DETALJPLAN FÖR FISKARS LINJER

ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM www.eriarc.fi Raseborgs stad DETALJPLAN FÖR FISKARS LINJER Anvisningar om byggsättet

INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET... 2 3 TOMT... 3 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen... 3 3.2 Byggnadstyper... 4 4 BYGGNADERNA... 6 4.1 Dimensioner och storlekar... 6 4.2 Farstukvistar... 6 4.3 Balkonger... 7 4.4 Tak... 8 4.5 Kompletteringsbyggande och utbyggande... 10 5 FASADERNA... 10 5.1 Komposition... 10 5.2 Fönster... 12 5.3 Material och färger... 13 6 GÅRDSPLANERNA... 14 7 DET OFFENTLIGA UTERUMMET... 15

22.03.2011 1 (16) 1 ALLMÄNT Dessa anvisningar om byggsättet kompletterar detaljplanekartan för Fiskars Linjer och bestämmelserna i denna. Om byggandet ges därtill bestämmelser i byggnadsordningen. Dessa anvisningar gäller nybyggnader, utvidgningar av befintliga byggnader, vindsbyggande, gårdsplaner samt nya gatu- och torgområden. Anvisningarna gäller kvartersområdena för bostadshus i den lagkraftvunna detaljplanen. Målet är att styra planeringen och genomförandet av byggnaderna och omgivningen så att den önskade arkitektoniska bilden och kvalitetsnivån uppnås och att en trivsam och naturnära boendemiljö skapas. Anvisningarna om byggsättet syftar till att komplettera detaljplanen och dess bestämmelser med hjälp av diagram, fotografier av den byggda miljön och förklarande texter. Dessa anvisningar avser inte reparation av en befintlig byggnad. Trots att den befintliga byggnadens byggnadsplats, våningstal, form, fasader eller annat strider mot detaljplanen, får den det oaktat repareras som sådan. Skyddade byggnader ska underhållas med beaktande av deras värde och vid reparationer ska ursprungligt eller därmed jämförbart material användas i första hand. I kapitel 3 ges anvisningar om hur byggnaden ska placeras på tomten. Frågan illustreras med hjälp av exempel på befintliga miljöer som byggandet ska anpassas till. I kapitel 4 ges anvisningar om storleken på boningshusen och gårdsbyggnaderna samt proportionerna. Kapitel 5 innehåller anvisningar och modeller för planeringen av fasaderna. Med fotografier visas typiska och de mest värdefulla byggnaderna i området, till vilka nya byggnader ska anpassas avseende fasaderna. I detta kapitel finns även färgmallar för byggnadernas fasader. I kapitel 6 ges anvisningar för anläggningen av gårdsplanerna, vegetationen på gårdsplanerna och användningen av olika material. Kapitel 7 omfattar anvisningar för anläggningen av gator och torg. I anvisningarna ingår exempelbilder på byggnader och byggda miljöer även utanför detaljplanområdet i Fiskars tätort. De ställen som bilderna visar kan hittas med hjälp av grundkartan.

22.03.2011 2 (16) Detaljplanområdet Fiskars Linjer har avgränsats med en röd linje. 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Fiskars är en av de fem bruksorterna i Raseborg. I Fiskarsdalen, vid åns båda forsar, har det funnits anrikningsanläggningar för järn och koppar sedan 1600-talet. Området är internationellt erkänt och hör till Finlands kulturhistoriska miljöer av riksintresse. I takt med industrins avveckling har Fiskars under de senaste årtiondena utvecklats till ett livskraftigt centrum för konst, formgivning och hantverk. Detaljplanområdet Fiskars Linjer utgör den södra delen av tätorten Fiskars. I detaljplanområdets norra del finns tjänstemannahus i trä från början av 1900-talet samt en grupp parhus i trä från decennieskiftet 1940 1950. I den södra delen ligger Etulinja som byggdes på 50- och 60- talet. Öppna åkrar och en kuperad skogsterräng är utmärkande för landskapet i detaljplanområdet Fiskars Linjer. Byggnationen är grupperad mellan åkerområdena samt i närheten till dessa.

22.03.2011 3 (16) Kvarteren i detaljplanområdet Fiskars Linjer. 3 TOMT 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnaden ska planeras och placeras så att jordmassor förflyttas så lite som möjligt. Byggnaden kan genom överenskommelse placeras på mindre än 4 meters avstånd från tomtens gräns. Byggnadens långsida ska gå i sluttningens riktning om inte annat anges i bestämmelser. Bilplatsen eller en ekonomibyggnad som omfattar en bilplats får inte dominera gatubilden. Bilplatsen eller garaget ska helst placeras längre bort från gatan än bostadsbyggnaden eller en annan ekonomibyggnaden. Infarten till bilplatsen ska dock anordnas genom minsta möjliga förflyttningar av jordmassorna. Bilplatsen bör placeras så att man inte behöver backa ut på gatan. Kvarter 46 Byggnaden kommer på grund av sitt läge att synas på långt håll i landskapet och särskild uppmärksamhet ska därför fästas vid byggnadens planering.

22.03.2011 4 (16) AO-3-kvartersområden Huvudbyggnaden ska placeras så att den dominerar tomten och ekonomibyggnaderna underställs denna. Byggnaden får placeras fritt i förhållande till slutens riktning. Till vänster en gårdsplan vid Grabbstrand där bostadsbyggnaden har placerats upp än ekonomibyggnaden och därmed dominerar tomten (detaljplan av Kattkärr, kvarter 5). Till höger Sjukhusudden, där ekonomibyggnaderna har placerats längs stränderna (detaljplan av Kattkärr, kvarter 16). I kvarteret 49 placeras byggnaden bakom skogszonen, varvid åkerlandskapet bevarar sitt skogslika intryck. Till vänster en bild från Sparvägen (kvarter 50). De nya byggnaderna på Sparvägen ska anpassas till byggnaderna från återuppbyggnadstiden som idag finns längs vägen. Till höger utsikt från Albackaåkrarna mot Parkbacken (kvarter 42). Byggnaderna skymtar bakom skogszonen, men det enhetliga landskapsrummet på åkern bevaras. 3.2 Byggnadstyper Byggrätten för tomten ska fördelas på flera separata byggnadsmassor eller byggnader. På tomten ska ekonomibyggnader uppföras förutom huvudbyggnaden. I och med de fristående byggnaderna blir gårdsplanen med sina farleder och platser för utomhusvistelse en del av boendet. Byggnaderna på tomten ska

22.03.2011 5 (16) avvika från varandra avseende form, fasaddisponering eller färg, om inte annat anges i bestämmelser. Huvudbyggnaden Varierande storlekar på husen är typiskt för byggsättet i Fiskars: enfamiljshusen har traditionellt varit små, medan kasernerna med flera bostäder kan vara mycket massiva. Även våningshöjden varierar. När det gäller anpassningen till byggnadsplatsen är lämpliga proportioner en mer väsentlig egenskap än byggnadens storlek, enligt byggsättet i Fiskars. Exempel på bostadshus som är typiska för detaljplanområdet Fiskars Linjer. Till vänster ett villaliknande tjänstemannahus för en familj på Parkbacken (kvarter 43). I mitten ett parhus på Sparbacken (kvarter 50) och till höger ett hus vid Tulilinja från återuppbyggnadstiden. Ekonomibyggnaden Ekonomibyggnaden ska vara mer anspråkslös till sin natur än huvudbyggnaden, även om den inte alltid skulle vara mindre till storleken. Ekonomibyggnaden kan omfatta t.ex. bastu med tvätt- och omklädningsrum, garage eller carport, arbets- och hobbylokaler, lager eller en sidobostad. Ekonomibyggnaderna kan vara flera till antalet. Ekonomibyggnaden bör inte följa huvudbyggnadens formspråk och detaljer, utan ha en enklare och väjande karaktär gentemot huvudbyggnaden. Två gårdsplaner vid Skomakarbacken. På bilden till vänster smälter ekonomibyggnaden in i den sluttande terrängen och bostadsbyggnaden är därmed det dominerande elementet i gårdsområdet (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 4). Till höger gårdsplanen vid Vilhelmshöjd, där byggnaderna har placerats likvärdigt men huvudbyggnaden är större än ekonomibyggnaderna (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 2).

22.03.2011 6 (16) Till vänster en gårdsplan från återuppbyggnadstiden vid Linjerna. Till höger en ekonomibyggnad vid Parkbacken. 4 BYGGNADERNA Byggnaderna ska ha en tydlig massdisponering och fasaderna ska ge ett lugnt intryck. Utsmyckningar ska undvikas. 4.1 Dimensioner och storlekar AO-3-kvartersområden Byggnaderna får ha ett stomdjup på högst 11 meter. Kvarteren 44-45, 47-50, 73 och 62 Byggnaderna får ha ett stomdjup på högst 9 meter. Byggnadens grund ska vara rektangulär med undantag av farstukvist, burspråk eller andra utsprång. Ekonomibyggnaden ska ha en rektangulär grund och vara klart mindre än bostadshuset. 4.2 Farstukvistar Farstukvistarna är en väsentlig del av dimensioneringen av byggnadsmassan. Nedan visars olika typer av farstukvistar i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla farstukvistar i näromgivningen. Farstukvisten ska anpassas till byggnadens arkitektur och även de närliggande byggnadernas arkitektur. En sluten farstukvists fasader ska avvika från byggnadens övriga fasader. Det är vanligt att kvisten har 1-glasfönster som är mer dekorativa än i huset för övrigt. Farstukvisten ska ha valmat tak eller sadeltak. För kvistar med balkong rekommenderas svagt sluttande valmat tak. Farstukvisten får bara användas som kvist. Den får inte användas som sovrum eller vardagsrum, utan är avsedd som utrymme vid ingången och/eller vistelseplats. Farstukvisten ska helst byggas som ett halvvarmt rum. Den kan användas som mellanrum mellan det offentliga gaturummet och de privata inomhuslokalerna, när byggnadsplatsen eller byggnaden är belägen nära gatan.

22.03.2011 7 (16) Till vänster en sluten farstukvist vid gaveln av ett parhus vid Sparbacken (kvarter 51), i mitten en kvist på ett egnahemshus vid Linjerna och till höger en sluten farstukvist i en arbetarbostad på Skomakarbacken (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 2). Kvistarna på parhusen längs Sparvägen och Marskens väg har placerats i byggnadernas gavlar, varvid de framhäver byggnadens avlånga form. I de små egnahemshusen i Etulinja utgör kvisten en betydande del av byggnadsmassan. Byggnadens grundläggande form ska kunna urskiljas även om kvisten skulle vara förhållandevis stor. Farstukvistar till villaliknande gårdar: Till vänster en öppen farstukvist som rundar byggnadens hörn vid Parkbacken (kvarter 43), i mitten en avlång farstukvist (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 20) och till höger en täckt ingång till en villaliknande gård (kvarter 42). Stora farstukvistar att vistas på är typiska för de bostadshus som uppförts för tjänstemän. Öppna kvistar som går runt väggarna på en massiv byggnad ger ett lätt intryck och rubbar inte byggnadens form. En täckt ingång som anpassats till husets arkitektur är vanlig hos villaliknande gårdar. 4.3 Balkonger Byggnaderna får förses med en balkong bara ovanför en kvist eller ett burspråk, förutom i kvartersområdena AO/s-1, där man får bygga en balkong per byggnad.

22.03.2011 8 (16) En balkong som byggts ovanpå en farstukvist skuggar inte fönstren nedanför. Till vänster balkongen i forstmästarens hus (kvarter 56) och i mitten en balkong på Sparvägen (kvarter 50). Till höger en balkong på ett hus från återuppbyggnadstiden i Konkakumpu (detaljplan av Basarängen, kvarter 24). Denna har placerats på gaveln; den är liten och smäcker och har inget fönster nedanför. 4.4 Tak De nya byggnaderna på detaljplanområdet bör ha brant sadeltak under vilket det finns plats att bygga en vindsvåning, om inte annat bestämts. Vinden kan byggas för boende genast eller byggas senare. Sadeltak ska gå i gatans riktning, om inte annat bestämts. På vinden i byggnader som har skyddats med sr-beteckning är det tillåtet att utöver byggrätten bygga bostadslokaler. Ifall vindsutrymmet saknar fönster eller om fönstrena inte är tillräckligt stora, kan fönster anläggas i byggnadens gavlar eller i vattentaket. Anvisningarna i detta stycke och i kapitel 5.2 berör nya tak- och gavelfönster i skyddade byggnader. Att anlägga nya fönster är en fasadändring som kräver bygglov och när det är fråga om skyddade byggnader ska också museimyndigheten kontaktas. Takets sida ska i regel vara enhetligt och sammanhängande från åsen till takröstet, varvid taket bevarar sin klara och tydliga form. Vindsvåningens fönster ska vara mindre än fönstren i de lägre våningarna. Lokaliteterna i vindsvåningen får inte utökas genom fönster Fönstren ska ha en lodrät yta. En vindsvåning ryms under det branta sadeltaket. Till vänster ett villaliknande hus på Parkbacken (kvarter 44) och till höger ett hus vid Skomakarbacken (detaljplan av Fiskars bruk, kvarter 7). Ljus kommer in från husets gavlar och fönstren i tvärgavlarna.

22.03.2011 9 (16) Det är vanligt att takfönstren har en annan form och storlek än fönstren i nedre våningen. Fönstren dominerar inte formen på taket. Huset till vänster ligger i kvarter 53 och huset till höger i kvarter 7 på Skomakarbacken i detaljplanområden av Fiskars Bruk. Yttertaket ska byggas av maskinfalsad plåt, takfilt eller lertegel, om inga andra särskilda bestämmelser har givits. Lertegeltak ska vara rödbrunt till färgen. Färgen på takfilt och plåt ska vara mörkgrått eller svart. Övriga takkonstruktioner, t.ex. skorstenar, snöhinder och stegar, ska ha samma färg som taket. Byggnaden ska ha öppen takfot. I takfoten rekommenderas fotrännor. Nedan anges de takfärger som ska användas med hjälp av koderna i Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. mörkgrå V488 och svart Y489 Till vänster flygfoto över taken i Åkerraden och jordbrukscentralen i Fiskars Bruks detaljplanområden. Till höger ett tegeltak på Skomakarbacken. Kvartersområdena AO/s-1 och AO-1 Sadeltakets lutning ska vara 25-40 grader. Kvartersområdena AO-3 och AP-3 Byggnaderna får ha valmat tak, mansardtak eller sadeltak. Kvarteren 44-45, 47-50 Sadeltakets lutning ska vara 25-35 grader.

22.03.2011 10 (16) 4.5 Kompletteringsbyggande och utbyggande AO/s-1-kvartersområden Exempel på utvidgning av ett bostadshus och kompletteringsbyggande i Konkakumpu (kvarter 24). Till vänster en hörnutvidgning, i mitten en nybyggnad som anslutits med en kvist och till höger en förlängning. Som utvidgning av hus från återuppbyggnadsperioden rekommenderas att en tilläggsdel som är lika hög som byggnaden byggs till i hörnet av byggnaden, varvid byggnadens tärningslika karaktär bevaras. I gårdsplaner kan man också bygga en ny byggnad i samma storlek och format som det ursprungliga huset, vilken ansluts till det befintliga huset med en kvist eller med en annan byggnadsmassa som är klart mindre än den befintliga byggnaden. Den nya delen betraktas inte då som utvidgning, utan som en ny byggnad och berörs inte av begränsningen som gäller för utvidgning av en befintlig byggnad. Avlånga, låga hus från 60- och 70-talet kan utvidgas på ett naturligt sätt genom förlängning i åsens riktning. 5 FASADERNA 5.1 Komposition Kvartersområdena AO/s-1 och AO-1 Nybyggnadernas fasader ska anpassas till fasaderna från återuppbyggnadstiden i kvarteret. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister.

22.03.2011 11 (16) Fasader i Etulinja och Tulilinja. Byggnaderna är tärningsliknande avseende massan och kvistarna har placerats på långsidan. Fönstren har placerats osymmetriskt på fasaderna och avviker från varandra. Kvarteren 44-45 och 47-50 Nybyggnadernas fasader ska anpassas till fasaderna från återuppbyggnadstiden i kvarteret. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister. Fasader längs Marskens väg (kvarter 47 och 48) och Sparvägen (kvarter 50 och 45). Byggnaderna är avlånga och enklande beträffande formen. Huvudingångarna (farstukvistarna) finns vid gavlarna. Fasaderna är mycket enkla och utsmyckningen begränsad till foderbräder. Fönstren är placerade nästintill symmetriskt och intrycket är lugnt. Kvartersområdena AO-3 I kvarter 42 ska nybyggnadernas fasader anpassas till de skyddade byggnadernas fasader i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen.

22.03.2011 12 (16) Tjänstemannahus på Parkbacken (kvarter 41-42). Byggnadsmassorna är höga och tärningsliknande. Trots farstukvistar, skyddstak och dekorativa element är fasaderna lugna till sin karaktär. I byggnaderna har bara en arkitektonisk stil tillämpats i taget. Området är enhetlig då brädfordringen på alla hus har målats i en ljus nyans. I kvarteren 51 och 52 ska byggnaderna anpassas till de skyddade byggnaderna på Hasselbacka (kvarter 21) och Kulla (kvarter 18) i Fiskars Bruks detaljplanområdet. Radhuskvarteren 51-52 i Etulinja byggs i samma anda som kasernerna vid Hasselbacka (detaljplan av Fiskars bruk, kvarter 21). Byggnadsmassan är hög och avlång. Fasaden mot gatan är slät. Kvistar och skyddstak har placerats i ändorna av byggnaden och på gårdssidan. Tvärgavlar ger liv åt byggnadsmassan och från fönstren kommer det in ljus till vindsvåningen. I kvarteren 56-61 ska byggnaderna anpassas till det f.d. äppellagret på Lärgkränden. Det f.d. äppellagret har ändrats om till en ateljébostad (kvarter 57). Byggnaden är avlång och dess långsida går i gatans riktning. Taket är brant och takytan sammanhängande. AO-5-kvartersområdet Fasaderna får inte ha delningslister. Fönstren ska vara högre än vad de mäter på bredden. 5.2 Fönster Fönstren har en viktig roll när det gäller att anpassa nybyggnadernas fasader till befintliga byggnader. Nedan visars olika typer av fönster i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla fönster i näromgivningen.

22.03.2011 13 (16) Indelning av fönsterytorna rekommenderas. Stora, sammanhängande glasytor ska undvikas. Uppe till vänster fönster vid Linjerna (kvarter 54-55) och uppe till höger fönster på Marskens väg (kvarter 47). Nere till vänster fönster på Sparvägen (kvarter 50) och nere till höger fönster vid Parkbacken (kvarter 41-42). Typiskt för husen från återuppbyggnadsperioden är nästan kvadratiska fönster som är indelade i två till tre upprätta rutor. Kvistfönstren har i allmänhet smalare rutor. I flera byggnader har fönstren bytts ut senare. Fönstren på villaliknande bostadshus har ofta framhävts med snickrade foderbräden eller andra dekorationer. Fönstren är ofta sinsemellan av olika format och storlek. Fönsterindelningen kan vara komplicerad och variera efter fönster. Fönstren är vanligtvis högre än vad de är breda. 5.3 Material och färger På den största delen av detaljplaneområdet ska de nya byggnaderna vara brädfordrade. Som brädfodring rekommenderas spontad eller läktad brädfodring. Brädfodringen ska målas med oljefärg eller rödmylla som motsvarar nyanserna Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. Rödmylla motsvarar färgen KM 42 Faluröd i Uulatuotes färgkarta över slamfärg.

22.03.2011 14 (16) ljusgul J393, ljusgrön K451, vit F479 rödmylla M417, gul ockra N397, grön L449 mörkbrun N482, mörkgrön M449, svart Y489 AO/s-1 och AO-1 -kvartersområdena, AO-3-kvartersområdena i kvarteren 42 och 53 ljusgul, vit, ljusgrön Kvartersområden som angivits med indexnummer 2 och 5 ljusgul Kvarter 57-62 mörkgrön, mörkbrun eller svart Kvartersområden som angivits med indexnummer 9 rödmylla 6 GÅRDSPLANERNA Gårdsplanerna ska beläggas med grått grus eller grå sand. Vidsträckta beläggningar som inte släpper igenom vatten får inte anläggas. Tomten kring ett bostadshus får inte inhägnas, om inte annat anges i bestämmelserna. Konstruktioner på gårdsplanerna, som t.ex. terrasser, vallar, lekställningar, lusthus, grillar och planteringar ska vara enkla och lämpliga för bostadsområdets karaktär. Planteringarna ska placeras på tomterna så att de inte väsentligt försämrar trafiksäkerheten i gatuområdena. I samband med ansökan om bygglov ska en plan över gårdsområdet läggas fram i skalan 1:200.

22.03.2011 15 (16) Kvarter 46, 48, 51 och AO/s-2-kvartersområdena i kvarteren 48 Bevarandet av den traditionella trädgårdsvegetationen ska eftersträvas. Kvarter 51-52 Bevarandet av de resliga ädelträden på tomten ska eftersträvas. En vårdad trädgård i Kulla och en öppen gårdsplan vid Linjerna. Följande traditionella trädgårdsväxter och nyttoväxter rekommenderas för odling på gårdsplanerna. Vid valet av växter ska man beakta jordmånen på tomten och terrängens former. buskar: vinbär, krusbär, syren, ros, schersmin, skogstry, sibirisk ärtbuske, hallon, måbär, rosenkvitten, havtorn, alpgullregn, brakved, idegran, häckberberis rankor: jordreva, klätterhortensia, kameleontbuske, klematis, vildvin, snårvinda, fjärilsranka, rosenböna, indiankrasse perennor: rabarber, isop, kvanne, libbsticka, spansk körvel, sötblomster, mynta, lavendel, stormhatt, sparvnäva, riddarsporre, gullris, ädelpion, akleja, löjtnantshjärta, lilja, studentnejlika, svärdslilja, narciss, smörboll, pensé, strutbräken, klockväxter, borstnejlika, förgätmigej, vallmo, såpnejlika, ängsruta fruktträd: äppel, plommon, päron, krikon, körsbär träd: alm, hästkastanj, hagtorn, tall, hägg, en, pil, rönn, vårtbjörk, ek, lönn, skogslind, ask. 7 DET OFFENTLIGA UTERUMMET Gatorna i detaljplanområdet har i regel grusbeläggning. Till gatuområdena har reserverats utrymme för anläggning av cykel- och gångbanor intill körbanan. Banorna kan separeras till exempel genom höjdskillnader och stenläggning. Gatorna i Fiskars är landskapsmässigt värdefulla och deras omgivning bör bevaras. Vid underhållet och förbättringar av gatorna bör man undvika sådana åtgärder som är till skada för naturen eller landskapet. Det rekommenderas att gatorna inte ska kantas med kantsten.

22.03.2011 16 (16) Till vänster en genomskärningsbild av hur cykel- och gångbanan ska placeras intill körbanan i ett bostadsområde. Till höger trottoaren längs Fiskarsvägen vid tornklockshuset i Fiskars Bruks detaljplaneområden. Nya gatumöbler och armaturer ska anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Fiskars. Till vänster en armatur vid lättrafikleden i Åparken, i mitten en bänk intill dammen vid Nedre bruket och till höger Åparken i nattbelysning.