Murverk material, konstruktion, hantverk Byggnadsfysikaliska karakteristika, byggnadsteknisk utformning
Aktuella väggtyper med murverk: - Tegel, isolering, bakmur - Tegel, regelstomme/isolering - Putsade blockmurverk
Tegel, isolering, bakmur Bakmur: lättbetong lättklinker tegel, tegelmurblock betong Isolering: mineralull (stenull resp. glasull) perlit, tillverkas av sand med vulkaniskt ursprung organiska isoleringsmaterial, t.ex. med cellulosa, bör undvikas
Tegel, regelstomme/isolering Exempel på uppbyggnad: tegel luftspalt isolering vindtät folie/stål- eller träreglar/isolering plastfolie glespanel gips
Putsade blockmurverk: lättbetong ( ytong, siporex ) tegelmurblock ( porotherm ) homogena lättklinkerblock ( leca ) (ej vid krav på lågt U-värde) sandwichblock (lättklinker, lättbetong)
Blockalternativen har olika för- och nackdelar: Lättbetong: Tegelmurblock: Lättklinker: + enkelt att såga i, fönstersmygar, taklister - relativt mycket byggfukt, uttorkning bör starta så tidigt som möjligt + planslipade block, snabb murning + mindre byggfukt i blocken, - riklig förvattning krävs innan putsning - inte lika enkelt att såga, blockens mått bör respekteras + rustikt material + praktiskt att armera, även vertikalt - relativt högt U-värde - isoleringsskikt krävs för bostäder
Byggnadsfysikaliska krav Viktiga byggnadsfysikaliska krav på ytterväggar: Värmeisolering Fuktskydd Lufttäthet Målsättning: Energisnåla byggnader, sunt inomhusklimat, komfort
Värmeisolering U-värde är mått på hur mycket energi som passerar igenom en byggnadsdel (transmission) Utveckling sedan lång tid mot allt lägre U-värden i väggar Idag inga detaljerade normkrav, istället max kwh/m 2 Passivhus U-värde max 0.12 Ofta förekommande: U värde ca 0.14-0.18
U-värden i vägg med tegel, isolering, bakmur fasadmur isolering bakmur, puts Exempel: U-värde: 0,18: 0,12: Tegel + isolering + 150 betong mineralullstjocklek: 190 280 - - + 190 leca - - 150 250 - - + 200 lättbetong - - 120 220 - - + ½ stens tegel - - 180 280 Total väggtjocklek: ca 450 ca 550
Tegel med regelstomme Gipsskiva, isolering/träreglar i två skikt, utvändig heltäckande isolering, luftspalt, fasadtegel U-värde: 0,18: 0,12: Total väggtjocklek: ca 365 mm ca 470
U-värden - putsade murblock 365 lättbetong, densitet 300 0.22 365 Porotherm m stenull i hålen 0.18 500 lättbetong, densitet 300 0.17 350 isoblock/lättklinker 0.14 400 sandwichblock lättbetong 0.12 490 Porotherm, med stenull i hålen 0.14 500 isoblock/lättklinker 0.07
Isoleringsskikt förbättrar U-värdet Murblock + utvändig isolering + tjockputs - mineralull, cellplast, multipor (lättbetong) - inte lika robust fasad Utvändig puts, fasadmur, mineralull, bakmur, invändig puts - inte lika enkel uppbyggnad Murblock med cellplastkärna - mer komplexa block - lättklinker respektive lättbetong
Ytterligare alternativ: Fasadtegel, murblock
Köldbrygga i fönstersmyg Ram av kompakterad stenull kan förenkla/förbättra byggnadsteknik runt fönster
Tung stomme kan lagra energi Normalt är de interna värmelasterna små i bostäder, varför det har relativt liten betydelse med avseende på energi för uppvärmning Detta märks i bostäder framförallt avseende mindre frekvens av övertemperatur
Fuktfrågor för ytterväggar Fukt som ska tas om hand: Utifrån kommande fukt Fukt som kommer inifrån (vattenånga): diffusion, konvektion Underifrån kommande fukt (kapillärsugning från mark) Fukt som kommer inifrån materialet självt, byggfukt
Regn på tegelfasader Slagregn mot tegel: 1. Teglet suger till att börja med upp vattnet 2. När teglet blir mättat bildas film av rinnande vatten 3. Vid blåst kan vatten tryckas in genom dåligt fyllda stötfogar och sprickor mellan tegel och bruk (vid dålig vidhäftning) Förutsätt att regngenomslag sker, se till att vattnet leds ut
Takutsprång skyddar översta väggdel Takutsprång minskar lokalt påfrestningen på teglet Takutsprång ingen ersättning för välbränt tegel Regngenomslag bör förutsättas både med och utan utkragande tak
Indraget fönster fasadtegel, bakmur
Utdraget fönster Bör undvikas i regelväggar, möjligen även i hårt utsatta lägen för tegel + bakmur
Fönster i tegel/regelvägg Vattenutledning över fönster Fönster fästs i regelstommen Avtäckande plåtar i sidorna Illustration: Rätt murat och putsat
Takanslutning, vägg som fortsätter ovan taket
Det är viktigt att Bruk läggs på hela de inmurade ytorna: Regngenomslag sker främst genom dåligt utfyllda stötfogar Väl komprimerad fog viktigt Sten ska inte rubbas sedan bruket börjat häfta vid teglet : Regngenomslag kan ske genom mikrosprickor mellan fogbruk och sten Vidhäftning äventyras sämre hållfasthet Lagd sten ligger
Sten ska läggas med rätt sida först Insidan av teglet läggs först: minskar bruksspill i spalten (framförallt viktigt vid regelstommar)
Risker med fukt i tegel/regelvägg Först regnar det Solen värmer senare upp teglet, till bortåt 30-40 o Därefter torkar teglet såväl utåt som inåt Kanske är det +22 o inomhus, dvs risk för kondens på plastfoliens utsida Riskerna med denna vägg ökar vid invändig kylning I väggar med fasadtegel och träregelväggar viktigt med väl ventilerad luftspalt sommarkondens
Organiska material behöver luftning Tegel/regelvägg: Vägg med fasadmur och bakmur (av stenmaterial): Organiska komponenter saknas Viktigt med väl ventilerad luftspalt Bör vara minst 30 mm djup Fri från brukstuggor Ventilation har viss inverkan på uttorkning, men har i praktiken föga betydelse Luftspalten utgör fingerspalt vid murningen Förhindra kapillärsugning till bakmuren Båda varianterna: Vatten ska hindras rinna in på kramlor o d
Stoppa vatteninträngning För att hindra vatten rinna på kramlor:
Skalmur med regelvägg Öppna stötfogar för luftning Öppna stötfogar för vattenutledning
Luftningsfunktionen Gestaltningselement som visar att teglet är renodlat fasadskikt Tegelprodukt? Ventiler i metall Del av ett geometriskt mönster eller murförband
Skalmur med bakmur Skalmuren ska alltid muras på horisontellt underlag Organiska material saknas luftspalten behöver inte vara ventilerad Luftspalten är fingerspalt och dräneringskanal Öppna stötfogar underlättar dränering
Organiska material känsliga för fukt Mögelsvampar behöver för tillväxt: Fuktig miljö Värme Organiskt material, t.ex. trä Väggar med bara stenmaterial tål fukt men bör ändå hållas torra pga: Energifrågor Komfort Beständighet, stenmaterial bryts främst ner av mekanisk påverkan Påväxt kan ske i organiska skikt på murverksytor, t.ex. tapetklister, organiska dammlager etc
Utifrån kommande fukt på putsade blockväggar Snö och regn stoppas av putsen Tegel kapillärsugning sker inte genom putsen in i teglet, p.g.a. kapillär struktur Lättbetong - vattenavvisande yta väsentligt
Mekanism vid kapillärsugning mellan material Kapillärsugning sker från grovporiga material till finporiga: Grovporigare material (t.ex. tegel) Finporigare material (t.ex. puts) Illustration ur Äldre murverkshus Kapillärsugning (snabb fukttransport) Kapillärsugning sker inte från finporigare material till grovporigare Tegel suger därför inte vatten genom putsen
Omvända roller för lättbetong + puts Grovporigare material (puts) Finporigare material (lättbetong) Illustration: Äldre murverkshus Uppfuktning av lättbetongen genom kapillärsugning (snabb process) Uttorkning av lättbetongen endast genom diffusion (långsam process) Puts på lättbetong bör vara hydrofoberad (vattenavvisande) och genomsläpplig för vattenånga
Kapillärsugning av vatten Sker emellanåt i fullmurade källarväggar: Kan också leda till vittring av murbruk och tegel Kapillär uppsugning av markfukt - relativt snabb process
Exempel: Saltvittring i tegelvägg
Kapillär uppsugning
Förhindra kapillärsugning från mark Material som inte är kapillärsugande placeras mellan marken och murverket
Risk för sprickor vid grunder med L-element Sprickor i utvändiga liggfogar i försvagade snitt:
Fukttätning av murad källarvägg, leca Vid hög grundvattennivå bör källare inte utföras med murverk Vattentät betong mer ändamålsenligt
Inifrån kommande fukt - diffusion Fukthalten i inneluft är normalt högre än i uteluft pga matlagning, dusch, krukväxter etc Detta medför fukttransport inifrån ut pga diffusion När koncentrationen av en gas (vattenånga) i en annan (luft) är olika kommer en utjämning (fuktvandring) att ske Detta är en långsam process
Inifrån kommande fukt - konvektion Fuktkonvektion innebär att vattenånga som är löst i luften följer med luft som strömmar t.ex. igenom en byggnadsdel När luftströmmen kyls ned kondenserar vattenångan Lägre lufttryck på utsida Vid bakmur av leca putsen dras upp på murkrönet Invändigt övertryck Fuktkonvektion är en relativt snabb process Lufttäthet i klimatskalet hindrar fuktkonvektion
Inifrån kommande fukt - fuktkonvektion Tryckskillnader pga olika temperatur Tryckskillnader pga vind
Tryckskillnader pga ventilationssystem Invändigt undertryck Invändigt övertryck
Kondens i murad vägg Temperatur i väggen Kondens i yttre del av isoleringen Inomhus + 20 o C ånghalt 6.9 g/m 3 RF 40 % Utomhus -5 o C ånghalt 2.9 g/m 3 RF 90 %
Diffusion Kondensation kan ske vintertid i murade konstruktioner Fukten magasineras i murverket, avdunstar senare Fördelaktigt: + Lågt diffusionsmotstånd i putsen - möjliggör uttorkning + Vattenavvisande yta Tjockputs på lättbetong: Specialkomponerade silikatfärger med låg vattenupptagning (W-värde) och lågt vattenångdiffusionsmotstånd (S d -värde). Produkten W x S d får gärna vara mindre än 0,02. Flera silikonhartsfärger klarar också detta
Byggfukt Fukt som finns i material vid inbyggnad Material: kg/m3: Betong 50-100 Lättbetong 80-180 Tegel, lecamurverk 70 Trä 40 Viktigt starta uttorkningen tidigast möjligt framförallt vid lättbetongväggar med stor tjocklek
Uttorkning av byggfukt: Värmetillförsel och ventilation Avfuktning Värmetillförsel och ventilation: Väl avvägd ventilation viktigt Värm så att murverket blir torrt i ytan Effektivt vintertid Avfuktning: Ger bäst resultat i kombination med värmetillförsel vintertid Under sommartid ventileras minimalt vid avfuktning
Skilj mellan lufttäthet och ångtäthet Lufttäthet: Kalluft kan inte blåsa igenom klimatskalet Lufttäthet behövs pga energi- och komfortskäl Ångtäthet: Molekyler (vattenånga) kan inte ta sig igenom skiktet Ångtäthet behövs inte i murade stenväggar, genomsläpplighet för vattenånga tvärtom fördelaktigt
Puts på murade väggar ger lufttäthet Lufttätande skiktet synligt Tekniskt enkelt Viktigt ansluta lufttätt mot karmar och lätta byggnadsdelar Putsad bakmur lättare få (varaktigt) lufttät än regelkonstruktioner
Ångtäta respektive ånggenomsläppliga material Täta material respektive material som andas Ånggenomgångsmotståndet Z v anger grad av genomsläpplighet för vattenånga Vattenångmolekyler Vattenångmolekyler Z v
Ånggenomgångsmotståndet Z v Varierar för många material med RF (relativa fuktigheten), men vid normalt inomhusklimat är några typiska värden: 100 mm mineralull 5 000 s/m 13 gipsskiva 6 400 6 mm fibercement 17 000 20 mm KC-bruk 20 000 25 mm furubräda 45 000 20 mm cementbruk 100 000 100 mm cellplast, EPS 869 000 Plastfolie, PE 2 000 000 Källa: Fukthandbok, Nevander, Elmarsson Z v avgör hur mycket vatten i ångfas som passerar igenom ett skikt
Ljudisolering i murade väggar Luftljudisoleringen bestäms främst av väggens areella massa (kg/m 2 ) Dessutom inverkar: Flanktransmission Läckage genom springor, sprickor, hål Överhörning via t.ex. ventilationskanaler
Några tumregler för god luftljudisolering Använd konstruktioner som har tillräckligt stor massa: Enkelväggar av mursten med puts minst 300 kg/m 2 om R w ska vara minst 48 db Enkelväggar av mursten med puts minst 400 kg/m 2 om R w ska vara minst 52 db Dubbelväggar av mursten med 50 mm mineralull i spalten minst 400 kg/m 2 om R w ska vara minst 55 db
Ytterligare aspekter för god luftljudisolering Konstruktivt: Använd minimum förbindningar, t.ex. kramlor i dubbelväggar Inga balkar ska passera igenom vägg Balkupplag på vägg kan ge lokal försämring Lägenhetsskiljande väggar dras upp till yttertaket Separata grundmurar under lägenhetsskiljande väggar. Spalt minst 50 mm, mineralull, höjd minst 300
Flanktransmission i yttervägg, flerbostadhus Lägenhet 1 Putsade blockväggar, låg densitet Lägenhet 2 Tungt bjälklag, betong Kan vara känslig punkt, bör utredas
Viktigt vid utförandet: Noggrann murning, väl utfyllda fogar