Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Relevanta dokument
Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Utfodring av dikor under sintiden

Rörflen som foder till dikor

Fullfoder till mjölkkor

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

mjölk och nöt producenter nr 4

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

KALCIUMBRIST sett med nya ögon! BOVIKALC

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Mineraler. och lite annat

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

NÖT

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mycket. grovfoder. Bete. Lite. grovfoder. Mycket grovfoder. Klövproblem. Stallkramp - högt Kalium i grovfoder. Lågt koppar (jord, vatten, foder)

Foderstatsparametrar

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Handledning foderbudget

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat

Vallfoder som enda foder till får

Effekt mineralfoder, konventionell produktion

Vi vill presentera vårt unika foderkoncept, som främjar djurens hälsa, fruktsamhet och optimerar era produktionsresultat.

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad

Bra vallfoder till mjölkkor

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Anett Seeman

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Djurhälsa i förhållande till vallfodrets innehåll av olika mineralämnen

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Resurseffektiv utfodring av dikor

Tolkning av foderanalys BLGG

vitafor HÄSTMINERALER

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Dikons fruktsamhet - vad påverkar? Hans Gustafsson Svensk Mjölk

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Nytt & Nyttigt om Nöt 2010-

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Nya tider nya strategier

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur

Utfodringspraxis Mjölby nov

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Utveckling av modeller för NorFor plan för beräkning av optimal ufodringsnivå till högt avkastande mjölkkor i Skandinavien

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Vägen till lönsam lammproduktion

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Resurseffektiv utfodring av dikor

Danmarksresa med Lely Januari 2012

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet!

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Betfor en riktig klassiker!

2018 Effektguide 2019

Transkript:

Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande fodermedel för sintiden? Sinkofoderstat? Förebygga störningar? Praktiska lösningar på din gård Preparat o tillskott Vilka gör mest nytta?

Sinkon skötsel o utfodring Viktigt inför sinläggning Sinläggning och sintidens längd Hull Gruppindelning o gruppbyten Foder och utfodring Kokomfort Begränsningar i praktiken. Vad göra?

Tre områden som ska säkras inför sinläggning Hull i senlaktation och vid sinläggning Mjölkavkastning Fruktsamhet Sjukdomar Juverhälsa Ev sintidsbehandling Klövhälsa Rutinmässig kontroll och vid behov verkning av klövar före eller vid sinläggning

Utfodring: Styr utfodringen så att dagsproduktionen ligger mellan 15-25 kg ECM Utfodra med halm, mineraler och vatten samt 4 kg ts ensilage för att undvika vomstillestånd Flytta djuret i samband med avsining En urmjölkning per dag är för ofta om man vill att juvret skall sina av (24 timmar intervall) Gruppvis avsining måndag fredag fungerar

Sintidens längd Optimal sintid 6-7 veckor Att förlänga sintiden över 7 veckor medför inte högre avkastning Lägre avkastning med <6 veckor och >10 veckor + Frekvensen av mastit sjunker med ökad sintid Fler dödfödda kalvar med kort eller lång sintid än vid rek. sintid Högre frekvens förhöjda ketonkroppar hos kor med längre sintid Större andel kor som går till slakt 1-100 dagar efter kalvning vid kort och lång sintid

Betydelsen av sintidens längd för avkastningen De första 100 dagarna i laktationen uppdelat på andra kalvare och äldre kor samt för olika raser. (Goldperiodelaengdens betydelse for ydelse og sundhet, O.Aaes & A.M.Kjeldsen, 2012)

Idealhull vid avsining: 3,0-3,5 Hullet ska korrigeras under mitt- och senlaktation En överfet ko äter mindre och drabbas lättare av störningar Om kon ändå är > 3,75 vid sining Banta inte under sintiden Kon kommer i negativ energibalans redan under sintiden med ketonkroppar i blodet Ansätter fett i levern Negativt för fruktsamheten och mjölkavkastning i kommande laktation Om kon är under hullpoäng 2,5 vid avsining: Placera kon i tillvänjningsgruppen i förtid

Hull vid avsining För lågt hull Enstaka djur Kolla upp djurets sjukdomshistorik Flytta till tillvänjningsgrupp Grupp av djur Se över foderstat. För dålig energikoncentration? För högt hull Enstaka djur Banta inte. Förebyggande åtgärder mot Pares Grupp av djur Se över foderstaten i låglaktation och kontrollera fruktsamheten (kalvningsintervallet)

Sinläggning Avsining (max 1 vecka) Tidig sintid (60-21 dagar före kalvning) Tillvänjningsperiod ( 21-0 dagar före kalvning)

Gruppbyten Viktigt att minska antalet gruppbyten Gruppbyten skapar social oro Flytta djur endast en gång i veckan

Olika skolor En sinkofoderstat hela perioden En halmrik sinkomix under hela sintiden Vanligt i fullfodersystem 2 sinperioder Sinläggning till 3 v före kalvning Sinkofoderstat med låg energikoncentration 3v före fram till kalvning Tillvänjning till foder som ska utfodras efter kalvning

En sinkofoderstat hela sintiden eller två olika? En sinkofoderstat hela perioden +Enkelt +Kräver bara en grupp - Risk för överutfodring i början - Eller risk för underutfodring i slutet av sintiden och därmed dålig råmjölksproduktion och låg avkastning 2 perioder + Bättre foderstyrning - Kräver två grupper - Mer djurflytt, stress?

Foderstat Utfodring med grovfoder som ger hög mättnad men inte för mycket energi Grovfoder med låg energi, mycket fiber o måttligt protein Sent skördat rundbalsensilage, helsäd Mix med halm, majs- och vallensilage Vommen ska vara väl fylld Hungergropen (vänster sida) ska vara väl utfylld Undvik foder med hög halt av Ca, K och Na Lågt CAB-värde (Na+K)-(Cl+S) Mg, spårelement (Se m.fl.) och vitamin D och E Stimulera immunförsvaret Motverka kvarbliven efterbörd Sintidsmineraler

Fodermedel till sinkor? Per kg ts Energi, NEL Protein, g Ca, g Mg, g K, g CAB, mekv Spätt gräs, 6,61 159 5,1 1,7 23,5 404 exempel Grovt gräs, 5,69 133 4,9 1,6 19 319 exempel Majsens. 6,17 90 1,8 1,2 9 146 Kornhelsäd 4,92 104 4,5 1,5 15 151 Halm 2,67 51 4,6 0,9 20 25 Sintidsmineral 0 0 5-70 150-160 0-600 (-4300)

Sinkomineral

Foderstatskontroller Tidig sintid Tillvänjning Upptrappning efter kalvning Foder, Kg ts 10 > 9 15-18 Energikonc, MJ/kg ts Ca 5,5 Ca 6,0 Ca 6,5 Råprotein, g/kg ts 120-130 140-160 170-190 NDF, g/kg ts > 500 350 320-360 FV-balans 75-100 75-100 95-100 Mineraler o vitaminer: CAB -150-0 -150-0 +200 450 E-vitamin 1800-2000 1800-2000 600

Sinkofoderstat Foderstat med helsäd eller sinkogräs (sent skördat gräsensilage med lågt innehåll av K) Mjölkkornas vallensilage + halm + sinkomineral Komix + halm+ sinkomineral Gul sinfoderstat med majs (3-5 kg halm) Vanlig i Danmark

Sinkofoderstat Helsäd Fodermedel Kg ts Kornhelsäd 9,0 Sinkomineral 0,11 Råprot NEL/kg ts CAB Ca-diff, g Mg, g/kg ts 125 5,72 225 11,1 3,2

Sinkomix, exempel från gård Foderstat, äldre ko 625 kg Foder Fullfodermix Hög Halm (hackad) Sinko mineral Vatten 6,0 kg ts 3,8 kg ts 0,15 kg 6 kg Energibalans, % Råprot NEL, MJ/kg ts CAB Ca-balans, g E-vitamin 101 130 5,6 45 17 2650

Gul sinkofoderstat, exempel Fodermedel Kg ts Halm 2,9 (3,4 kg) Majsensilage 4,9 Rapsmjöl 1,8 (2 kg) Korn 0,3 (0,35 kg) Salt 0,04 Sinkomineral 0,12 Ts, % Råprot NEL/kg ts CAB Ca, g Mg 49 127 5,72 52 3,7 3,6 Vatteninblandning krävs för att undvika sortering

Kalkbrist en kaskad av effekter

Kalvningsförlamning Starten av mjölkproduktionen är en stor omställning av Cametabolismen för mjölkkon Under sintiden är Ca-behovet lågt. Ca i fodret överstiger behovet Vid kalvning börjar råmjölk och mjölk produceras och Ca-behovet överstiger vad kon kan konsumera Kon måste börja mobilisera Ca från skelettet Pares beror på en fördröjning av mekanismen som startar Camobiliseringen från skelettet

Förebyggande av Pares Låg Ca under sintiden För att träna upp Ca-mobiliseringen redan under sintiden I viss mån gäller detta även för P Vitamin D (viktig för Ca-mobiliseringen) CAB (Na+K)-(Cl+S) Lågt CAB-värde, -150-0 vilket är svårt att uppnå Ger lågt ph och får liknande effekt som låg Ca Ca-bindande natriumaluminiumsilikat (X-zelit) Binder Ca i fodret Undvika feta sinkor Feta kor har lägre kalkfrisättning Feta kor har sämre aptit efter kalvning

Surgörande salter Ammonium-, kalcium- och magnesiumsulfat samt ammonium-, kalcium- och magnesiumklorid Syfte att sänka CAB-värdet Osmakliga och kan sänka foderintaget, särskilt ammoniumsalter Dyra Ingår i en del sinkomineraler Kan ges 2-3 veckor innan kalvning Kolla ph i urinen, skall ner till 6-6,5 (normalt ph 8 ) Aldrig ph under 5,5 risk för att kon dör

X-Zelit-Hur fungerar det? Våra vanliga fodermedel har ofta högt innehåll av Ca Svårt att få till en Ca-fattig sinkofoderstat X-Zelit består av kalciumbindande natriumaluminiumsilikat som gör Ca från fodret mindre tillgänglig för absorption Samma effekt som att fodra en kalciumfattig foderstat under sintiden Syftet är att förmå kon att få igång sin Ca-mobiliserande förmåga från skelettet inför kalvningen Begränsad smaklighet Behöver mixas

Begränsningar Går inte att gruppindela sinkorna Sinkorna går bland mjölkande kor Går inte att blanda foder Sinkorna har inte en ätplats var Tillvänjning i mjölkkogruppen? Har inte lämpliga fodermedel för sinkor Kan inte tillsätta vatten i sinkomixen.

Strategi Ta fram en strategi för sinkorna! Fodermedel Finns stora problem? Vad går att göra? Kompromisser när allt inte går att åtgärda