Barry Karlsson. Neuropsykolog

Relevanta dokument
Barry Karlsson. Neuropsykolog

Temadag om Downs syndrom och åldrande 18:e maj Kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning - Webbutbildningar och skrift -

Barry Karlsson Neuropsykolog

Barry Karlsson Karl Olsson. Uppsala 24 november 2016

Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi. Eskilstuna 22 mars, 2018

Problemskapande beteende hos åldrande personer med autism/utvecklingsstörning samt demens

INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ÅLDRANDE OCH DEMENS

DAGENS AGENDA. Historik och bakgrund Transition: att bli äldre med intellektuella funktionsnedsättningar. Kognitiva sjukdomar (demens) Bemötande

Barry Karlsson. Bemötandefrågor vid intellektuella funktionsnedsättningar, åldrande och demens

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

INTELLEKTUELLA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR BEMÖTANDE VID ÅLDRANDE

Barry Karlsson. Neuropsykolog Hälsa och Habilitering Uppsala läns landsting. Malgorzata Szmidt Överläkare äldrepsykiatri Akademiska sjukhuset 2015

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Stadens insatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

VÅRDPROGRAM UTVECKLINGSSTÖRNING OCH DEMENS. Barry Karlsson, HoH, LUL Malgorzata Szmidt, äldrepsykiatri, AS. November 22, 2010

FAKTABLAD OM DEMENS OCH UTVECKLINGSSTÖRNING

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Intellektuell funktionsnedsättning kan innebära ökad risk för kortare liv på grund av bristande fysisk aktivitet.

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB

Vi blir också äldre 14 november Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Delaktighet (även) på äldre dar - så kan stödet i vardagen förändras

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

Stjärnmärkt. Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård. Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum

Att vara närstående vid livets slut

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Ettdemensvänligtsamhälle

Nollvisionen. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Lars Sonde Projektledare.

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

FUB Kungälvs frågor inför valet 2018

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Autism och ADHD vid Downs syndrom. Utmaningar och möjligheter

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Demens och palliativ vårdfilosofi

Funca. ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Parenting Young Children PYC

Lindrig utvecklingsstörning

Uppmärksamma den andra föräldern

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Att arbeta inom Stöd och service

Den enfaldige mördaren av Hasse Alfredsson

Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass

GUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Delaktig (även) på äldre dar. Delaktighet och åldrande bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Reviderad Riktlinjer Demensvård

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Tandvårdsstöd i Uppsala län

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

ARVSFONDENS PROJEKT VI ÄR MED! -

Habiliteringen i Dalarna. Lättläst information

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Gemensamt för ett demensvänligt samhälle.

Transkript:

Barry Karlsson Neuropsykolog Uppsala 11 april, 2018

Ny diagnostisk population Foto John Frauke Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat dramatiskt Vårdhemmen är avvecklade och från mitten av 1990-talet bor personerna nu ute i normalsamhället Demografiska förändringar och befolkningspucklar

Normaliseringsprincipen & LSS Delaktighet och inkludering Rätten till ett vanligt liv En normal dagsrytm En normal veckorytm En normal årsrytm En normal självbestämmande rätt De normala sexuella mönstren i sin kultur De normala ekonomiska mönstren i sitt land De normala miljökraven i sitt samhälle En normal livscykel + Ett normalt åldrande

Åldern har sin rätt om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning Avgiftsfri webbutbildning. Korta filmer och bildspel varvas med frågor och situationer att ta ställning till. Utbildningen tar ca fyra timmar LSS-personal Anhöriga Upplägg 1. Delaktighet 2. Åldrande 3. Smärta 4. Demenssjukdom 5. Arbete 6. Livsstil och hälsa 7. Förlust, sorg och död 8. Vård i livets slutskede 9. Goda exempel Kunskapstest & Diplom Utbildningen har tagits fram av Riksförbundet FUB och Svenskt Demenscentrum. Allmänna arvsfonden har bidragit till finansiering. Projektledare Lars Sonde Boel Karlén

50-65 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 Procent Förekomst av kognitiv sjukdom (demens) 100 97 % 80 60 40 20 0 4 DS 70 % 6 8 10 1 2 4 15 20 8 35 12 25 70 50 IF Normaltypiska Down syndrom

Demografi 10 miljoner invånare 83000 15300 1700 9900000 Normaltypiska IF under 65 IF över 65 IF med demens

Normalmän Normalkvinnor Förväntad medellivslängd (2016) 100 80 60 60 59 73 68 78 74 55 61 79 83 40 20 0 Svår Medelsvår Lindrig DS Bittles, el al (2002) Australiensisk studie; N=>8.000 Karlsson, (2010). Socialstyrelsens statistik, opublicerad; (DS N=15) Todd, (2016)

Procent Demensdebut vid Downs syndrom diagnostik enligt fyra forskningsrapporter 80 60 40 20 Zigman (1996) Tyrell (2001) Prasher (1995) Holland (1998) 0 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år

Hälsoproblem i procent vid IF 100 90 80 70 60 50 40 60 85 49 55 55 40 75 70 30 20 10 10 12 15 8 0 Stuart Todd, 2016

Kognitiva sjukdomar FLD 10% Övriga 5% Vaskulär 25% AD och VAD 10% Alzheimer 50% (Lewy Body demens 2-20%?)

Institutionella hinder vid omvårdnad för ett friskt åldrande Ofta lågt politiskt intresse Svag röst i samhället Lång historia av uteslutning Ofta systematiskt uteslutna rätten att delta i beslut kring eget liv Risk för re-institutionalisering Svårt med aktivt delaktighet Resursdrivna insatser riskerar upphöra t ex Daglig Verksamhet Föräldrar och anhöriga dör Trött och sliten personal Tidspress Stress (kontrollförlust) Bristande kunskaper och färdigheter hos professionella Medicinska & psykologiska Utredningsmetodik Konkret omvårdnadskunskap Låga förväntningar på brukarna Begränsad kunskap om specialutrustning Hjälpmedel Fysiska Kognitiva

Personliga hinder vid omvårdnad för ett friskt åldrande Annorlunda upplevelse och förståelse av åldrande Åldern 50, 60 eller 70 har mindre kognitiv betydelse än att svårigheterna att gå, se, höra, äta som ger en konkret upplevelse Minskade möjligheter att deltaga i vardagsaktiviteter Om behov av ny bostad risk för ökad förvirring Tillkommande problemskapande beteenden Familjekonfrontationer och konflikter i nätverk Förlust av resurser Relationer krymper allt mindre redan små nätverk Bevaka rättigheter (risk om föräldrar försvinner, byte av God Man) Förlust av kompetens, personlig utveckling avstannar Materiella tillgångar minskar, ofta låg pension

forts Hantera ökade hälsorisker Fysiska sjukdomar, multisjukdomar, ökad skörhet Ökad risk för demensutveckling Risk för problemskapande beteende Psykiska sjukdomar Att möta livets slutskede Hantera sorg (annorlunda sörjande) Förlust av närstående (anhöriga och personal) Begravningsfrågor Ceremonier Kostnader

Utredning av demens Longitudinell kartläggning (Tidiga Tecken) Från 50 år för alla med utvecklingsstörning Från 40 år med Downs syndrom Intervjuer och frågeformulär till närstående DSDS, DLD, KIF, ASDASQ ABDQ vid validering mot DSDS vid kort demensanamnes NPI, PIMRA, RSMB, Neuropsykologiska testbatterier Leiter-screen Benämningstest & Minnestest.

Vanliga test som sällan fungerar vid utredning av IF Klocktestet MMSE Vid utvecklingsstörning för svårt redan efter de inledande frågorna Räkna baklänges 100 minus 7 Rita en kub Klocktestet Instruktion: Rita en klocka som visar tjugo i tre Prova istället 5x3 Ragnar Åstrand

Kartläggningsinstrumentet TIDIGA TECKEN - en översikt www.tidigatecken.se