess har antalet födda ökat samtliga år utom 2011, 2014 och 2015. År 2016 föddes 29 500 barn i länet. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelsegrupp. Det innevarande året 2017 justeras efter månadsstatistiken till och med juni och den pekar på en nedgång i barnafödandet. Det beräknas födas 28 700 barn år 2017, vilket är en minskning med knappt 800 barn jämfört med 2016. De efterföljande prognosåren väntas antalet födda ligga på en högre nivå, mellan 31 800 och 33 800 åren 2018 2021 och över 34 000 samtliga år 2022 2026. Uppgången beror dels på invandring av kvinnor i barnafödande åldrar, dels på att de stora barnkullarna födda åren kring 1990 kommer upp i de åldrar där barnafödandet är som högst. Dessutom förväntas fruktsamheten öka för samtliga födelsegrupper under de närmaste åren. Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke att denna 11 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 21
prognos visar antalet barn födda av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller besökare som föder barn i Stockholms län ingår inte i prognosen. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. År 2016 var moderns medelålder vid första barnets födelse 30,7 år i länet mot 29,1 år i riket. Sett till alla barn som föds så var moderns medelålder 32,2 år i länet mot 30,9 år i riket. Om länets kvinnor i sin tur delas upp efter födelsegrupp så var medelåldern vid barns födelse för utrikesfödda 32,1 år och 31,6 år för Stockholmsfödda. För kvinnor födda utanför länet var medelåldern 33,4 år. Diagram 18. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp 2011 2016 Fruktsamhet 0,18 Födda i Stockholms län 0,16 Födda i övriga riket 0,14 Födda i utlandet 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00-14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54+ Ålder När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 12 Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ett tidigare inträde i högskolan under senare år kan dock tala för att ungdomar i framtiden kan komma att etablera sig tidigare, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 13 Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet, som beräknas med åldersspecifika sannolikheter att föda barn. Detta mått anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. På 1980-talet låg den summerade fruktsamheten 14 i Stockholms län på en lägre nivå än i riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess ligger fruktsamheten i länet och riket på ungefär samma nivå. 15 År 2010 var den summerade fruktsamheten i länet 1,99 barn per kvinna, en nivå som till och med är något högre än i början av 1990-talet, då fruktsamheten låg på 1,98 som högst. De senaste åren har den summerade fruktsamheten gått ned till en något lägre nivå. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland Stockholmsfödda kvinnor var 1,70 barn per kvinna år 2016. Motsvarande siffra bland kvinnor födda 12 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 13 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 14 Fruktsamhetsberäkningarna baseras på födelseårskohorter, det vill säga baserat på moderns ålder vid årets slut. 15 SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. 22
utanför länet var 1,84 och för utrikesfödda kvinnor 1,96. I samtliga födelsegrupper väntas fruktsamheten öka fram till 2023 för att därefter gå ned något i slutet av prognosperioden. År 2026 väntas den summerade fruktsamheten i Stockholm län vara 1,77 för Stockholmsfödda, 1,91 för utomlänsfödda och 2,04 för utrikesfödda. Diagram 19. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2006 2016 samt prognos 2017 2026 Summerad fruktsamhet 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 Födda i Stockholms län 1,25 Födda i övriga riket Födda i utlandet 1,00 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 År Av de knappt 27 000 barn som föddes år 2006 av mödrar folkbokförda i länet var 11 800 födda av en Stockholmsfödd moder, 8 120 av en utomlänsfödd moder och 7 020 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framför allt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat. Det var 2 950 fler år 2016 än 2006. Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 26 till 34 procent, vilket främst beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar för den födelsegruppen blivit fler. Diagram 20. Stockholms län födda 2006 2016 efter moderns födelsegrupp 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Modern född i Stockholms län 2 000 Modern född i övriga riket Modern född i utlandet 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Fruktsamheten bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier har visat att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Iran och Chile) har ett fruktsamhetsmönster som liknar de Sverigeföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har fruktsamheten legat högre men gruppen 23
har närmat sig Sverigefödda kvinnors mönster för barnafödande. Detsamma gäller kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak och Syrien). Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Eritrea) har haft en högre fruktsamhetsnivå än kvinnor födda i Sverige. Denna grupp har inte heller visat några tydliga tendenser till att närma sig de Sverigefödda kvinnornas fruktsamhetsmönster. 16 När det gäller Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. 17 Många kvinnors invandring är knuten till familjebildning eller återförening. Dessutom har utrikesfödda kvinnor fött färre barn före invandringen än inrikesfödda i samma ålder. Fruktsamheten hos utrikesfödda är därför högre de första åren efter invandring för att sedan avta successivt. 18 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TRF har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. Läs mer i rapporten Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer (SLL/TRF 2012:04). En växande grupp i länet såväl som i riket är personer födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Därmed ökar också antalet barn som har föräldrar som är födda i Sverige, vars föräldrar är födda utomlands. Perioden 2011 2016 hade 6 procent av barnen som föddes i länet inrikesfödda mödrar med utrikesfödda föräldrar. I början av 1980-talet var andelen knappt 3 procent. 19 I Stockholms län är den summerade fruktsamheten generellt sett lägre för kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar än för Stockholmsfödda och utomlänsfödda kvinnor totalt sett. Eftersom kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar ingår i de två övriga grupperna så är utvecklingen dock inte helt oberoende av varandra. I takt med att gruppens relativa storlek har ökat har den fått en större påverkan på Sverigeföddas totala fruktsamhet. Under den senaste 6-årsperioden har fruktsamheten minskat flertalet år i samtliga födelsegrupper. År 2016 var den summerade fruktsamheten lägre i alla födelsegrupper än den var år 2011. I årets prognos har ingen hänsyn tagits till kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Men skillnaden i fruktsamhet mellan denna födelsegrupp och de tre övriga antyder att det eventuellt skulle ge bättre skattningar om det implementeras i prognosarbetet. 16 Statistiska centralbyrån (2014). Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring. 17 SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. 18 SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. 19 SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. 24
Tabell 3. Stockholms län Fruktsamhetens utveckling efter moderns födelsegrupp Födelsegrupp År kvinnor i barnafödande åldrar 1 Andel kvinnor i barnafödande åldrar, procent 3 födda barn Summerad fruktsamhet Kvinnor födda i Stockholm 2011 293 748 50 12 029 1,81 2012 295 246 50 12 045 1,81 2013 296 885 49 12 212 1,81 2014 298 933 49 11 983 1,75 2015 301 139 49 12 055 1,73 2016 303 420 48 12 004 1,70 Kvinnor födda utanför 2011 137 567 23 8 006 1,96 Stockholm, i Sverige 2012 138 697 23 8 023 1,96 2013 139 475 23 8 203 2,01 2014 140 145 23 7 949 1,94 2015 140 572 23 7 704 1,90 2016 140 332 22 7 489 1,84 Kvinnor födda utanför Sverige 2011 155 329 26 8 615 2,03 2012 161 005 27 8 864 2,00 2013 166 250 28 9 198 2,01 2014 171 458 28 9 564 2,01 2015 176 396 29 9 622 1,98 2016 183 091 29 9 964 1,96 Kvinnor födda i Sverige med 2011 40 375 7 1 665 1,70 två utrikesfödda föräldrar 2 2012 41 843 7 1 785 1,74 2013 43 356 7 1 837 1,70 2014 44 848 7 1 855 1,65 2015 46 263 7 2 034 1,73 2016 47 710 8 1 984 1,63 1 Barnafödande åldrar definieras i den här tabellen som kvinnor mellan 14 54 år. Avser befolkningen 31 december respektive år. 2 De tre översta grupperna summerar upp till totalnivåerna för länet men den här gruppen överlappar med individer från de två översta grupperna och kan därför inte summeras med dessa. 3 Andel kvinnor i barnafödande åldrar i födelsegruppen i förhållande till totalt antal kvinnor i barnafödande åldrar Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration och emigration. Under 1980- och 1990-talet varierade det vilket av det inrikes flyttningsnettot och det utrikes flyttningsnettot som var högst. Under hela 2000-talet har det utrikes flyttningsnettot varit högre och på så sätt bidragit till befolkningstillväxten i Stockholms län i större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunktur än under lågkonjunktur. 20 20 SOU 2007:35, Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008. 25
Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på 4 800 personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då 11 500 fler personer flyttade in till än ut från länet. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på in- och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse är till exempel påverkan av konjunktur, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Den inrikes inflyttningen väntas öka med 3 850 personer mellan 2016 och 2017. Under 2017 förväntas 47 100 personer flytta in till Stockholms län från övriga Sverige. Åren 2018 2026 förväntas inflyttningen ligga på en lägre nivå igen, mellan 43 100 och strax över 44 000 personer per år. Även den inrikes utflyttningen väntas gå upp år 2017 jämfört med 2016. Den inrikes utflyttningen förväntas sedan bli lägre under 2018 än under 2016 för att därefter öka under den resterande prognosperioden. År 2026 antas den inrikes utflyttningen vara 42 500 personer. År 2016 var flyttningsnettot 3 330 personer. Förutom en uppgång år 2017 antas flyttningsöverskottet avta under prognosperioden. Det beror på att inflyttningen under de här åren ligger på en jämn nivå medan utflyttningen väntas öka till följd av en ökande befolkning. Vid prognosperiodens slut väntas flyttningsnettot vara 1 580 personer. Diagram 21. Stockholms län Inrikes omflyttning 1980 2016 samt prognos 2017 2026 50 000 40 000 30 000 Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År Den Stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver att uppvisa ett flyttningsunderskott gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där barnen är födda i länet och föräldrarna utanför länet, flyttar från länet till övriga Sverige. För utomlänsfödda är flyttningsnettot positivt. Överskottet har sjunkit något de senaste åren och väntas fortsätta sjunka även 2017. Därefter stabiliseras flyttningsnettot på en något högre nivå, mellan 7 000 och strax över 8 000. Utrikesföddas flyttningsöverskott ökade kraftigt år 2016 och väntas göra det även 2017. Därefter förväntas flyttningsnettot gå ned till en lägre nivå igen, dock förväntas flyttningsnettot under hela prognosperioden bli högre än det var åren innan 2016. 26
Tabell 4. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp 2016 2026 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Inrikes inflyttning Totalt 43 252 47 099 43 099 43 135 43 101 43 064 43 141 43 315 43 510 43 757 44 049 Födda i Sthlms län 9 283 9 827 9 104 8 940 8 775 8 631 8 481 8 420 8 396 8 406 8 443 Födda i övr. riket 20 661 20 038 21 439 21 201 20 915 20 624 20 652 20 438 20 286 20 210 20 204 Födda utomlands 13 308 17 233 12 556 12 994 13 411 13 809 14 008 14 457 14 828 15 142 15 402 Inrikes utflyttning Totalt 39 927 42 252 39 282 39 548 39 863 40 248 40 706 41 176 41 628 42 056 42 474 Födda i Sthlms län 16 657 17 549 16 415 16 488 16 623 16 822 17 088 17 380 17 676 17 958 18 235 Födda i övr. riket 14 131 14 120 13 315 13 308 13 285 13 245 13 213 13 211 13 206 13 200 13 207 Födda utomlands 9 139 10 583 9 553 9 753 9 956 10 181 10 404 10 586 10 747 10 898 11 033 Inrikes flyttningsnetto Totalt 3 325 4 847 3 817 3 587 3 237 2 816 2 436 2 139 1 882 1 701 1 575 Födda i Sthlms län -7 374-7 722-7 311-7 547-7 848-8 191-8 607-8 960-9 280-9 552-9 792 Födda i övr. riket 6 530 5 918 8 124 7 893 7 630 7 379 7 439 7 227 7 080 7 010 6 998 Födda utomlands 4 169 6 651 3 004 3 241 3 455 3 628 3 604 3 871 4 081 4 244 4 369 Under 2016 flyttade ca 43 300 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till knappt hälften, 48 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 21 procent och utrikesfödda för 31 procent. År 2026 förväntas 44 000 personer flytta in 19 procent Stockholmsfödda, 46 procent födda i övriga Sverige och 35 procent utrikesfödda. Andelen utrikesfödda väntas öka på grund av att antalet utrikesfödda i riket antas öka i en högre takt än de två andra födelsegrupperna. Det resulterar i en relativt sett större ökning av inflyttningsunderlaget, det vill säga antalet personer som kan flytta in till länet från övriga riket. Åldersfördelningen för inflyttare i de olika födelsegrupperna framgår av diagram 22. Diagram 22. Stockholms län Inrikes inflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2006, 2016 och 2026 2 000 1 500 1 000 500 Stockholmsfödda 2006 Stockholmsfödda 2016 Stockholmsfödda 2026 Utomlänsfödda 2006 Utomlänsfödda 2016 Utomlänsfödda 2026 Utrikesfödda 2006 Utrikesfödda 2016 Utrikesfödda 2026 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder År 2016 flyttade 39 900 personer ut från länet till övriga Sverige. Utflyttningen bestod till 42 procent av Stockholmsfödda. Personer som är födda i övriga riket stod för 35 procent av flyttningarna och utrikesfödda för 23 procent. År 2026 förväntas 42 500 27
personer flytta ut 43 procent Stockholmsfödda, 31 procent födda i övriga Sverige och 26 procent utrikesfödda. Ökningen av andelen utrikesfödda bland utflyttarna har samma orsak som för inflyttarna. Andelen utrikesfödda väntas öka i länet vilket resulterar i att en större andel av utflyttningarna görs av utrikesfödda personer. Åldersfördelningen för utflyttare i de olika födelsegrupperna framgår av diagram 23. Diagram 23. Stockholms län Inrikes utflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2006, 2016 och 2026 1 500 1 000 500 Stockholmsfödda 2006 Stockholmsfödda 2016 Stockholmsfödda 2026 Utomlänsfödda 2006 Utomlänsfödda 2016 Utomlänsfödda 2026 Utrikesfödda 2006 Utrikesfödda 2016 Utrikesfödda 2026 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder I diagram 22 och 23 framgår det att åldersfördelningen skiljer sig mellan de som flyttar in till Stockholms län och de som flyttar ut, vilket resulterar i ett flyttningsöverskott i vissa åldersklasser och ett flyttningsunderskott i andra. Flyttningar sker i stor utsträckning i åldrarna 20 29 år. År 2016 var flyttningsnettot i Stockholms län positivt för den här åldersgruppen, 6 550 personer. För personer i åldrarna 30 54 år var flyttningsnettot negativt år 2016, 700 personer fler flyttade ut från länet än in. I den här åldersgruppen bildar många familj och flest flyttningar sker innan det yngsta barnet har börjat grundskolan. 21 Det finns även en tendens till ökad omflyttning åren före och efter pensionsåldern. Detta benämns ibland som pensionspuckeln (retirement peak). Studier har satt ökningen i relation till att barnen har blivit vuxna och har eller är på väg att flytta hemifrån vilket frigör både pengar och tid två viktiga faktorer för att flytta till den plats man önskar bo på. 22 I Stockholm län finns kommuner med olika karaktär, vilket gör att boendepreferenser i många fall kan tillgodoses genom en flyttning inom länet. Detta beskrivs närmare i avsnittet Flyttningar mellan kommunerna i arbetsföra åldrar och pensionsåldrar. Det kan också innebära en flyttning från ett län till ett annat. I Stockholms län syns en högre utflyttning i de här åldrarna, däremot ingen ökad inflyttning. År 2016 hade Stockholm län ett flyttningsunderskott på 1 170 personer gentemot övriga landet för åldersgruppen 55 år och äldre. En tidigare studie av den här gruppen, Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregion (SLL/TRF 2012:2) visade högre benägenhet att lämna länet för män än för kvinnor, samt för såväl höginkomsttagare som socialbidragstagare. Civilstånd visade sig också ha betydelse, då skilda lämnade länet i högre utsträckning än 21 SLL/TRF (2016:06). Barnhushållens flyttningar och flytt från föräldrahemmet för unga vuxna. 22 SLL/TRF (2011:02). Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen. 28
andra. Många liknande egenskaper kunde ses hos de i samma åldersgrupp som flyttade in till länet, vilket tyder på att vissa egenskaper ökar flyttbenägenheten generellt sett. Ålderskohorternas storlek spelar stor roll för antalet som flyttar, dock beror även antalet som flyttar på benägenheten att flytta i olika åldrar. Genom att titta på in- och utflyttningsrisker kan benägenheten att flytta in eller ut från länet jämföras över tid. Flyttningsrisker beräknas genom att sätta antalet flyttningar i relation till folkmängdens storlek. Inflyttningsrisker visar sannolikheten för att en person boende i ett annat län i Sverige flyttar till Stockholms län och utflyttningsrisker visar sannolikheten för att en person boende i Stockholms län flyttar till övriga Sverige. Inflyttningsriskerna är särskilt höga för 25-åringar och åren runtomkring. Utflyttningsriskerna i länet är högst i åldern 20 23 år, och är alltså koncentrerade till något lägre åldrar än vad inflyttningen är. In- och utflyttningsriskerna är som lägst i 80 90-årsåldern. För de allra högsta åldrarna är antalet flyttningar lågt och riskerna påverkas starkt av enstaka, slumpmässiga händelser. För barn i förskoleåldern är riskerna högre än för barn i skolåldern, både vad gäller in- och utflyttningen. Utflyttningsriskerna är något förhöjda åren kring pensionsåldern. Detta gäller dock inte för inflyttningen. Utrikes omflyttning Invandringen till och även utvandringen från Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. Även arbetskraftsinvandring står för en betydande del och beror på arbetsmarknad och konjunktur. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. När den utrikes omflyttningen skattas i riksprognosen görs detaljerade antaganden för de närmaste åren som därefter går över i en mer långsiktig trend. Eftersom migrationen kan variera kraftigt från år till år ska de långsiktiga antagandena ses som genomsnittliga värden. Antaganden om den framtida migrationen är osäkra. Nya regler såsom tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav vid anhöriginvandring och gränskontroller gör att både invandringen och utvandringen är extra svår att prognostisera. 23 Under 2016 invandrade 163 000 personer till Sverige. Det är den högsta siffran någonsin och hänger samman med den stora flyktingströmmen hösten 2015 och våren 2016. Många av dem som beviljats uppehållstillstånd och därmed räknas som invandrade fick sitt besked under 2016. Sedan restriktiva åtgärder införts på både nationell nivå och inom EU har antalet asylsökande legat på en lägre nivå. År 2016 sökte 29 000 personer asyl och enligt Migrationsverkets bedömning i juli 2017 väntas antalet asylsökande uppgå till cirka 28 000 personer under året. Migrationsverket bedömer att överenskommelsen mellan Turkiet och EU är särskilt betydande och att den sannolikt kommer att hålla. Om så inte blir fallet finns ett beredsskapsscenario på 38 000 asylsökande till Sverige år 2017. Asylärenden från tidigare år beräknas till stor del avgöras under 2017 men även in på 2018. Mot slutet av 2018 beräknas väntetiderna för både asyl- och tillståndsärenden ligga på lägre nivåer. 24 Efter att ha ökat under de senaste åren minskade utvandringen under 2016, och totalt utvandrade 45 900 personer. Det senaste decenniet har in- och utvandringen till Sverige varit högre än under någon annan tioårsperiod. Arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, familjeanknytning, återinvandring och återutvandring har alla 23 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 24 Migrationsverket (2017). Verksamhets- och utgiftsprognos Juli 2017. 29
tillsammans legat till grund för de senaste årens höga tal. Tidigare har endast ett skäl i taget legat till grund för det som dominerat in- och utvandringen. 25 Av dem som invandrade till Sverige under 2016 bosatte sig 23 procent i Stockholms län. Det kan jämföras med länets andel av Sveriges totala folkmängd som också var 23 procent. et invandrade till länet uppgick till 36 800 personer, vilket var 4 procent fler än under 2015. Av dem som invandrade till länet under 2016 var 89 procent utrikesfödda, 7 procent återvändande Stockholmsfödda och 4 procent födda i Sverige men utanför länet. Den största enskilda grupp som invandrat till Sverige har under majoriteten av tidigare år varit personer födda i Sverige, det vill säga återinvandrare. Från och med 2014 har dock Syrien varit det vanligaste födelselandet. För Stockholms län var Sverigefödda den största invandrargruppen år 2016. Andra stora grupper som kommit till länet både 2016 och under de senaste åren är födda i Syrien, Polen och Indien. Tabell 5. Stockholms län Invandrade efter födelseland 2007 2016 1 Födelseland 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sverige 3 701 4 030 4 059 4 388 4 279 4 338 4 604 4 386 4 251 4 158 Syrien 222 254 357 498 725 1 437 2 540 2 881 2 891 3 436 Polen 3 325 2 873 2 013 1 883 2 003 2 089 2 058 2 304 2 542 2 264 Indien 523 622 600 727 855 1 032 1 329 1 545 1 768 1 867 Finland 1 000 953 938 942 955 919 898 1 056 1 157 1 277 Kina 926 923 1 188 1 166 1 300 1 052 928 1 133 1 086 1 023 Irak 4 005 2 662 2 230 1 666 1 629 1 170 818 817 891 1 007 Storbritannien och Nordirland 611 590 574 600 697 722 708 876 757 826 Tyskland 779 795 718 624 716 728 706 701 749 791 Eritrea 347 378 429 314 317 379 267 501 627 763 1 De tio vanligaste länderna för år 2016 har tagits med i tabellen. För personer med utomnordiskt medborgarskap registrerades tidigare orsaken till invandringen till Sverige, grund för bosättning (GFB) 26, men från och med maj 2014 är det endast personer med medborgarskap i länder utanför EU/ESS som får en GFB-kod. Undantagsvis kan EU/ESS-medborgare fortfarande förekomma i gruppen men merparten har ett okänt skäl till invandringen. År 2016 var det vanligaste skälet till grund för bosättning i Sverige flyktingskäl/ skyddsbehov/humanitära skäl följt av familjeband. Det skiljer sig från Stockholms län. Där var, förutom okänt skäl, det vanligaste skälet familjeband, följt av flyktinginvandring. Arbete var ett vanligare skäl bland invandrade till länet än till riket, 13 mot 6 procent. 25 Statistiska centralbyrån (2013). Flera skäl till invandring idag. 26 Grund för bosättning hämtas av SCB från Migrationsverket. Uppgift om medborgarskap hämtas dock från Skatteverket, vilket kan innebära att personer fått beslut fattat på annat medborgarskap än det som hämtas från folkbokföringen. 30
Diagram 24. Stockholms län och riket Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning (GFB) 2016 Okänt skäl Annat skäl Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl Familjeband Arbete Studerande Riket Stockholms län 0% 10% 20% 30% 40% 50% EU-medborgare behöver från och med 1 maj 2014 inte längre registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket. Om en EU-medborgare ändå har ett skäl registrerat så redovisas det under det skälet i diagrammet. Invandringen till länet väntas minska från 36 800 personer år 2016 till 35 300 personer år 2017 och 32 100 personer år 2018. Därefter förväntas invandringen gå upp något åren 2019 2021, bland annat på grund av att anhöriginvandringen till riket väntas ligga på relativt höga nivåer under de åren och det antas gälla även Stockholms län. Sedan väntas invandringen avta igen och år 2026 beräknas den bli 30 800 personer. Nedgången baseras på en förmodad nedgång i invandringen till Sverige. 27 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 28, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har historisk utveckling och riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund. År 2016 utvandrade 16 100 personer från länet, vilket var det lägsta antalet sedan 2011. Även under 2017 väntas antalet utvandrade bli lågt, 15 300 personer, därefter förväntas antalet utvandrade öka igen. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att de generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att utvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB 29 framgår att benägenheten att utvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt eller medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare utvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. År 2026 väntas utvandringen från länet uppgå till 20 400 personer. Bland dem som utvandrar år 2026 beräknas 71 procent vara utrikesfödda, 22 procent Stockholmsfödda och 7 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka beräknas det utrikes flyttningsnettot minska 27 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 28 I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Delegationen för Migrationsstudier, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Finansdepartementet och Statistisk Sentralbyrå (SSB). 29 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 31
på sikt. Om tio år beräknas nettot uppgå till 10 500 mot 20 600 personer år 2016, vilket innebär en minskning med 49 procent fram till år 2026. Tabell 6. Stockholms län Utrikes omflyttning 2016 2026 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Invandring Totalt 36 758 35 337 32 104 32 357 33 408 34 021 33 023 32 373 31 953 31 539 30 849 Födda i Sthlms län 2 524 2 292 2 522 2 551 2 576 2 597 2 768 2 792 2 820 2 847 2 874 Födda i övr. riket 1 634 1 855 1 576 1 595 1 610 1 623 1 730 1 745 1 762 1 780 1 796 Födda utomlands 32 600 31 190 28 007 28 211 29 222 29 801 28 525 27 836 27 371 26 912 26 179 Utvandring Totalt 16 143 15 345 18 120 18 420 18 717 19 042 19 372 19 652 19 904 20 143 20 362 Födda i Sthlms län 3 914 3 724 4 148 4 186 4 226 4 268 4 308 4 351 4 392 4 437 4 482 Födda i övr. riket 1 498 1 384 1 499 1 505 1 509 1 513 1 515 1 516 1 516 1 517 1 519 Födda utomlands 10 731 10 236 12 473 12 728 12 982 13 261 13 550 13 785 13 996 14 189 14 361 Utrikes flyttningsnetto Totalt 20 615 19 992 13 984 13 938 14 691 14 979 13 651 12 721 12 049 11 396 10 487 Födda i Sthlms län -1 390-1 432-1 627-1 635-1 650-1 671-1 540-1 559-1 573-1 590-1 608 Födda i övr. riket 136 470 78 90 101 111 216 230 247 262 278 Födda utomlands 21 869 20 954 15 533 15 483 16 240 16 540 14 975 14 050 13 375 12 723 11 818 Diagram 25. Stockholms län Utrikes omflyttning 1980 2016 samt prognos 2017 2026 40 000 Invandring 35 000 Utvandring 30 000 Utrikes flyttningsnetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 År I samband med pension kan en flytt utomlands vara lockande. Faktorer som attraherar kan vara varmare klimat, lägre skatter, förmåner och i vissa länder lägre boende- och levnadskostnader, som gör att pensionen räcker längre. Inom EU har sedan länge flyttningar gått söderut mot Medelhavet, där speciellt de talrika fyrtiotalisterna från de folkrika länderna Tyskland och Storbritannien märkts av. Inom EU/Eurostat har man konstaterat att allt fler folkbokför sig taktiskt. Forskningsstudier har visat att man på olika sätt vill få tillgång till förmåner respektive undvika kostnader genom att folkbokföra respektive inte folkbokföra sig i inflyttningslandet. 30 30 http://ec.europa.eu/eurostat, https://www.espon.eu/ 32
Bland de Stockholmsfödda i länet syns att utrikes flyttningsnettot är negativt i de tre yngsta äldre åldersgrupperna, det är fler som flyttar från landet än som återvänder från boende utomlands. I de äldre åldrarna ligger nettot kring noll. Även bland de utomlänsfödda i länet flyttar fler utomlands än som invandrar i åldersgrupperna runt pensionering, 60 64 samt 65 69 år. Bland de äldre utomlänsfödda, åldersgrupperna 70 74, 75 79 samt 80 84 år, är det fler som invandrar till länet än som utvandrar. Bland de utrikesfödda är strömmarna större och ett motsatt mönster syns i nästan alla åldersgrupper, fler flyttar hit än som lämnar landet och länet. I de två äldsta åldrarsgrupperna är mönstret det omvända, fler flyttar utomlands än som invandrar. 31 Att mönstret skiljer sig mellan de olika födelsegrupperna kan bero på att anledningen till in- respektive utvandring skiljer sig. Anledning till invandring för en utrikesfödd kan vara flykt från hemland eller flytt till redan invandrade släktingar. Medan en invandring för en Sverigefödd, som ju också är en återinvandring, innebär en flytt tillbaka till hemlandet. Att en utrikesfödd utvandrar kan i större utsträckning tänkas vara flytt tillbaka till hemlandet än en längtan efter varmare klimat. 31 Denna siffra innefattar även utvandringar till OB respektive okänt. Skatteverket följer regelbundet upp personer vars bosättning har varit okänd (utan känt hemvist) under minst ca 30 månader. Om dessa personer inte längre anses vistas i landet blir de avregistrerade som utvandrade till "OB" (obefintlig). Även utvandringar till "okänt" kan vara avregistreringar genomförda av Skatteverket på grund av misstanke om att personen ej längre vistas i Sverige. Inom gruppen utvandring till "okänt" ryms dock även de personer som emigrerar utan att uppge till vilket land de flyttar. De som registreras som utvandrade till OB eller okänt är ofta utrikesfödda. 33
Diagram 26. Stockholms län In- respektive utvandring efter födelsegrupp och ålder 2016 Ålder Stockholmsfödda 95+ 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 0 100 200 300 400 500 600 700 Ålder Utomlänsfödda 95+ 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 0 100 200 300 400 500 600 700 Ålder Utrikesfödda 95+ 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 0 100 200 300 400 500 600 700 Invandring Utvandring Stockholms FA-region Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och definintionsmässigt byter man bostad när man flyttar/ändrar folkbokföring inom länet och betraktas inte som pendlare mellan olika kommuner inom länet. Det finns också flera kommuner utanför länet för vilka pendlingsmöjligheterna kan anses vara bra. För att täcka in 34
denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner). Tillväxtanalys beskrivning av en FA-region är: En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. I Stockholms FA-region ingår, förutom alla kommuner inom länet, även kommunerna Håbo, Knivsta, Heby, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar, Gnesta, Flen, Strängnäs och Trosa, dvs. totalt 37 kommuner. Vid FA15-revideringen, som baserades på en prognos över pendlingsmönstren på tio års sikt, minskade antalet FA-regioner i Sverige till 60 från tidigare 72. 32 År 2016 hade Stockholms FA-region 19 procent större befolkning och 22 procent fler bostadsbytare än länet. Givetvis kan det påverka prognoserna att bostads- och arbetsmarknaden är större än länsgränsen, som härstammar från 1968 då Stockholms stad införlivades i länet och sedan dess har även flera andra förändringar av kommunindelningen gjorts. Prognosen som baseras på den folkbokförda befolkningen syftar till att ligga till grund för ekonomisk planering, men den administrativa länsgränsen kan ha stor betydelse även om den inte syns och märks geografiskt och fysiskt. Diagram 27. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto 2011 2016 Bostadsbytare (FA) Flyttningsnetto (FA) Inrikes utflytt (FA) Inrikes inflytt (FA) Bostadsbytare (länet) Flyttningsnetto (länet) Inrikes utflytt (länet) Inrikes inflytt (länet) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 Bostadsbytare avser flyttningar inom länet respektive inom FA-regionen. Notera att Stockholms län utgör en stor del av FA-regionen. För tre år sedan gjordes en rapport för att analysera in- och utflyttningsfält till och från Stockholmsregionen baserad på EquiPop-metoden med koordinatsatta individer. 33 I tabellen nedan visas in- och utflyttning mellan de administrativa regioner som Sveriges län utgör och de elva övriga kommunerna som idag ingår i Stockholms FA-region. Det positiva flyttningsnettot för Stockholms län är störst mot Västra Götalands och Västernorrlands län, medan största underskotten är mot Södermanlands och Uppsala län. Flyttningsnettot för länet mot kommunerna Uppsala och Flen är positivt, medan nettot mot de övriga kommunerna inom FA-regionen utanför Stockholms län är negativt. 32 http://www.tillvaxtanalys.se. 33 SLL/TRF (2014:08). Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. 35
Tabell 7. Stockholms län Inrikes omflyttning mellan länet och övriga län i Sverige samt kommunerna i Stockholms FA-region utanför länet 2016 Län/ Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttningsnetto FA-kommun till Stockholms län från från Stockholms län till för Stockholms län Uppsala 5 350 6 341-991 Södermanland 3 595 4 148-553 Östergötland 3 182 2 613 569 Jönköping 1 348 1 063 285 Kronoberg 738 553 185 Kalmar 1 278 1 145 133 Gotland 747 929-182 Blekinge 612 463 149 Skåne 4 883 4 793 90 Halland 830 723 107 Västra Götaland 5 227 4 355 872 Värmland 1 462 1 020 442 Örebro 2 208 1 668 540 Västmanland 2 002 1 814 188 Dalarna 1 806 1 870-64 Gävleborg 2 241 1 768 473 Västernorrland 1 872 1 240 632 Jämtland 880 926-46 Västerbotten 1 606 1 448 158 Norrbotten 1 385 1 047 338 Håbo 520 941-421 Knivsta 295 463-168 Heby 77 120-43 Tierp 160 184-24 Uppsala 3 704 3 562 142 Enköping 412 772-360 Östhammar 131 237-106 Gnesta 302 405-103 Flen 363 293 70 Strängnäs 613 852-239 Trosa 284 568-284 Befolkningsutvecklingen i länet till 2050 Förutom länsprognosen till år 2026 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år 2050. Länsprognosen till 2026 och den förlängda prognosen till 2050 följer varandra under de år som är gemensamma. Länsprognos 2050 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket. 34 Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram, dessa redovisas i kapitlet Alternativa prognoser (kapitel 3). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder. Från 2012 har långsiktiga prognoser till år 2045 tagits fram, och från och med 2015 görs prognoser fram till år 2050. Detta ger möjligheter att studera bland annat livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en längre prognos. Stockholms län har sedan mitten av 1990-talet haft en hög 34 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 36
inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Idag består den stora puckeln av inrikes inflyttade och invandrade av personer i 30 40-årsåldern, vilka om 25-35 år ger ett stort antal äldre om de stannar i länet. Många flyttar, som tidigare nämnts, från länet i samband med att de får barn. Även om de inflyttade föder många barn finns sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet ett ras i fruktsamheten som snart ger en lägre inflyttarpopulation. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna, barnbarnen 90-talisterna och raset i fruktsamhet. Liknande resonemang kan föras kring den internationella migrationen. Babyboomen från andra världskriget och deras barn, 60-talisterna, syns i många länders åldersstrukturer och ger upphov till åtskilliga äldre. Eftersom kvinnorna i länderna i framför allt EU och övriga Europa dessutom har låg fruktsamhet, år 2015 exempelvis 1,23 i Portugal, 1,25 i Bosnien och Hercegovina och 1,30 i Grekland, innebär detta att befolkningen i många länder inte ersätter sig själv, det vill säga har ett födelseunderskott. 35 Enligt vissa beräkningar 36 kommer då så småningom migrationen att minska när födelsetalen sjunker och befolkningarna åldras, framför allt i Europa. Många länder och regioner minskar sin befolkning och blir beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i försörjningsbördan. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna av bland annat framtida försörjningsbördor och arbetskraftsbehov. 37 Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut 38 ; den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera analytiker som gjort prognoser och framskrivningar. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför också Sverige och Stockholmsregionen att påverkas och den utvecklingen har redan börjat. För lästips kring detta se avsnittet Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar i slutet av rapporten. Befolkningsutvecklingen till 2050 År 2016 uppgick folkmängden i Stockholms län till 2 269 000 personer. Under prognosperioden väntas befolkningen öka med 891 000 personer och 2050 uppgå till 3 161 000 personer. Ökningen fördelat på kvinnor och män väntas bli 433 000 respektive 458 000. Idag är 1 137 000 kvinnor och 1 132 000 män folkbokförda i Stockholms län, vilket innebär en fördelning nära 50 procent av vardera könet. År 1968 var fördelningen kvinnor och män i befolkningen 52 respektive 48 procent. Den antalsmässiga skillnaden mellan könen varierade därefter under ett antal år, men sedan 1988 har skillnaden i länet minskat för varje år. Differensen väntas även fortsätta att minska under 2017, och år 2018 beräknas antalet män vara fler än antalet kvinnor i Stockholms län. Detta år väntas den antalsmässiga skillnaden endast uppgå till 119 personer. Det skulle i så fall bli den minsta differensen som uppmätts. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på 1 571 000 kvinnor och 1 590 000 män. Den förändrade fördelningen mellan antalet kvinnor och män beror på att männen förväntas få en större ökning i medellivslängd fram till år 2034 (från 2035 och framåt väntas båda 35 Google utvecklingsindikatorer 36 Till exempel Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2014) 37 http://ec.europa.eu/eurostat 38 http://www.eaps.nl/index.php, http://www.demographic-research.org/, www.migrationpolicy.org. 37
könen få lika stor procentuell minskning av dödligheten 39 ), skillnader i åldersstruktur mellan könen samt variationer i flyttningsnettot. Diagram 28. Stockholms län Folkmängd 1968 2016 samt prognos 2017 2050 uppdelat på kön 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 Kvinnor Män 400 000 1968 1978 1988 1998 2008 2018 2028 2038 2048 År et Stockholmsfödda väntas öka med 487 000 personer från 2016 till 2050 och vid prognosperiodens slut utgöra 55 procent av länets befolkning. De utomlänsfödda väntas öka med 66 800 och utrikesfödda med 338 000 personer, vilket motsvarar 17 respektive 28 procent av befolkningen år 2050. Diagram 29. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2016 samt prognos 2017 2050 4 000 000 Totalt 3 500 000 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket 3 000 000 Födda utomlands 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År I genomsnitt väntas folkmängden öka med 26 200 personer per år under prognosperioden. Efter en minskad ökningstakt under 2017 och 2018 väntas ökningstakten bli större för varje år till i början av 2020-talet, men därefter avta under resten av prognosperioden. Att ökningstakten sjunker under 2020-talet beror främst på ett sjunkande utrikes flyttningsnetto, men även det inrikes flyttningsnettot minskar. Under perioden 2024 2035 sjunker såväl födelsenettot som det inrikes- och utrikes flyttningsnettot. Under de sista tio åren av prognosperioden är det främst det inrikes flyttningsnettot 39 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 38
som gör att folkökningstakten sjunker, även om det utrikes flyttningsnettot också minskar i början av 2040-talet. Diagram 30. Stockholms län Befolkningsutveckling 2016 samt prognos 2017 2050 50 000 Inrikes flyttningsnetto 40 000 Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto 30 000 Folkökning 20 000 10 000 0-10 000 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År Tabell 8. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar 2016 2050 2016 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Folkmängd 2 269 060 2 409 436 2 574 060 2 710 392 2 830 353 2 944 176 3 053 991 3 160 534 Folkökning 37 621 35 041 30 688 25 548 23 270 22 452 21 775 20 891 Födda 29 457 33 177 34 788 33 902 34 385 36 062 37 274 38 456 Döda 15 913 16 065 17 198 18 897 20 672 21 880 22 673 23 734 Födelsenetto 13 544 17 112 17 591 15 005 13 713 14 182 14 601 14 722 Inrikes inflyttade 43 252 43 101 43 757 45 367 46 840 47 883 48 820 48 927 Inrikes utflyttade 39 927 39 863 42 056 43 967 45 335 47 059 48 857 49 917 Inrikes flyttningsnetto 3 325 3 237 1 701 1 400 1 505 824-37 -990 Invandrade 36 758 33 408 31 539 30 182 29 695 29 460 29 464 29 560 Utvandrade 16 143 18 717 20 143 21 039 21 643 22 014 22 254 22 401 Utrikes flyttningsnetto 20 615 14 691 11 396 9 143 8 052 7 446 7 211 7 159 Totalt flyttningsnetto 23 940 17 929 13 097 10 543 9 557 8 270 7 174 6 169 Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden, se diagram 31. År 2050 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än 2016. Även andelen i alla åldrarna 21 till 54 år, vilka utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2050 jämfört med 2016. Jämfört med riket år 2050 väntas länet ha en högre andel 25 56-åringar samt en lägre andel för åldrarna därefter, från 57 år och uppåt. 39
Diagram 31. Stockholms län Stockholms län och rikets åldersfördelningar år 2016 och 2050 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2016 Stockholms län 2050 Riket 2016 Riket 2050 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Länets befolkning väntas öka i samtliga ettårsklasser mellan 2016 och 2050. Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. Den största antalsmässiga ökningen för en femårsklass, 71 500 personer, förväntas för gruppen 60 64 år. Åldersgrupperna 55 59, 75 79 och 80 84 år väntas öka med över 65 000 personer vardera. 40 Diagram 32. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2016 och 2050 et barn och unga 0 17 år förväntas öka med 149 000 personer, 30 procent. De kommande fyra diagrammen visar befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper under prognosperioden. et barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med 47 400 personer mellan 2016 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 27 procent. et barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas öka med 78 700, eller 29 procent, under prognosperioden. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 26 500 40 Åldersgrupperna är ordnade efter ålder och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 40
eller 23 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 23 600 eller 29 procent. Störst ökning procentuellt sett av barn i grundskoleåldern väntas för åldersgruppen 13 15 år. Denna grupp förväntas öka med 38 procent, vilket motsvarar 28 600 personer. Diagram 33. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 2016 samt prognos 2017 2050 250 000 200 000 150 000 100 000 0-5 år 50 000 6-9 år 10-12 år 0 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År et ungdomar i gymnasieåldern 16 19 år väntas öka med 46 100 personer mellan 2016 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 50 procent. Diagram 34. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 2016 samt prognos 2017 2050 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 13-15 år 16-19 år 0 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År Fram till 2050 beräknas antalet personer i åldern 20 64 år i länet öka med 425 000 personer eller 31 procent. et personer i åldersgruppen 20 39 år väntas öka med 177 000 personer och gruppen 40 64 år väntas öka med 247 000 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 27 respektive 35 procent. 41
Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 2016 samt prognos 2017 2050 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 20-39 år 40-64 år 0 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År et 65 år eller äldre beräknas under perioden 2016 2050 öka med 295 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 82 procent. Gruppen 65 79 år väntas öka med 147 000 personer, vilket motsvarar 54 procent. et 80 år eller äldre väntas öka med 148 000 personer, en ökning med 170 procent. Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 2016 samt prognos 2017 2050 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 65-79 år 80+ år 0 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till strax över nuvarande nivåer i slutet av perioden. Skillnaderna över tid beror på att fruktsamheten antas följa variationen i riksprognosen, men med nivåjusteringar för länet. År 2050 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,73 barn per kvinna. För utomlänsfödda kvinnor väntas den bli 1,87 och för utrikesfödda kvinnor 1,99. År 42
Diagram 37. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2016 samt prognos 2017 2050 Summerad fruktsamhet 2,20 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket 2,10 Födda i utlandet Riket 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 2016 2021 2026 2031 2036 2041 2046 År Befolkningsutvecklingen i kommunerna i länet Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län för de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har, utöver historiska data, även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande använts. I detta avsnitt presenteras först befolkningsprognoserna för kommunerna och därefter, lite kort, kommunernas planerade bostadsbyggande. Kommunerna till 2026 Samtliga kommuner i länet beräknas öka sin folkmängd fram till år 2026. Stockholm är den kommun som i antal väntas öka sin folkmängd mest. År 2026 väntas antalet invånare uppgå till 1 037 000, en ökning med 102 000 invånare eller 11 procent jämfört med 2016. Därefter kommer kommunerna Järfälla och Sundbyberg som båda förväntas öka sin befolkning med över 20 000 personer. 43
Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2016 och 2026 Kommun Befolkning Förändring Kommun Befolkning Förändring 2016 2026 Proc 2016 2026 Proc Botkyrka 90 675 105 377 14 702 16 Solna 78 129 92 146 14 017 18 Danderyd 32 653 34 617 1 964 6 Stockholm 935 619 1 037 486 101 867 11 Ekerö 27 406 30 638 3 232 12 Sundbyberg 47 750 69 152 21 402 45 Haninge 85 693 102 227 16 534 19 Södertälje 94 631 100 752 6 121 6 Huddinge 107 538 124 985 17 447 16 Tyresö 47 103 56 367 9 264 20 Järfälla 74 412 96 731 22 319 30 Täby 69 386 81 415 12 029 17 Lidingö 46 853 50 567 3 714 8 Upplands Väsby 43 891 52 225 8 334 19 Nacka 99 359 115 008 15 649 16 Upplands-Bro 26 755 33 123 6 368 24 Norrtälje 59 420 67 136 7 716 13 Vallentuna 32 785 39 478 6 693 20 Nykvarn 10 424 12 741 2 317 22 Vaxholm 11 621 13 638 2 017 17 Nynäshamn 27 752 30 579 2 827 10 Värmdö 42 000 51 887 9 887 24 Salem 16 615 19 885 3 270 20 Österåker 43 293 49 646 6 353 15 Sigtuna 46 274 54 196 7 922 17 Sollentuna 71 023 81 213 10 190 14 Hela länet 2 269 060 2 603 215 334 155 15 Procenttalen är avrundade. Den största relativa befolkningstillväxten, 45 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Järfälla kommun väntas öka sin befolkning med 30 procent och ytterligare fyra kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Upplands- Bro, Värmdö, Nykvarn och Vallentuna. Därefter följer Salem och Tyresö, som båda väntas få en befolkningstillväxt på strax under 20 procent. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 6 procent, vilket motsvarar 1 960 personer. Även kommunerna Södertälje och Lidingö väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 6 respektive 8 procent. 44
Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna 2016 2026 Stockholms län väntas år 2026 ha en något yngre befolkning än Sverige totalt. Andelen 0 5-åringar väntas vara knappt 8 procent jämfört med 7 procent i riket, medan 6 19- åringar utgör lika stor del av befolkningen i länet som i riket, 17 procent. Andelen personer i de yngre arbetsföra åldrarna 20 39 år, ligger på nästan 28 procent, jämfört 45
med rikets 25 procent. I de äldre arbetsföra åldrarna, 40 64 år, förväntas 31 procent i länet respektive 30 procent i riket. Andelen 65 år eller äldre väntas bli lägre i länet än i riket, 17 procent jämfört med 21 procent. Bland kommunerna i länet väntas andelen yngre än 20 år vara störst i Salem, Ekerö, Upplands-Bro, Nykvarn och Danderyd år 2026. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till drygt 30 procent i Salem, knappt 30 procent i Ekerö och strax över 28 procent i Upplands-Bro, Nykvarn och Danderyd. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 20 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun ha, 6 procent. Många av kommunerna, 20 av länets 26 kommuner, har närmare 8 procent eller högre andel i åldergruppen 0 5 år. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Ekerö ha, där väntas 22 procent av befolkningen vara i denna åldersgrupp år 2026. Därefter följer Danderyd och Salem, med 21 procent vardera. Solna kommun väntas ha lägst andel barn och ungdomar i skolåldern, 12 procent. De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas nästan två av tre vara i arbetsför ålder. Högsta andelen i åldern 20 39 år återfinns även i dessa kommuner, 37 procent i Solna och 36 procent i Sundbyberg. De är dessutom de enda kommunerna, där andelen 20 39-åringar förväntas vara högre än andelen 40 64-åringar. Andelen 40 64-åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vaxholm, Österåker och Värmdö, med runt 34 procent. Lägsta andelen 20 64-åringar, 51 procent, väntas Norrtälje ha. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Stockholms län och Sverige, där andelen i åldersgruppen 20 64 år väntas bli 59 respektive 55 procent. 46
Tabell 10. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2026 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år 20 39 år 40 64 år 65 79 år 80+ år totalt antal Botkyrka 8 18 28 31 10 4 105 377 Danderyd 7 21 19 32 12 8 34 617 Ekerö 8 22 18 34 12 6 30 638 Haninge 8 18 27 31 10 5 102 227 Huddinge 9 19 27 32 10 4 124 985 Järfälla 9 18 28 30 10 5 96 731 Lidingö 7 19 22 32 13 8 50 567 Nacka 8 19 23 33 11 5 115 008 Norrtälje 6 15 21 30 19 9 67 136 Nykvarn 8 20 20 33 13 6 12 741 Nynäshamn 7 16 22 31 16 7 30 579 Salem 9 21 23 31 10 6 19 885 Sigtuna 9 19 27 31 10 5 54 196 Sollentuna 8 19 24 33 11 5 81 213 Solna 8 12 37 28 11 5 92 146 Stockholm 8 15 31 31 12 5 1 037 486 Sundbyberg 9 14 36 28 10 3 69 152 Södertälje 7 17 26 32 12 5 100 752 Tyresö 8 19 24 33 11 6 56 367 Täby 8 20 21 33 12 7 81 415 Upplands Väsby 8 18 26 32 11 5 52 225 Upplands-Bro 9 19 26 30 11 5 33 123 Vallentuna 9 19 23 33 11 5 39 478 Vaxholm 7 19 18 34 15 7 13 638 Värmdö 8 18 22 34 13 5 51 887 Österåker 8 19 21 34 12 6 49 646 Hela länet 8 17 28 31 12 5 2 603 215 Hela riket 7 17 25 30 14 6 11 045 878 Avrundningar gör att summan av procenttalen i vissa fall inte blir 100 procent. År 2026 förväntas 29 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Hög andel väntas även i Nynäshamn med 24 procent av befolkningen i pensionsåldern. I övrigt ligger alla kommuner utom Vaxholm och Lidingö under den förväntade andelen i riket (21 procent). Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 13 procent i gruppen 65 år eller äldre. Vid en uppdelning av åldersgruppen 65 år eller äldre i två grupper, väntas Norrtälje ha högst andel personer av alla länets kommuner såväl i åldern 65 79 år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns och Vaxholms kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i Danderyd och Lidingö. Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår, som tidigare nämnts, som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden 2017 2026. SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna i samtliga kommuner i länet. 47
Med hjälp av regressionsmodeller används planerna till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Regressionsmodellen redovisas närmare i rapporten Regressionsmodellen för inrikes inflyttning kommunnivå. Stockholms län (SLL/TRF 2017:01). Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. I Stockholms län planeras 271 000 nya bostäder 41 under de närmaste tio åren. I prognosen används dock bostadsbyggnadsplaner som är reducerade med 20 procent, vilket har sin grund i att det i regel planeras mer än det byggs. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, 77 400 stycken, under 2017 2026. Därefter kommer Nacka kommun, med planer på 21 300 nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Nykvarn. Här planeras 1 540 bostäder att färdigställas till år 2026. Upplands-Bro, Sundbyberg och Nacka planerar att bygga mest under den kommande tioårsperioden i förhållande till folkmängden 2016. Lidingö, Ekerö och Södertälje planerar att bygga minst relativt sett till folkmängden. Mer om kommunernas bostadsbyggplaner kan läsas i rapporten Kommunernas bostadsbyggnadsplaner. Stockholms län (SLL/TRF 2017:03). 41 Vid implementering i prognoserna har några justeringar av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna gjorts, detta för att få en så rimlig prognos som möjligt. Nykvarns kommun har inga pågående eller planerade projekt efter år 2022, därför har imputeringar gjorts för åren 2023 2026. Tyresö och Norrtälje har lämnat planer som sträcker sig till år 2025. För dessa kommuner har de rapporterade planerna för år 2025 delats på åren 2025 2026. 48
Diagram 38. Stockholms län Planerat 1 antal nyproducerade bostäder 2017 efter kommun för åren 2017 2026, exkl. Stockholms stad 2 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 1 Insamlade planer för Vallentuna avser byggstarter 2 et planerade bostäder i Stockholms stad under prognosperioden är 77 400 Bostadsbyten mellan länets kommuner Med åldern flyttar människor av olika anledningar och preferenser i olika livscykelfaser avgör också vart flyttlasset går. I en rapport från USA beskrivs att unga flyttar till storstäder medan äldre ofta flyttar från de större städerna till landsbygdskommuner med annat klimat och aktiviteter inriktade mot äldre. Människor mitt i karriären flyttar ofta från stora till medelstora storstäder. 42 Som nämndes i länsdelen, i avsnittet Inrikes omflyttningar, är flyttningsnettot mellan Stockholms län och övriga län positivt i den mest flyttningsbenägna åldersgruppen 20 29 år, medan det är negativt för åldersgrupperna 30 54 samt 55 år och äldre. Om vi tittar enbart på flyttningar inom Stockholms län, så kallade bostadsbytare inom den definitionsmässigt gemensamma bostads- och arbetsmarknaden, har åldersgruppen 20 29 år positivt netto gentemot Stockholms stad, Solna och Sundbyberg. I dessa tre kommuner är en stor andel av bostäderna små lägenheter i flerbostadshus, vilket passar unga vuxna, och nyproduktionen i kommunerna är stor. 42 Plane D. A., Jurjevich J.R. (2009). Ties that no longer bind? The Patterns and repercussions of age-articulated migrations up and down the U.S. urban hierarchy. University of Arizona. 49
För åldersgruppen 30 54 år är nettot för Stockholms stad negativt gentemot övriga länet, detsamma gäller för Sundbyberg och Solna som i det närmaste saknar småhusområden. I denna åldersgrupp är det många som har barn och enligt en rapport från SLL/TRF från 2012 beror kortväga flyttningar bland barnfamiljer ofta på boendepreferenser och boendemiljö. 43 Flyttningarna går i större utsträckning till kommuner med billigare större bostäder, småhus och mer naturnära omgivningar. Järfälla, Täby och Österåker är kommuner som uppvisar ett positivt netto i denna åldersgrupp. För åldersgruppen 55 år och äldre har skärgårds- och naturnära kommuner som Norrtälje och Värmdö positivt netto gentemot övriga kommuner i länet. Även de centrala kommunerna Sundbyberg och Solna med högt bostadsbyggande har ett positivt flyttutbyte i den äldre åldersgruppen. Sätter vi flyttningarna i relation till folkmängden syns även att den naturnära kommunen Nykvarn och skärgårdskommunen Vaxholm är kommuner dit många personer i åldern 55 år och däröver flyttar. Det framkommer även att Botkyrka och Danderyd är kommuner som personer i denna åldersgrupp lämnar. 43 SLL/TRF (2012:10). Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/45 50
Tabell 11. Bostadsbytare: in- och utflyttning och netto mellan kommunerna inom Stockholms län år 2016 Kommun Åldersgruppen 20 29 Åldersgruppen 30 54 Åldersgruppen 55+ Inflytt (från övriga kommuner i länet) Utflytt (till övriga kommuner i länet) Inflytt (från övriga kommuner i länet) Utflytt (till övriga kommuner i länet) Inflytt (från övriga kommuner i länet) Utflytt (till övriga kommuner i länet) Flyttningsnetto Flyttningsnetto Flyttningsnetto Upplands Väsby 766 709 57 1258 889 369 229 174 55 Vallentuna 393 463-70 681 474 207 146 175-29 Österåker 438 533-95 941 499 442 237 162 75 Värmdö 520 538-18 921 527 394 299 206 93 Järfälla 1450 1284 166 1911 1350 561 314 329-15 Ekerö 254 373-119 520 305 215 128 128 0 Huddinge 2428 2453-25 3127 2774 353 455 548-93 Botkyrka 1551 1780-229 2082 2298-216 318 518-200 Salem 257 273-16 339 306 33 100 73 27 Haninge 1616 1608 8 1992 1615 377 358 388-30 Tyresö 653 729-76 995 679 316 188 159 29 Upplands-Bro 503 403 100 729 422 307 144 97 47 Nykvarn 136 153-17 196 110 86 84 38 46 Täby 871 1161-290 1604 1123 481 354 347 7 Danderyd 475 640-165 690 597 93 168 243-75 Sollentuna 1172 1426-254 1695 1539 156 227 361-134 Stockholm 12066 11210 856 11328 16510-5182 2685 2868-183 Södertälje 992 1082-90 1352 1278 74 209 269-60 Nacka 1646 1960-314 2505 2112 393 462 477-15 Sundbyberg 1922 1464 458 2032 2147-115 360 276 84 Solna 3142 2704 438 3030 3357-327 496 430 66 Lidingö 709 910-201 1095 898 197 217 246-29 Vaxholm 120 148-28 268 170 98 121 66 55 Norrtälje 434 520-86 719 428 291 518 273 245 Sigtuna 728 712 16 1064 787 277 167 164 3 Nynäshamn 348 354-6 493 373 120 165 134 31 Den demografiska försörjningskvoten För att bland annat bedöma ekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen kan den teoretiska demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen. Till exempel beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. 51
Försörjningskvotens utveckling i länet Den demografiska försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000 2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja, förutom sig själv. Sedan dess har försörjningskvoten ökat och den beräknas även öka för varje år under prognosperioden fram till 2050, förutom åren 2042 2043. När stora grupper (exempelvis de som är födda på 1940-talet) går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av stora pensionsavgångar mattas något genom att stora barnkullar (som exempelvis de som föddes i början av 1990-talet) kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. År 2016 fanns det 1 368 000 personer i arbetsför ålder och 901 000 personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till 1 530 000 personer, och till 1 793 000 personer år 2050. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder öka till 1 073 000 respektive 1 368 000 personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,66 år 2016 till 0,70 år 2026 och till 0,76 vid prognosperiodens slut. Diagram 39. Stockholms län Demografiska försörjningskvotens utveckling 1980 2016 samt prognos 2017 2050 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Totalt 0-19 år 0,1 65+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden. År 2000 låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela Sverige, och 2016 kan länets på 0,66 jämföras med 0,75 i riket. Försörjningskvoten i riket förväntas, precis som i länet, öka under prognosperioden för att år 2050 uppgå till 0,85, vilket kan jämföras med 0,76 i länet. 52
Diagram 40. Stockholms län och Sverige Demografiska försörjningskvoten åren 2000, 2016, 2026 och 2050 Stockholms län 2000 2016 2026 2050 Sverige 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Försörjningskvot En generell pensionsålder finns inte längre; den enskilde har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det är därför inte helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern 20 64 år, med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 20 68 år uppgick den 2016 till 0,56 och väntas öka till 0,65 år 2050. Den beräknas alltså om 35 år ligga på samma nivå som den traditionella kvoten för länet ligger på i dagsläget. Diagram 41. Stockholms län Demografiska försörjningskvotens utveckling, med arbetsför befolkning 20 68 år, åren 1980 2016 samt prognos 2017 2050 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Totalt 0,1 0-19 år 69+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Andelen unga, 0 14 år, i länet har under perioden 1980 2016 varit högre än andelen 65 år eller äldre. Detta förhållande väntas kvarstå till år 2032, men därefter väntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2050 beräknas andelen äldre fortsätta att öka något, medan andelen unga ligger kvar på ungefär samma nivå. 53
Diagram 42. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre 1980 2016 samt prognos 2017 2050 Procent 25 20 15 10 5 0-14 år 65+ år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. I diagram 43 har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100). År 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94. Länet hade alltså en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade. År 2050 beräknas åldersindexet för länet bli 121 och för riket 135. Diagram 43. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2016, 2026 och 2050 Stockholms län 2000 2016 2026 2050 Sverige 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen är stor mellan kommunerna i länet när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2016 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten, 0,93, hade Danderyds kommun. Norrtälje och Nynäshamn förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till 2026. För dessa kommuner väntas den öka med 0,11 respektive 0,08 enheter. Järfälla, Salem och Täby är de enda kommuner i länet där försörjningskvoten förväntas 54
minska, med 0,01 enheter var. Norrtälje kommun, som idag har en försörjningskvot på 0,86, väntas ha den högsta kvoten om tio år på 0,97. Detta innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Kommunerna Danderyd, Ekerö och Vaxholm väntas också få höga försörjningskvoter år 2026, 0,90 eller högre. Solna kommun väntas ha den lägsta kvoten på 0,54, vilket innebär att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. I promemorian Demografiska försörjningskvoter för planområden (SLL/TRF 2014:03, rev.) har åldersstrukturer och försörjningskvoter beräknats för länets 243 planområden för åren 2013 och 2023. Tabell 12. Försörjningskvoter efter kommun för åren 2016 och 2026 Kommun 2016 2026 Kommun 2016 2026 Botkyrka 0,68 0,69 Sollentuna 0,75 0,75 Danderyd 0,93 0,93 Solna 0,52 0,54 Ekerö 0,85 0,91 Stockholm 0,57 0,63 Haninge 0,69 0,72 Sundbyberg 0,52 0,55 Huddinge 0,68 0,72 Södertälje 0,68 0,72 Järfälla 0,74 0,73 Tyresö 0,77 0,77 Lidingö 0,86 0,87 Täby 0,86 0,84 Nacka 0,77 0,79 Upplands Väsby 0,70 0,73 Norrtälje 0,86 0,97 Upplands-Bro 0,74 0,79 Nykvarn 0,80 0,86 Vallentuna 0,77 0,79 Nynäshamn 0,80 0,88 Vaxholm 0,89 0,90 Salem 0,86 0,86 Värmdö 0,78 0,80 Sigtuna 0,69 0,73 Österåker 0,81 0,82 55
3. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (möjliga) scenarier. På länsnivå har alternativa prognoser för fruktsamhet, invandring och inrikes inflyttning fram till år 2050 tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser fram till år 2026 tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Det första prognosåret 2017 är detsamma för samtliga alternativa prognoser och är skattat utifrån den preliminära månadsstatistiken till och med juni 2017. Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. Två olika alternativa prognoser, ett alternativ med låg fruktsamhet och ett med hög, har studerats och jämförts med huvudprognosen. I det låga alternativet antas den summerade fruktsamheten ligga på 1,48 barn per kvinna. Det var nivån år 1999 och är den lägsta summerade fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. I prognosen med det höga fruktsamhetsantagandet antas den summerade fruktsamheten vara 2,10 barn per kvinna, vilket är detsamma som reproduktionsnivån. I prognosen med det låga fruktsamhetsantagandet väntas 945 000 barn födas under prognosperioden och i prognosen med hög fruktsamhet beräknas det födas 1 345 000 barn. Detta kan jämföras med 1 190 000 barn i huvudalternativet. I genomsnitt beräknas det i de olika prognoserna födas 27 800 (1,48), 35 000 (huvudprognosen) respektive 39 500 (2,10) barn per år. Diagram 44. Stockholms län födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2017 2050 50 000 Fruktsamhet=2,1 45 000 Huvudantagande Fruktsamhet=1,48 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År I den alternativa prognosen med låg fruktsamhet beräknas folkmängden år 2050 uppgå till 2 989 000 personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden samma år uppgå till 3 161 000 personer och i prognosen med hög fruktsamhet beräknas motsvarande bli 3 272 000 personer. 56
Diagram 45. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2017 2050 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande 2 200 000 Fruktsamhet=1,48 2 000 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. et barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 bli 76 900 färre år 2050 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,10 beräknas antalet barn bli 55 800 fler än i huvudprognosen. Diagram 46. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2017 2050 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 Fruktsamhet=2,1 250 000 Huvudantagande Fruktsamhet=1,48 200 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År Alternativa antaganden för invandring I detta avsnitt har tre prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. I det första avsnittet nedan redovisas utvecklingen då invandringen justeras ned respektive upp med 10 procent under prognosperioden i jämförelse med antagandet i huvudprognosen. I det andra avsnittet har en alternativ prognos tagits fram där invandringen av utrikesfödda i åldersgruppen 0 40 år sätts till noll. Höjd respektive sänkt invandring under prognosperioden Vid en nedjustering av huvudprognosens invandring med 10 procent beräknas antalet personer som flyttar till Stockholms län från utlandet bli 940 000 personer under hela 57
prognosperioden totalt, mot 1 040 000 i huvudprognosen och 1 141 000 i alternativet med hög invandring. Det är en skillnad på omkring 100 000 personer mellan de alternativa prognoserna och huvudprognosen. Vid en jämförelse mellan de två alternativa prognoserna beräknas antalet invandrade bli totalt 201 000 fler under prognosperioden i prognosen med det höga invandringsantagandet än i prognosen med det låga antagandet. Diagram 47. Stockholms län invandrade efter olika invandringsantaganden 2017 2050 45 000 40 000 35 000 Hög invandring Huvudantagande Låg invandring 30 000 25 000 20 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara 3 226 000 personer enligt prognosen med hög invandring, 3 161 000 enligt huvudprognosen och 3 095 000 enligt prognosen med låg invandring. Det innebär en skillnad på 65 200 mellan de alternativa prognoserna och huvudprognosen, 65 200 lägre i prognosen med låg invandring och 65 200 högre i prognosen med hög invandring. Diagram 48. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden 2017 2050 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 Hög invandring 2 200 000 Huvudantagande Låg invandring 2 000 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År Folkökningen väntas i genomsnitt vara 26 200 personer per år i huvudprognosen. I de alternativa prognoserna beräknas en ökning på i genomsnitt 24 300 personer per år i prognosen med det låga invandringsantagandet respektive 28 100 personer per år i prognosen med det höga invandringsantagandet. 58
Utebliven invandring av utrikesfödda personer i åldersgruppen 0 40 år För att visa på invandringens påverkan i prognosen, har en alternativ prognos tagits fram där invandringen av antalet utrikesfödda i åldersgruppen 0 40 år sätts till noll. Detta innebär en drastisk sänkning av invandringen i jämförelse med huvudprognosen. År 2017 beräknas en immigration på 35 300 personer i båda prognoserna. Under resterande prognosperiod väntas antalet immigranter i huvudprognosen bli i genomsnitt 30 500 personer per år, motsvarande antal i den alternativa prognosen är 9 500 personer år. Det totala antalet invandrade under prognosperioden väntas i huvudprognosen bli en dryg miljon (1 040 000) och i den alternativa prognosen totalt 349 000. Diagram 49. Stockholms län invandrade efter olika invandringsantaganden 2017 2050 45 000 40 000 Alternativ invandring 35 000 Huvudantagande 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År Folkmängden i den alternativa prognosen år 2050 beräknas bli 2 736 00 personer, vilket kan jämföras med 3 161 000 personer i huvudprognosen. Detta motsvarar en total folkökning mellan år 2016 och 2050 på 467 000 respektive 891 000 personer. Den genomsnittliga folkökningen är 13 700 per år i den alternativa prognosen respektive 26 200 personer per år i huvudprognosen. Diagram 50. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden 2017 2050 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Alternativ invandring Huvudantagande 2 000 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År 59
Alternativa antaganden för inrikes inflyttning I detta avsnitt har en alternativ prognos för inrikes inflyttning tagits fram. I prognosen har inrikes inflyttningen av utrikesfödda justeras upp med 20 procent samtidigt som inrikes inflyttningen av utomlänsfödda justerats ned med 20 procent. I den alternativa prognosen väntas 1 527 000 personer flytta inrikes till Stockholms län under prognosperioden, i genomsnitt 44 900 personer per år. Motsvarande antal i huvudprognosen är 1 573 000 inflyttade eller 46 300 personer per år. Diagram 51. Stockholms län inrikes inflyttade efter olika inflyttningsantaganden 2017 2050 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 Alternativ inrikes inflytt Huvudantagande 20 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År I den alternativa prognosen väntas folkmängden bli 3 128 000 personer år 2050 medan befolkningen i huvudprognosen väntas uppgå till 3 161 000 personer. Detta innebär 32 300 färre personer i den alternativa prognosen än i huvudprognosen. Den genomsnittliga folkökningen per år blir 25 300 (alternativa) respektive 26 200 (huvudprognosen). Vad gäller de utomlänsfödda väntas de i den alternativa prognosen minska med 3 700 personer under prognosperioden i jämförelse med en ökning på 66 800 i huvudprognosen. Detta innebär att det beräknas finns 70 500 färre utomlänsfödda i den alternativa prognosen i jämförelse med huvudprognosen år 2050. De utrikesfödda väntas öka med 386 000 personer (alternativa) respektive 338 000 personer (huvudprognosen), detta innebär en skillnad på 48 300 personer år 2050 mellan de olika prognoserna. 60
Diagram 52. Stockholms län Folkmängd efter olika inflyttningsantaganden 2017 2050 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 Folkmängd totalt 2 400 000 Alternativ inrikes inflytt 2 200 000 Huvudantagande 2 000 000 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Utomlänsfödda Alternativ inrikes inflytt Huvudantagande 0 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Alternativ inrikes inflytt Utrikesfödda Huvudantagande 0 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 2049 År Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunernas framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen och hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Den inrikes inflyttningen till länet är satt som tak, vilket innebär att om en kommun ökar sin inrikes inflytt från övriga Sverige så måste inrikes inflyttningen från övriga Sverige minska till en annan kommun. Skillnaden mellan trendframskrivning och byggbaserad prognos är störst för Stockholms stad. År 2026 beräknas 39 600 personer fler bo i kommunen om ingen hänsyn tas till planerad nybyggnation. Folkmängden i kommunen väntas då bli 1 077 000. För Järfälla kommun blir effekten motsatt. Den byggbaserade prognosen ger större folkmängd än trendframskrivningen; år 2026 väntas folkmängden bli 96 700 i den byggbaserade prognosen jämfört med 84 700 enligt trendframskrivningen, en skillnad på 12 100 personer. Även Sundbybergs kommun väntas få en stor motsatt effekt, en skillnad på 11 500 personer, 69 200 i folkmängd år 2026 (byggbaserad) i jämförelse med 57 600 (trend). För Sundbyberg beräknas även den största relativa skillnaden, 17 procent skiljer det mellan de två prognoserna år 2026. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 44 Modellerna visar att det i kommuner som Solna, Stockholm, Täby och Vallentuna finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Värmdö inte verkar finnas något samband. 44 SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019. 61
Under de senaste åren har en översyn av byggmodellen gjorts för att anpassa regressionsmodellerna för varje kommun. Det resulterade i att modellen från 2010 reviderades för vissa kommuner. Mer om detta kan läsas i kapitel 4, Prognosmetodik. Diagram 53. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2026 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -50 000-40 000-30 000-20 000-10 000 0 10 000 20 000 Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 62
4. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på plan- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos. 45 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda och in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t 1 t P = P + F - t x x 1 x t D + x I -U t x t x t där P betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och x beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år t 1 t ( P ) minskas med antalet döda i åldern x under år t ( x 1 D ), utökas med antalet x inflyttade i åldern x under år t ( I t ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x x t t under år t ( U ). et födda under år t ( x F ) läggs för födelsegruppen Stockholmsfödda till i åldersgruppen nollåringar. x Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade åldersspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med folkmängden för respektive komponent, för varje år. Risken att flytta är detsamma som sannolikheten att flytta. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt hög risk att dö. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För inflyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna Stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt köns- och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. 45 Statistiska centralbyrån (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. 63
Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet et födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet et kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 46 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. 46 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 64
Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. 47 Flyttningsriskerna är åldersoch könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala antalet inrespektive utflyttningar varierar därmed under prognosperioden med befolkningens åldersstruktur i länet och i övriga riket. 48 Figur 2. Modellen för inrikes omflyttning Inflyttade = Befolkning i övriga riket inflyttningsrisker Befolkning i Stockholms län Befolkning i övriga riket Utflyttade = Befolkning i Stockholms län utflyttningsrisker Invandring och utvandring Invandringen för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda antas följa rikets utveckling enligt riksprognosen. Andelen som invandrar till Stockholms län av rikets totala invandring under prognosperioden antas vara samma som den genomsnittliga andelen under det eller de senaste åren. På samma sätt har antalet Sverigefödda återvändande invandrare till Stockholms län delats upp efter Stockholmsfödda och utomlänsfödda. et invandrare fördelas sedan efter kön och i åldersgrupper efter observerat mönster i motsvarande födelsegrupper. et utvandrare i de olika födelsegrupperna beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utvandringsrisker. Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Precis som i länsprognosen används kohort-komponentmetoden i kommunprognoserna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäknas mot denna. På kommunnivå tas prognosen inte fram uppdelad på födelsegrupper, utan endast för totalbefolkningen. et personer per ålder och kön, summerade över länets kommuner, överensstämmer därför med motsvarande summerad totalbefolkning för de tre födelsegrupperna som prognostiserats för länet. Detsamma gäller för förändringskomponenterna i kommunerna; antalet födda och döda (per ålder och kön) summerar till det prognostiserade antalet på länsnivå. Konsistensberäkningarna för kommunernas flyttningar delas upp i inomregionala flyttningar inom Stockholms län och flyttningar till och från övriga län, per kön och ålder. Kommunernas flyttningar till och från övriga län och utlandet summerar till 47 Vid beräkning av antalet inflyttade i åldern x år t, har individer i övriga riket i åldern x-1 år t-1 använts som riskpopulation. Tidigare användes individerna i övriga riket i åldern x år t-1. Detta resulterade i att de inflyttade var ett år yngre än de borde vara. 48 et inrikes inflyttningar beror således på hur många som väntas bo i övriga riket, enligt SCB:s riksprognos, och därmed har en risk att flytta in till länet. Modellen kan jämföras med den så kallande poolmodellen som används i Gula Serien 3:2007, Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006 2015. Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling. 65
länets totala in- och utflyttning. Det innebär att kommunernas totala flyttningsnetto summerar till länets flyttningsnetto. Beräkning av antalet födda i respektive kommun et födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal. Fruktsamhetstalen för totalbefolkningen i länsprognosen används, men med en kommunal nivåjustering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren. Efter det att antalet födda barn under ett år har beräknats för varje kommun konsistensjusteras antalet, så att det totala antalet nyfödda för samtliga kommuner stämmer överens med länsprognosens antal. Beräkning av antalet döda per kön och ålder i respektive kommun et döda per ålder, kön och kommun beräknas utifrån antalet personer per ålder och kön samt skattade ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna som används baseras på riksprognosen för den framtida dödligheten. Eftersom rikets framtida dödlighet används i prognoserna innebär det att reduktionskvoterna (som medför en i framtiden ökad medellivslängd) på riksnivå appliceras på kommunnivån. Det innebär generellt att dödligheten sjunker under prognosperioden. Dödsriskerna på riksnivå har justerats regionalt för kvinnor och män i fem åldersintervall: 20 49, 50 64, 65 79, 80 90 och 91 100 år. Justeringarna är gjorda efter en jämförelse mellan länets och kommunernas dödlighet. Om en kommuns dödsrisker för en redovisningsgrupp inte påvisbart skiljer sig från länets nivå har länsnivån använts. För åldrarna 0 19 har ingen justering gjorts. När antalet döda per kommun beräknats görs en konsistensjustering så att det totala antalet döda, summerat över kommunerna per ålder och kön, stämmer överens med antalet döda i länsprognosen. Beräkning av inrikes inflyttning och invandring till respektive kommun Inflyttarna fördelas efter observerad inflyttningsfördelning per kön och ålder till respektive kommun de senaste åren. En uppdelning görs efter inflyttare från annan kommun i länet, inflyttare från annat län och invandrare från utlandet. Invandringen till kommunerna utgår från observerade data de senaste åren och konsistensberäknas så att totalen stämmer överens med invandringen i länsprognosen. Nivån på den inrikes inflyttningen bestäms genom en för varje kommun anpassad linjär regressionsmodell enligt (1) eller (2) och använder sig av data om planerad nyproduktion av bostäder, utflyttning (inklusive utvandring), döda, födda och immigration. Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh i flerbostadshus + β 2 nya lgh i småhus + β 3 utflyttning + β 4 döda + β 5 födda + β 6 immigration (1) Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh totalt + β 2 utflyttning + β 3 döda + β 4 födda + β 5 immigration (2) β-parametrarna bestäms efter observerade data 1975 2016. et inflyttare till en kommun beräknas utifrån det i kommunen observerade förhållandet mellan inflyttning och nybyggda bostäder. Den tillämpade modellen garanterar inte att ett stort planerat 66
byggande i en kommun genererar ett stort antal inflyttare. Parametrarna i regressionsmodellerna varierar en hel del mellan kommunerna. Under de senaste åren har översyner av byggmodellen gjorts för att anpassa regressionsmodellerna för varje kommun. Fördröjningseffekter som infördes i modellerna under 2015 togs bort igen i modellerna efterföljande år och de ingår inte heller i årets modeller. 49, 50 Den inrikes inflyttningen delas därefter upp i inflyttning från kommuner inom Stockholms län respektive inflyttning från annat län efter de genomsnittliga andelarna av den totala inrikes inflyttningen 2007 2016. Resultaten efter summering av de två inflyttningskomponenterna för samtliga kommuner konsistensjusteras därefter mot länsprognosen. Det gör att de inomregionala flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län tar ut varandra och att summan av nettoflyttningen mellan dem blir noll. Beräkning av inrikes utflyttning och utvandring från respektive kommun Utflyttningen från respektive kommun beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker. Dessa risker bygger på tidigare års utflyttning från kommunerna. Utflyttningen delas upp i utflyttning till annan kommun inom Stockholms län, utflyttning till annat län och utvandring. De åldersspecifika flyttningsriskerna antas vara oförändrade under prognosperioden. När utflyttningarna från samtliga kommuner beräknats, konsistensjusteras totalsumman av utflyttningar till annat län och utlandet mot utflyttningarna från länet i länsprognosen. Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Metoden för prognoser på plan- och basområdesnivå skiljer sig till viss del från metoden för den kommunala nivån, särskilt när det gäller flyttningar. Regionala mönster kombinerade med TYKO-grupperingar 51 med riksutjämnade värden har använts för att få jämna inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker per plan- och basområde. Modellen för den inrikes inflyttningen är uppdelad i tre delar, inflyttning till det gamla beståndet, inflyttning till nybyggda småhus och inflyttning till nybyggda flerbostadshus, med separata fördelningar som sedan summeras till antal inflyttade per ålder och kön. Fördelningarna för nybyggnationen är hämtade från de boendes åldersfördelning i de tre senaste årens nybyggnation på riksnivå. Utjämningar Flyttningsriskerna och flyttningsfördelningarna i kommunprognosen utjämnas med hjälp av en så kallad smoothing spline transformation. Metoden går ut på att utifrån de observerade värdena hitta en utjämnad kurva som så långt som möjligt liknar den ordinarie kurvan. Vid utjämningen väljs en parameter (smoothing-parameter) som bestämmer graden av utjämning. Smoothingparametern är olika för olika fördelningar. Ju större parameter, desto större utjämning. För flyttningarna till och från utlandet har en relativt stor smoothingparameter valts, då den ordinarie kurvan innehåller färre 49 SLL/TRF (2017:01), Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå. 50 SLL/TRF (2016:01), Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Se även rapporterna: SLL/TRF (2015:06), Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning., SLL/TRF (2014:10), Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys och SLL/TRF (2010:11) Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. 51 TYKO-gruppering innebär att fastigheter som har likartad befolkningsstruktur och likartad befolkningsutveckling har förts samman till homogena grupper. 67
observationer än för den inrikes flyttningen. Beräkningarna har gjorts med proceduren proc transreg i SAS. Utjämningar görs på alla inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker i kommunprognosen. På plan- och basområdesnivån görs utjämningar av immigrationsfördelningarna och emigrationsriskerna, då dessa inte använder sig av TYKO. 52 På kommunen skriven Eftersom församlingarna upphörde i folkbokföringen år 2016 folkbokförs från och med 1 januari 2016 istället vissa personer som på kommunen skriven. De som bor i omsorgen är i första hand inte på kommunen skriven utan antingen på omsorgsboendet eller hos make/maka (där de bodde innan). Stockholms stad slog redan 2015 ihop 27 restområden (församlingar) till ett enda restbasområde. En bedömning av var en person ska folkbokföras ska i första hand avgöras utifrån 7 12 FOL för att se om det går att knyta personen till en särskild fastighet. En vägledande princip är att en person i första hand ska folkbokföras på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar sin dygnsvila dvs. är bosatt. Går det inte att bedöma var en person är bosatt eller om personen bor på en fastighet där man inte ska vara folkbokförd, folkbokförs personen på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter har starkast anknytning. Faktorer som vägs in i bedömningen är t.ex. familjesituation och arbetsplats. Kan en person inte knytas till en särskild fastighet kan denne, under vissa omständigheter, istället folkbokföras under rubriken på kommunen skriven. Exempel på när en person kan folkbokföras på en kommun kan vara när en person vistas på en institution för sjukvård eller kriminalvård och saknar annan bostad. Det kan även gälla för den som i sin anställning är utsänd av staten eller för den som bor i en husvagn som inte står uppställd på viss särskild fastighet utan flyttas runt inom viss kommun. Om inget av ovanstående är tillämpligt prövas i tur och ordning: om personen är utflyttad till utlandet om personen är utan känd hemvist om personen är försvunnen. Ytterligare ett exempel är att personer med skyddade personuppgifter kan flytta och medges kvarskrivning, vilket innebär att personens gamla adress tas bort och ersätts med skrivning på kommunen i den gamla folkbokföringsorten. Att folkbokföra sig på en adress där man inte är bosatt behöver alltså inte strida mot de regler som finns. Enligt Skatteverket finns det tendenser att det blir allt vanligare att skriva sig på en tillfällig adress där man inte bor. Har man olika boenden som man flyttar mellan så är det kanske inte så lätt att veta var man ska skriva sig. Det viktigaste är då att man är folkbokförd på den adress man har starkast anknytning till och så fort man får ett regelbundet boende anmäla flyttning. 53, 54 52 Mer om förfarandet när det gäller utjämningar och flyttfördelningar i kommunprognosen finns beskrivet i SLL/TRF (2011:05). Utjämningar i kommunprognosen. 53 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6517006 54 SLL/TRF (2016, rev.). Restområden i Stockholms län. Promemoria 68
5. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser gäller det att vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs tio prognoser för Stockholms län gjorda åren 2007 2016 för år 2016 mot det faktiska utfallet 2016 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i de flyttningsbenägna samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna 20 39 år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna. Dessa barn är inte födda då prognosen tas fram, utan beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. Några av de tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2016, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att de äldre flyttar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper och att flyttningarna oftast sker inom länet. Diagram 54. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda 2007 2016 för år 2016 och det faktiska utfallet 2016 efter ålder 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000 2007 2008 2009 2010-3 000 2011 2012-4 000 2013 2014 2015 2016-5 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Ålder Totalt sett underskattade prognosen gjord 2016 folkmängden i länet samma år med 4 330 personer. Sett till enskilda åldrar var skillnaden störst mellan prognos och utfall beträffande antalet 26-åringar, som underskattades med 452 personer. et födda 2016 överskattades i prognosen med 448 barn, medan antalet döda underskattades med 357 personer. Den inrikes inflyttningen till länet underskattades med 1 580 personer. För gruppen utrikesfödda, som stod för knappt en tredjedel av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige, var underskattningen 1 390 personer. Underskattningen av antalet inrikes inflyttade för de utomlänsfödda, som utgjorde 69
nästan hälften av inflyttarna, uppgick till 368 personer. Den inrikes inflyttningen för de Stockholmsfödda överskattades däremot med 185 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med 29 personer. För Stockholmsfödda och utomlänsfödda överskattades den med 60 respektive 43 personer, medan den för utrikesfödda underskattades med 131 personer. Den komponent som hade sämst träffsäkerhet i prognosen var invandringen till länet, som underskattades med 3 100 personer. Nästan hela underskattningen, 3 010 personer, gjordes för de utrikesfödda. Invandringen för utomlänsfödda och Stockholmsfödda underskattades med 73 respektive 15 personer. Den totala utvandringen från länet överskattades med 347 personer. Utvandringen av utrikesfödda överskattades med 187 personer, medan utvandringen av Stockholmsfödda och utomlänsfödda överskattades med 103 respektive 57 personer. Jämförelser mellan 2016 och 2017 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden 2016 2026. Värdena för år 2016 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts för alla födelsegrupperna. Utflyttningen från Stockholms län till övriga Sverige ligger i årets prognos på en högre nivå under hela perioden än i förra årets prognos, medan den inrikes inflyttningen till länet ligger på en högre nivå under 2017, men därefter på en lägre. Både in- och utvandringen ligger under hela perioden på en lägre nivå. Diagram 55. Stockholms län Jämförelse av folkmängd åren 2016 2026 mellan prognoserna 1 framtagna 2016 och 2017 2 700 000 2 600 000 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2 100 000 2017 års prognos 2016 års prognos 2 000 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 1 Värdena för år 2016 i 2017 års prognos avser det faktiska utfallet År En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2025 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för yngre barn och unga vuxna. Största differensen mellan prognoserna är för 8-åringar, det beräknas finnas 2 970 färre 8-åringar i årets prognos i jämförelse med förra årets. Största anledningen till den stora differensen för 8-åringar år 2025 är att halvårssiffrorna för 2017 pekar på en nedgång i antalet födda (de som föds i år fyller 8 år år 2025), vilket i sin tur lett till att antalet födda justerats ned för innevarande år i årets prognos. Denna nedgång i antal födda barn för år 2017 förutsågs inte i 2016 års prognos. 70
För åldrarna 22 24 år beräknas det finnas mellan 1 190 och 1 550 färre personer i årets prognos jämfört med 2016 års prognos. En större differens finns även för åldrarna 29 30 år, det beräknas finnas 1 740 respektive 1 800 färre i dessa åldrar i 2017 års prognos. Detta är bland annat en effekt av olika antaganden om inrikes omflyttning och invandring i prognoserna. Diagram 56. Stockholms län Jämförelse av befolkningens ålderssammansättning år 2025 mellan prognoserna framtagna 2016 och 2017 50 000 45 000 2016 års prognos 40 000 2017 års prognos 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen för en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i stora skillnader. Det är dock inte bara olika antagandena för prognoserna som påverkar utfallet, utan även födelsekohorternas olika storlek ger upphov till skillnader. Utfallet för första halvåret 2017 indikerar att 2 820 färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för 2017. Även under resten av perioden blir födelsetalen lägre i årets än i förra årets prognos till följd av en lägre befolkning och lägre fruktsamhetstal i årets prognos. Halvårsutfallet för 2017 indikerar att antalet döda för hela året kommer att bli omkring 280 fler i länet än vad som förväntades för 2017 i förra årets prognos. Under de resterande prognosåren beräknas däremot antalet döda ligga strax under nivån i 2016 års prognos. 71
Diagram 57. Stockholms län Jämförelse av antalet födda och döda 2016 2026 mellan prognoserna 1 framtagna 2016 och 2017 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Födda 2016 års prognos Födda 2017 års prognos Döda 2016 års prognos Döda 2017 års prognos 15 000 10 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 1 Värdena för år 2016 i 2017 års prognos avser det faktiska utfallet År Utfallet för första halvåret 2017 indikerar att antalet inflyttade till länet från övriga Sverige kommer att bli 4 570 fler än vad som förväntades under 2017 i förra årets prognos. Utflyttningen till andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli 3 650 personer fler än i förra årets prognos. Även under resten av perioden väntas inrikes utflyttningen blir större än vad som beräknades i förra årets prognos. Däremot väntas den inrikes inflyttningen från och med 2018 bli lägre än i 2016 års prognos. En av anledningarna till detta är att invandringen i årets riksprognos antas bli lägre än i förra årets riksprognos under prognosperiodens första del; en mindre folkmängd i övriga Sverige innebär färre personer som kan flytta in till Stockholms län. Diagram 58. Stockholms län Jämförelse av antalet inrikes inflyttade och utflyttade 2016 2026 mellan prognoserna 1 framtagna 2016 och 2017 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 40 000 38 000 Inrikes inflytt 2016 års prognos 36 000 Inrikes inflytt 2017 års prognos 34 000 Inrikes utflytt 2016 års prognos Inrikes utflytt 2017 års prognos 32 0000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 År 1 Värdena för år 2016 i 2017 års prognos avser det faktiska utfallet För 2017 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir 1 470 personer färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Även under resten av prognosperioden väntas invandringen bli betydligt lägre än i 2016 års prognos. 72
Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir 3 830 färre än vad som prognostiserades förra året för 2017. Även under resten av perioden väntas utvandringen bli lägre än i förra årets prognos, bland annat som följd av en lägre invandring och mindre befolkning i årets prognos. Diagram 59. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna 1 framtagna 2016 och 2017 av antalet invandrade och utvandrade 2016 2026 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Invandrade 2016 års prognos 15 000 Invandrade 2017 års prognos Utvandrade 2016 års prognos Utvandrade 2017 års prognos 10 0000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 1 Värdena för år 2016 i 2017 års prognos avser det faktiska utfallet År Jämförelse mellan länsprognoserna framtagna under åren 2013 2017 I detta avsnitt jämförs resultaten avseende antalet födda och antalet döda mellan huvudprognoserna för länet framtagna 2013 2017. Värdena för första året i varje prognos är faktiskt utfall. Diagrammen visar hur utvecklingen i länet och riket och förändringen av antagandena på riksnivå påverkat varje länsprognos. I årets prognos prognostiseras ett lägre antal födda, för alla prognosår, än antalet födda i prognoserna 2013 2016. År 2017, första prognosåret i årets prognos, var skillnaden mellan högsta (2014 års prognos) och lägsta prognos (2017 års prognos) 4 610 födda barn. På sikt minskar skillnaden mellan prognoserna. I 2014 års prognos prognostiserades antalet födda år 2023 till 36 600, medan antalet i årets prognos för samma år väntas bli 34 700 födda. 73
Diagram 60. Stockholms län Jämförelse av prognostiserat 1 antal födda mellan prognoserna framtagna 2013 2017 37 000 36 000 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 2013 års prognos 30 000 2014 års prognos 29 000 2015 års prognos 2016 års prognos 28 000 2017 års prognos 27 000 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall För antalet döda är skillnaderna små mellan prognoserna, och de minskar även här på sikt. I årets prognos beräknas antalet döda bli 16 000 år 2017, vilket kan jämföras med 15 600 döda i 2015 års prognos som skiljer sig mest från 2017 års prognos. För prognosåret 2022 är skillnaden mellan prognoserna som mest 23 avlidna personer, mellan 2016 års och 2017 års prognoser. Diagram 61. Stockholms län Jämförelse av prognostiserat 1 antal döda mellan prognoserna framtagna 2013 2017 18 000 17 500 17 000 16 500 16 000 2013 års prognos 2014 års prognos 2015 års prognos 15 500 2016 års prognos 2017 års prognos 15 000 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall Förra årets kommunprognoser och utfallet 2016 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2016 och de faktiska folkmängderna 2016 framgår att den relativt sett största överskattningen gjordes för Nynäshamns kommun på 0,5. Solna kommun hade den antalsmässigt största överskattningen, 355 personer. Den största relativa underskattningen, 0,9 procent, gjordes för Botkyrka kommun. För Stockholms stad, kommunen med den största antalsmässiga skillnaden mellan prognos och utfall, var underskattningen av folkmängden 2 850 personer, vilket i relativa tal är 0,3 procent. 74
Diagram 62. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2016 för år 2016 och faktiskt utfall 2016. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Procent Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. -3 000-2 000-1 000 0 1 000 75
6. Rapporter om komponentanalyser och demografi Vad är demografi? Ordet demografi kommer från grekiskans demo (folk) och graphein (att beskriva) och är vetenskapen om en befolknings storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid. En befolkning kan i stora drag förändras genom tre olika skeenden, födslar, dödsfall och migration. Dessa tre händelser brukar benämnas demografiska händelser och påverkar på individnivå. När flera personer i befolkningen genomgår dessa händelser blir de demografiska processer på samhällsnivå. Inom dessa områden studeras vitt skilda händelser så som giftermål, samboförhållanden, sjukdomsförlopp, föräldraledighet, arbetsmarknader och jämställdhet, för att få en ökad förståelse för relationen mellan befolkningens egenskaper och beteenden och samhället. Demografiska händelser studeras över tid för att urskilja mönster och förändringar, och på så sätt förklara förekomster och göra antaganden om den framtida utvecklingen. 55 Demografi delas in i tre huvudområden; social, ekonomisk och medicinsk demografi. Dessa tar sats i olika företeelser och har olika användningsområden, men de påverkar och påverkas alla av varandra och är alla tre viktiga att ha i åtanke vid demografisk analys, oavsett gren. Den sociala demografin handlar om att förstå befolkningens sammansättning och förändringar utifrån ett socialt perspektiv, med andra ord hur samhället påverkar människans beteende, och hur människans beteende påverkar samhället. Ekonomisk demografi handlar i mångt och mycket om hur människors beteende påverkar och påverkas av ekonomin. Även här handlar det om ett ömsesidigt beroende mellan människan och ekonomin. Medicinsk demografi ägnar sig åt sambanden mellan människor och olika medicinska åkommor samt dödlighet. Rapporter om komponentanalyser I tidigare stadier av prognosarbeten fokuserade analyserna på det som var möjligt med den demografiska statistik och de metoder som då var tillgängliga. I takt med att prognoserna och den demografiska statistiken utvecklats och befolkningen växt och diversifierats har också komplexiteten i förfrågningarna och kraven på kvalificerade analyser ökat. Framför allt gäller det barnafödande, barn och mödrar, fruktsamhet och mortalitet, livslängd och äldre, migration och migranter samt utrikesfödda och utländsk bakgrund, där frågorna återkommer. Syftet med rapporterna är framför allt analyserande och förklarande vem, med vilka egenskaper och om möjligt varför, och hur påverkar det prognoserna genom prognosmodellerna och antagandena? Med utgångspunkt från depressionen under andra halvan av 1990-talet då inflyttningen till länet från övriga riket ökade kraftigt (men fruktsamheten och invandringen minskade) gjordes ett antal forskningsstudier vid KTH: Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen, Migration och förnyelse av Stockholmsregionen, Migration över Östersjön till Stockholmsregionen samt Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier och efter det Stockholmsflyttare under 100 år. I studien Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda, studeras migrationen till Stockholmsregionen 1990 1998 och i Kompetens och konkurrens studeras konkurrensen mellan regionerna om arbetskraften i olika branscher. 55 Dribe, Martin och Stanfors Maria, Demografins grunder, 2010. 76
I En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå analyseras befolkningsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv utvecklad inom ESPON-projektet Demographic trends. Under slutet av 2000-talet gjordes Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet som är en statistisk registerstudie med detaljerad redovisning av olika gruppers flyttningar. Rapporten behandlar ingående både in- och utvandring och inrikes flyttningar under perioden 1986 2005, där speciellt omständigheterna under 1990-talet utmärker sig. Rapporten har flera elektroniska kommunbilagor. Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv redovisar analyser av individers flyttningar till samt inom Stockholmsregionen longitudinellt över tiden. Bostads- och boendekarriärer och flyttrisker för olika etniska och socioekonomiska grupper studeras med regressionsanalyser. Segregationsindex beräknas för olika etniska grupper. Resultaten redovisas ned till basområdesnivå på bland annat kartor. I en serie studier baserade på bland annat ett omfattande enkätmaterial om flyttningar och flyttmotiv har olika sociodemografiska grupper och deras motiv och egenskaper analyserats. Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige och Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen redovisar analyser av olika typer av flyttare och deras bakomliggande skäl. I en liknande rapport Vart tar invandrarna vägen? delas utrikesfödda in i olika grupper och deras vidareflyttningar studeras över tiden. Med fokus på den stora ökningen av barn i länet har barnfamiljernas flyttmotiv undersökts i studien Varför flyttar svenska barnfamiljer? och i rapporten Barnfamiljernas flyttningar kring sekelskiftet 2000 analyseras barnfamiljernas ursprung, tillväxt, flyttmönster och vissa socioekonomiska egenskaper under olika perioder. I två studier med hjälp av den nyutvecklade metoden EquiPop, kartläggs dels In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen som i ett omfattande kartmaterial redovisar samtliga bebodda koordinater i Sverige och benägenheten att flytta till och från ett antal olika delar i Stockholms län, och dels Segregation i Stockholmsregionen som beräknar k-närmsta grannar med hjälp av koordinatsatta individers attribut inom olika k-avstånd. Den ökande segregationen är ett resultat både av in- och utflyttningen och också av individers vidareflyttningar och bostadsbyten inom regionen. Boende är ett område där analyserna behöver utvecklas, vilket varit svårt tidigare. Det är först vid tillkomsten av hushållsregistret 2011 som det blivit möjligt att inkludera uppgifter om hushållstyp och urskilja samboende från ensamstående. För att kunna undersöka förändringar över tid eller i små grupper/områden behövs dock flera årgångar och det är först under de senaste åren som det börjar bli möjligt. I en studie från 2016, Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna, har exempelvis flera år slagits samman för att erhålla tillräckligt stor mängd data för analyser ner på kommunnivå. 77
Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar SLL/TRF (2017:01). Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning - kommunnivå. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2017 2026/2050. SLL/TRF (2017:03). Kommunernas bostadsbyggnadsplaner. Stockholms län 2017-2026/2030. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2017 2026/2050. SLL/TRF (2017:04). Kommunprognoser. Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2017 2026/2050. SLL/TRF (2017:05). Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2017 2026/50 SLL/TRF (2017). Flyttbenägna åldrar i Stockholms län; babyboomen 1990 och dess förändring genom inrikes flyttningar och invandring. Promemoria SLL/TRF (2016, rev.). Restområden i Stockholms län. Promemoria SLL/TRF (2016:01). Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016 2025/2050. SLL/TRF (2016:05). Fruktsamhet och mortalitet 2015 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016 2025/50 SLL/TRF (2016:06). Barnhushållens flyttningar och flytt från föräldrahemmet för unga vuxna. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016 2025/2050. SLL/TRF (2016:07). Stockholms län Prognos 2016-2050 fördelad på kommuner. Försörjningskvoter. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2016 2025/50 SLL/TRF (2015:05). Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/2050 SLL/TRF (2015:06). Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Demografisk rapport SLL/TRF (2014:01). Alternativa byggplaner. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045 SLL/TRF (2014:03, rev.). Demografiska försörjningskvoter för planområden. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045 SLL/TRF (2014:08). Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045 SLL/TRF (2014:09). Segregation i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045. SLL/TRF (2014:10). Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Demografisk rapport. SLL/TRF (2013:04). Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2013 2022/45 SLL/TRF (2012:04). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011 2020. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/40 SLL/TRF(2012:05). Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den Andra Demografiska Transitionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/45 SLL/TRF (2012:10). Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/45 SLL/TRF (2011:02). Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2011 2020 SLL/TRF (2011:04). Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Befolkningsprognos 2011 2020 78
SLL/TRF (2011:05). Utjämningar i kommunprognosen. Befolkningsprognos 2011 2020 SLL/TRF (2010:5). Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige. Befolkningsprognos 2010 2019 SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019 SLL/TRF (2008:3). Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv. Befolkningsprognos 2008 2017 RTK (2007:3). Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling. Gula serien, Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006 2015. RTK (Rapport 2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet KTH: SLL/TRF (2009:6). En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå. Befolkningsprognos 2009 2018 RTK (2004). Stockholmsflyttare under 100 år. Johansson, M. & Persson, L.O. RTK (2002:4). Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda. Gula Serien RTK (2001:5). Kompetens och konkurrens. Gula Serien RTK (Rapport 1998:5). Migration över Östersjön till Stockholmsregionen RTK (PM 1998:16). Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier RTK (Rapport 1998:4). Migration och förnyelse av Stockholmsregionen RTK (PM 1997:16). Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen SCB: Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Sveriges framtida befolkning 2017 2060. Statistiska meddelanden BE 18 SM 1701. Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper. Demografiska rapporter 2016:2 Statistiska centralbyrån (SCB) (2016). Sveriges framtida befolkning 2016 2060. Statistiska meddelanden BE 18 SM 1601. Statistiska centralbyrån (SCB) (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. Demografiska rapporter 2015:2. Statistiska centralbyrån (SCB) (2014). Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring. Demografiska rapporter 2014:4 Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Kvinnors medellivslängd minskade 2012. Artikel 2013:57. Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Flera skäl till invandring idag. Välfärd 1/2013 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Olika generationers barnafödande. Demografiska rapporter 2011:3 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1 Statistiska centralbyrån (SCB) (2010). Födda i Sverige ändå olika? Demografiska rapporter 2010:2 Övrigt: Dribe, Martin och Stanfors Maria (2010). Demografins grunder. SNS Förlag Gumucio, I. (2008) Tillbaka till framtiden. En studie av demografin runt Medelhavet. Arbetsrapporter, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr. 666. <http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:134/fulltext01.pdf> 79
Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2014).The future of international migration. In W. Lutz, W. Butz and Samir, K.C. (Eds.), World Population and Human Capital in the 21st Century, 333-398, Chapter 6. Oxford University Press. Abel, Guy J., Samir, K.C. & Sander, N. (2014). Examining the Role of International Migration in Global Population Projections Migrationsverket (2017). Verksamhets- och utgiftsprognos Juli 2017. Van der Gaag, N. & De Beer, J., NIDI (2014) From demographic dividend to demographic burden: the impact of population ageing on potential economic growth in Europe. Paper submitted for publication in TESG, presented at the EPC in Budapest, June 2014 SOU (2007:35). Långtidsutredningen. Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008 Plane D. A., Jurjevich J.R. (2009). Ties that no longer bind? The Patterns and repercussions of age-articulated migrations up and down the U.S. urban hierarchy. University of Arizona. Länkar: http://ec.europa.eu/eurostat http://www.demographic-research.org/ http://www.iussp.org/ http://www.eaps.nl http://www.migrationpolicy.org http://www.tillvaxtanalys.se http://www.undp.org/content/undp/en/home/presscenter/events/2014/july/hdr2014.html http://hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi https://sv.wikipedia.org/wiki/human_development_index http://www.globalutmaning.se http://isi.cbs.nl/iaos/conferences/2011iaos-belfastsatellite-flyer.pdf http://www.un.org/esa/population/publications/longrange2/worldpop2300final.pdf https://www.census.gov/topics/population.html https://www.espon.eu/ http://www.espon.eu/main/menu_projects/menu_espon2006projects/menu_thematicprojects/demographictrends. html http://www.nidi.knaw.nl/en?set_language=en http://www.urbanutveckling.se/ordlista/def/dependency-ratio http://en.wikipedia.org/wiki/demographic_dividend http://www.findikaattori.fi/sv/32 http://www.ssb.no/ https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_ (Google utvecklingsindikatorer) http://paa2014.princeton.edu/papers/142574 http://www.wittgensteincentre.org/en/index.htm https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/fakta-om-migration/migrationsverket---mitt-i-varlden- 2016/Nya-lagar-2016.html (Hämtat 2017-09-12) https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/aktuella-fragor/begransad-ratt-till-uppehallstillstand-i- Sverige.html (Hämtat 2017-08-31) 80
Tabellbilaga Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2016-2026, totalt Ålder År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Totalt 2 269 060 2 306 563 2 340 376 2 374 395 2 409 436 2 444 754 2 478 703 2 511 638 2 543 372 2 574 060 2 603 215 0 29 626 28 780 31 826 32 445 33 222 33 808 34 325 34 754 34 732 34 792 34 590 1 29 599 29 655 28 843 31 808 32 434 33 204 33 763 34 258 34 668 34 640 34 684 2 29 732 29 585 29 604 28 830 31 740 32 363 33 112 33 650 34 130 34 525 34 487 3 29 583 29 744 29 537 29 566 28 836 31 693 32 290 33 016 33 541 34 008 34 387 4 29 098 29 643 29 729 29 531 29 580 28 882 31 661 32 242 32 951 33 464 33 916 5 29 019 29 181 29 643 29 724 29 543 29 604 28 918 31 649 32 219 32 914 33 414 6 30 142 29 166 29 265 29 724 29 811 29 640 29 687 29 011 31 701 32 260 32 938 7 29 098 30 245 29 215 29 324 29 787 29 874 29 690 29 736 29 071 31 727 32 274 8 28 886 29 217 30 283 29 273 29 398 29 862 29 930 29 743 29 789 29 131 31 754 9 28 310 29 012 29 290 30 349 29 363 29 498 29 952 30 010 29 822 29 867 29 214 10 27 889 28 464 29 106 29 397 30 456 29 487 29 615 30 059 30 109 29 921 29 962 11 26 860 28 030 28 539 29 182 29 491 30 546 29 580 29 706 30 141 30 184 29 992 12 26 725 27 046 28 160 28 667 29 317 29 641 30 678 29 715 29 840 30 267 30 301 13 25 938 26 977 27 238 28 354 28 869 29 525 29 838 30 864 29 905 30 029 30 446 14 25 040 26 182 27 158 27 421 28 545 29 064 29 709 30 021 31 039 30 083 30 202 15 23 823 25 334 26 412 27 384 27 659 28 789 29 304 29 940 30 254 31 263 30 305 16 23 544 24 281 25 716 26 792 27 773 28 058 29 174 29 678 30 309 30 625 31 621 17 22 822 24 022 24 682 26 110 27 197 28 184 28 457 29 562 30 059 30 682 30 993 18 23 232 23 309 24 419 25 075 26 505 27 597 28 574 28 840 29 938 30 426 31 040 19 23 013 23 567 23 581 24 672 25 313 26 715 27 764 28 711 28 974 30 054 30 527 20 23 746 23 178 23 649 23 670 24 736 25 340 26 667 27 676 28 579 28 833 29 878 21 24 967 24 029 23 385 23 833 23 875 24 909 25 428 26 691 27 660 28 516 28 754 22 27 546 25 945 24 845 24 202 24 653 24 705 25 678 26 150 27 373 28 315 29 128 23 29 000 29 038 27 258 26 122 25 498 25 944 25 951 26 900 27 334 28 531 29 445 24 31 428 31 074 30 875 29 056 27 883 27 239 27 613 27 598 28 539 28 941 30 121 25 33 390 33 842 33 238 32 958 31 114 29 873 29 186 29 517 29 483 30 424 30 789 26 35 915 35 647 35 894 35 243 34 922 33 045 31 728 30 977 31 274 31 219 32 146 27 36 002 37 930 37 475 37 704 37 047 36 681 34 767 33 364 32 565 32 830 32 743 28 36 215 37 604 39 331 38 903 39 151 38 481 38 082 36 127 34 668 33 835 34 061 29 35 425 37 453 38 568 40 338 39 962 40 212 39 506 39 049 37 079 35 583 34 716 30 35 673 36 480 38 244 39 357 41 181 40 839 41 094 40 352 39 853 37 875 36 342 31 35 039 36 519 37 048 38 826 39 961 41 810 41 465 41 687 40 922 40 390 38 403 32 34 657 35 799 36 998 37 548 39 359 40 498 42 324 41 971 42 170 41 387 40 820 33 33 887 35 242 36 143 37 339 37 930 39 753 40 846 42 653 42 299 42 478 41 671 34 34 191 34 296 35 400 36 321 37 533 38 146 39 917 40 981 42 768 42 413 42 567 35 33 923 34 557 34 456 35 551 36 508 37 725 38 318 40 068 41 111 42 883 42 518 36 35 000 34 148 34 598 34 510 35 612 36 586 37 765 38 348 40 075 41 096 42 840 37 33 116 35 245 34 218 34 662 34 601 35 700 36 651 37 809 38 388 40 098 41 094 38 31 787 33 362 35 285 34 275 34 729 34 685 35 740 36 683 37 824 38 398 40 083 39 31 631 31 996 33 401 35 290 34 308 34 762 34 684 35 714 36 653 37 778 38 342 40 32 222 31 845 32 066 33 457 35 329 34 364 34 775 34 689 35 700 36 633 37 739 41 32 702 32 424 31 930 32 145 33 534 35 384 34 406 34 798 34 707 35 699 36 621 42 34 189 32 881 32 487 32 005 32 225 33 608 35 414 34 436 34 814 34 722 35 696 43 33 677 34 352 32 940 32 548 32 087 32 307 33 651 35 422 34 446 34 810 34 711 44 33 627 33 843 34 407 33 012 32 632 32 187 32 380 33 703 35 445 34 472 34 822 45 33 118 33 685 33 799 34 357 32 982 32 605 32 146 32 322 33 625 35 334 34 361 46 31 596 33 227 33 697 33 803 34 364 33 005 32 618 32 158 32 322 33 609 35 289 47 30 190 31 682 33 220 33 679 33 784 34 345 32 983 32 588 32 129 32 283 33 551 48 30 908 30 291 31 694 33 224 33 680 33 780 34 317 32 959 32 558 32 102 32 243 49 31 645 30 966 30 293 31 681 33 209 33 658 33 740 34 267 32 915 32 509 32 052 81
Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2016-2026, totalt forts. Ålder År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 50 32 178 31 667 30 925 30 257 31 635 33 156 33 579 33 649 34 167 32 822 32 409 51 32 173 32 229 31 678 30 933 30 275 31 641 33 140 33 551 33 610 34 122 32 783 52 32 310 32 177 32 186 31 648 30 903 30 251 31 600 33 085 33 485 33 535 34 041 53 29 415 32 282 32 108 32 118 31 598 30 850 30 192 31 522 32 996 33 383 33 422 54 28 055 29 409 32 203 32 036 32 051 31 545 30 789 30 132 31 446 32 906 33 285 55 26 574 28 025 29 334 32 105 31 948 31 965 31 462 30 703 30 049 31 347 32 794 56 25 655 26 512 27 909 29 210 31 955 31 807 31 810 31 318 30 559 29 909 31 190 57 24 902 25 577 26 393 27 777 29 071 31 791 31 642 31 643 31 160 30 403 29 756 58 24 681 24 799 25 443 26 251 27 625 28 911 31 589 31 445 31 445 30 972 30 217 59 24 482 24 586 24 684 25 321 26 125 27 488 28 750 31 398 31 258 31 258 30 794 60 23 970 24 357 24 439 24 538 25 169 25 968 27 307 28 558 31 178 31 043 31 043 61 22 752 23 757 24 125 24 206 24 309 24 933 25 715 27 037 28 272 30 856 30 725 62 21 882 22 547 23 524 23 888 23 970 24 076 24 684 25 454 26 758 27 979 30 527 63 21 659 21 658 22 304 23 266 23 629 23 710 23 813 24 411 25 169 26 456 27 661 64 21 293 21 385 21 375 22 013 22 959 23 319 23 395 23 498 24 086 24 833 26 100 65 20 403 21 024 21 112 21 102 21 735 22 666 23 019 23 093 23 196 23 776 24 510 66 21 035 20 138 20 747 20 838 20 828 21 454 22 365 22 714 22 787 22 890 23 459 67 21 132 20 719 19 841 20 439 20 535 20 524 21 144 22 037 22 382 22 455 22 559 68 21 836 20 854 20 447 19 587 20 178 20 278 20 264 20 876 21 755 22 097 22 170 69 22 321 21 542 20 579 20 178 19 338 19 921 20 024 20 009 20 615 21 481 21 819 70 22 076 21 996 21 238 20 297 19 904 19 084 19 654 19 760 19 745 20 346 21 198 71 21 904 21 742 21 668 20 933 20 013 19 628 18 819 19 383 19 491 19 477 20 072 72 21 294 21 525 21 378 21 311 20 599 19 702 19 324 18 534 19 091 19 202 19 188 73 19 400 20 912 21 148 21 012 20 953 20 265 19 388 19 017 18 248 18 797 18 911 74 17 275 19 006 20 497 20 737 20 614 20 562 19 897 19 043 18 682 17 933 18 475 75 14 839 16 909 18 609 20 076 20 321 20 210 20 160 19 518 18 690 18 339 17 611 76 13 307 14 495 16 518 18 184 19 625 19 874 19 778 19 736 19 119 18 316 17 975 77 12 719 12 936 14 100 16 075 17 702 19 114 19 363 19 277 19 244 18 653 17 877 78 11 892 12 336 12 553 13 689 15 611 17 197 18 577 18 829 18 756 18 732 18 169 79 10 611 11 493 11 931 12 146 13 251 15 119 16 660 18 005 18 260 18 201 18 188 80 9 890 10 194 11 053 11 482 11 693 12 765 14 574 16 066 17 375 17 631 17 584 81 8 871 9 467 9 769 10 597 11 015 11 224 12 260 14 005 15 446 16 715 16 973 82 7 953 8 435 9 017 9 310 10 106 10 511 10 715 11 713 13 387 14 774 15 999 83 7 475 7 504 7 970 8 527 8 811 9 570 9 957 10 155 11 110 12 708 14 033 84 7 102 7 008 7 047 7 489 8 021 8 294 9 012 9 384 9 576 10 486 12 001 85 6 617 6 589 6 514 6 557 6 972 7 474 7 735 8 410 8 764 8 948 9 807 86 6 019 6 065 6 055 5 991 6 036 6 423 6 893 7 139 7 768 8 102 8 278 87 5 276 5 455 5 508 5 506 5 452 5 500 5 855 6 292 6 521 7 102 7 414 88 4 909 4 713 4 888 4 940 4 944 4 899 4 949 5 272 5 672 5 886 6 414 89 4 242 4 314 4 159 4 318 4 367 4 375 4 342 4 392 4 682 5 044 5 238 90 3 760 3 660 3 740 3 611 3 752 3 797 3 811 3 785 3 833 4 089 4 411 91 3 323 3 206 3 138 3 212 3 107 3 232 3 272 3 286 3 267 3 314 3 537 92 2 769 2 766 2 687 2 634 2 700 2 616 2 725 2 760 2 776 2 761 2 806 93 2 296 2 257 2 270 2 210 2 169 2 226 2 161 2 254 2 285 2 299 2 289 94 1 706 1 826 1 809 1 822 1 777 1 747 1 794 1 745 1 822 1 848 1 862 95 1 468 1 330 1 437 1 424 1 436 1 403 1 381 1 421 1 384 1 447 1 468 96 1 120 1 104 1 010 1 092 1 083 1 093 1 071 1 056 1 087 1 061 1 110 97 656 822 818 749 811 805 813 798 787 812 794 98 471 467 592 590 540 586 581 588 578 571 589 99 280 326 326 414 413 378 412 409 414 408 403 100+ 441 444 482 506 576 619 626 651 666 679 684 82
83
Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000 2013:04 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023 2015:01 Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045, kommuner 2015:02 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Permanentning av fritidshus med mera; bilaga 2015:08 Fruktsamhet och mortalitet 2015 2016:05 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna 2016:06 Befolkningsprognos och kommunprognoser 2016-2025/50 2016:07 Modellutveckling 2017: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2017:01 Befolkningsprognos 2017-2026/50 Stockholms län-huvudrapport 2017:02 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna 2017-2026/30 2017:03 Kommunprognoser 2017-2026, sammanfattning, bilaga 2017:04 Mortalitet 2016 och sociala faktorer 2017:05 84