Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Relevanta dokument
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

4. Organiska föreningars struktur

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

ORGANISK KEMI Fö

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

d=236

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI Del A-2009

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

NO: KEMI. Årskurs

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organisk kemi. Till provet ska du

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

Efterarbete: LÖSNINGSFÖRSLAG TILL UPPGIFTER - O +

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Mål och betygskriterier för kemi

TENTAMEN i FYSIKALISK-ORGANISK KEMI 7,5 hp, NKEC , kl

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Grundläggande ORGANISK KEMI

Klorerade alifater. Ämnesgrupper Kemiska och fysikaliska egenskaper Nedbrytning. På säker grund för hållbar utveckling

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Mendelevs periodiska system

KEMIOLYMPIADEN 2015, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

2. Starka bindningar

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Aromatiska föreningar

Grundläggande Kemi 1

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Kol och kolföreningar

Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Säkerhetsregler i kemi

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Transkript:

Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet

1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det att göra med kolväten?

2. Mättade kolväten 2.3 Alkaner har bara σ-bindningar exempel: metan σ-bindning kol, sp 3 -hybridiserat Väteatomer bindning i papprets plan C bindning bakåt bindning framåt

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 kokpunkten för ogrenade alkaner ökar med ökande molmassa ju längre kolkedja desto starkare van der Waals- attraktioner δ δ δ δ δ δ δ δ δ δ

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 kokpunkten för grenade alkaner ökar med ökande molmassa ju längre kolkedja desto starkare van der Waals- attraktioner

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 kokpunkten för grenade alkaner varierar 68 C 63 C 50 C ju mer kompakt desto mindre van der Waalsattraktioner

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 smältpunkten för ogrenade alkaner ökar med ökande molmassa ju längre kolkedja desto starkare van der Waals- attraktioner varför är smältpunktskurvan hackig?

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 smältpunkten för grenade alkaner varierar 2,2,4-trimetylpentan smältpunkt -107 C kokpunkt 99 C oktan smältpunkt -57 C kokpunkt 125 C 2,2,3,3-tetrametylbutan smältpunkt 101 C kokpunkt 106 C ju mer symmetrisk desto bättre passar den in i kristallstrukturen

2. Mättade kolväten Fysikaliska egenskaper 4.3 alkaner har låg densitet oftast omkring 0,6-0,7 g/cm 3 alkaner flyter på vatten alkaner löser sig inte i vatten alkaner är lösliga i varandra lika löser lika -regeln

3. Konformationsanalys Enkla kolväten 4.4 σ-bindningar har fri rotation Newmanprojektioner kryssform ekliptisk form (vätena ligger rakt bakom varandra)

3. Konformationsanalys Enkla kolväten 4.4 σ-bindningar har fri rotation olika konformationer har olika energi energi 0 60 120 180 ekliptisk form kryssform ekliptisk form kryssform

3. Konformationsanalys Enkla kolväten gaucheinteraktion energi Me Me Me Me Me Me 4.4 Me Me 20 kj/mol 16 kj/mol 3,5 kj/mol Me Me Me Me Me Me Me Me -180-120 -60 0 kryssform anti ekliptisk form kryssform gauche ekliptisk form 60 120 180 kryssform gauche ekliptisk form kryssform anti

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 generell formel Cn2n cykloalkaner har ringspänning hur mäter man ringspänning? förening ringspänning C 117 kj/mol C 110 kj/mol C 27 kj/mol C 0 C 27 kj/mol C 42 kj/mol

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 vad är ringspänning? vinkelspänning vinklarna avviker från 109 dåligt orbitalöverlapp ringspänning vridspänning ekliptiska grupper C 2

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 varför har inte cyklohexan ringspänning? 120 109

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 ritteknik

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 cyklohexan har flera möjliga konformationer 45 kj/mol 23 kj/mol 30 kj/mol stol halvstol tvistform båt tvistform halvstol stol

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 varför är stolformen betydligt stabilare än båtformen? båtform eklipsad konformation flaggstångsväten C 2 C 2

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 substituenter kan vara axiella eller ekvatoriella e a a e a e e a a e e a e ekvatoriella positioner axiella positioner

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 substituenter vill helst vara ekvatoriella 1,3-diaxiella interaktioner gaucheinteraktion C 3 C 3 C 2 C 2 3 C C 2 3 C C 2

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 inget hålrum innan C18 cyklohexan cykloeikosan

3. Konformationsanalys Cykliska alkaner 4.4 med stora ringar är det möjligt att göra katenaner

3. Konformationsanalys Polycykliska alkaner 4.4 flera ringar kan kopplas ihop dekalin adamantan diamant

3. Konformationsanalys Polycykliska alkaner 4.4 flera ringar kan kopplas ihop diamant

3. Konformationsanalys diamanter består bara av kol 4.4 C + O2 CO2 Lavoisier, 1774

3. Konformationsanalys Polycykliska alkaner 4.4 flera ringar kan kopplas ihop kuban dodekahedran

4. Omättade kolväten Dubbelbindningar har stereoisomeri 3.2 samma summaformel bundna till samma atomer olika riktning i rymden smältpunkt: -106 C smältpunkt: -138 C

4. Omättade kolväten Namngivning 3.2 cis/trans äldre sätt att namnge som fortfarande används om lika grupper är på samma sida av dubbelbindningen kallas det cis; annars trans

4. Omättade kolväten Namngivning 3.2 E/Z det moderna sättet att namnge dubbelbindningar Gör så här: 1) Bestäm vilken grupp på varje kolatom som är viktigast. Detta baseras bara på atomvikt. Om det inte är någon skillnad så gå vidare utåt i kedjan till dess en skillnad uppkommer 2) Om de två viktigaste grupperna är på samma sida kallas det Z (zusammen); annars E (entgegen)

4. Omättade kolväten Namngivning 3.2 E/Z det moderna sättet att namnge dubbelbindningar

4. Omättade kolväten 3.2 Namngivning

4. Omättade kolväten 3.2 Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? O O O O O O vätgas katalysator 10.2 O O O O O O

5. Kemi och biologi 4.6 Mättade kolväten är inte särskilt reaktiva det finns inget handtag förbränning radikalhalogenering O 2 CO 2 CO C 3 C 2 6 O 3 2 C 4 Cl 2 C 3 Cl Cl O C 2 C 2 O 2 C 2

5. Kolvätens reaktioner Mättade kolväten är inte särskilt reaktiva 4.6 det finns inget handtag