1(21) Lokal arbetsplan 2017/2018 Näsbydals RO
2(21) Innehållsförteckning Ledningsdeklaration... 3 Skolans verksamhet... 4 Organisation... 5 Skolans systematiska kvalitetsarbete... 7 Uppdrag... 11 Prioriterade områden för förbättringar... 11 Normer och värden... 12 Arbetssätt... 13 Kunskaper... 16 Arbetssätt... 18 Elevers inflytande... 19 Arbetssätt... 20 Medarbetarengagemang...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomi...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3(21) Ledningsdeklaration Rektor har ansvar för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. Näsbydals rektorområde består av 2 skolenheten med sammanlagt hundra medarbetare och runt 850 elever. Täby skolors vision "Alla elever - varje elev - här öppnas dörren till framtiden" står i fokus. Rektors pedagogiska grundsyn Min pedagogiska grundsyn har två bärande delar: Den första innebär en stark tilltro till individen, dess förmåga och därmed höga förväntningar. Att alla är kompetenta, nyfikna och har förmåga att utvecklas och ta ansvar. Den andra bärande delen handlar om vikten av tillitsfulla relationer både mellan lärare och elev, och elev och elev. Socialiseringsfunktion är viktig, det är en förutsättning för lärande, en faktor för elevens välbefinnande och en förberedelse för en tillvaro tillsammans med andra. Rätten till lärande och trygghet Lärandet ska ständigt vara i fokus och lärmiljön i Näsbydals rektorsområde ska vara utformad så att alla elever kan inhämta och utveckla kunskaper och värden dvs. den ska vara tillgänglig för alla. Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla verksamhetens tillgänglighet innebär att vi anpassar den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. Mitt mål är att alla elever med vår utbildning ska få en positiv självbild och uppnå en hög kunskapsnivå. Eleven ska ha en djup demokratisk insikt och kompetens samt ha både breda och djupa kunskaper på områden som bidrar till en fortsatt effektiv kunskapsutveckling. Rektorsområdets hörnstenar för ett tillgängligt lärande
4(21) Alla arbetar systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö genom demokratiuppdraget och skolans arbetsmiljöarbete. Alla arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskapen varje dag. Värdegrundsarbetet bidrar till utveckling av elevernas demokratiska kompetens för vår gemensamma framtida demokrati. Elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får eleverna genom teori men också genom demokratiskt arbetssätt, där elevens inflytande och delaktighet är central. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopplingar, mönster, idéer, bakgrundsinformation och sammanhang synliggörs för eleverna. För att eleverna ska bli självständiga och kunna vara målinriktade ska pedagogen ge eleven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativt lärande och information får eleven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande. Läraren ska lära eleven att planera sitt lärande strategiskt. För att eleverna ska bli engagerade och motiverade i sitt arbete ska läraren skapa förutsättningar så att eleverna reflektera och sätter mål för sitt lärande. Läraren använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att eleverna lär sig klara ansträngning och motgång t.ex. grupparbete, feedback, stöd, progression och regler. Elevhälsan är ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa. Tillsammans skapar vi den skola vi vill ha. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Värdegrunden som uttrycks i läroplanen präglas av vad vi gör och säger. Vi har alla ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö och studiemiljö. Vi bedriver ett kontinuerligt och medvetet arbete utifrån skollagen, arbetsmiljölagen och arbetarskyddslagstiftningen. Skolans verksamhet Verksamhetsområde Näsbydals rektorsområde består av två skolenheter med sammanlagt ca 850 elever. Ytterbyskolan är en f-6 skola där det går ca 320 elever. På grund av platsbrist får eleverna i årskurs 6 sin undervisning i Näsbydalskolans skolhus. Näsbydalskolan är en 7-9 skola som inräknat med eleverna i år 6 har ca 520 elever. Ca 90% av eleverna i vårt skolpliktsbevakningsområde väljer skola i vårt rektorsområde. Förutom elever i skolpliktsområdet väljer elever som kommer från Danderyd, Vaxholm, Norrtälje, Vallentuna och Österåker våra skolor. Medarbetare Rektorsområdet har ca 100 medarbetare: Lärare för fritids och förskoleklass, lärare med behörighet för grundskolans tidiga och senare år, skolledning som består av rektor och 3 biträdande rektorer, administration, intendent, vaktmästare, elevhälsa, elevassistenter, bibliotekarier och en yrkes- och studievägledare.
5(21) Inriktning Näsbydalsrektorsområde Täby musikklasser år 4-9 I Näsbydals rektorsområde finns Täby Musikklasser. Täby Musikklasser grundades 1984 och är Täbys ledande musikskola med inriktning på körsång. Musikklasserna är kommunala grundskoleklasser med utökad musikundervisning. Varje år antas en klass i årskurs 4 med 30 elever som går tillsammans från årskurs 4-9 i grundskolan. Näsbydalskolan - naturvetenskaplig inriktning Näsbydalskolans har en naturvetenskaplig inriktning. Den innebär att alla elever har utökad undervisningstid i matematik och att laborationstid är en viktig del av undervisningen i no och teknik. Som elevens val väljer eleverna inriktning mellan No, Teknik samt Bild och Design. Organisation Skolledning Skolledningen i Näsbydals rektorsområde består av 4 personer: En rektor och tre biträdande rektorer. Två av de biträdande rektorerna har sin placering på Näsbydalskolan och en på Ytterbyskolan. Skolledningen arbetar i ett team med uppdelat ansvar utifrån verksamhet och områden. Skolledning för hela rektorsområdet träffas en gång i veckan. Skolledning för verksamheten träffas 2 gånger i veckan. Organisationsstruktur Lag av pedagoger Ytterbyskolan På Ytterbyskolan ingår alla fritidspedagoger, förskollärare, lärare och assistenter i
6(21) ett arbetslag. Arbetslag: Förskoleklass, 1-3, 4-5, fritids och assistenter. Kommunikationsväg: Arbetslagen träffas regelbundet enligt kalendarium för att dels planera och utvärdera undervisningen, dels med frågor som rör hela verksamheten som t ex värdegrundsarbete, utvecklingsarbete och IKT strategier. Arbetsenhet: Arbetsenheten består av alla vuxna runt en årskurs. Kommunikationsväg: Arbetsenheten träffas en gång i månaden för pedagogiska diskussioner med fokus på elevens lärande och utveckling. Rektor och biträdande rektor träffar skolans två specialpedagoger en gång i veckan. Specialpedagogerna representerar arbetslag och arbetsenhet. Näsbydalskolan Ämneslag: På Näsbydalskolan tillhör alla lärare ett ämneslag. Kommunikationsväg: Ämneslagen träffas regelbundet för utveckling och samarbete inom ämnet, dels med frågor som rör hela verksamheten som t ex värdegrundsarbete och IKT strategier. Arbetslag: Alla lärare ingår i ett årskursarbetslag. Kommunikationsväg: Arbetslaget träffas ett par gånger per termin enligt kalendarium för att planera aktiviteter som tillhör årskursen t ex föräldramöten och temadagar. Rektor och biträdande rektorer träffar representant från ämneslag två gånger i månaden. Elevhälsoorganisation i Näsbydals rektorsområde Elevhälsoteamet leds av rektor. I teamet ingår speciallärare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, studie- och yrkesvägledare och biträdande rektorer. Det gemensamma för elevhälsans alla idéer är att de indirekt ska ge nytta för eleven i dess sociala utveckling och kunskapsutveckling. Elevhälsan ansvarar för att arbetet kring elever utgår från hälsofrämjande och förebyggande aspekter. Elevhälsan som organisation vänder sig till fyra parter: arbetslag/ämneslag/arbetsenhet, elev, vårdnadshavare och skolledning. Rektorsområdet har arbetsgång och rutiner för skolpliktsbevakning, arbetsmodell från extra anpassningar till särskilt stöd och arbetsgång för när eventuell kränkning uppstår som elevhälsan utgår ifrån i sitt arbete Kommunikationsväg: Elevhälsan träffas en gång i veckan i ett EHT. Väg in till elevhälsan: l arbetslag/ämneslag eller arbetsenhet genom att bjuda in elevhälsan.speciallärare/specialpedagoger arbetar i team med ansvar mot en årskurs.möjlighet till konsultaton en gång i veckan i form av pedagogiskt samråd/önskemöte. Pedagogisk utvecklingsgrupp Förstelärare är en tjänst som går att ansöka till varje läsår. Försteläraruppdraget är en utvecklingstjänst under en tvåårsperiod. Verksamhetens behov och antal platser styr vem som kan få uppdraget. Rektorsområdet har åtta förstelärare som tillsammans med skolledning bildar en pedagogisk utvecklingsgrupp. Utvecklingsgruppens uppdrag är att planera studiedagar tillsammans med skolledning, analysera och tolka skolans resultat, vara samtalsledare samt bidra till ett kollegialt lärande. Kommunikationsväg: Den pedagogiska utvecklingsgruppen träffas en gång i
7(21) månaden. Den pedagogiska utvecklingsgruppen leds av skolledning i rektorsområdet. Skolstöd Näsbydals rektorsområde består av ett system av yrkesgrupper som knyts samman med kommunikationsvägar för att uppnå mål genom gemensamt uppsatta arbetssätt. Varje yrkesgrupp har en viktig funktion i rektorsområdets arbete med att skapa förutsättningar för att eleven ska nå så långt som möjligt i sin socialaoch kunskapsmässiga utveckling. För att verksamheten ska fungera väl krävs att lärare, elevhälsa och skolledning samarbetar med skolans olika stödfunktioner. Stödfunktionernas uppdrag är att vara möjliggörande för hela verksamheten. Skolstöd består av skolintendent, administrativ assistent, 2 vaktmästare och 2 skolbibliotekarier. Skolans systematiska kvalitetsarbete Vi vill vara en lärande organisation, därför ska våra möten och skolans utvecklingsarbete kännetecknas av ett gemensamt, kontinuerligt och systematiskt lärande och problemlösande. För att skapa hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten utgår vi från Helene Timperleys (2013) cykel/modell i vårt reflektions-, problemlösnings- och analysarbete.
8(21) Analysarbetet handlar om att förstå samband mellan det man gör och det man uppnår. Varaktig förändring behöver föregås eller åtföljas av nya lärdomar. Att lära om och förstå hur man på sin egen nivå kan bidra till kvalitet i det pedagogiska mötet är den primära utgångspunkten för kvalitetsarbetet. Skolledningens kvalitetsarbete och dess process Syftet med kvalitetsarbetet är att bidra till en allt högre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Det är i det pedagogiska mötet mellan elever och pedagoger som kvalitet och kvalitetsutveckling tar gestalt och visar sig. Det betyder att kvalitet i kvalitetsarbetet behöver bedömas utifrån hur väl det bidrar till kvalitet i det pedagogiska vardagsarbetet. Den samlade bild som kommer fram ligger sedan till grund för de arbetssätt vi formulerar i den lokala arbetsplanen. Det viktiga är helheten och hur dess delar samspelar för att ge en hög kvalitet i förhållande till hela uppdraget. Skolledningen håller sig ajour med forskning kring vad som kännetecknar bra undervisning för att i ett första led kunna bedöma vad vi behöver finna bevis för i klassrummet. På skolan använder vi oss i huvudsak av sex sätt för att identifiera utvecklingsbehov i relation till den målbild som finns. Lektionsbesök: observationer och intryck från skolledningens besök samlas i en
9(21) gemensam sammanställning för att kunna göra oss en bild av behoven i verksamheten i stort. Utgångspunkt i våra besök är beskrivning av vad undervisningen ska innehålla som finns under rubriken tillgängligt lärande (huvudrubrik rektors vision) Uppföljning och utvärdering av hur tillgänglig vår lärmiljö är Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Spsm enkät och skolans enkät Skolans lärplattfrom- Vklass: Pedagogisk planering, läxor och prov, skriftliga omdömen. Ämnesutvärdering och uppföljning: Uppföljning och utvärderingar med eleverna är ett av våra viktigaste utvecklingsredskap. Ämnesutvärderingen återkopplas till de elever som besvarat den och den enskilda lärarens reflektioner används som underlag för att sätta upp individuella mål i medarbetarsamtalet och ämneslaget. Ämneslaget/arbetslaget följer upp det samlade resultatet för olika årskurser. I skolledningen kan vi använda resultaten för jämförelser på många olika nivåer och över tid för att identifiera möjliga utvecklingsbehov i hela eller delar av verksamheten. Medarbetarsamtal: medarbetarna ombeds lyfta vilka utvecklingsbehov de ser att de har för att kunna arbeta mot målen i arbetsplanen. För lärare, fritidspedagoger och förskollärare finns yrkesspecifika förväntningar som utgår från områdena resultat, lärande, undervisning och utveckling, ledarskap, samarbete och adminstration. Den egen analys av resultatet och den individuella reflektion som varje medarbetare gör i slutet av läsåret är ett viktigt underlag. Resultatanalys och resultat uppföljning: Uppföljning sker utfrån ett årshjul, det finns årshjul för lärare, speciallärare, elevhälsa och rektor. Uppföljning sker tre gånger per läsår. I slutet av läsåret gör arbetslagen/ämneslagen en resultatanalys, där de identifierar ämnesspecifika utvecklingsbehov när det gäller undervisningen. En aspekt i deras analys att identifiera de faktorer som bidrar till att eleverna inte når ett godkänt resultat. De formulerar därefter tillsammans åtgärder för att utveckla undervisningen i de delar som särskilt identifierats som svåra. Uppföljning av normer och värden När det gäller värdegrundsarbetet så samlar vi årligen in information genom framförallt två undersökningar: arbetsmiljö- och värdegrundsenkäten (vår egen undersökning som omfattar alla årskurser och utgår från tillgängligt lärande ) samt externa undersökningar, VågaVisa. Verksamhetens egen uppföljning av normer och värden följs upp enligt årshjul i skolan och i fritidsverksamheten. Vid tre tillfällen under läsåret följer skolledning tillsammans med elevhälsan upp resultaten på individ, grupp och organisationsnivå. Alla klasser/årskurser diskuterar enkätresultatet för att vi ska få en fördjupande bild av hur eleverna upplever skolan. VågaVisa som är en extern undersökning görs av vårdnadshavare och elever i f- klass, år 3 och år 8. Resultaten har stor bäring på vårt arbete, då de till stor del ligger till grund för de åtgärdande och förebyggande insatser vi beslutar om för hela skolan och som finns i både vår likabehandlingsplan och i arbetsplanen. Den är även ett värdefullt
10(21) verktyg för planering och prioriteringar i elevhälsans arbete. Uppföljning av ansvar och inflytande När det gäller ansvar och inflytande så samlar vi årligen in information genom framförallt två undersökningar: arbetsmiljö- och värdegrundsenkäten (vår egen undersökning som omfattar alla årskurser) samt externa undersökningar, Våga- Visa. Verksamhetens egen uppföljning av normer och värden följs upp enligt årshjul i skolan och i fritidsverksamheten. Vid tre tillfällen under läsåret följer skolledning tillsammans med elevhälsan upp resultaten på individ, grupp och organisationsnivå. Alla klasser/årskurser diskuterare enkätresultatet för att vi ska få en fördjupad bild av hur eleverna upplever skolan. Diskussionerna dokumenteras VågaVisa som är en extern undersökning görs av vårdnadshavare och elever i f- klass, år 3 och år 8. Extern enkät av CMA Research AB i matematik och svenska i år 7-9 för elever och vårdnadshavare. Resultaten har stor bäring på vårt arbete, då de till stor del ligger till grund för de åtgärdande och förebyggande insatser vi beslutar om för hela skolan och som finns i både vår likabehandlingsplan och i arbetsplanen. Den är även ett värdefullt verktyg för planering och prioriteringar i elevhälsans arbete. Uppföljning av kunskapsresultat Vilka kunskapskrav når eleverna som får ett C inte upp till för att kunna nå ett högre betyg? Vilka mönster identifierar ni? Vilka kunskapskrav når eleverna som får ett E inte upp till för att kunna nå ett högre betyg? Vilka mönster identifierar ni? Hur har arbetet sett ut kring de elever som riskerat ett F och som nått ett godkänt betyg? Därefter identifierar arbetslagen/ämneslagen vilka åtgärder de planerar att genomföra kommande läsår för att hjälpa eleverna nå högre måluppfyllelse. Den generaliserbara input från detta arbete som bedöms vara relevant för skolans gemensamma arbete med skolutveckling tas med i arbetsplanen för kommande läsår. Arbetsplanen som strategisk vägledning i verksamheten Arbetsplanen är vägledande i vårt arbete under året, bland annat vid medarbetarsamtal, på arbetslagsmöten/ämneslagsmöten och personalmöten. Målen finns med som punkt i rektors månadsbrev. Arbetsplanens mål bearbetas och följs upp i olika forum under läsåret. Målen är synliga på personalenshemsida och är uppsatta i personalrum och arbetsrum. Översiktligt så ser arbetet ut på detta sätt: I början av läsåret läser alla medarbetare kvalitetsredovisningen och ett utkast av den lokala arbetsplanen presenteras. Ytterligare input samlas in, utkastet revideras och färdigställs. De prioriterade områdena baseras på vad som betonas i vårt kärnuppdrag, resultaten från föregående års uppföljning samt skolans eventuella övriga behov och uppdrag - huvudmannens verksamhetsplan, ekonomi, elevunderlag etc. I arbetsplanen beskrivs vilka arbetssätt vi ska använda för att nå målen.
11(21) Mittuppföljning av arbetsplanen som helhet sker på konferensdagen i januari. Då gör vi en avstämning av hur långt vi har kommit i arbetet med våra prioriterade områden och vilka insatser vi behöver prioritera under andra halvan av läsåret. I juni gör vi gemensamma analyser av resultaten från föregående läsår och dessa läggs in i kvalitetsrapporten, som ligger till grund för kommande läsårs arbetsplan. Uppdrag Näsbydals rektorsområdes uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i nationella och kommunala styrdokument. Prioriterade områden för förbättringar Fördjupa analyskompetensen hos samtliga medarbetare Syftet med kvalitetsarbetet är att bidra till en allt högre kvalitet i elevernas lärande och utveckling. Det är i det pedagogiska mötet mellan elever och pedagoger som kvalitet och kvalitetsutveckling tar gestalt och visar sig. Det betyder att kvalitet i kvalitetsarbetet behöver bedömas utifrån hur väl det bidrar till kvalitet i det pedagogiska vardagsarbetet. För att kunna göra den bedömningen behöver vi fördjupa vår analyskompetens t.ex. genom att utgå från lärande samtal eller modell för framåtsyftande återkoppling i vårt analysarbete. Tillgängligt lärande Tillgänglighet är de förutsättningar som krävs för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolverksamhet. Området förutsättningar för lärande samlar övergripande indikatorer för social, pedagogisk och fysisk miljö. Kvalitetsredovisningens analys visar att vi behöver fokusera på spsm indikatorer inom följande tre områden: 1. Förutsättningar för lärande: Rätten till lärande och trygghet, delaktighet och elevhälsa. 2. Social miljö: Gemenskap 3. Pedagogiska miljön: Pedagogiska strategier och stödstrukturer och IKT i lärandet. 1 och 2 Förutsättningar för lärande och socialmiljö Rätten till lärande och trygghet och gemenskap - Genom att följa årshjul och ta in elevernas åsikter, arbeta systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö. - Arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskapen varje dag. Delaktighet och gemenskap - Arbeta aktivt med att alla elevers får förutsättningar att uppleva delaktighet. t.ex. diskussioner av elevresultat, enkäter, uppföljningar och utvärderingar. - Alla ska medvetandegöra för eleverna vad de kan ha inflytande över och medvetandegöra dem när de har inflytande. - Alla ska få hög medvetenhet om delaktighetens betydelse för hälsa och lärande - Vklass det som är beslutat ska vara där: läxor, prov, planeringar Elevhälsan
12(21) - Elevhälsan ska bli ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa. - Elevhälsans uppdrag ska tydliggöras för elever, pedagoger och vårdnadshavare. - Elevhälsan ska fokusera på främjande och förebyggande insatser. - Elevhälsan går utbildning genom spsm - att höja skolans elevhälsokompetens. 3. Pedagogiska miljön: Pedagogiska strategier och stödstrukturer - Agenda eller startblock - Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopplingar, mönster, idéer, bakgrundsinformation och sammanhang synliggörs för eleverna - För att eleverna ska bli självständiga och kunna vara målinriktade ska läraren ge eleven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativit lärande och information får eleven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande. - Eleverna ska få läras sig studieteknik i alla ämnen: Pedagogen ska lära eleven att planera sitt lärande strategiskt. - Pedagogen använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att eleverna lär sig klara ansträngning och motgång t.ex. grupparbete, feedback, stöd, progression och regler. Höja den digitala kompetensen inom alla professioner i förskoleklass, skola och fritids med utgångspunkt i reviderad upplaga av Lgr 11. Dagens elever lever i ett allt mer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringen träder i kraft den 1 juli 2018 men det är möjligt för skolor att arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan 1 juli 2017. Normer och värden Läroplanen kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare
13(21) perspektiv. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Långsiktig enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga minst 93 % Andel elever som anger att eleverna respektera varandra minst 75 % Andel elever som anser att skolan arbetar mot kränkande behandling minst 90 % Andel elever som anger att lärarna på skolan tar hänsyn till elevernsa åsikter. minst 90 % Andel elever som känner sig trygga i fritidsverksamheten minst 96 % Andel elever i år 3 som anser att vuxna säger till när någon elev säger eller gör något dumt mot en annan elev minst 90 % Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Proaktivt förhållningssätt för likabehandlingsarbetet Planen mot kränkande behandling ska vara känd för all personal, vårdnadshavare och elever. Personal och elever ska göras delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet. Därför ska elever och personal vara med från utvärdering till att upprätta nya arbetsätt för att Skolledning och mentorer/klasslärare
14(21) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter nå målen. Årshjul med uppföljning av normer och värden All personal reagerar på tuff jargong Alla utreder och anmäler ev kränkningar Resultat av enkäter rörande normer och värden diskuteras med eleverna för att göra dem delaktiga i arbetet. Fler vuxna i matsalen med uppdrag att vara matvärdar. En matvärd sitter och äter med eleverna samtidigt som man håller uppsikt att det är en trivsam och trygg miljö Rastaktiviteter Informationsbrev till vårdnadshavare Uppstartsdagar/vecka Arbeta med aktiva åtgärder utifrån fyra steg - ny lag diskrimineringsgrunderna Pedagogerna medvetandegörs om delaktighets betydelse för trygghet Ledarskap i klassrummet Med syfte till social träning och meningsfull sysselsättning. Cafeterian öppnar och utvecklas rastaktiviteter på Näsbydalskolan Information en gång i månaden från skolledning till vårdnadshavare om skolornas arbete med normer och värden och annat. Syfte att eleven ska få bra förutsättningar för utveckling och lärande. Det sker genom t.ex. lekar/övningar för att lära känna, viktig information osv. Ytterbyskolan prövar på en ny modell med basgrupper och ett tema varje dag elevens första vecka Ta fram plan Modul skolverket delaktighet Pedagogen har en tydlig lektionsstruktur som gör att eleverna förstår vad de ska lära och vad som förväntas av dem. Friitids och rastvärdar Rektor Undervisande lärare tillsammans med arbetslag Skolledning Förstelärare Undervisande lärare
15(21) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Läraren gör klassrumsplaceringar och styr gruppindelningen utifrån pedagogiska principer. Arbetssätt används som gör att elever klarar ansträngning och övar på att arbeta tillsammans med andra t.ex. grupparbete, feedback osv. Mindset och grit diskuteras pratas om vid inlärning Arbetar aktivt med att få eleverna är delaktiga På arbetslagsmöten/ämnesmöten delar lärare erfarenheter och lära av varandra gällande arbetsro och trygghet Lären tar hjälp av elevhälsan Lärare med särskilt komplexa undervisnings situationer erbjuds handledning Sammarbete och samverkan mellan elevhälsan och arbetslag/ämneslag Skolledningen syns i verksamheten Alla undervisning utgår från våra hörnstenar för tillgängligt lärande I de klasser där arbetsron och tryggheten är otillfredsställande genomför elevhälsan särskilda insatser i samråd med undervisande lärare. Lektionsbesök Matsalen Centralhallen Delatar vid olika råd Alla arbetar systematiskt på skolan på olika plan med att få en trygg lärmiljö genom demokratiuppdraget och skolans arbetsmiljöarbete. Alla arbetar aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskapen varje dag. Värdegrundsarbetet bidrar till utveckling av elevernas demokratiska kompetens för vår gemensamma framtida demokrati. Elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får eleverna genom teori men också genom demokratiskt arbetsätt, där elevens inflytande och Elevhälsan tillsammans med undervisande lärare Skolledning
16(21) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter delaktighet är central. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Information och upplägg i undervisning presenteras på ett varierat sätt. Kopplingar, mönster, idéer, bakgrundsinformation och sammanhang synliggörs för eleverna. För att eleverna ska bli självständiga och kunna vara målinriktade ska läraren ge eleven struktur att navigera i sin lärmiljö. Genom formativit lärande och information får eleven veta vad den ska lära, hur och när. Eleven får feedback samt lämpliga utmaningar i sitt lärande. Läraren ska lära eleven att planera sitt lärande strategiskt. För att eleverna ska bli engagerade och motiverade i sitt arbete ska läraren skapa förutsättningar så att eleverna reflektera och sätta mål för sitt lärande. Läraren använder arbetsätt och metoder i undervisningen som gör att eleverna lär sig klara ansträngning och motgång t.ex. grupparbete, feedback, stöd, progression och regler. Elevhälsan är ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevens lärande, utveckling och hälsa. Kunskaper Läroplan kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt
17(21) sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator SPSM för området pedagogisk miljö minst 70 Långsiktig enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö Elever som har kunskaper som motsvarar E i alla ämnen årskurs 1-5 minst 94 % Elever som har kunskaper som motsvarar minst E i alla ämnen årskurs 9 minst 94 %
18(21) Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Lärarna på skolan hjälper mig i skolarbetet Långsiktig enhetsindikator minst 85 % Andel elever som anger att deras lärare förklar vad de ska kunna i de olika ämnena minst 85 % Andel elever som anger att de är med och utvärdera undervisningen minst 93 % Meritvärde i samtliga ämnen för år 9. minst 264 Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Ledarskap i klassrummet. Se normer och värden Alla Ämneslagen/arbetslag har avsatt tid vid tillfällen för valt arbetsätt för att utveckla undervisningen utifrån de tre prioriterade områdena Digitalisering Elevhälsans är ett kompletterande stöd för pedagogen och övrig personal. Varje arbetslag/ämneslag formulerar egna arbetssätt och beskriver hur vi ser det i deras undervisning och vad de kommer att ge för resultat. Arbetsätten följs upp och utvärderas enligt modell för systematiskt kvalitetsarbete Ytterbyskolan: Vi ska komplettera vår bas till att gälla nyanlända Skolverkets moduler Skolverkets stödmaterial Elevhälsan går utbildning genom spsm att utveckla skolans elevhälsoarbete Drop-in möten på skolan Mentorer i EHT på Näsbydal Ämneslaget/ arbetslag Skolledning tillsammans med förstelärare Alla pedagoger i fritidshem, skola och förskoleklass deltar Rektor tillsammans med elevhälsan
19(21) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Skolan har tydliga modeller och arbetssätt Analysmodell används i elevhälsan Elever och vårdnadshavare får den information som ger inflytande och delaktighet och möjlighet till lärande Fördjupad analyskompetens till alla Uppföljning av elevers resultat vid klasskonferenser och EHT All undervisningsplanering och genomförande utgår från rektorsområdets hörnsterna för tillgängligt lärande Elevhälsans uppgifter görs tydliga för elever, pedagoger och vårdnadshavare Modell för elev i eventuellt behov, arbetsgång kränkande behandling och skolpliktsbevakning Modell och spsm verktyg används när elevhälsan analyserar miljön och hittar lösningar på dilemman Information om läxor, prov, bedömningar, pedagogiska planeringar läggs i Vklass, formativt lärande Modell används vid analys av resultat t.ex. lärande samtal eller modell för kollegialt lärande Årshjul för lärare, spec, elevhälsan och rektor Klassöverskit med helheten dokumenteras Se normer och värden eller ledningsdeklaration Alla Uppföljning utifrån årshjul Rektor tillsammans med skolledning Undervisande lärare Skolledning Rektor Undervisande lärare Elevers inflytande Läroplan tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 80 % Andel elever i årskurs som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta Långsiktig enhetsindikator
20(21) Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator med olika arbetsuppgifter Långsiktig enhetsindikator minst 80 % Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 75 % Andel elever i som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 75 % Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Arbetssätt som främjar ansvar och delaktighet T.ex. formativt förhållningsätt i klassrummet, de 5 nyckelstrategierna i bedömning för lärande. Utvecklingsarbete med gemensamt satta arbetssätt i ämneslag och för den egna undervisningen. Genom att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande och i undervisningen blir eleverna delaktiga i sitt lärande. Undervisande lärares egna mål och ämneslagets mål Utbildning på konferenstid Alla medarbetare görs medvetna om vikten av delaktighet för möjlighet till ansvar och inflytande Eleverna görs delaktiga. Månadsbrev från skolledning till vårdnadshavare Diskussioner rörande resultaten Skolverkets modul delaktighet i ämneslag eller arbetslag Information Vi tar med eleverna mer i utvärdering t.ex. genom diskussioner på klassråd Syfte att informera om det arbete som pågår kring skolans uppsatta arbetssätt, lyfta bra saker och skapa delaktighet och begriplighet Skolledning tillsammans med förstelärare Undervisande lärare, elevhälsan och skolledning Rektor Ledarskap se normer och värden Alla
21(21) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Utvecklingssamtalet All undervisning utgår från rektorsområdets fyra hörnstenar Utvecklingssamtalet är en viktig del i att stärka elevens ansvar och inflytande för sitt eget lärande. Elevledda samtal se normer och värden Klasslärare/mentor Alla