PM Datum: 2016-08-24 Dnr: V 2016/523 Mottagare: Utbildningsnämndens ledamöter Handläggare: Katarina Borne Jennie Sidiropoulos Göteborgs universitets utbildningsutbud - inriktning och förändringar Denna promemoria är ett underlag inför utbildningsnämndens internat den 1-2 september 2016. Underlaget ska ge en övergripande bild av Göteborgs universitets utbildningsutbud och pågående förändringar av detta utbud. Underlaget består av två delar. Den första beskriver utbudet med utgångspunkt i kvantitativ data. Den andra ger en beskrivning av de enskilda fakulteternas styrkor och svagheter, förestående utmaningar samt exempel på hur arbetet fortlöper inom en rad prioriterade områden. Inledningsvis görs en tillbakablick från förra årets internatmöte. Följande utvecklingsområden/angelägna initiativ identifierade vid föregående års internat: Pedagogik Sedan förra årets internat har Policy för pedagogisk utveckling samt Pedagogiskt idéprogram beslutats av rektor respektive vice-rektor för utbildning. Den gemensamma nivåns ansvar är att säkerställa förankring på fakultets- och institutionsnivå/motsvarande, men också för uppföljning och revidering. Programmet utgör bland annat en viktig delmängd i det framtida kvalitetsarbetet. Blended learning Fakulteternas arbete inom området skiljer sig åt och arbetet har kommit olika långt. De framhåller dock att satsningen på att utveckla inslag av blended learning är fortsatt prioriterad. Det pågår flera projekt inom området, exempelvis Infrastruktur för nätburen undervisning och blended learning (INU). Inom ramen för projektet har försök med digital salstentamen genomförts under våren i en lokal på Viktoriagatan 30 med plats för 110 personer. Även utbildningsnämndens utlysning av utvecklingsmedel 2016 fokuserade bland annat på kurser och program särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning med inslag av blended learning. Hållbar utveckling Det pågår ett arbete med att integrera hållbar utveckling inom alla fakulteter, även om de har kommit olika långt. Arbetet är dock i behov av fortsatt stöd. Samtliga fakulteter är aktiva i det universitetsgemensamma projektet med att utveckla digitala verktygslådor som stöd för lärares arbete med hållbarhetsintegrering samt med hållbarhetsmärkning av kurser. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring I juni 2016 fattade rektor beslut om en ny policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen. Policyn är en följd av ett nytt nationellt kvalitetssystem där lärosätena själva ska ta ett större eget ansvar för Utbildningsenheten 1 (25) Rosenlundsgatan 4, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
kvalitetssäkringsarbetet av utbildningsverksamheten. Därutöver finns ett antal strukturerade kvalitetssatsningar på fakultetsnivå. Inkluderat i arbetet med att strukturera kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring ryms insamling av uppgifter och uppföljning av statistik. Fakultetsöverskridande samarbeten - Samarbeten av detta slag är angelägna, men fortfarande upplever fakulteterna olika hinder. Nämnden enades om att formulera en enkät ställd till ansvariga för fakultetsöverskridande program för att identifiera hinder för sådant utbildningssamarbete. Enkäten har skickats ut under vintern 2015/2016 och arbetet har löpande stämts av med nämnden under våren. Förslag till arbetsgrupper för fortsatt arbete kommer att presenteras vid internatet 1-2 september 2016. Internationalisering - Arbetet med utbildningens internationalisering berördes i flera olika sammanhang och är fortsatt en prioriterad fråga. Nämnden har gjort en planering för strategiska diskussioner, kring exempelvis universitetsövergripande avtal/samarbeten, med en förankring i verksamhetens behov via nämndens ledamöter. Diskussionen kring ansvar och insatser från olika nivåer när det gäller stöd till internationell studentrekrytering är särskilt angelägen. Såväl studentrekrytering och marknadsföring som nuvarande samtalspartners/avtal diskuterades vid nämndens möte i maj. 1 Det pågår samtidigt ett arbete med revidering av sidor på Medarbetarportalen som informerar om stöd för internationaliseringsarbete vid Göteborgs universitet. Arbetet beräknas vara klart i mitten av oktober. Arbetslivsanknytning - Fakulteternas arbete med och erfarenheter från arbete med arbetslivsanknytning i utbildningen var en särskild punkt på agendan vid föregående internat. Den samlade diskussionen visade på att det finns många goda exempel där fakulteterna kan lära av varandra. Utbildningsnämnden uppmanade nätverket för utbildningsansvariga att genomföra motsvarande diskussion/erfarenhetsutbyte. Nämnden var enig om att frågan inte bör vara föremål för gemensamt agerande, ställningstagande eller initierande av aktiviteter eftersom förutsättningarna och utbildningarna skiljer sig markant åt. Utvecklat systemstöd för systematisk uppföljning - Det diskuterades huruvida universitetet bör prioritera utvecklingen av ett förbättrat gemensamt systemstöd som enkelt möjliggör insamling och uttag av statistik kring de uppgifter verksamheten behöver, exempelvis uppföljning av alumner och grad av förvärvsarbete. Strategisk fördelning av utbildningsplatser - En diskussion om ny strategisk fördelning av universitetets utbildningsuppdrag initierades utifrån PM Ny strategisk fördelning av GUs utbildningsuppdrag. Utbildningsnämnden gavs möjlighet att föreslå fördelning av nya och frigjorda platser under perioden 2017-2019 enligt premisser rektor ställt sig bakom. Beredning i utbildningsnämnden resulterade i ett förslag till fördelning av de fria platserna (65 hst) inför 2017 och styrelsen beslutade därefter om en fördelning till ett magisterprogram (SFS), ett masterprogram (IT) och till fristående kurser inom Sahlgrenska akademien. Nu förbereds en ny äskandeprocess och beredning i utbildningsnämnden inför förslag om fördelning av nya och omfördelningsbara platser inför 2018. 1 Kommunikationsenheten, (2016) PM Förändrat arbetssätt för att implementera GU Förnyas - Internationell studentrekrytering, 2016-02-03 samt Abelius, Hans & Johannesson Laila (2016) PM Sammanställning av inkomna remissvar avseende översyn av utomeuropeiska universitetsgemensamma samarbetsavtal, 2016-05-17, Dnr V 2016/257 2 (25)
Göteborgs universitets utbildningsutbud en statistisk översikt I följande avsnitt presenteras Göteborgs universitets utbildningsutbud ur ett flertal aspekter med hjälp av tillgänglig statistik från olika databaser vid universitetet såväl som från nationella aktörer inom högskolesektorn. Här ges uppgifter över utbildningsutbudets utveckling under de senaste tre läsåren med utveckling per fakultet samt jämförelser med Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Universitetets grundutbildningsuppdrag Figur 1 vänstra cirkeldiagram visar en översiktlig bild av universitetets totala grundutbildningsuppdrag 2016 fördelat per fakultet. Uppgifterna bygger på antal helårsstudenter (hst) enligt tidigare anslagsfördelning 2. Ytterligare tilldelade anslag som tillkommit i ett senare skede ingår inte i underlaget. Detta gäller även förändringar i fördelning av hst inom universitetet som gjorts i ett senare skede. De förväntas dock ha en liten inverkan på den bild som framträder. Däremot påverkas bilden av den nu pågående omorganisationen av lärarutbildningarna, och figur 1 högra cirkeldiagram ger en översiktlig bild av det totala grundutbildningsuppdraget 2016 fördelat per fakultet där Lärarutbildningsnämndens andel har fördelats ut till övriga fakulteter. Denna fördelning baseras på uppgifter om hur stort anslag respektive fakultet har vad gäller universitetets lärarutbildningar 3. 2016 omfattar Göteborgs universitets totala grundutbildningsuppdrag 25 131 hst. Figur 1. Översiktlig bild av universitetets grundutbildningsuppdrag 2016 (andel). Det vänstra cirkeldiagrammet visar respektive fakultets andel före universitetets omorganisation av lärarutbildningarna och det högra cirkeldiagrammet visar respektive fakultets andel efter samma omorganisation. Källa: Beslutsunderlag, Göteborgs universitet. En jämförelse mellan de två cirkeldiagrammen ger att störst andel av lärarutbildningsuppdraget tillfaller Utbildningsvetenskapliga fakulteten som i universitetets totala grundutbildningsuppdrag ökar med tio procent från tre procent till 13procent. Humanistiska fakultetens och Konstnärliga fakultetens andel ökar med två procent vardera medan Samhällsvetenskapliga fakultetens och Naturvetenskapliga 2 Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2016 samt planeringsramar för 2017-2018. Beslutsunderlag 2015-09-30 Dnr E 2015/97. 3 Uppdrag och anslagsfördelning 2016 Till institutioner med verksamhet inom ansvarsområdet för lärarutbildningsnämnden, Beslut 2015-10-22, Dnr E 2015/184. 3 (25)
fakultetens andel ökar med en procent vardera. För övriga fakulteter är förändringarna för små för att ge utslag i jämförelsen. Utveckling av utbud fristående kurser och program per utbildningsnivå Figur 2 visar andel fristående kurser och program per utbildningsnivå för Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet 4. Utbudet av fristående kurser på grundnivå fortsätter att minska till förmån för program på såväl grundnivå som avancerad nivå. Stockholms universitet avviker från detta mönster genom att utbudet av program på avancerad nivå det senaste året minskat något. Även Lunds universitet visar ett programutbud som på grundnivå ligger stabilt på samma nivå som tidigare. Samtliga förändringar är också små sett utifrån lärosätenas totala utbildningsutbud. Figur 2. Utbud av fristående kurser och program per utbildningsnivå vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet (andel hst, utveckling de tre senaste läsåren). Källa: Universitetkanslerämbetets statistikdatabas. Av Göteborgs universitets totala utbildningsutbud utgör de fristående kurserna läsåret 2014/15 30 procent att jämföra med Stockholms universitets 43 procent, Lunds universitets 28 procent och Uppsala universitets 28 procent. Av Göteborgs universitets totala utbildningsutbud utgör utbildning på grundnivå läsåret 2014/15 77 procent - att jämföra med Stockholms universitets 81 procent, Lunds universitet 72 procent och Uppsala universitets 74 procent. 4 UKÄ:s NU-databas, Utbildning på grund- och avancerad nivå, hst per studieform och utbildningsnivå fr.o.m. läsåret 2007/08. 4 (25)
Figur 3 visar hur stor andel av fakultetens fristående kurser och program som utgörs av utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå. Andelarna bygger på antal helårsstudenter utifrån Ladoks FFGregisteringar (FFG=för första gången) 5. Handelshögskolan visar en ökning av andelen program på avancerad nivå, medan flera fakulteter visar en relativt oförändrad fördelning mellan utbudet på grundnivå respektive avancerad nivå (Humanistiska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin och Utbildningsvetenskapliga fakulteten). Vid IT-fakulteten, Konstnärliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten minskar utbildningsutbudet på avancerad nivå. Förändringarna är dock små i jämförelse med fakulteternas totala utbildningsutbud. För Göteborgs universitet som helhet fortsätter andelen fristående kurser att minska likt tidigare med en procentenhet per år och utgör läsåret 2015/16 31 procent av det totala utbildningsutbudet. Ökningen av universitetets utbildningar på avancerad nivå har avstannat och utgör läsåret 2015/16 24 procent av det totala utbildningsutbudet vilket är densamma som ifjol. Den tydligaste förändringen av Göteborgs universitets totala utbildningsutbud det senaste läsåret är en fortsatt ökning av andelen program på grundnivå. Figur 3. Fakulteternas utbud av fristående kurser och program per utbildningsnivå vid Göteborgs universitet (andel hst, utveckling de tre senaste läsåren). Källa: Ladok, uttag 2016-09-08 Tillströmning av studenter och attraktionskraft Göteborgs universitet har många behöriga sökande och är ofta ett förstahandsval enligt den nationella anmälnings- och antagningsstatistiken i figur 4 6. Särskilt populära är våra program som också har ett 5 Ladok, sql-utsökning 2016-08-09. Statistiken bygger endast på FFG-registreringar och hst-poängen placeras på den termin där FFG-registreringen gjordes. 6 Antagna per lärosäte urval 2 HT2008-HT2016 (excelfil), https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/2016/drygt-237-000-antagna-till-hostens-hogskoleutbildningar-efter-urval-2/ 5 (25)
högt antal förstahandssökande i jämförelse med antalet antagna. För universitetets kurser är söktrycket inte lika högt men även där finns totalt fler behöriga förstahandssökande än antagna. Figur 4. Anmälnings- och antagningsstatistik för kurser och program vid Göteborgs universitet, höstterminer 2014-2016. Källa: Universitets- och högskolerådets statistikuppgifter. Enligt aktuella nationella siffror från Universitets- och högskolerådet minskar det totala antalet antagna till universitet och högskolor höstterminen 2016, från över 240 000 höstterminen 2015 till drygt 375 000 antagna 7. Antalet kurser och program som lärosätena erbjuder är i stora drag lika som förra hösten, detta genom att en liten minskning i antal kurser vägs upp av en liten ökning i antal program. De flesta lärosäten minskar alltså sin antagning. Undantaget är 13 lärosäten som ökar sin antagning totalt jämfört med hösten 2015. I denna lista ligger Göteborgs universitet på en tiondeplats med en ökad antagning om två procentenheter. Ingen av följande lärosäten - Lunds universitet, Stockholms universitet eller Uppsala universitet finns med bland de tretton. En bedömning är att det framförallt är lärosäten med vård- och/eller lärarutbildningar som med hjälp av extra tilldelning av platser haft möjlighet att öka sin antagning. Figur 5 visar ett försök till 10 i topp -listor över universitetets mest attraktiva program i den nationella antagningsomgången hösten 2016 8. Attraktivitet kan illustreras på olika sätt och här har valet fallit på att rangordna utbildningarna efter hur många reserver som finns per antagen till program i urval 2 9. Endast program med tio antagna eller fler per antagningskod redovisas för att på så sätt 7 Nyhet från UHR kring anmälnings- och antagningsstatistik vid urval 2, HT2016, https://www.uhr.se/omuhr/nyheter/2016/drygt-237-000-antagna-till-hostens-hogskoleutbildningar-efter-urval-2/ 8 NyA och lokal antagning i Ladok. Antagningssektionen, Utbildningsenheten vid Göteborgs universitet. 9 Värdet 1 ger att antalet reserver är lika stort som antalet antagna. Värdet 2 ger att antalet reserver är dubbelt så stort som antalet antagna. Värden under 1 ger att det finns reserver men att de är färre än antalet antagna ju närmare 0 desto kortare reservkö. 6 (25)
dämpa små programs dominans när detta mätetal används. För program som startar på grundnivå är Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan med svenska och/eller engelska som en del i olika ämneskombinationer och Röntgensjuksköterskeprogrammet två exempel på attraktiva små program som hamnar i toppen av listan om inga urvalskriterier används. På avancerad nivå handlar det om små program som Specialistsjuksköterskeprogrammet med olika inriktningar (intensivvård och operationssjukvård) som ges av Göteborgs universitet vid andra orter än Göteborg. Figur 5. De tio mest attraktiva programmen med start på grundnivå respektive avancerad nivå vid Göteborgs universitet höstterminen 2016 (antal reserver per antagen). Källa: Uppgifter från NyA och lokal antagning. Det är inte helt enkelt att ta fram användbara övergripande uppföljningstal för söktryck eller motsvarande då själva grundstatistiken ges per ansöknings- och anmälningskod men också då utbildningar kan ha mycket olika utgångslägen i konkurrensen om studenterna. Faktorer som exempelvis ungas intresse för teknik och naturvetenskap samt förhållanden på arbetsmarknaden tar lång tid att öka alternativ är helt utanför ett lärosätes möjligheter att påverka. Dessutom bidrar yttre faktorer som exempelvis demografiska variationer och konjunkturfluktuationer tillsammans med variationen mellan olika kurser och variationer mellan olika program till att övergripande anmälningsoch antagningsstatistik har en begränsad användning för ett lärosäte. Från Universitets- och högskolerådets nationella anmälnings- och antagningsstatistik kan man se att det inte är ovanligt att det saknas reserver till utbildningar även om det samtidigt finns behöriga sökande till de allra flesta kurser och program. Högst antal kurser och program med reservplacerade sökande höstterminen 2016 har Göteborgs universitet följt av Stockholms universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet 10. 10 Rapport från UHR: Antagning till högre utbildning höstterminen 2016, https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/antagningsstatistik/2015-2016/rapport-statistik-isamband-med-andra-urval-ht-2016.pdf 7 (25)
Utbud av fort- och vidareutbildning Hur universitet och högskolor bidrar till att möta samhällets och individers behov av fort- och vidareutbildning är en aktuell fråga som engagerar Göteborgs universitet inte minst ur ett vidare perspektiv genom den implementering av blended learning som pågår ute på fakulteterna. Mer finns att läsa om detta arbete i promemorians avsnitt Arbetet med blended learning. En återkommande utmaning är hur ett lärosätes utbud av fort- och vidareutbildning kan synliggöras. Ett sätt är att använda olika typer av registerdata från lärosätenas studieadministrativa system med mer eller mindre stark koppling till fort- och vidareutbildning. Nedan presenteras exempel på registerdata för fakulteterna vid Göteborgs universitet. Kanske är det trots brister i val av mätetal intressant och användbart på något sätt? Figur 6 är ett försök att illustrera Göteborgs universitets utbildningsutbud vad gäller fort- och vidareutbildning. Två figurer har tagits fram, en för grundnivå och en för avancerad nivå. Figur 6a och 6b visar fördelning och utveckling av utbildningsutbudet per fakultet i en första del som grovt klassas som fort- och vidareutbildning och en andra del som klassas som övriga utbildningar 11. Uppgifter för uppdragsutbildning ingår inte i underlagen. Figur 6a. Fakulteternas fort- och vidareutbildningsutbud på grundnivå (andel hst). Dataetiketterna redovisar antal hst per kategori läsåret 2015/16. Källa: Ladok, uttag 2016-08-09. 11 Ladok, sql-utsökning 2016-08-09. Fort- och vidareutbildningskurser definieras som kurser som ges på distans, på kvällstid eller på helger. Övriga kurser definieras som kurser som ges på dagtid campus. 8 (25)
Figur 6b. Fakulteternas fort- och vidareutbildningsutbud på avancerad nivå (andel hst). Dataetiketterna redovisar antal hst per kategori läsåret 2015/16. Källa: Ladok, uttag 2016-08-09. Internationell rekrytering och mobilitet I stapeldiagrammet i Figur 7 ges en bild över hur många nybörjare som varje år börjar studera vid Göteborgs universitet, samt hur många av dessa som är inresande nybörjarstudenter 12. Figur 7. Inresande studenter bland universitetets nybörjare (antal) 12 UKÄ:s NU-databas, Nyckeltal\Utbildning på Grund- och avancerad nivå 9 (25)
Källa: Universitetskanslerämbetets statistikdatabas. Antalet inresande nybörjarstudenter ökar långsamt men stabilt från 1444 individer 2013/14 till 1507 individer läsåret 2014/15. Till skillnad från tidigare läsår är det framförallt fler inresande freemoverstudenter som bidrar till den fortsatta ökningen vilket kan ses genom linjediagrammet figur 7. Av Göteborgs universitets totala antal nybörjare år 2014/15 är 13 % inresande studenter. Motsvarande uppgifter för Lunds universitet är 26 %, Stockholms universitet 12 % och Uppsala universitet 15 %. Jämfört med förra året har andelen inresande nybörjarstudenter vid Göteborgs universitet ökat med en procentenhet, vid Lunds universitet med fyra procentenheter, vid Stockholms universitet med tre procentenheter och vid Uppsala universitet med tre procentenheter. Det senaste året har antalet utbytesstudenter minskat något. En orsak till nedgången kan vara kopplat till EU:s ändringar i Erasmusprogrammen under 2014-2015. Denna ändring kan ha medfört en tillfällig osäkerhet i vad som gällde samt att samtliga europeiska lärosäten behövde tid att ställa om sig och därför inte tagit emot så många studenter som tidigare. Under det senaste året har Göteborgs universitet också arbetat med att krympa antalet avtal för att kunna satsa mer på färre avtal och på så sätt öka såväl antalet inresande och utbytenas kvalitet. En bedömning är att universitetets interna arbete ännu inte påverkat presenterad statistik. Beskrivning från Universitetskanslerämbetet av de nyckeltal vars data ovanstående figur bygger på Nybörjare vid lärosätet (Högskolanybörjare) uppgifterna anger det antal individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Antal inresande studenter bland nybörjare Uppgiften anger antalet inresande studenter bland de individer som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med inresande student avses en person från annat land som är i Sverige i avsikt att studera. Här kan då ingå studenter i utbytesprogram och freemovers. Antal utbytesstudenter bland nybörjare Uppgiften anger antal utbytesstudenter bland inresande studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med utbytesstudent avses personer som deltar i ett utbytesprogram vid ett lärosäte. Antal freemover-studenter bland nybörjare Uppgiften anger antal freemover-studenter bland inresande studenter som för första gången började studera vid det aktuella lärosätet det senaste läsåret. Med freemover-student avses personer som angivit studier som grund för bosättning och som invandrat mindre än två år innan studierna påbörjades, utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten samt övriga med ofullständigt personnummer. I ett försök att illustrera hur Göteborgs universitets utbildningsutbud attraherar internationella studenter har uppgifter tagits fram baserat på studenternas behörighetsgivande utbildning. Två figurer, en för grundnivå och en för avancerad nivå visar andel inresande utbytesstudenter, freemoverstudenter och inhemska studenter per fakultet och läsår 13. Med hjälp av de tre läsåren kan en fakultets generella utveckling synliggöras. Olika fakulteter har kommit olika långt i arbetet med att erbjuda utbildningar på engelska och därmed attrahera internationella studenter vilket också återspeglas i 13 Ladok, sql-utsökning 2016-08-09. Vid framtagning av data har internationella studenter definieras utifrån de uppgifter som finns om studenters behörighetsgivande utbildning. På grundnivå betyder det att studenter som har gått gymnasiet (eller motsvarande) i annat land än Sverige klassificeras som internationella. På avancerad nivå betyder det att de som har läst sin behörighetsgivande högskoleutbildning i utlandet klassificeras som internationella. 10 (25)
figurerna. Arbetet ligger högt upp på agendan vilket bland annat syns genom de aktiviteter och projekt som redan initierats och som beskrivs i avsnitt Särskilda insatser för utländska studenter längre fram i promemorian. För att visa storleken på respektive fakultets andel i universitetets totala siffror över utbytesstudenter och freemover-studenter ges uppgifter om antal studenter (se figurernas dataetiketter) för läsåret 2015/16. Figur 8a. Fakulteternas andel inresande utbytesstudenter, inresande freemover-studenter och inhemska studenter per läsår på grundnivå (uppgifterna bygger på antal individer, ej hst). Dataetiketterna redovisar antalet individer per kategori för läsåret 2015/16. Källa: Ladok, uttag 2016-08-09. 11 (25)
Figur 8b. Fakulteternas andel inresande utbytesstudenter, inresande freemover-studenter och inhemska studenter per läsår på avancerad nivå (uppgifterna bygger på antal individer, ej hst). Dataetiketterna redovisar antalet individer per kategori för läsåret 2015/16. Källa: Ladok, uttag 2016-08-09. 12 (25)
Utfärdade examina Figur 9 visar att antalet utfärdade examina vid Göteborgs universitet fortsätter att öka i motsvarande takt som tidigare år 14. Det är framförallt generell magister- och masterexamen på avancerad nivå som står för merparten av ökningen. Figur 9. Antal utfärdade examina vid Göteborgs universitet åren 2014-2016. Källa: Göteborgs universitets årsredovisning. Får studenterna arbete efter avslutade studier? Följande uppgifter kommer från universitet- och högskolesektorns nya databas Bak- och framgrund. Den är under utveckling och författarna väntar på uppdatering av uppgifter för det senaste året. I brist på bättre underlag och för att möjligheten att få fram denna typ av uppgifter inte ska falla i glömska presenteras nedan en repris av förra årets uppgifter och analys. Figur 10 visar utvecklingen av andel förvärvsarbetande ett år efter examen perioden 1994-2011. Relativt små variationer förefaller påverka de examinerades möjligheter att få ett förvärvsarbete under denna artonårsperiod. Från Göteborgs universitet har mellan 81-85 procent av de examinerade ett förvärvsarbete efter ett år. Stockholms universitet har en liknande nivå examinerade i förvärvsarbete som Göteborg, medan Uppsala universitet och framförallt Lunds universitet ligger på en lägre nivå. Den negativa utveckling av andel förvärvsarbetande som Lunds universitet visat de senaste åren kan dock med stor del förklaras med att de har fler personer med examen varom det saknas uppgifter om. Med största sannolikhet är detta personer som efter examen verkar utanför Sveriges gränser och därför inte syns i statistiken. 14 Examensfunktionens uttag ur Ladok i samband med GU:s årsredovisning 2015. För yrkesexamina har uppdelats i en grupp för examina på grundnivå respektive examina på avancerad nivå. Ett antal äldre lärarexamina som inte är utformade i denna struktur har efter diskussion med Sektionen för examen för denna statistikframtagning ändå lagts till antingen grundnivå eller avancerad nivå. 13 (25)
Ett lärosätes placering i en storstad verkar kunna påverka de examinerades förvärvsmöjligheter positivt. Figur 10. Förvärvsarbete ett år efter examen från fyra olika svenska universitet 1994-2011. Källa: SCB, Bak- och framgrund. Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns databas Bak- och framgrund där uppgifter samkörs från Universitets- och högskoleregistret och Yrkesregistret. Yrkesregistret definierar förvärvsarbete utifrån uppgifter om förvärvsarbetande under november månad, och på uppgifter om de som varit yrkesverksamma någon gång under året (med en sammanlagd lön eller företagarinkomst om minst ett prisbasbelopp). Den som inte är förvärvsarbetande kan vara arbetslös, i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, få ekonomiskt bistånd, förtidspensionär, sakna inkomst, sjuk, studerande, vård av barn/anhörig, ålderspensionär eller att uppgift om personen saknas. Fakultetsbeskrivningar av utbud samt arbetet med utbildningsfrågor Nedan presenteras en sammanfattning av det material som fakulteterna skickat in i enlighet med anvisningar inför internatet. Avsnittet ger exempel på det arbete som pågår eller planeras ute i verksamheten. Planerade förändringar av det samlade utbildningsutbudet Likt tidigare år fortskrider utvecklingen av utbildningsutbudet vid Göteborgs universitet. Ett flertal nya program har tagits fram vid olika fakulteter. Exempelvis pågår arbetet med att färdigställa det fakultetsöverskridande masterprogrammet i Global hälsa vid Sahlgrenska akademin, med start hösten 2016. Programmet är ett samarbete med Handelshögskolan, Humanistiska fakulteten samt Samhällsvetenskapliga fakulteten. En ny inriktning på specialistsjuksköterskeprogrammen, mot diabetessjukvård, startar hösten 2016 i samarbete med Höskolan Väst och Högskolan i Skövde. 14 (25)
Även på Humanistiska fakulteten pågår ett arbete med att färdigställa det nya kandidatprogrammet Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv samt masterprogrammet Antik och medeltida filosofi och klassisk filologi. Samhällsvetenskapliga fakulteten startar ett nytt magisterprogram i Europakunskap på distans, där en stor del av undervisningen är nätbaserad. Programstart sker hösten 2016. IT-fakulteten arbetar med att utveckla de två masterprogrammen Applied Data Science och Game Design & Technology. Programmen har nyligen inrättats av fakultetsstyrelsen och planeras att starta hösten 2017. Fakulteten har valt att höja förkunskapskravet på samtliga program på avancerad nivå när det gäller engelska till engelska 6/engelska B eller motsvarande. Höjningen motiveras utifrån att studenter som antas bör ha tillräckliga kunskaper i engelska för att klara av utbildningen. Inom Konstnärliga och Naturvetenskapliga fakulteten har mindre förändringar av utbildningsutbudet genomförts. Dessa och flera andra fakulteter har däremot inlett genomlysningar och/eller revideringar av befintlig utbildning under året, för att anpassa och utveckla såväl innehåll som pedagogik. Bland annat genomför Högskolan för Scen och musik vid Konstnärliga fakulteten en översyn av antalet kurser och program. Analysen av utbudet syftar till att skapa tydligare fokus, ett mer samlat utbud samt en minskning av antalet kurser. På fakultetsnivå pågår även arbetet med att hitta synergieffekter mellan de tre institutionerna för att skapa en mer utvecklad samverkan dem emellan. Naturvetenskapliga fakulteten har initierat särskilda fakultetsinterna dialoger med målsättningen att inför 2017 konkretisera möjligheterna att starta utbildningar kopplade till UGOT-challenges och andra starka forskningsmiljöer samt att undersöka eventuella behov av intern omfördelning av utbildningsplatser internt mellan institutionerna. Utbildningsvetenskapliga fakulteten genomför en översyn av kurser och deras söktryck samt programrevideringar. Den tidigare genomförda minskningen av andelen fristående kurser har övergått i en strävan efter att återigen öka andelen i syfte att skapa en bättre balans mellan program och fristående kurser. Förändringen möjliggör samtidigt för programstudenter att i högre utsträckning kunna samläsa med fristående kursstudenter, vilket ger ett ökat studentunderlag och öppnar upp för olika utbildningsvägar för studenter med olika studiebakgrund. Även Samhällsvetenskapliga fakulteten ser det som angeläget att öppna upp utbudet mot mer fristående kurser. De fristående kurserna ger generellt en flexibilitet i utbudet och ger ökade möjligheter för kompetensutveckling för redan yrkesverksamma. Under våren har Humanisitiska fakulteten fastställt strategier för hur och när kurser lämpligen organiseras som utbildningsprogram. Tidigare fokus kring utbildning på avancerad nivå har ersatts av större fokus på utbildning på grundnivå. Dessutom har fakulteten utlyst utvecklingsmedel för utbildning för redan yrkesverksamma. Institutionerna genomför samtidigt satsningar på ett långsiktigt arbete för breddad rekrytering mot bakgrund av det stora antalet nyanlända, bland annat genom kontakt med gymnasieskolor. I motsats till Humanistiska fakulteten sker en gradvis expansion av utbildning på avancerad nivå vid Handelshögskolan. Motivet till ökningen är dels en strävan efter en närmare koppling till forskning, dels fakultetens mål om en högre andel utbildning på avancerad nivå. Den planerade ökningen kommer att ske successivt och i relation till ökat söktryck. Fakulteten har anpassat sitt utbildningsutbud till det lägre uppdraget men noterar en högre efterfrågan på både program och fristående kurser inom vissa områden. Juridiska institutionen har påbörjat ett arbete med att reformera juristprogrammet. Ett nytt upplägg ska kunna ges från och med hösten 2018. Parallellt genomför programmet en omfattande normkritisk undersökning. 15 (25)
Humanistiska, Konstnärliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteten nämner alla förändringarna av lärarutbildningens organisation i sina underlag. De framhåller att ändringarna sannolikt kommer att få stora konsekvenser för fakulteternas arbete. IT-fakulteten påpekar samtidigt att de gärna vill få större plats för sina ämnesområden inom ramen för lärarutbildningen. Sammanfattningsvis pågår ett aktivt arbete med att förnya utbildningsutbudet inom universitetet. Både genom att starta nya utbildningar men också genom att se över och revidera det befintliga utbudet. Vid Utbildningsvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteten har fristående kurser fått ökad uppmärksamhet. Fakulteternas styrkor och svagheter Nästan samtliga fakulteter framhåller bredden i utbildningsutbudet som en styrka. Ett exempel är Samhällsvetenskapliga fakulteten som erbjuder en blandning av professionsutbildningar, generella examina, fristående kurser, engelskspråkiga program, program med internationell inriktning samt utbildningar som tydligt bidrar till en hållbar utveckling. På motsvarande sätt ger Sahlgrenska akademin 22 utbildningsprogram inom hälso-, sjuk- och tandvårdsområdet som ger stora möjligheter till interprofessionellt lärande redan under studietiden. Naturvetenskapliga, Humanistiska och Utbildningsvetenskapliga fakulteten ser en styrka i de kompletta akademiska miljöerna med god forskningsanknytning i utbildningen. Likaså framhåller flera fakulteter en väl meriterad lärarkår med hög kompetens samt utbildningar som kännetecknas av hög samhällsrelevans med kopplingar till globala utmaningar. På många håll är söktrycket gott även om vissa områden inom framför allt Humanistiska och Naturvetenskapliga fakulteten upplever ett något sjunkande söktryck. Studenternas anställningsbarhet efter genomgången utbildning uppfattas som god både inom Sahlgrenska akademin och inom flertalet utbildningar vid Naturvetenskapliga fakulteten. IT-fakulteten lyfter fram sin internationella prägel som inrymmer program och kurser med internationell inriktning som vänder sig till både svenska och internationella studenter. Likaså framhåller Samhällsvetenskapliga fakulteten en styrka i de engelskspråkiga programmen på avancerad nivå, inklusive två Erasmus Mundusprogram och inom kort två nya internationella magisterprogram. I många fall sammanfaller fakulteternas upplevda styrkor med varandra. När det gäller områden som uppfattas som svagheter, förefaller de i flera fall vara något mer varierande till sin karaktär. Exempelvis upplever Konstnärliga fakulteten att Bolognareformens krav på större fokus gällande forskningsförberedande moment och grundutbildningsanknuten forskning, ibland krockar med gamla yrkesutbildningars upplägg och ambitioner. Fakulteten anser även att det är en svaghet att de i så liten grad har kunna koppla ihop lärarutbildningsverksamheten med den övriga utbildningsverksamheten eftersom det bidrar till en klyfta mellan pedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningsperspektiv å ena sidan och konstnärliga forskningsperspektiv å andra sidan. Förhoppningen är att omorganiseringen av lärarutbildningen i högre grad får perspektiven att mötas och befrukta varandra. Sahlgrenska akademin framhåller att utbildningsprogrammens längd gör att det är svårt och tar lång tid att göra förändringar av utbildningsutbudet. Eftersom professionsutbildningarna vid akademin har högt söktryck skulle det vara möjligt att öka antalet kursplatser på flera program för att möta behovet, om det hade funnits fler hst. De upplever även en svaghet i avsaknaden av flexibla hst för att kunna skapa nya utbildningar på magister/masternivå som möjliggör rekrytering till utbildningen på forskarnivå. För att behålla kompletta miljöer behövs forskning inom alla professionsinriktningar. Ibland är det även svårt att upprätthålla en hög lärarkompetens på professionsutbildningar med för få platser. Akademin skulle vilja ha möjlighet att kunna erbjuda fristående kurser för fort- och vidarebildning. 16 (25)
Utbildningsvetenskapliga fakulteten menar också att det inte alltid finns ett tillräckligt bemanningsunderlag. De ser även en brist på tillgängliga lokaler för både studenter och personal. De upplever även att flera kurser på avancerad nivå har relativt få studenter vilket innebär att de är mycket kostnadskrävande. Samhällsvetenskapliga fakulteten har på motsvarande sätt program med en relativt liten utbildningsvolym vilket gör dem sårbara för avhopp och ger låg prestationsgrad. En strategi för att motverka denna svaghet är att ge vissa kurser inom program som fristående kurs. Samtidigt ser fakulteten behovet av att öka volymen på vissa program. I likhet med Sahlgrenska upplever IT-fakulteten en svårighet i att expandera till följd av att fakulteten saknar utbildningsplatser. Det leder till att de inte kan utbilda i den omfattning som fakulteten känner att de har kapacitet till. Den Humanistiska fakulteten framhåller att dominansen av fristående kurser generellt innebär en lägre prestationsgrad och sämre retention än programutbildningar. Ytterligare en svaghet är brist på resurser bland annat på grund av en urholkning av prislapparna. Fakulteten framhåller att ersättningarna behöver anpassas till dagens behov. Även Naturvetenskapliga fakulteten upplever en utsatt ekonomisk situation till följd av ersättningsnivåerna. Samtliga fakulteter verkar vara väl medvetna om såväl styrkor som svagheter. Medvetenheten möjliggör i sin tur en kontinuerlig förbättring av utbildningsområdet. Bilden som förmedlas befäster även Göteborgs universitet som ett lärosäte med stor bredd i sitt utbildningsutbud, vilket uppfattas som en styrka. Utmaningar inom utbildningsområdet Fakulteternas upplevda svagheter kan i flera fall kopplas samman med de utmaningar de står inför. Ett exempel är behovet av snabba lärarrekryteringar vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, med anledning av utbyggnaden av lärarutbildningarna. Inom vissa ämnesområden är det svårt att få tag i vetenskapligt kompetent personal vilket kan påverka möjligheten att säkerställa utbildningsutbudet med dess varierande kompetenskrav. Utbildningsvetenskapliga fakulteten upplever samtidigt ett vikande söktryck inom vissa utbildningar samt stora avhopp på vissa program, vilket bidrar till att den inte fyller sitt utbildningsuppdrag. Institutionerna arbetar aktivt med att minska gapet mellan söktryck och faktisk registrering på fristående kurs och fakulteten har förstärkt marknadsföringsinsatserna för ökad studentrekrytering. Breddad rekrytering och breddat deltagande upplevs också som en utmaning både vad gäller att utveckla rekryteringen men också när det gäller breddat deltagande inom utbildningen i praktiken. För Naturvetenskapliga fakulteten leder det begränsade studentunderlaget till svårigheter att rekrytera studenter inom vissa ämnesområden. De genomför därför välplanerade rekryteringsinsatser varav vissa tillsammans med Chalmers, framför allt när det gäller matematik och fysik. Brobyggaren, som är ett pilotprojekt för kompletterande lärarutbildning för studenter med examen i matematik eller naturvetenskap, ingår också i planeringsarbetet för att stärka intresset för de naturvetenskapliga ämnena. Fakulteten har en ansträngd ekonomisk situation vilken kopplas direkt till en successiv urholkning av studentersättningen inom tekniska/naturvetenskapliga ämnen. De upplever en stor utmaning i att med nuvarande tilldelning bedriva en utbildning, och utveckla denna, i linje med de förväntningar som finns hos både studenter och andra avnämnare. Som nämnts ovan upplever Humanistiska fakulteten en motsvarande urholkning av studentersättningen inom deras område. Fakulteten menar att den stora variationen mellan ämnesområden måste ses över och anpassas till dagens behov. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har 17 (25)
inlett ett projekt som ska se över klassificeringen av kurser och program på nationell nivå. 15 Under de senaste åren har fakulteten även upplevt ett sjunkande söktryck och prognosen för 2016 är att fakulteten inte fyller utbildningsuppdraget. Humanistisk utbildning pressas samtidigt av samhällets instrumentella syn på kunskapsbildning och bildningskunskap. De menar att det finns en stark förväntan på yrkesexamina vilket påverkar efterfrågan på humanistiska fristående kurser negativt. Exempelvis kan de klassiska språken komma att stå inför ett allvarligt läge framöver. Konstnärliga fakulteten ser bland annat en utmaning i de skolpolitiska besluten kring estetiska ämnens plats i skolan, som de menar kan komma att hota rekryteringen av presumtiva studenter till institutionernas utbildningar. Utifrån samhällets syn på konst och konstens plats i samhället finns även ett annalkande problem när det gäller den nuvarande arbetsmarknaden för konstnärer. För att möta dessa utmaningar och samtidigt få studenternas perspektiv på genomgången utbildning, har fakulteten beslutat att genomföra en bred alumnundersökning. De kommer även att initiera en undersökning inom området breddad rekrytering. Därutöver skapar det stora samlokaliseringsprojektet relaterat till byggandet av Campus Näckrosen många och spännande utmaningar. Sahlgrenska akademin erhöll en kraftig ökning av utbildningsuppdraget enligt Vårändringsbudgeten 2015 för barnmorske-, sjuksköterske-, och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Ökningen har inneburit svårigheter att hitta VFU-platser för barnmorskestudenter. Problemet är nu löst men har medfört att för få studenter har kunnat antas till programmet, vilket i sin tur har fått till följd att utbildningsuppdraget inte kommer att uppnås under 2016. Inför 2017 kommer antagning till barnmorskeprogrammet däremot att ske både på vår- och hösttermin, och bedömningen är att utbildningsuppdraget kommer att kunna fullföljas från och med 2017. Ytterligare en utmaning är att få tillräckligt med studenter som söker till specialistsjuksköterskeprogrammet. Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen erbjuder en del av sina sjuksköterskor utbildning till specialistsjuksköterska med betalning. Det finns en fara i att de som blir antagna till utbildningen, men inte får betalt, väljer att avstå från platsen. En annan svårighet är att den stora och akuta bristen på sjuksköterskor har lett till problem med att få tjänstledigt för fortsatt utbildning, även om arbetsplatsen har ett stort behov av den kompetens som specialistsjuksköterskorna innehar. Sahlgrenska akademin ser också, vilket nämnts ovan, en potentiell fara i att inte kunna erbjuda magister/masternivå för de utbildningar som idag endast når kandidatnivå. Det kan innebära att färre studenter kan påbörja studier på avancerad nivå och färre kan rekryteras till forskarutbildning. Handelshögskolan arbetar med att undersöka och utvärdera möjligheterna att ge ett kandidatprogram inom ekonomiområdet på engelska. Ambitionen är att öka förutsättningarna för internationalisering och öka intresset och möjligheterna för studenterna att läsa delar av utbildningen utomlands. Fakulteten strävar efter att öka antalet internationella studenter på grundnivå samt möjliggöra för internationell faculty att undervisa på grundnivå. Det pågår även ett arbete med att säkra det så kallade internationella klassrummet vilket är en bred mix av studenter från olika delar av världen med olika erfarenheter. Hållbar utveckling Arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen pågår vid samtliga fakulteter, men sker i olika omfattning och har kommit olika långt. Samtliga arbetar med de fakultetsspecifika verktygslådorna. 15 Universitetskanslerämbetet (UKÄ), 2016-05-17, http://www.uka.se/nyheter/2016-05-17-nytt-projekt-om-hurkurser-klassificerasigang.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=nyhetsbrev19maj2016 18 (25)
Vid Sahlgrenska akademin och Handelshögskolan finns ett väl etablerat hållbarhetsarbete. Sahlgrenska akademin var först med en fakultetsspecifik verktygslåda inom området och har ett aktivt nätverk med uppdrag att integrera hållbar utveckling inom kurser/program. Nätverket anordnar regelbundet seminarier och workshops. Akademin planerar att formalisera nätverket ytterligare genom avsatt/finansierad tid för en sammankallande om 20 procent. Nätverket rapporterar årligen till utbildningsrådet dit samtliga institutioner är knutna. Handelshögskolan har sedan 2015 integrerat lärandemål för hållbar utveckling i alla skolans programutbildningar som startar på grundnivå. Alla studenter omfattas också av skolans Sustainability Days som ges årligen, en dag för varje årskurs. Vid fakulteten finns Handelshögskolans Råd för Hållbar utveckling (HRHU) som arbetar med att stödja institutionerna, programansvariga samt enskilda lärare med att öka inslagen av hållbar utveckling i olika kurser. Juridiska institutionen har därutöver anställt en hållbarhetssamordnare som ska stötta och öka integreringen i utbildningen. En skriftlig genomgång av hållbarhetskriterierna i samtliga kurser på grundutbildningen och ett flertal kurser på avancerad nivå har genomförts, vilket resulterat i att flera kurser har uppdaterat sina kursplaner och sitt kursinnehåll. Vid Naturvetenskapliga fakulteten finns det sedan 2015 en projektledare som arbetat med att fakultetsanpassa den digitala verktygslådan. Inledningsvis gavs uppdraget att konkretisera hur hållbarhet kan inkluderas i kurs- och utbildningsplaner. Institutionerna har fått beskriva sitt övergripande arbete med hållbar utveckling i utbildningarna och redovisat vilka kurser som är hållbarhetsmärkta samt på vilka grunder. Fakulteten menar att verktygslådorna har en potential att bli en konkret plattform för att utveckla ett universitetsgemensamt arbete med hållbar utveckling och en möjlighet att tydligare samverka över fakultetsgränserna. Samhällsvetenskapliga fakulteten är stark vad gäller hållbar utveckling i utbildningen. Det gäller särskilt den socialt hållbara delen, men utbildningen har även inslag av såväl ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Humanekologi och kandidatprogrammet i Globala studier är de utbildningar som tydligast har integrerat alla tre aspekter. De undervisar både om och för hållbar utveckling. Särskilda pedagogiska satsningar Vid den Humanistiska fakulteten arrangerar institutionernas utbildningsansvariga pedagogiska seminarier. Seminarierna har olika teman som exempelvis studenters behov av särskilt stöd samt det Pedagogiska idéprogrammet. Fakulteten har även utlyst utvecklingsmedel på grund- och avancerad nivå riktade mot pedagogisk utveckling med målet att ge studenterna fler kontakttimmar med lärare. Naturvetenskapliga fakulteten har inrättat ett pedagogiskt utskott till beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå, där en av universitetets nyligen utsedda excellenta lärare är ordförande. Utskottet leder det praktiska arbetet med pedagogisk utveckling vid fakulteten och rapporterar kontinuerligt till utbildningsberedningen. Samhällsvetenskapliga fakulteten strävar efter att stödja studentcentrerat lärande. En viktig aspekt av detta är bland annat flexibel möblering. Under året kommer därför en del av fakultetens undervisningslokaler att utrustas med möbler på hjul, runda bord och flyttbara skrivtavlor. Vidare har fakulteten infört ekonomiska incitament för pedagogisk meritering. Institutionerna får medel för varje lärare som får högskolepedagogisk behörighet genom att ha gått HPE-kurserna (15 högskolepoäng högskolepedagogik) eller fått sina meriter validerade. Det ekonomiska incitamentet ska motivera prefekter till tjänsteplanering som gynnar medarbetarnas pedagogiska utbildning. 19 (25)
Fakultetsstyrelsen har samtidigt skapat en Pedagogisk utvecklingskommitté (PUK) som arbetar med att synliggöra pedagogiska utvecklingsprojekt vid fakulteten. Kommittén ska även fånga upp hur de kunskaper och kompetenser som lärare tillägnar sig vid de högskolepedagogiska kurserna kan tas tillvara i verksamheten. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten pågår det pedagogiska utvecklingsarbetet främst på institutionsnivå. Exempel på aktiviteter är satsningen på att utveckla de pedagogiska formerna för effektiv och kvalitativ grupphandledning vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPD). De har även initierat en satsning med särskilt avsatta medel för kvalitetsarbete med språkutvecklande arbetssätt inom lärarkollegiet. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) arbetar med att utveckla mer likformiga bedömningar av examensarbeten på lärarutbildningen. Ett liknande arbete med likvärdig bedömning av examensarbete samt VFU genomförs vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP). Institutionen för kost- och idrottsvetenskap har ett institutionsgemensamt forum för pedagogisk utveckling med regelbundna möten. Konstnärliga fakulteten driver frågan om kompletterande utbildningar för lärarbehörighet i estetiska ämnen. Behovet av behöriga lärare är stort inom detta område. Sahlgrenska akademin planerar för ett nätverk för pedagogisk utveckling. Förhoppningen är att akademins excellenta lärare ska kunna vara en pedagogisk tillgång i detta. Fakulteten avsätter årligen medel för pedagogiska utvecklingsprojekt för att stödja konkreta pedagogiska idéer. Det finns även ett pedagogiskt pris om 100 000 kr som varje år tilldelas en lärare eller lärargrupp. Vid Handelshögskolan pågår ett flertal olika pedagogiska projekt. Exempelvis har juridiska institutionen satsat medel i ett studenttränarprojekt. I projektet gavs studenterna på juristprogrammets första och fjärde termin extra möjligheter att öva sig i den juridiska metoden i mindre grupper. De äldre studenterna på programmet ansvarar för övningarna under ledning av en erfaren lektor. Ett annat exempel är institutionen för nationalekonomi med statistik som dels har engagerat två studentamanuenser, dels skapat en process för kvalitetssäkring av utbildning. Studentamanuenserna bjuder in alla grundkursstudenter till en så kallad NEK-stuga där studenterna får stöd i sina studier samtidigt som det skapas en plattform för att diskutera nationalekonomi och framtida arbetsmarknad studenterna emellan. Studentamanuenserna bidrar också till kvalitetshöjande inslag på kurserna genom att det skapas möjligheter till mindre studentgrupper. Syftet med kvalitetssäkringsprocessen är att ta ett större grepp om kursen för att genomföra en mer omfattande kursutveckling än vad som är möjligt i den löpande verksamheten. Arbetet skall sammanfattas i en skriftlig rapport inklusive de åtgärder (med tidsplan) som planeras. Arbetet med blended learning Det pågår ett aktivt arbete med implementeringen av blended learning ute på fakulteterna. Den positiva utvecklingen är sannolikt en effekt av INU-projektets framåtskridande samt utbildningsnämndens tidigare utlysning av utvecklingsmedel för att stödja utveckling av blended learning. Vid ett par fakulteter har även söktrycket på kurser med nätbaserade inslag ökat det senaste året. Exempelvis ser den Humanistiska fakulteten en ny trend där söktrycket ökar mest till de nätbaserade kurserna/distanskurserna. Ökningen av söktrycket har gått från kurser på campus/dagtid till distans och/eller kväll. Fakulteten erfar att såväl studenter som lärare verkar föredra den mix av digitala och analoga metoder och material som blended learning innebär. De framhåller samtidigt att en utveckling mot mer digitala former kräver att supporten för universitetets olika system för nätundervisning byggs ut med lämpliga öppettider. 20 (25)