Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta
Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån i PISA-undersökningen 2012 Variabler som bidrar till skillnader i elevframgången i matematik Könsskillnader Elevernas förhållningsätt till skolan och skolgången Inlärningsmiljön Avslutande funderingar
OM PISA 2012
PISA 2012 Den femte undersökningen i ordningen inom utvärderingsprogrammet (Programme for International Student Assessment) PISA OECD:s internationella studie som med hjälp av olika indikatorer mäter 15-åringars förmågor i och attityder till matematik, naturvetenskap, läsning och problemlösning Utvärderingen görs var tredje år Omfattar omkring 70 länder eller områden
Syftet med PISA Att fylla behovet av internationella jämförande studier på skolans område. En möjlighet till jämförelse. Att besvara på frågor som: Är dagens unga människor rustade för att möta framtidens utmaningar? Kan eleverna sätta in kunskaper i ett större sammanhang: analysera, diskutera, reflektera och förstå processer effektivt? Har de förmåga att fortsätta lära sig nya saker genom hela livet? PISA ger förutom ett underlag för utbildningspolitisk diskussion också bättre förståelse om prestationsskillnader och orsakerna bakom dessa.
Huvudområden betonas i cykler I varje PISA-studie ingår undersökningsområdena matematik, naturvetenskap och läsning, men det område som betonas starkast växlar i cykler på tre år. Tonvikten läggs på huvudområdet som får två tredjedelar av provtiden och resten av tiden fördelas på de övriga undersökningsområdena.
Materialinsamling för PISA undersökningen
Socioekonomisk bakgrund
Social, ekonomisk och kulturell status Den sociala, ekonomiska och kulturella statusen spelar alltid en roll i elevernas framgång i de olika undersökningsområdena. Indexet sammanför information om utbildningsgraden bland elevens föräldrar, föräldrarnas yrkesposition samt hemmets ekonomiska och kulturella tillgångar. Indexet standardiseras så att OECDländernas medelvärde är 0 och standardavvikelsen 1. Indexets värde för de svenskspråkiga skolorna i Finland är 0,59 och för de finskspråkiga skolorna i Finland 0,35.
Resultatnivån
Hur matematik definieras enligt PISA Utgångspunkten är att ungdomarna skall ha en god grundförståelse i matematik, vilken de kan fortsätta bygga vidare på. För att kunna utvecklas vidare krävs förmågan att relatera sina kunskaper till sina livserfarenheter, att förstå vissa processer och principer och att kunna använda dessa flexibelt i olika situationer. En individs förmåga att formulera, använda och tolka matematik i en mängd olika sammanhang. Detta inkluderar matematiskt resonemang och att använda matematiska begrepp, procedurer, fakta och verktyg för att beskriva, förklara och förutsäga fenomen. Mathematical literacy hjälper också individer att känna igen den roll matematiken spelar i världen och att göra välgrundade bedömningar och fatta beslut vilka är nödvändiga för konstruktiva, engagerade och reflekterande medborgare. (OECD 2013d; Skolverket 2010, 21; Skolverket 2013, 26 )
Medelvärde i matematik
Prestationsnivåer i matematik Nivå 6 Toppkompetens Över 669 Nivå 5 Utmärkt Över 607 Nivå 4 God Över 545 Skolverket (2013, 31) Nivå 3 Nöjaktig Över 482 Nivå 2 Hjälplig Över 420 Nivå 1 Svag Över 358 Under nivå 1 Mycket svag Under 358 Skolverket (2013, 31)
Elevernas indelning i prestationsnivåer i matematik
Matematikens innehållskategorier Förändring och samband, relaterar till uppgifter som innehåller funktioner, statistik och algebra. Kvantitet relaterar till uppgifter som innehåller aritmetik och taluppfattning. Rum och form relaterar till uppgifter som innehåller geometri och mätning. Osäkerhet relaterar däremot till uppgifter som innehåller sannolikhet och statistiska frågeställningar.
Medelvärden i matematikens innehållskategorier
Matematikens processkategorier Besvarar tre frågor: Hur bra eleverna kan formulera situationer matematiskt. Hur bra eleverna kan använda matematiska begrepp, fakta, procedurer och resonemang. Hur bra eleverna kan tolka och utvärdera matematiska resultat.
Medelvärden i matematikens processkategorier
Medelvärde i matematik regionvis
Variansen i matematik i de olika regionerna
Utspridning av medelvärden i matematik i Svenskfinland
Resultatutveckling i matematik 2003-2012 -26 p. -14 p. -14 p. +1 p. -6 p. -17 p. -6 p.
Procentuell andel elever i de svenskspråkiga skolorna på respektive nivå i matematik
580 560 540 520 500 480 460 High performance Low S.D Top performance High S.D Australia Belgium Canada Denmark Estonia Finland Germany Greece Norway Sweden United Kingdom OECD average Hong Kong-China Singapore Argentina United States Qatar Chinese Taipei Swedish -language schools Korea 440 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 S.D.
580 Australia 560 Belgium 540 Finnish 2003-2012 Korea 2003-2012 Canada Denmark Estonia Finland Germany Greece 520 Swedish 2003-2012 Norway Sweden United Kingdom OECD average 500 Hong Kong-China Singapore Argentina United States 480 Qatar Chinese Taipei Swedish -language schools Korea 460 Finnish-language schools 2003 Swedish-language schools 2003 Korea 2003 440 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 S.D.
Resultat i naturvetenskap, läsning och problemlösning
Medelvärde i naturvetenskap
Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i naturvetenskapligt kunnande
Geografisk spridning av elevers resultat i naturvetenskap
Medelvärde i läsning
Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i läsning
Geografisk spridning av elevers resultat i läsförmåga
Medelvärde i problemlösning
Elevernas procentuella indelning på de olika nivåerna i problemlösning
Geografisk spridning av elevers resultat i problemlösning
Medelvärde Resultatutveckling i alla undersökta områden 540 535 530 525 520 515 Matematik Läsning Naturvetenskap 510 505 500 495 PISA 2003 PISA 2009 PISA 2012 Matematik 12.plats; Läsning 19. plats; Naturvetenskap 18. plats.
Variabler som bidrar till skillnader i elevframgången
Index som förklarar variansen mellan elevernas framgång i matematik
Självuppfattning i matematik Jag är helt enkelt inte bra i matematik. Jag får bra betyg i matematik. Jag lär mig matematik snabbt. Jag har alltid tyckt att matematik är ett av mina bästa ämnen. Jag förstår även de svåraste uppgifterna på matematiklektionerna. Finskspråkiga skolor 0,03 Svenskspråkiga skolor 0,12
Självtillit i matematik Beräkna, med hjälp av tågtidtabellen, hur lång tid det tar att åka från en plats till en annan. Räkna ut hur mycket billigare en TV skulle bli med 30 procents rabatt Beräkna hur många kvadratmeter klinkerplattor det går åt för att täcka ett golv. Förstå diagram i tidningar. Lösa en ekvation som liknar denna 3x + 5 = 17 Ta reda på det verkliga avståndet mellan två platser på en karta med skalan 1:10 000. Lösa en ekvation som liknar denna 2(x+3) = (x + 3) (x - 3) Beräkna en bils bensinförbrukning. Finskspråkiga skolor -0,28 Svenskspråkiga skolor -0,10
Inställning till förmåga att lösa problem Jag kan hantera mycket information. Jag förstår saker snabbt. Jag söker förklaringar till saker. Jag har lätt för att koppla ihop fakta. Jag tycker om att lösa svåra problem. Finskspråkiga skolor -0,11 Svenskspråkiga skolor 0,03
Könsskillnader
Könsskillnader Matematik Problemlösning
Könsskillnader Läsning Naturvetenskap
Elevernas förhållningsätt till skolan och skolgången
Attityder till skolan
Känsla av skoltillhörighet
Den procentuella andelen elever som höll med påståendet I min skola känner jag mig glad i de nordiska länderna
Frånvaron och förseningar
Inlärningsmiljön
Relationen mellan lärare och elever
Det disciplinära klimatet
Avslutande funderingar
Jämförande sammanfattning + 0 - Självuppfattning i matematik Självtillit i matematik Ängslan inför matematikuppgifter Förseningar och skolk Relationer mellan lärare och elever Det disciplinära klimatet Matematik Problemlösning Inställning till förmåga att lösa problem Könsskillnader i matematik Könsskillader i problemlösning Känsla av skoltillhörighet Attityder till skolan Läsning Naturvetenskap Resultatutveckling Könsskillnader i naturvetenskap Könsskillnader i läsning
Avslutande funderingar Ta vara på det goda i den finlandssvenska skolan Nedgången skall tas på allvar Vad beror det på? Ger Framtidens grundskola - En nystart! -projektet svar? Från en helhetsbild mot mindre enheter. De olika regionerna har sina egna särdrag som borde beaktas. De elever som finns i riskgruppen skall få tidigt och rätt stöd. Man kan inte fatta beslut utgående från bristfällig information. Viktigt att de svenskspråkiga skolorna alltid är med med ett större sampel!
Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Tack för ditt intresse!