LIVSPONDUS det tysta kunnandet
INNEHÅLL TYST KUNNANDE 3 ATT SYNLIGGÖRA TYST KUNNANDE 4 FAKTA OM LIVSPONDUS 4 METODEN KOMPETENSLABORATORIER 5 DELTAGARE OM KOMPETENSLABORATORIER 9 TEORETISKA PERSPEKTIV 11 EFFEKTER VI HAR SETT HITTILLS 15 LIVSPONDUS I KRIMINALVÅRDEN 16 KONTAKTA OSS 19
TYST KUNNANDE Det tysta kunnandet baseras på tidigare erfarenheter, information och kunskap som vi har tillägnat oss och lärt oss i livet. Vårt tysta kunnande avgör ofta hur vi uppfattar en situation i det klientnära arbetet, hur vi värderar den och hur vi väljer att agera. Med erfarenheten kommer en känsla för hur jobbet ska utföras. Tyst kunskap är precis det, den rätta känslan. När vi litar på den känslan, agerar utifrån den och omsätter den i handling, då omsätter vi den tysta kunskapen i tyst kunnande. Det tysta kunnandet fungerar som en personligt färgad förmåga, ett självtillverkat verktyg, som vi omedvetet använder när vi tar oss an problem. Det tysta kunnandet karaktäriseras av att det oftast är omedvetet, abstrakt och svårt att sätta ord på, vilket har gjort att det benämns som just tyst. Att det tysta kunnandet inte låter sig formuleras leder lätt till att det inte synliggörs och värdesätts. Betydelsen av att ha medarbetare med gediget tyst kunnande riskerar att bli tydlig först när medarbetare lämnar arbetsplatsen. Men det går att bli medveten om, synliggöra och sprida tyst kunnande. I denna folder kan du läsa om Livspondus och metoden kompetenslaboratorier, som förkortas komplabb. I komplabb känner man sig sedd, och inte granskad 3
ATT SYNLIGGÖRA TYST KUNNANDE En organisation som synliggör och sprider tyst kunnande blir en lärande organisation som bekräftar och tar tillvara medarbetarnas fulla kompetens. I Kriminalvården framkom en önskan från medarbetarna att organisationen på ett bättre sätt skulle synliggöra erfarenhetsbaserad kompetens, det vill säga tyst kunnande. Man saknade ett forum för erfarenhetsutbyte och gemensam reflektion kring arbetssituationer och arbetets utförande. För att möta detta önskemål startades Livspondus år 2011, inledningsvis i projektform, i Kriminalvårdens region Väst. Vardagen för en medarbetare i det klientnära arbetet består ofta i att hantera oväntade situationer i mötet med andra människor. Vårt tysta kunnande avgör ofta hur situationer i det klientnära arbetet uppfattas och hur vi väljer att agera. Vi är sällan helt medvetna om vad vi gör, vi bara gör. Livspondus medvetandegör och sprider det tysta kunnandet om det klientnära arbetet med hjälp av metoden komplabb. Deltagarna övar i att bli mer observant på sitt eget handlande och på att definiera vad som egentligen händer när magkänslan indikerar att man bör göra på ett visst sätt. Komplabb bygger på kända teorier om bland annat arbetsinnehåll och lärande, samt reflektionens betydelse för professionsutveckling. I Livspondus har vi sett att när det tysta kunnandet synliggörs så stärks både individer och arbetsgrupper i tilltron till sin egen och varandras kompetens. Medarbetarna stannar upp, reflekterar, frågar och lyssnar mer i sitt vardagliga arbete. Kort sagt utvecklar synliggörandet av tyst kunnande stolta, medvetna och lyhörda medarbetare. FAKTA OM LIVSPONDUS Syftet med Livspondus är att synliggöra och sprida tyst kunnande bland Kriminalvårdens medarbetare som arbetar klientnära. Metoden som används för att synliggöra tyst kunnande kallas för kompetenslaboratorier (komplabb). Komplabb ger en struktur för att tillsammans med kollegor reflektera kring klientarbetet, bredda perspektiven och sätta ord på det vi gör. Livspondus startade 2011 i samarbete med Göteborgs universitet, som ett EU-finansierat projekt i region Väst. Med tiden har Livspondus spridits i Kriminalvården och kommit att bli en del av ordinarie verksamhet. 4
METODEN KOMPETENSLABORATORIER Processen i Livspondus sker i huvudsak i den gruppaktivitet som kallas komplabb. I komplabb delas verkliga avslutade klientrelaterade situationer. Gruppdeltagarna reflekterar och tillför nya perspektiv. Kompetenser synliggörs och artikuleras. Det gedigna tysta kunnandet hos kriminalvårdens medarbetare medvetandegörs och sprids. Gruppen Det är i komplabbgruppen som deltagarnas tankar fördjupas. Det är där som reflektioner och insikter om kunnande bearbetas. Alla medarbetare som arbetar med klienter kan delta i komplabb. För att få en gynnsam dynamik i grupperna eftersträvas jämn könsfördelning och en spridning avseende deltagarnas yrkeserfarenhet och antal tjänsteår i Kriminalvården. En processledare håller i strukturen vid komplabbträffarna, lotsar gruppen genom processen och verkar för ett ickevärderande klimat som möjliggör reflektion och gynnar lärande. Case Deltagarna själva styr innehållet i komplabb genom att det är deras egna erfarenheter av klientarbetet, case, som är själva utgångspunkten i komplabben. Ett case är en avslutad situation som deltagaren själv varit med om i sitt arbete och handlar om ett möte med en eller flera klienter. Casen ger konkreta exempel på när en person använt sitt tysta kunnande. Ett komplabb börjar med att gruppen väljer ut vilka case de vill arbeta med den dagen. Den person vars case har blivit valt, berättar fritt för gruppen om händelsen medan de övriga lyssnar. Det är första gången som vi verkligen pratar om det vi gör. 5
Öppna perspektivskapande frågor Efter att ha lyssnat till caset formulerar de övriga deltagarna öppna, perspektivskapande frågor till den deltagare som har berättat. Detta istället för att ge positiv eller negativ kritik eller direkta råd. Frågorna ställs i ett gott syfte; att hjälpa kollegan att reflektera och få en fördjupad förståelse för vad hen tänkte, gjorde och kände vid tillfället samt få nya perspektiv på sitt handlande. De perspektivskapande frågorna är centrala, de utmanar till reflektion och gynnar lärandet. Jag lär mig något om mig själv utifrån andras reflektioner Det tysta kunnandet synliggörs Gruppdeltagarna lyfter tillsammans fram och sätter ord på de kompetenser som har visat sig i handling och kopplas till konkreta exempel från aktuellt case. Det tysta kunnandet synliggörs och blir medvetet. Exempelvis: Du visar en förmåga att vara lyhörd och kunna lyssna på andra samarbeta, ingå i och bygga nätverk respektera och tolerera andra människor och deras värderingar se dina egna styrkor och begränsningar hantera osäkerhet och stress möta klienterna på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt vilket du visade prov på när du 6
7
Avsiktsförklaring och dialog med ledningen De lärande processer som pågår under tiden i komplabb behöver vidmakthållas efteråt. Vid den näst sista träffen skriver deltagarna var för sig en individuell avsiktsförklaring, vilken handlar om hur hen avser att agera och förhålla sig på arbetsplatsen för att synliggöra sitt eget och andras kunnande. Den sista träffen ägnar deltagarna åt att summera tiden i komplabb och utarbetar ett gemensamt underlag för dialog med sin lokala ledningsgrupp. Mötet med ledningsgruppen är tänkt att verka som ett ömsesidigt inspirerande samtal och en möjlig grund för fortsatt lokalt utvecklings- och förändringsarbete. Jag var på väg att sluta inom Kriminalvården, men efter komplabb känner jag mig bekräftad och stärkt, nu vill jag använda min kunskap och sprida till andra. 8
DELTAGARE OM KOMPLABB Kriminalvårdarna Björn Lööf och Claudia Winroth samt frivårdsinspektören Göran Mårtensson delar med sig av sina upplevelser från kompetenslaboratorier och av att synliggöra det tysta kunnandet i det vardagsnära arbetet. Livspondus komplabb är en strukturerad metod där deltagarna får möjlighet att reflektera kring sitt sätt att utföra arbetet med klienterna, bredda perspektiven och sätta ord på sin kompetens. Positiv energi och nya perspektiv Upplevelsen från deltagarna är att de två timmarna i komplabb går väldigt fort. Deltagarna reflekterar över sin yrkesutövning, om alla arbetsuppgifter man gör varje dag och som får allt att fungera i verksamheten. Det handlar om att synliggöra och få nya perspektiv på den vardagsnära kunskapen som finns, inte bara fånga upp spektakulära händelser, säger Björn Lööf, som arbetade som gymnasielärare innan han började inom Kriminalvården år 2005. Björn delar Claudias och Görans bild av komplabben som ett unikt forum som vi saknat motsvarighet till tidigare. Komplabben har ett sympatiskt, pedagogiskt upplägg med ett väldigt inkluderande förhållningssätt. Vi riktar oss till alla som har ett klientnära arbete. Tillsammans fokuserar vi på och förstärker de positiva färdigheterna. Vi är ju annars vana att tala om rätt och fel, svart och vitt, menar Björn. Det handlar om att synliggöra och få nya perspektiv på den vardagsnära kunskapen som finns. Björn Lööf Jag har inspirerats av kollegors sätt att bemöta klienter, så det har gett mig tips och idéer om hur jag kan arbeta med och bemöta dem i mitt vardagliga arbete. Claudia Winroth Att sitta i komplabb blev en sorts energi-booster för det faktiska klientarbetet. Göran Mårtensson Deltagarna i komplabben har arbetat i Kriminalvården från några år och upp till ett helt yrkesliv. När Livspondus startade 2011 fanns en tanke om att medarbetare med flera års anställning skulle kunna dela med sig av sin erfarenhet från klientarbetet till kollegor med mindre erfarenhet. Men det har visat sig att de som arbetat länge lär sig lika mycket om sig själva och av de yngre. Nya perspektiv tillförs. Göran, som arbetar vid frivården sedan 1989, upplever att han i komplabb blivit påmind av yngre kollegor varför han en gång ville börja arbeta med klienter inom Kriminalvården: 9
Att sitta i komplabb blev en sorts energibooster för det faktiska klientarbetet. Jag lämnade mötet peppad och ville prova nya sätt att möta mina klienter, inte bara följa gamla rutiner som jag inte alltid vet hur de kom till. Claudia hade arbetat i drygt tre år när erbjudandet om deltagande i Livspondus kom hösten 2014. Innan hon blev erbjuden att delta i Livspondus komplabb var hon på väg att sluta inom Kriminalvården: Innan kände jag mig oerfaren utan något att bidra med. I komplabb blev jag bekräftad och stärkt, vilket bidrog till att jag blivit mer motiverad att möta och jobba med våra klienter. Man inser att alla bär på tyst kunnande, oavsett antal yrkesår. Fokus på arbetet med klienterna Göran upplever att den faktiska tiden som han och kollegorna hinner tala om klientarbetet har minskat de senaste åren. Forumet komplabb upplever han som behövligt och på ett sätt lite avgörande för Kriminalvårdens uppdrag att minska risken för att klienterna ska återfalla i brott. Programverksamheten är ett viktigt inslag men vi får inte glömma värdet av de relationsskapande vardagssamtalen med de människor vi möter. I komplabbet synliggörs samtalet och värdet av ett gott bemötande. På frågan om Livspondus gett några avtryck i det vardagliga arbetet svarar Claudia att hon blivit mer lyhörd och medveten om sitt bemötande gentemot såväl sina kollegor som klienterna. Vi pratar mer klienter nu på ett annat sätt. 10
Jag har inspirerats av kollegors sätt att bemöta klienter, så det har gett mig tips och idéer om hur jag kan arbeta med och bemöta dem i mitt vardagliga arbete. Jag känner mig idag mer motiverad att vara ute på avdelningen vilket i sin tur bidragit till en lugnare stämning bland våra intagna. Dynamiskt samarbete Komplabb har ökat harmonin och tryggheten mellan deltagarna. I vissa fall har gruppen bestått av kollegor från andra avdelningar/ enheter och som man kanske aldrig tidigare arbetat med. För Claudia har även samarbetet med nya kollegor förändrats och idag vågar hon också berätta om de misstag hon själv har gjort, för sådant händer, men vågar vi bara tala öppet om dem så kan vi också lära oss av dem. I den här gruppen, i det här forumet, infann sig snabbt en varm och stärkande atmosfär och vi har lärt känna varandra på ett djupare plan, vilket gladde mig, säger Björn. De tre betonar också att ökad trygghet och bättre kännedom om sin egen kompetens och om varandra gynnar vårt dynamiska säkerhetsarbete. TEORETISKA PERSPEKTIV Teorier om arbetsinnehåll och lärande samt teorier om reflektionens betydelse för professionell utveckling betonar att ett yrkesutövande byggt på enbart teoretiska kunskaper sällan är tillräckligt. Ur förståelse för grupprocesser samt reflektionens och artikulationens betydelse för professionaliseringsprocessen skapades Livspondusmodellen. Livspondus vilar på flera teoretiska perspektiv och på beprövad erfarenhet. Livspondus syn på teori är att den bör fungera som ett verktyg i vardagens arbetssituationer, det vill säga fördjupa förståelsen för fenomen man stöter på, ge riktning för utveckling av metoder samt ge vägledning för handlande både på strategisk och mer konkret nivå. I denna skrift väljer vi att lyfta fram betydelsen av reflektion och frigörande regler i komplabb. Arbetsinnehåll i Kriminalvården Arbetet i Kriminalvården är komplext. Situationer uppstår som inte på förhand är givna och som man tidigare inte stått inför. Arbetssättet behöver ibland anpassas efter de specifika omständigheter som råder. I lägen där känslan av bristande kontroll uppstår, krävs lyhördhet och ett flexibelt handlande inom ramarna. Genom mångårig yrkesutövning skaffar sig våra medarbetare erfarenhet som kan vara avgörande för hur en situation värderas och hanteras. Att få möjlighet att reflektera över erfarenheter och att sätta ord på sitt kunnande kan stärka den egna yrkesrollen och ge förutsättningar för lärande och ökat handlingsutrymme. 11
Reflektionens betydelse Vår utgångspunkt är att reflektion alltid är utvecklande och gör det möjligt för var och en att vidga sin horisont. Kärnan i reflektionen är att kunna växla perspektiv mellan att befinna sig i och utanför en situation och skapa sig en överblick. Genom att reflektera över sitt eget och andras handlande kan en rad förmågor utvecklas som är av värde för yrkesutövningen. Erfarenheter blir till kunskap där samband mellan orsak och verkan blir synliga, vilket kan leda till ett mer medvetet handlande. Reflektion hjälper oss att se hur vårt eget tänkande förändras och är ett hjälpmedel för att utveckla tidigare erfarenheter samt lära oss av dessa. Om vi återkommande utmanas och stimuleras till reflektion får vi större möjligheter att utifrån tidigare erfarenheter överväga möjliga tolkningar och sätt att värdera situationer vi ställs inför. Har vi förmåga att reflektera medan vi handlar, redan under tiden situationen pågår, så kan skeendet omvärderas och påverkas efter hand. Reflektionen ger oss handlingsutrymme att arbeta flexibelt och situationsanpassat. Medarbetare som gått komplabb vittnar om att de reflekterar allt mer i stunden, både innan de går in i en situation och medan den pågår. Att avsätta tid och skapa trygga miljöer som inbjuder och utmanar till reflektion över klientarbetet ger medarbetarna förutsättningar för lärande och utveckling i sin profession. Arbetet i komplabb utgår från verkliga situationer som deltagarna hanterat i mötet med klienter. Genom att återskapa händelseförloppet tillsammans med gruppen i komplabb kan deltagaren ta in nya perspektiv på sitt handlande och en möjlighet att reflektera över andra tolkningar av den specifika situationen. Kompetenser artikuleras och medvetandegörs. Till en början ser ofta deltagarna det tysta kunnandet genom att reflektera kring en avslutad situation i komplabb. Allt eftersom deltagarna träffas, lyssnar till varandras case och reflekterar tillsammans blir de varse hur de och kollegorna använder sitt tysta kunnande hela tiden, varje dag. I säkerhetsbedömningar, i förhållande till kollegor och i sitt bemötande av klienter. Genom att höra om kollegans sätt att utföra klientarbetet delas också erfarenheter. Deltagarna kan dra lärdomar som sedan kan omsättas i det praktiska arbetet med klienterna. Laboratorieform byggd på frigörande regler Med frigörande menar vi att det är genom att följa strukturen i komplabb som vi skapar en förutsägbar, trygg och jämlik arbetsordning under arbetet i kompetenslaboratorier. Förmågan att vara nyfiken på den andre utvecklas. Deltagarna får en möjliget att dela värld med varandra och öka förståelsen för varandras perspektiv. En utökad perspektivförståelse är grunden för att hantera svåra och komplexa frågor. När vi i arbetet i laboratorierna följer strukturen med de frigörande reglerna utgör detta mekanismer som skapar och upprätthåller en konstruktiv norm för hur vi förhåller oss till varandra i gruppen. De frigörande reglerna handlar om att argumentation inte är tillåtet; vi bedömer inte rätt eller fel, bra eller dåligt, utan det är reflektion, nya perspektiv och lärande som är intressant. Reflektioner sker enligt en fast ordning där de först skrivs ner enskilt, därefter delges utan att kommenteras. Varje persons talutrymme respekteras och allas röster ges plats. Vidare skapar de perspektivskapande frågorna en nyfikenhet och innebär ett engagemang i den andres berättelse. 12
Hans Lindgren, senior forskare/mentor förändringsprocesser, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. 13
Det är kärnfrågor som är i fokus i komplabb; klientarbetet i Kriminalvården. Arbetet sker utan produktionskrav, någon handlingsplan ska inte utarbetas utan det är utveckling för individ och grupp som är målet. Det är de relativt styrande och frigörande reglerna som för processen i arbetet framåt. För att möjliggöra för gruppen att släppa taget och ge sig i kast med svåra frågor krävs under en inkörningsperiod en utomstående person som lotsar gruppen och ansvarar för att de frigörande reglerna fungerar. Denna person, processledaren i komplabb, engagerar sig inte i innehållet i casen utan det är deltagarna som styr innehållet genom att de ges tilliten att arbeta med egna självupplevda case. Jag har blivit bättre på att dela med mig av mina egna tidigare misstag till nya kollegor, för att visa att vi alla kan göra fel, men vi kan alla lära oss något utav det, vi kan utvecklas utifrån det. 14
EFFEKTER VI HAR SETT HITTILLS Metoden komplabb möjliggör reflektion och breddade perspektiv kring arbetets utförande. Utvärderingar genomförda av Göteborgs universitet har visat att metoden komplabb är framgångsrik i att synliggöra och sprida tyst kunnande. Komplabb ger även en positiv effekt på psykosociala och hälsofrämjande faktorer. Under projekttiden i region Väst åren 2011-2013 utvärderades Livspondus såväl externt, av Göteborgs universitet, som internt. Göteborgs universitet genomförde bl.a. en processutvärdering När magkänslan fick sitt erkännande av Björn Ohlsson, samt enkätundersökningar med fokus på klimat för lärande i arbetet och Inner strength. Dåvarande projektgruppen för Livspondus genomförde intervjuer med alla deltagare som genomgick komplabb. Även korttidsfrånvaron i regionen analyserades. Yrkesstolthet En sammanställning av intervjuer med tidigare deltagare visar att medarbetare som genomgått komplabb upplever en ökad medvetenhet om sin egen och sina kollegors kompetens. Komplabbens bekräftande av det egna kunnandet har ökat motivationen i arbetet. Deltagarna uttrycker att de har fått en stärkt självkänsla och yrkesstolthet. På arbetsplatsen upplevs bättre lärandeklimat, ökad meningsfullhet och involvering. Komplabb har för många gett ökad energi och arbetsglädje. Tillit och förbättrat samarbete Den processutvärdering som genomfördes av Göteborgs universitet visade att tilliten i arbetsgruppen hade ökat, liksom att samarbetsklimatet har förbättrats efter deltagande i komplabb. Deltagarna reflekterar mer i sitt vardagliga arbete, både kring sitt eget och andras handlande, och ger mer positiv feedback till kollegor och tänker mer på att dela med sig av sina egna erfarenheter. Deltagandet och dialogen i komplabb har också skapat en ökad förståelse mellan personer som arbetar på olika avdelningar, eftersom de har träffats i gemensamt komplabb och fått fördjupad insyn i varandras arbete. Trygghet i yrkesrollen Att bli medveten om sitt eget kunnande och få en större tillit till sin egen och kollegors kompetens stärker medarbetare och ger bättre förutsättningar att kunna och vilja vara närvarande i direkt klientarbete. Att som yrkesperson stå stadigt och våga möta svåra frågor och situationer gynnar såväl medarbetare som klienter. Medarbetare som deltagit i komplabb säger sig vara mer förberedda då de hamnar i situationer som skulle kunna leda till en konflikt. Hälsofrämjande effekt Bekräftad kompetens ger positiv effekt på känslan av stabilitet i yrkesrollen, på flexibelitet i arbete och upplevd samhörighet med kollegor. Ökad inre styrka ökar benägenheten att använda sin kompetens fullt ut. Personer som upplever meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet såväl i sitt yrke som i sitt liv i stort lever friskare och mår bättre genom känslan av sammanhang. Enkätundersökningar i region Väst med fokus på klimat för lärande i arbetet och Inner strength 15
visade att deltagande i komplabb bekräftar och stärker medarbetares kompetens och användning av inre styrka. Undersökningarna visade just att komplabb bidragit till förbättringar i deltagarnas psykosociala arbetsmiljö, exempelvis avseende upplevd meningsfullhet, utvecklingsmöjligheter i arbetet och social gemenskap. En analys av sjukskrivningarna i regionen visade att korttidsfrånvaro minskade signifikant för medarbetare som deltagit i komplabb. LIVSPONDUS I KRIMINALVÅRDEN Ett brett processägande och en god förankring på alla nivåer ökar de organisatoriska förutsättningarna för att möjliggöra komplabb i vardagen. Lokala processledare Arbetet med komplabb behöver planeras långsiktigt och organiseras lokalt. Komplabben leds av en processledare som har till uppgift att hålla i metodens struktur samt att lotsa gruppen genom processen. Processledaren finns lokalt och har kontinuerlig kontakt med sin ledningsgrupp samt personalansvariga för att tillsammans planera och genomföra komplabbsverksamheten. Information och erfarenhetsutbyte sker lokalt, regionalt och nationellt. Förankring och legitimitet I Livspondus har Kriminalvården samarbetat med Göteborgs universitet, som bland annat utvecklat metodens teoretiska förankring, utbildat och handlett i metodfrågor. Att komplabb vilar på en teoretisk grund ger metoden legitimitet. För att skapa handlingsutrymme för komplabb krävs det även tydliga kopplingar till övriga mål i verksamheten. Kopplingar till exempelvis det dynamiska säkerhetsarbetet samt värdegrunds- och jämställdhetsfrågor som förenar och som visar att Livspondus stärker och gynnar annat arbete som utförs i organisationen. På varje verksamhetsområde inom Kriminalvården ansvarar ledningsgruppen tillsammans med en lokal processledare för genomförandet av komplabb. Det finns en nationell samordning och arbetet med Livspondus förankras fortlöpande nationellt, regionalt och lokalt. Syfte, mål och vinsterna med komplabb behöver vara väl förankrade och ha vunnit legitimitet hos ledningen och medarbetare på olika nivåer för att organisatoriska förutsättningar för genomförandet ska kunna skapas. Arbetet med komplabb behöver ledas framåt och ägas av flera personer i organisationen. Ett brett processägande kan nås genom att många medarbetare, med olika befattningar, har en erfarenhet av och en förståelse för komplabbsmetoden. Därigenom kan flera medarbetare självständigt och engagerat bidra till en kontinuitet i komplabbsverksamheten. 16
Jag tänker mer på vilka förmågor mina kollegor visar och talar om för dem när jag tycker att de gör något bra 17
18 När jag jobbar är jag en förebild för mina kollegor, så har jag inte tänkt förut
KONTAKTA OSS Vill du veta mer om Livspondus och kompetenslaboratorier kan du via Kriminalvårdens växel kontakta någon av våra regionalt ansvariga eller lokala processledare för Livspondus. Telefon Kriminalvården: 077-22 80 800 Du kan också få mer information på kriminalvarden.se/livspondus. Citaten är uttalanden från tidigare deltagare i komplabb. Layout och redigering: Kriminalvården Foto: Lars Nybom och Kriminalvården Tryck: Ej fastställt Maj 2018, upplaga 5.000 ex Livspondus startades i samarbete med Göteborgs Universitet 19
www.kriminalvarden.se 601 80 Norrköping Tel: 077-228 08 00 Beställningsnummer: 7199