DATAINSAMLING Energi, miljö och teknologi 00022 STATISTIKCENTRALEN tiede.teknologia@tilastokeskus.fi Tfn 029 551 1000 Enligt statistiklagen (280/2004) är uppgifterna på denna blankett konfidentiella. Datateknik och elektronisk handel i företagen 2018 Företagets uppgifter Företagets namn Adress Postnummer Postkontor FO-nummer Omsättning år 2017 ( ) Kontaktinformation Namn Position i företaget Telefon E-postadress Anvisningar Fyll i uppgifter om företaget och kontaktpersonen Läs definitioner och instruktioner. Vänligen svara på alla frågor så mycket som möjligt Beroende på svaren, kommer det att hoppa över onödiga frågor. För att ge mer information och förtydliganden, fyll i kommentaren fältet i slutet av blankett.
1 Användning av datateknik 1.1 Hur stor andel av Ert företags anställda använder datorer i sitt arbete? * Vänligen svara alternativt antalet personer eller % - andel. 2 IT-experter och -kunskaper 2.1 Finns det IT-experter bland Ert företags egen personal? Med It-experter avses personer för vilka informationsteknik är huvudsysslan. Personens arbetsuppgifter är att planera, utveckla, använda eller underhålla informationsteknik, datasystem eller program. 2.2 Tillhandahöll Ert företag utbildning för utveckling av Era anställdas ITkunskaper år 2017? a. Utbildning för IT-experter *jfr defitionen ovan b. Utbildning för övrig personal 2.3 Rekryterade eller försökte Ert företag rekrytera IT-experter år 2017? om inte, gå till punkt 2.5 2.4 Hade Ert företag år 2017 en ledig arbetsplats avsedd för en IT-experter, som var svårt att fylla? 2.5 Sköttes fölnde datateknikfunktioner huvudsakligen med företagets egen arbetskraft/extern arbetskraft år 2017? a. Underhåll av data- och kommunikationsteknikmiljön (t.ex. servrar, datorer, skrivare, nät) Helt eller huvudsakligen med egen arbetskraft, inkl. en personal av moder-eller dotterbolagets Helt eller huvudsakligen extern arbetskraft Gäller inte vårt företag b. Stöd för kontorsprogram (t.ex. ordbehandlings- eller kalkylprogram) c. Utveckling av affärsverksamhetsprogram/system d. Stöd för affärsverksamhetsprogram/system e. Utveckling av webblösningar (t.ex. hemsidor, webbutikslösningar) f. Stöd för webblösningar (t.ex. hemsidor, webbutikslösningar) g. Datasäkerhet (t.ex. program eller tjänster)
3 Använding av internet 3.1 Hur stor andel av företagets anställda använder en internetansluten dator i sitt arbete? * Vänligen svara alternativt antalet personer eller %-andel. Fast internetanslutning 3.2 Har Ert företag fast internetanslutning? * t.ex. ADSL, kabelmodem eller anslutning med fiberteknik. om inte, gå till punkt 3.4 3.3 Hur snabb är Ert företags snabbaste fasta internetanslutning? * Vänligen svara enligt anslutningens teoretiska maximihastighet. a. Mindre än 2 Mbit/s b. Minst 2 Mbit/s men mindre än 10 Mbit/s c. Minst 10 Mbit/s men mindre än 30 Mbit/s d. Minst 30 Mbit/s men mindre än 100 Mbit/s e. 100 Mbit/s eller mer Mobila internetanslutningar i arbete Med en mobil internetanslutning i arbetet avses användning av en bärbar apparat via mobiltelefonnätet, som företaget betalar. Bärbara apparater är t.ex. smarttelefoner, surfplattor, bärbara datorer. 3.4 Använder Ert företag mobila internetanslutningar med telefoner, surfplattor eller bärbara datorer? 3.5 Hur stor del av Ert företags anställda har företagets bärbara apparat, med vilken man i arbetet kan använda internet via mobiltelefonnätet? * t.ex. smarttelefoner, surfplattor, bärbara datorer. * Vänligen svara alternativt antalet personer eller %-andel. 3.6 Ställer Ert företag till de anställdas förfogande bärbara apparater, med vilka man i arbetet kan koppla upp sig mobilt för fölnde ändamål? a. Tillgång till företagets e-post b. Tillgång till behandling av företagets dokument c. Tillgång till företagsprogram (t.ex. ordering och försäljningshantering eller ERP)
Reklam på internet 3.7 Gör Ert företag reklam på internet genom att köpa avgiftsbelagd reklam? * t.ex. reklam i sökmotorer, i sociala medier, på andra webbplatser osv. om inte, gå till avsnitt 4 3.8 Gör Ert företag reklam på internet genom att köpa avgiftsbelagd reklam på fölnde sätt? a. På basis av innehållet på en webbsida som internetanvändaren besökt eller sökorden han/hon har använt i sökningar b. På basis av internetanvändarens tidigare aktivitet eller profil c. På basis av internetanvändarens positionsdata d. På basis av något annat, som inte nämns ovan 4 Webbsidor 4.1 Har Ert företag webbsidor? Till webbsidor räknas: Företagets egen webbplats. om inte, gå till avsnitt 5 Er företagsgrupps webbsidor, där Ert företag eller Era produkter finns representerade. Företagets extranätlösningar. Företagets egna webbutik. Med webbsidor avses inte här t.ex. publicering av företagets kontaktinformation på olika företags- och adresslistor. 4.2 Innehåller Era webbsidor fölnde? a. Beskrivning av eller prisuppgifter för produkter eller tjänster b. Möjlighet att göra beställningar eller bokningar, t.ex. köpkorg c. Möjlighet för kunden att bearbeta (skräddarsy) produkter eller tjänster d. Möjlighet för kunden att föl med beställningar e. Innehållet på webbsidorna har personifierats för kunden f. Länkar eller hänvisningar till företagets profiler i sociala medier g. Annonsering om lediga jobb eller möjlighet att lämna in en ansökan
5 Sociala medier Till företag som använder sociala medier räknas sådana företag som har en användarprofil, ett användarkonto eller en användarlicens, beroende på vilka krav som de sociala medierna och typen av medium ställer. 5.1 Användar Ert företag något av fölnde sociala medier? a. Sociala nätverkstjänster (t.ex. Facebook, LinkedIn, Xing, Viadeo, Yammer, osv) b. Ert företags bloggar eller mikrobloggar (t.ex. Twitter, Present.ly, osv) c. Delning av multimedieinnehåll (t.ex. YouTube, Flickr, Picasa, Slideshare, osv.) d. Wiki-baserade vertyg för informationsdelning 6 Elektronisk handel Med elektronisk handel avses beställningar av varor och tjänster via datornät. Det är ingen skillnad vilket betalnings- eller leveranssätt som används. Elektronisk handel bedrivs via webbsidor eller separata program (internethandel, avsnitt 6 - A) eller som elektronisk dataöverföring mellan företag (EDI, avsnitt 6 - B). Besvara på så sätt att det inte uppstår dubbelräkning i frågor som gäller värdet på den elektroniska handeln i internetoch EDI-handeln. 6 A Internethandel i företagets försäljning Som internethandel räknas här beställningar via internet som gjorts: I företagets egen webbutik. Via företagets egen webbsida på en färdig elektronisk blankett. Via företagets extranet (webbutik eller elektronisk blankett). På en elektronisk marknadsplats. Via applikationer för mobila apparater. Beställningar som gjorts med ett normalt e-postmeddelande är inte internethandel. 6.1 Tog Ert företag emot beställningar av varor eller tjänster via internet år 2017? om, gå till punkt 6.7 6.2 Hur stor var andelen internetbeställningar av omsättningen år 2017? * Vänligen svara antingen på a eller b. a. Internet-försäljningens värde 2017 / b. Uppskattad andel av omsättningen / % 6.3 Via vilka kanaler tog Ert företag emot beställningar av varor eller tjänster via internet år 2017? a. Företagets egna webbsidor eller applikationer b. Elektroniska marknadsplatser på vilka flera företag säljer sina produkter eller tjänster (t.ex. Booking, ebay, Amazon, Amazon Business, Alibaba, Rakuten, TimoCom, osv) Fölnde punkt 6.4 besvaras bara av dem som svarade "" på båda alternativen i föregående punkt 6.3, annars gå till punkt 6.5.
6.4 Uppskatta hur värdet av Ert företags internethandel är fördelat på beställningar via webbutiken via fölnde kanaler år 2017. a. Beställningar via företagets egna webbsidor eller applikationer b. Elektroniska marknadsplatser på vilka flera företag säljer sina produkter eller tjänster (t.ex. Booking, ebay, Amazon, Amazon Business, Alibaba, Rakuten, TimoCom, osv) Totalt 6.5 Uppskatta hur värdet av Ert företags internethandel är fördelat på fölnde kundgrupper år 2017. a. Företag och den offentliga sektorn b. Hushåll Totalt 6.6 Uppskatta hur värdet av Ert företags internethandel är fördelat på försäljningen av fölnde produkter eller tjänster år 2017. a. Varor, materiella tillgångar (beställs via internet, levereras senare) b. Elektroniska produkter (laddas ned/sparas eller är tillgängliga via internet) c. Tjänster (beställs via internet, används senare, t.ex. inkvartering, resor, biljetter, osv) Totalt 6 B Elektronisk handel via automatisk dataöverföring (EDI) i företagets försäljning Elektronisk dataöverföring, dvs. EDI (Electronic Data Interchange) är en metod där dokumentet ersätts med ett strukturerat informationsflöde som producerats på basis av uppgifterna i företagets datasystem och som förmedlas elektroniskt till den mottagande organisationen. Där kan det sedan vidarebehandlas automatiskt. Hit hör t.ex. beställningar, fakturor, tulldokument eller fraktsedlar. I Finland används ofta termen EDI/OVT. Exempel på EDI är EDIFACT, ODETTE, XML/EDI. EDIFACT är FN:s meddelandestandard. Med XML/EDI avses användning av XML-standard för överföring av data i företagens affärsverksamhet till en annan organisation, t.ex. xcbl, RosettaNet, PapiNet, ebxml. 6.7 Tog Ert företag emot beställningar med EDI år 2017? * Företagets försäljningsorder. om inte, gå till avsnitt 7 6.8 Hur stor var andelen beställningar via EDI av omsättningen år 2017? * Vänligen svara antingen på a eller b. a. EDI-handelns värde år 2017 / b. Uppskattad andel av omsättningen / %
7 Molntjänster Med molntjänster avses här IT-tjänster som används som webbtjänster på internet (inkl. VPN). Tjänsterna kan vara t.ex. applikationer, databehandlingsresurser eller lagringsutrymme, och tjänsten ska omfatta alla fölnde egenskaper: produceras från tjänsteleverantörens servrar. är lätt att skala upp eller ner efter behov (t.ex. antalet användare, lagringskapacitet). kan användas enligt självbetjäningsprincipen (åtminstone efter första ibruktagningen av tjänsten). betalning utifrån användning (t.ex. antal användare eller utnyttd kapacitet). 7.1 Köper Ert företag molntjänster? * Notera definitionen av molntjänster ovan, endast avgiftsbelagda tjänster beaktas. om inte, gå till avsnitt 8 7.2 Köper Ert företag någon av fölnde molntjänster? * Notera definitionen av molntjänster ovan, endast avgiftsbelagda tjänster beaktas. a. E-post (som molntjänst) b. Kontorsprogram (som molntjänst) c. Underhåll av företagets databaser (som molntjänst) d. Lagring av filer (som molntjänst) e. Bokföringsprogram (som molntjänst) f. Kundhantering (som molntjänst) g. Databehandlingskapacitet för att köra program företaget använder (som molntjänst) 7.3 Köper Ert företag moltnjänster som leveras: * Notera definitionen av molntjänster ovan, endast avgiftsbelagda tjänster beaktas. a. Från tjänsteleverantörens servrar som är i delad användning? * Tjänsteleverantören har flera kunder på samma molnserver. b. Från tjänsteleverantörens servrar som är reserverade endast för Ert företag?
8 Utnyttnde av big data Big data skapas genom olika elektroniska funktioner och kommunikation mellan maskiner (t.ex. data som skapas vid produktionsprocesser eller användning av sociala medier). Big data kännetecknas vanligen av fölnde egenskaper: - Mycket stora datamängder. - Datan varierar i form och kan vara strukturerad eller icke strukturerad (t.ex. text, logguppgifter, koordinater, sensordata, klickdata (clickstream data), bilder, ljud). - Datan samlas, ändrar och blir tillgänglig snabbt. Med big data -analys avses här användning av tekniker, teknologier och programverktyg för att analysera big data. Den big data som analyseras kan vara insamlad från Ert företags egna källor eller andra datakällor. 8.1 Använde Ert företag big data från fölnde källor för att göra analyser? a. Företagets egen data från smartenheter eller sensorer (t.ex. kommunikation mellan maskiner, digitala sensorer, RFID) (som big data, beakta defitionen ovan) b. Positionsdata från bärbara apparater (t.ex. smarttelefoner, surfplattor, bärbara datorer) (som big data, beakta defitionen ovan) c. Data som producerats inom social media (som big data, beakta defitionen ovan) d. Andra källor för big data, som inte har nämnts här (beakta defitionen ovan) Om åtminstone ett svar i punkt 8.1 är "", besvara till punkt 8.2, fortsätt annars till punkt 9. 8.2 Vem gjorde big data-analyserna åt Ert företag år 2017? a. Företagets egna anställda b. En utomstående tjänsteleverantör 9 Fakturering Fakturorna kan vara e-fakturor eller EDI-fakturor som överförs direkt till bank- eller betalningssystemen, filer som behandlas separat t.ex. i pdf-format eller traditionella pappersfakturor. En e-faktura är en elektronisk faktura som utarbetats enligt allmänna fakturabeskrivningar. E-fakturans uppgifter kan behandlas och tolkas automatiskt. E-fakturor skickas via en serviceoperatör eller bank, t.ex. Finvoice, einvoice, TEAPPSXML, PostiXML. En EDI-faktura är en elektronisk faktura på maskinspråk enligt EDI-strukturbeskrivning. EDI-fakturor sänds ofta via en serviceoperatör. PDF-fakturor och andra motsvarande fakturor i filformat är t.ex. fakturor som skickas som e-postbilaga. 9.1 Vilka av fölnde typer av fakturor skickade Ert företag år 2017? * Välj alla typer av fakturor som Ni använt. a. E-fakturor b. EDI-fakturor c. PDF-fakturor (eller andra motsvarande t.ex. som e-postbilaga) d. Pappersfakturor
9.2 Uppskatta hur stor andel av alla de fakturor som Ert företag skickade år 2017 skickades som: a. E-fakturor b. EDI-fakturor c. PDF-fakturor (eller andra motsvarande t.ex. som e-postbilaga) d. Fakturor bara på papper Yhteensä Om svaret i punkterna 9.1 a) eller b) är "", besvara till punkt 9.3, fortsätt annars till punkt 9.4. 9.3 Till vilka kundgrupper skickade Ert företag e-fakturor eller EDI-fakturor år 2017? a. Till andra företag b. Till den offentliga sektor c. Till privata konsumenter 9.4 Vilka av fölnde typer av fakturor mottog Ert företag år 2017? * Välj alla typer av fakturor som Ni använt. a. E-fakturor b. EDI-fakturor c. PDF-fakturor (eller andra motsvarande t.ex. som e-postbilaga) d. Pappersfakturor 9.5 Uppskatta hur stor andel av alla fakturor som Ert företag tog emot år 2017 togs emot som: a. E-fakturor b. EDI-fakturor c. PDF-fakturor (eller andra motsvarande t.ex. som e-postbilaga) eller pappersfakturor Totalt
10 3D-utskrivning 3D-utskrivning (tredimensionell utskrivning) är utskrivning av en modell som gjorts med dator till ett fysiskt föremål med en särskild 3D-skrivare. 10.1 Använde Ert företag 3D-utskrivning år 2017 på fölnde sätt? a. Ert företag gjorde 3D-utskrivning själv (med egna apparater eller apparater som ägs av andra) b. Ert företag använde 3D-utskrivningstjänster som ett annat företag erbjöd (beakta moder- eller dotterbolagens tjänster) Om åtminstone ett svar i punkt 10.1 är "", besvara till punkt 10.2, fortsätt annars till avsnitt 11. 10.2 Använde Ert företag 3D-utskrivning för fölnde ändamål år 2017? a. Prototyper eller modeller som säljs till andra b. Prototyper eller modeller för företagets eget bruk c. Produkter för försäljning (exkl. prototyper och modeler) (t.ex. formar, redskap, delar till produkter) d. Produkter som används i Ert företags produktion (exkl. prototyper och modeler) (t.ex. formar, redskap, delar till produkter) 11 Användning av robotik En industrirobot är en automatiskt styrd och omprogrammerbar mekanisk apparat med brett användningsområde. Den har minst tre programmerbara roterande axlar och används inom industriell automatisering. En servicerobot är en mekanisk apparat som delvis är autonom och kan fungera i en komplicerad och föränderlig miljö som kan kräva interaktion med människor, föremål eller andra apparater. Fölnde frågor gäller inte programvarurobotar (datorprogram) och 3D-utskrivare. 11.1 Använder Ert företag fölnde typer av robotik? a. Industrirobotar (t.ex. montering som utförs av en robot, pick-and-place, svetsning, laserskärning eller sprutmålning osv.) * Notera definitionen av industrirobot ovan b. Servicerobotar (t.ex. användning av en robot vid städning, transport, övervakning) * Notera definitionen av servicerobot ovan Om svar i punkt 11.1 b är "", besvara till punkt 11.2, fortsätt annars till avsnitt 12. 11.2 Använder Ert företag servicerobotar för fölnde ändamål? * Notera definitionen av servicerobot ovan a. Övervaknings-, säkerhets- eller kontrolluppgifter b. Transporting (personer eller varor) c. Städning och avfallshantering d. Lagerhanteringssystem (t.ex. varuhantering, lastning) e. Installations- och monteringsarbeten som utförs av servicerobotar f. Biträdande uppgifter inom handel g. Byggnadsarbeten eller reparation av skador
12 Tillverkning av datorprogram för eget bruk Detta mäts de datateknikinvesteringar som uppstår av kostnaderna för det utvecklings- eller tillverkningsarbete som de egna anställda utfört för tillverkning av datorprogram för eget bruk. Räkna med bara det arbete som de anställda vid Ert eget företag gjort. Den del av arbetet som utlokaliserats eller som utförts av koncernens andra företag räknas inte med här. Det arbete som Ert företag utfört för andra företag i koncernen räknas med här till de delar arbetet gjorts avgiftsfritt. 12.1 Hade Ert företag egna anställda som utvecklat eller tillverkat datorprogram för företagets eget bruk år 2017? om inte, lämna punkt 12.2 obesvarad 12.2 Uppskatta det antal årsverken som företagets egna anställda använt för utveckling och tillverkning av program för företagets eget bruk år 2017. Ett årsverke motsvarar arbetstiden för en heltidsanställd under ett år. Uppge antalet årsverken med en decimals noggrannhet. Kommentarer