Diskursiv arbetsmiljö

Relevanta dokument
Diskursiv arbetsmiljö

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Organisatorisk skyddsrond

Rapport: Goda intentioner med kontraproduktiva effekter

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Organisatorisk och social arbetsmiljö

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Goda intentioner med kontraproduktiva effekter

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Kränkande särbehandling

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Organiserandet, tilltalet och förmågan att göra ett gott arbete

Kränkande särbehandling

policy Medarbetarpolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

SAM vid uthyrning av

Stockholms stads personalpolicy

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Kristina Folkesson Sveriges Kommuner och Landsting

Att (in)se innan det går för långt

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Guide för en bättre arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Diskursiva. arbetsmiljörisker. av Lisbeth Rydén

Stockholms stads Personalpolicy

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Sven Lindblom 1

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sammanfattning. Slutsatser

Storträff för ombud Linköping och Norrköping

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne

RESULTATET AV JÄMSTÄLLDHETSENKÄTEN 2007, GEOLOGISKA INSTITUTIONEN ALLA SVAR I PROCENT AV ANTALET SVARANDE I GRUPPEN

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Med kränkande särbehandling

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

ICT - Inklusive undernoder KTH

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Då kanske du är vår nya verksamhetsutvecklare?!

Samverkan för friskare arbetsplatser - Avsiktsförklaring för låg och stabil sjukfrånvaro

Transkript:

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Doktorand CEFIN, KTH & Finansförbundet CTA, Malmö högskola lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se

Min ambition Erbjuda en grundläggande idé om: vad diskursiv arbetsmiljö innebär hur bedömning och intervention kan se ut hur arbeta vidare hemma Rikta er uppmärksamhet mot: hur AFS 2015:4 kan bidra till sämre OSA ett exempel på intervention

Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav, resurser och [chefens] ansvar

Traditionella modeller Räcker inte till Irrelevanta Ibland värre

????? Varför blir det som det blir? Varför fortsätter vi att göra som vi gör om vi inte är nöjda med hur det blir? Vad är det som styr organiserandet? => Diskurser!

Diskursiv riskbedömning Att höra diskurserna (tankefigurerna) Identifiera de som styr organiserandet Vart driver de var och en verksamheten? Hur samverkar, motverkar, krockar? Vilka situationer kan det generera? Vilka risker kan då uppstå?

Diskursiv intervention Uppmärksamma de rådande diskurserna & problematisera dem Introducera alternativa diskurser & problematisera dem Vad vill du säga? På vilka grunder? Hur kan det sägas? Pröva analysen och om igen

Vad blir det för skillnad? Systemiskt - ej personligt Gemensam angelägenhet Fokus på hur arbetet organiseras och genomförs

När diskurserna marginaliserar: Att inte räknas

När diskursen bestämmer vad som kan sägas: Att inte komma till tals

Övergripande risk: Att bli någon man inte vill vara

Jag blir någon genom Det jag gör Hur jag beskrivs Hur jag tilltalas Hur jag talar om mig och andra

Varför viktigt? Världen accelererar Ständigt nya situationer Komplexiteten ökar Vem kan jag vara i den här situationen? Arbete och liv flyter samman Vem blir jag när jag gör så här? Mer betydelsefullt och allt svårare

Varför ohälsosamt? Att inte kunna få ihop en berättelse om sig själv som hänger samman en identitet man kan leva med kan leda till: Oro Sömnsvårigheter Nedstämdhet Depression Ångest

Det är skillnad på stress pga arbetsbelastning och frustration pga dålig organisering

Tåhävnings- & reflektionspaus

EXEMPEL AFS 2015:4

Vilka tankefigurer styr din tolkning av 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras 5. vem de kan vända sig till för hjälp och stöd

Traditionell diskurs Chefen ska instruera, svara på frågor berätta hur arbetet ska göras ge feedback på hur det är utfört veta vilken prio-ordning som gäller (gärna innan) => Chefen kan mer, ser mer, förstår bättre

Fungerar bra när Världen är stabil och förutsägbar Arbetsuppgifterna är enkla och återkommande Befälsordningen är kristallklar

men om chefen inte kan mer än medarbetarna? arbetet är komplext? resultatet av arbetet är okänt? prioriterandet är kontextuellt? de berörda de enda som kan överblicka konsekvenserna av olika alternativ?

riskerar man att bidra till Frustration dåliga lösningar minskande professionell bedömningsförmåga Oro vad kommer jag att ställas till svars för? är det här ett tillräckligt väl utfört arbete? Irritation, konflikter, tystnad

10 Hur kan vi organisera oss så att var och en kan ta ställning till: Vad är ett bra jobb? Gör jag ett bra jobb? Gör vi ett bra jobb?

10 Chefens funktion? Säkra kommunikativa infrastrukturen Skapa legitimitet

EXEMPEL PRIVAT TJÄNSTEFÖRETAG

Hur har de det? Några tycker att det funkar bra Några tycker tvärtom Nöjda med friheten och ansvaret

Vad vill man ha ut av chefen? Att administrationen fungerar Att bemanningen fungerar Att den gemensamma samordningen fungerar Att vi får bättre möten Att han pekar med hela handen Att han stöttar, sätter in resurser och tar tag Att han stiger fram mer Mer - och bättre - feedback Att vi har frihet Att vara en orkesterledare, dvs se till att helheten fungerar och låta andra göra själva arbetet med mera

Vad kännetecknar diskussionen? Chefsfokus (många olika chefsdiskurser på samma gång) Parallellt resonerande Åsikter inte argument Alla har rätt till en egen åsikt Alla åsikter räknas

Intervenerandet Ändra fokus i diskussionerna Mindre på chefen mer på arbetets karaktär och behov Mindre av åsikter mer av argument Utgångspunkt i det positiva frihet & ansvar Frihet kräver tillit Ansvar kräver konfrontation (kunna göra reda för på vilka grunder ) Konfronterandet stärker tilliten och möjliggör frihet & ansvar

Hur starta processen? Verksamhetens funktion Position gentemot kunder & partners Därefter vad man har för behov av sin chef

Organisatorisk skyddsrond Går att ladda ner på ellerr.se

Organisatorisk skyddsrond Är det här en verksamhet där man kommer till tals? man kommer till sin rätt? man kommer till rätta med? => Identifiera frustrationsfaktorer

Inte att få säga sitt Inte att få som man vill Att bli tagen på allvar Komma till tals När man inte kommer till tals: Gnällig, tjatig, besvärlig Ger upp, tystnar Skäms - står inte upp för sin kunskap, sin professionella heder eller sig själv

Komma till sin rätt Enskilde, gruppen, arbetsplatsen, organisationen, professionen Att resurser tas till vara: nyfikenhet, kreativitet, engagemang, samarbetsförmåga När man inte kommer till sin rätt: Slösar med sig själv, sina kunder, samhället Skäms över vad man gör med resurserna Kompenserar för att göra både och

Komma till rätta med Problem är positivt så länge man kommer till rätta med dem När man inte kommer till rätta med: Ältar samma sak hela tiden Alla problem definieras på ett sätt som gör att det blir svårt att göra något åt dem Alla diskussioner slutar i samma slutsats

Inte att förglömma! Vad behöver värnas? Vad är friskfaktorerna? Vad gör att man kommer till tals? Vad gör att man kommer till sin rätt? Vad gör att man kommer till rätta med?

TACK för uppmärksamheten! Mer om organisatorisk arbetsmiljö finns på min hemsida: ellerr.se