Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev!

Relevanta dokument
När mamma eller pappa dör

Det är dags att förnya sitt medlemskap!hur blir jag medlem i SFPO?

Hej, alla medlemmar i SFPO! Här kommer höstens nyhetsbrev!

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Närstående i palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev!

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Att möta den döendes existentiella behov

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

God palliativ vård state of the art

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

4:e nationella konferensen i palliativ vård. Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Välkommen till kurator

Svårläkta sår, hur ska vi tänka?

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Palliativ vård ett förhållningssätt

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Döendet. Palliativa rådet

Medlemsblad Sommar 2017

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Palliativ vård Datum: maj 2013, Stockholm

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Behandlingskostnader

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Seminarium i Palliativ vård

Det påverkar dig och andra

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Hej, du medlem i SFPO! Här kommer nyhetsbrevet inför vintern!

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Palliativ vård talare

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Anslutna till specialiserad palliativ vård

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

Vägledning för en god palliativ vård

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Barnperspektivet inom Beroendevården

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Samtal med den döende människan

Sundsvall

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Att våga prioritera det existentiella samtalet

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Silviahemscertifiering

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Validand och valideringshandledare

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Transkript:

Hej, du medlem i SFPO! Här kommer vårens nyhetsbrev! Hur blir jag medlem i SFPO? NYTT! Du kan NU betala och förnya ditt medlemskap i SFPO med Swishappen! Medlemsavgifter i SFPO - Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad Sjuksköterskor: 200 kr/år. Sjuksköterskestuderande (grundutb.) och pensionärer 50 kr/år. Swishnumret är: 123 671 78 21 Ditt namn skickas automatiskt med betalningen men observera att du bara har 50 tecken att skriva in din adress och mailadress i kommentarsfältet! OBS! Om du inte får

plats med ovan nämnda uppgifter måste du skicka kompletterande uppgifter ihop med ditt namn till medlemsansvarig på mailadress: hannao.bylegard@forenadecare.com För att du skall kunna ta del av våra utskick samt Palliativ tidskrift via NRPV behöver vi din fullständiga adress samt e-postadress. Meddela även medlemsansvarig om adressändringar Medlemsavgiften ska vara betald inom första kvartalet årligen för obrutet medlemskap. Om du inte väljer Swish för din betalning till medlemskap i SFPO kan du välja bankgiro enligt följande: Avgiften sätts in på föreningens bankgiro 0317-5874 (den första 0:an i bankgironumret är en utfyllnadssiffra och kan tas bort vid exempelvis internetbetalning, det blir då i stället 317-5874), om inte fullständiga adressuppgifter får plats, meddela dessa till medlemsansvarig Hanna Österholm, hannao.bylegard@forenadecare.com Skriv namn, adress, telefon, e-postadress samt arbetsplats STIPENDIUM SFPO har inrättat fyra stipendier för att bidra till forskning, utveckling och fördjupade kunskaper inom palliativ omvårdnad.! Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad! Forskningsstipendium! Utbildningsstipendium! Stipendium för bättre vårdmiljö Stipendierna kan sökas av medlem i SFPO och utdelas till en eller flera sjuksköterskor. Utdelning av stipendierna sker vid SFPO:s utbildningsdagar. Stipendiat/-er förväntas personligen motta tilldelat stipendium under utbildningsdagen och skall inkomma med rapport om utfall/resultat senast två månader efter avslutat projekt. Rapporten kan komma att användas i andra sammanhang med syfte att sprida kunskap. Ansökan om stipendium sker med hjälp av blankett här: https://www.swenurse.se/sektioner-och-natverk/sjukskoterskor-for- Palliativ-Omvardnad-SFPO/STIPENDIUM1/ och kan även rekvireras hos: Ann-Marie Bergström Seriegatan 21 282 32 Tyringe Epost: ann-mari.bergstrom@skane.se

Sista ansökningstid finns på respektive stipendiepresentation. Beslut fattas av styrelsen för SFPO i samråd med representanter från forskande sjuksköterskor. Välkommen med din ansökan! Stipendium för bättre vårdmiljö.. Gick i år till Malin Hederos som arbetar på Linköpings Avancerade Hemsjukvård, LAH och delades ut under utbildningsdagarna i Stockholm i mars. LAH har flyttat till nyrenoverade lokaler och sökte pengar till väggkonst, glaslöv som symbol för Allas lika värde samt för en inomhusträdgård i miniatyr. De får ett stipendium på 10 000 kr och vi önskar dem lycka till med sina nya lokaler och tar gärna emot bilder för att få ta del av deras förbättrade vårdmiljö! Till Er som vill förbättra vårdmiljön på Er vårdenhet: SFPO lämnar ett tillfälligt stipendium till bästa förslag att utsmycka en vårdenhet. Skicka era idéer, gärna med foto, och kostnadsförslag (max 10 000 kr) till SFPO:s sekreterare. Ansökan ska vara inlämnad senast den 28 februari och utsmyckningen ska vara inköpt inom tre månader efter erhållet stipendium Ann-Marie Bergström Seriegatan 21 282 32 Tyringe Epost: ann-mari.bergstrom@skane.se Årets Sjuksköterska i Palliativ omvårdnad Fem sjuksköterskor var nominerade till årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad 2017 och årets stipendium på 10 000 kronor gick till Maria Wahlström Norlin. Kollegan Eva Hausmann som nominerat henne fick ett presentkort på 500 kr. Maria är

legitimerad sjuksköterska och uttryckande konstterapeut och de arbetar båda på Capio ASIH Dalen. Stort grattis! Motiveringen var följande: Maria är en driven sjuksköterska som brinner för den palliativa vården och hon gör det på ett ödmjukt och fint sätt. Maria har under många år arbetat med palliation och där värnat om patient och dess närstående utifrån flera dimensioner. Maria har startat gruppaktiviteten Öppet rum för skapande som undersöker bild, musik, poesi, rörelse mm. Denna aktivitet ger möjlighet till medveten närvaro och ett sätt att möta sig själv i gemenskap med andra som har en liknande livssituation. Närstående är också välkomna att delta i denna aktivitet. Patienter har exempelvis, vid dessa tillfällen, målat sidenschalar och som en patient uttryckte det Jag lämnar något jag skapat till mina närstående att ha kvar efter min död. Aktiviteten är enormt uppskattad av patienter och i vissa fall varit den förlösande faktorn att kunna uttrycka och stå ut med känslorna runt sin sjukdom. Maria har även ett brinnande intresse för vårdmiljö. Förra våren skapade Maria Livets skog, en inspirationsbalkont som var med och tävlade på trädgårdsmässan i Älvsjö. Efter tävlingen flyttades balkongen till Dalens Palliativa avdelning, där den gladde många patienter och närstående och gav tillfällen till samtal och tankar. Maria är även en av handledarna för de etiska reflektioner som har startat på enheten, där tanken är att hela teamet ska delta och i förlängningen komma patienten till godo. Till nästa år söker vi dig som har en kollega som är engagerad i utveckling och förbättring av omvårdnad till patienter i den palliativa vården. Det kan röra sig om förändrade rutiner eller forskning och utveckling, som direkt kommit patienterna tillgodo. Kanske är det Din kollega som borde tilldelas utmärkelsen. Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad erhåller förutom utmärkelsen även 10 000 kr att använda för utveckling av palliativ vård, rapport lämnas till SFPO. Den som nominerar (en person) Årets sjuksköterska inom palliativ omvårdnad får ett bokpresentkort 500 kr. Årets

sjuksköterska inom palliativ omvårdnad utlyses årligen och uppmärksammas under höstens utbildningsdagar. Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) ställer för året ett stipendium till förfogande för medlem i SFPO i enlighet med följande villkor: Berättigad att nominera till stipendium är samtliga medlemmar i SFPO. Både den som nominerar och nomineras till utmärkelsen skall vara betalande medlemmar i SFPO. Styrelsen i SFPO kommer att utse Årets sjuksköterska i palliativ omvårdnad. Senast den 31/1-2018 vill vi ha in din/er nominering. Den utsedda stipendiaten meddelas senast den 28/2-2018 Blankett kan rekvireras från: www.swenurse.se/palliativomvardnad alt SFPO, c/o Christine Karlsson, Torggatan 13, 231 97 Klagstorp, tel 0410-26163/555 30. E-mail: christine.a.karlsson@skane.se Diplomering i palliativ omvårdnad Sista dagen för ansökan till vårens diplomering var den 15 januari och nästa tillfälle för ansökan blir i höst den 15 augusti. Utdelning av diplom sker på SFPO utbildningsdagar. Våren 2017 inkom 6 ansökningar varav 4 blev godkända. Dessa är följande; Susanne Espling, Naima El Aamraoui, Therese Frisk, Linda Camberving. Alla utom Susanne Esping närvarade och tog emot sitt diplom under utbildningsdagarna i Stockholm, april 2017.

Forskningsstipendium Vi hade tyvärr ingen sökande till forskningsstipendiet i år. Beslut fattades vid senaste styrelsemötet att höja summan till 40 000 kr som delas ut till en sökande sjuksköterska. Sista ansökningsdag är den 31/12. Länk och information se ovan under rubriken Stipendium. Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige Den palliativa tidskriften utkommer med 4 nummer per år och Olav Lindqvist sitter i redaktionen som representant för SFPO. Han är nyfiken på vad ni tycker om innehållet så långt och om ni har tankar eller idéer om framtida innehåll. Ni får gärna höra av er till honom! Olavs kontaktuppgifter är: Olav Lindqvist olav.lindqvist@umu.se 070-512 94 49 Utbildningsdagarna i Stockholm, 3-4 april Vi började som vanligt på kvällen med föreläsning och denna gång av professor Peter Strang med rubriken Att skapa trygghet inför döden. Målet för palliativ vård är god livskvalitet och mening är den viktigaste faktorn för detta. Meningsfullt kan vara att ha relationer, bli sedd, vardagsliv och att ha balans i livet. Känslor blottas och stärks och ångest kan bli mer påtagligt. Man behöver livet vardagen, normaliteten för att dö men livet krymps, utifrån och inåt. Den döende behöver ta in vetskapen om döden i sin egen takt och det handlar inte om bristande cooping, det handlar om att överleva dödsångesten. Vi som vårdpersonal får möta personen där han/hon är. Att få möjlighet att prata om döden, men också få rätten att slippa bli påmind om döden vid varje samtal. Det är som med döden som med solen man kan bara titta på den en kort stund, sen måste man vända bort blicken mot livet.

Peters 4 existentiella frågor;! Med tanke på det du berättat, hur ser du själv på din sjukdom, just nu och din framtid?! Vad är viktigast just nu och vad hoppas du mest på nu?! Vilka är dina största farhågor just nu?! Var har du fått stöd och kraft förr när du varit i svåra situationer? Peter har alltid nya rön och tankar så det var en väldigt intressant och uppskattad föreläsning! Han visade även sin nya bok som fanns till försäljning. Nästa dags föreläsare var Anette Alvariza, docent i palliativ vård på Ersta. Hennes rubrik var När mamma eller pappa dör erfarenheter från tonåringar. Tonåringar beskrivs ibland som osynliga, silverfiskar, fåordiga. Tonårstiden kan präglas av sårbarhet, kroppen förändras, sökande efter sin identitet, vuxenblivande och frigörelse. Ämnet har studerats via 20 intervjuer av 10 tonåringar 3-12 månader efter förälderns dödsfall. Det framkommer att de tar mycket ansvar, för sig själva, den sjuke föräldern och den friska för syskon och för hemmet. De känner även en ensamhet i sin situation, de vill inte berätta, till exempel i skolan, om sin situation, men samtidigt var skolan en vardag som stod för normalitet. Det blev ett sätt att anpassa sig och det blev en rutin att leva med den sjuke. De var väldigt uppmärksamma på hur föräldern mådde, de observerade och noterade och jämförde dag för dag. Det fanns även en oro för den kvarlevande föräldern, att den ska bli sjuk, bli deprimerad. Tonåringen önskade i första hand stöd från sina föräldrar och att vi som vårdpersonal får stötta föräldern. Tipsa den sjuke föräldern om att till exempel börja med en fråga till tonåringen, Vad vet du om min sjukdom? Tonåringen upplevde inte att de erbjudits stöd från sjukvården och de upplevde oklarheter kring sjukdomen men de var ändå trygga med vården. Det fanns en viss lättnad vid dödsfallet man hade redan förlorat så mycket. De avstod från att visa sin egen sorg för att inte belasta den kvarvarande föräldern. Det finns en ökad risk för psykisk ohälsa hos barn när någon förälder har avlidit. Råd till sjukvårdspersonal:! Viktigt att barnet blir personligen sedd under förälderns sjukdomstid, småprat, skratt har stor betydelse.! Få information inte försköna

! Värdefullt att få tillbringa tid med föräldern och de ville att vi som vårdpersonal skulle uppmuntra till det.! Stöd utifrån individuella behov. Efter mingel och utställningsbesök så fick vi lyssna på Carina Fälling som är psykosocialsjuksköterska på ASIH Byle Gård i Stockholm. Hon berättade om ALS och utsatthet. Om man är yngre än 65 år så finns det möjlighet att bli lagd i respirator om man blir sjuk i ALS. Hon tog också upp att det kan bli en krock mellan sjukhuskultur och palliativ kultur. Vi talar inte alltid samma språk! Vikten av att ge tröst och hopp om en morgondag. Bemötandet att bli sedd och respekterad! Hon tog också upp modellen som vi känner igen som palliativa hörnstenar, men hon tycker att det är bättre att säga Ledstjärnor! Ledstjärnorna är då Teamarbete, Symtomkontroll, Närståendestöd och Kommunikation. Personer med ALS har rätt till personliga assistenter om de är < 65 år. Då är patienten arbetsgivare och vårdtagare vilket kan leda till etiska dilemman. Vågar patienten säga till assistenten att man inte vill leva längre? Att de vill stänga av ventilatorn? Risk att personalen säger upp sig för de blir ju arbetslösa då Hur informerar vi patienten? Längre liv med respirator! Men vilket liv får patienten?! Vilken död dör man om man väljer respirator?! Vilken död får man om sjukdomen själv får välja?! Hur involverar vi närstående i beslutsprocessen? Anhöriga blir i mycket stor grad inblandade! Efter lunch var det dags för sårutbildning. Susanne Dufva, specialistsjuksköterska på ASIH Stockholm Södra, Långbro Park. 5-10 % utvecklar tumörsår. Patientens upplevelser är bland annat förlust av kontroll, genans och skam, dölja lukt och anpassa sitt liv, en ensam och utsatt upplevelse och man blir ständigt påmind om sjukdomen.

Närståendes upplevelser är att de utsätts för fysisk och psykisk stress, de går från partner till stödjande vårdgivare, det kan vara väldigt jobbigt att se såret. God symtomlindring för patienterna är avgörande och dem upplever bristande stöd från vårdgivare. Ofta är familjen dem som stöttar patienten. Sjuksköterskors upplevelser är att smärta uppfattas som största problemet, svårt att bandagera och ibland svårt med lukt. Det kan vara känslomässigt svårt att hantera att såren inte läker och att stötta patienten i en förändrad kroppsuppfattning. Behandlingen kan vara kirurgisk, cytostatika, strålbehandling samt en ny behandling som heter ECT elektrokemoterapi. Det är en lokal, palliativt syftande behandling. Man ger först cytostatika 10 minuter innan i tumören, lokalt och biland intravenöst och därefter elektroniska pulsar i såret. Det finns dock endast i begränsad omfattning eftersom det krävs speciell apparatur. Principer vid sårbehandling.! Optimalt smärtlindrad! Kroppstempererat vatten som spolat 1 minut! Duscha rent om möjligt! Oparfymerad tvål med lågt PH-värde! Avlägsna fibrin och nekros! Såren kan vara lättblödande t ex vid revidering. Hudvänliga förband undvik absorptionsförband, det gör att såret hålls fuktigt. Minimera antalet förbandsbyten. Omgivande hud fuktgivande lotion med Karbamid. Som smärtlindring i sår finns Morfingel som blandas på apotek. Man kan även göra egen Morfingel med gel som är anpassad för sår. Dock ej med gel som innehåller NaCl. Vid infektion odör, sårsekret, smärta. Odling tas innan behandling, odla även vid lukt. Man kan använda Ynolens som är en parfymfri luktborttagare i sprayform. Helst ej Flagyl vid lukt i första hand, mer i livets slutskede. Lägg på gelbildande förband. Det finns även antiseptiska förband som till exempel;! Medicinsk honung, har en bred antibakteriell effekt och minskar odör.! PHMB prontosanförband. Förebygger infektion och reducerar lukt.! Iodosorb! Silverförband, Aquacel Ag + extra. Effekt på anaeroba och aeroba bakterier.! Sorbact. Vid blödning kan Cyklokapron användas på gelbildande förband. Antingen brustablett eller injektionsvätska.

Vid rikligt sårsekret finns Eakin sårpåse, liknande en stor stomipåse, genomskinlig och tömbar. Lina Höög, sjuksköterska Byle Gård berättade om sin studie Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård, deras upplevelser av att vårda palliativa patienter. Studien byggde på fokusgruppsintervjuer och hon fann några nyckelbegrepp. Att det var stärkande att arbeta med palliativ vård det gjorde skillnad. De kände en beundran till patienten att de är starka individer som orkar. De fick även bekräftelse i ord och handling av patient och anhöriga. De kunde även känna av yrkesrelaterad stress och det var till exempel när barn var inblandade, en psykologisk stress när de inte nådde fram. De kunde även få fysiska symtom som högt blodtryck, huvudvärk och magont. Sista föreläsaren för dagen var Sara Sildeborn, Sjuksköterska LAH, Linköping. Hon berättade om deras HBTQ-diplomering. De har fått utbildning via Adlongruppen. De har en arbetsgrupp som de kallar för Regnbågsgruppen som har koll på deras hemsida, håller i etik-café där personalen diskuterar etiska dilemman bland annat. Hon berättar att de fått tänka om lite kring vanliga anamnesfrågor som de brukade ställa. Till exempel så brukar de fråga vilka är dina närstående? eller Har du några närstående? Inte Vad heter din maka?. Det är inte en neutral fråga. Viktigt att man inte värderar och att man dokumenterar på ett neutralt sätt i journalen.

Vid årsmötet tackades gamla kollegor av och nya kollegor välkomnades till styrelsen. Bland annat avslutar vår kära kassör, Inger Malmesjö (på bilden) sitt arbete i styrelsen efter många år. Hennes uppgifter övertas av Eva Åstradsson. Nya kollegor i styrelsen är Maria Mjörnberg, Ingela Beck och Anette Duarte. De presenteras närmare på hemsidan under Om SFPO/kontakta oss! Inger Malmesjö avgående kassör Det var två mycket uppskattade dagar på Wenner- Gren Center i Stockholm vilket vi även kunde se i utvärderingarna av utbildningsdagarna. Maten var fantastisk och miljön häftigt retro med viss orginalinredning från 1962. Sist men inte minst så har vi glädjen att gratulera några kollegor som numera får titulera sig Docenter! Stort GRATTIS till: Anette Alvariza Cecilia Håkanson Carina Lundh Hagelin Malin Lövgren Nu blir det uppehåll för utbildningsdagar/konferenser med SFPO en tid. Nästa utbildningsdag blir hösten 2018, tid, plats och program läggs ut på hemsidan i god tid innan. Våren 2018 är det dags för den 5:e Nationella konferensen i palliativ vård där SFPO kommer att ha en träff för medlemmar samt nya intresserade sjuksköterskor som vill delta. Där hålls även vårt årsmöte för 2018. Vi uppdaterar hemsidan omkring aktuella händelser så följ oss gärna på https://www.swenurse.se/sektioner-och- Natverk/Sjukskoterskor-for-Palliativ-Omvardnad-SFPO/

Ha en fantastisk sommar! Helene Rygert Ledamot SFPO