ARBETSPLAN Väg 1610, gång- och cykelväg på delen Viskafors Borås ridhus Borås stad, Västra Götalands län BESKRIVNING Objekt: 85437730, Upprättad den 2013-03-25
Objektdata Vägnr: 1610 Vägnamn: Varbergsvägen Objektnamn: Ny gång- och cykelväg på Objektnr: 85437730 Kommun: Borås Stad Län: Västra Götalands län Dokumentdata Titel: Arbetsplan. Väg 1610, gång- och cykelväg på delen delen Viskafors Borås Ridhus Objektnr: 85437730 Upprättad 2013-03-25. Arbetsplan, beskrivning Dokumentslag: Utgivningsdatum: 2013-03-25 Utgivare: Trafikverket, 405 33 Göteborg, tfn 0771-119 119 Kontaktperson: Fredrik Karlander, Trafikverket, projektledare, tfn 0730-52 3533 Konsult: WSP Sverige AB, Box 13033, 402 51 Göteborg, tfn 010-725 50 00 Kontaktperson: Lars Nilsson, uppdragsledare, tfn 010-722 70 65
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Bakgrund och motiv... 6 2.1 Förutsättningar... 6 2.1.1 Allmänt... 6 2.1.2 Trafikförhållanden... 6 2.1.3 Olycksstatistik... 7 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning... 7 2.1.5 Miljö- & kulturförhållanden... 8 2.1.6 Kommunala planer... 9 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar... 10 2.2 Tidigare/pågående utredningar och beslut... 11 2.2.1 Fyrstegsprincipen... 11 2.2.2 Förstudie... 11 2.2.3 Arbetsplan... 11 2.2.4 Kommunala planer... 11 3 Syfte, mål och avgränsning... 12 3.1 Arbetsplanens syfte... 12 3.2 Projektets syfte och mål... 12 4 Vägförslaget... 13 4.1 Arbetsplanens omfattning... 13 4.2 Trafik... 13 4.3 Typsektioner... 13 4.4 Plan- och profilstandard... 16 4.5 Korsningar och anslutningar... 16 4.6 Geologi & geoteknik... 16 4.6.1 Viskafors - Bro Rydboholm... 16 4.6.2 Bro Rydboholm - Ridhuset... 16 4.6.3 Bergskärning 0/800-1/600... 16 4.6.4 Guttasjön... 17 4.7 Hydrologi & hydroteknik... 17 4.8 Kollektivtrafik... 17 4.9 Gång- och cykeltrafik... 18 4.10 Broar och andra byggnadsverk... 18 4.11 Skadeförebyggande åtgärder... 18 4.11.1 Barriäreffekter... 18 4.11.2 Buller... 18 4.11.3 Luftföroreningar... 18 4.11.4 Vibrationer... 19 4.11.5 Naturmiljö... 19 4.11.6 Ekologiska samband... 19 4.11.7 Kulturmiljö... 19 4.11.8 Landskap... 19 4.11.9 Friluftsliv... 19 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar... 19 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden... 19 4.12 Övriga väganordningar... 20 4.12.1 Beläggning... 20 4.12.2 Belysning... 20 4.12.3 Räcken... 20 4.13 Andra åtgärder och anordningar... 20 4.13.1 Jord- och luftledningar... 20 5 Förändring av väghållaransvaret... 20 6 Konsekvenser av vägförslaget... 21 3 (31)
6.1 Trafiktekniska konsekvenser... 21 6.1.1 Trafikmängder... 21 6.1.2 Framkomlighet... 21 6.1.3 Trafiksäkerhet... 21 6.1.4 Trafikekonomi och komfort... 21 6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice... 22 6.2 Miljökonsekvenser... 22 6.2.1 Hälsa och säkerhet... 23 6.2.2 Natur- och kulturmiljö... 23 6.2.3 Hushållning med naturresurser... 24 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning... 24 6.4 Påverkan under byggnadstiden... 24 6.5 Barnkonsekvenser... 25 7 Markåtkomst... 26 7.1 Fastställelseprövning... 26 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning... 26 7.1.2 Rättsverkningar av fastställsebeslutet... 27 7.2 Vägområde för allmän väg... 27 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt... 27 7.2.2 Vägområde inom detaljplan... 28 7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt... 28 8 Kostnader... 28 9 Fortsatt arbete (genomförande)... 29 9.1 Tider... 29 9.2 Dispenser och tillstånd... 29 9.2.1 Artskyddsförordningen... 29 9.2.2 Vattenverksamhet... 29 9.3 Trafikföring under byggnadstiden... 29 10 Sakägare... 30 11 Samrådsredogörelse... 30 4 (31)
1 Sammanfattning Arbetsplanen omfattar gc-väg längs väg 1610:s östra sida mellan Viskafors och Borås Ridhus på en ca 7,5 km lång sträcka. Arbetsplan för väg 1610 kommer att fastställas vilket ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga transportvägar. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Idag finns ingen gång- och cykelväg längs väg 1610, sträckan Viskafors Borås Ridhus, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik. Detta är både ett trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem för denna trafikantgrupp. Syftet med att anlägga en gång- och cykelväg på den aktuella sträckan är att öka trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten för såväl fotgängare och cyklister som bilister. En förstudie togs fram under 2009-2010 för utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 1610, sträckan Viskafors Borås Ridhus. I förstudien beslutade Trafikverket (dåvarande Vägverket) i samråd med Borås kommun att gå vidare med utbyggnad av gc-väg längs Varbergsvägens östra sida. Länsstyrelsen har fattat beslut att betydande miljöpåverkan inte föreligger. Arbetsplanens MKB har godkänts av Länsstyrelsen. Arbetsplanen kommer att skickas för fastställelseprövning. Inga riksintressen påverkas av utbyggnaden. Landskapsbilden påverkas av bergskärningar och stödmurar. Sammantaget blir konsekvenserna för landskapsbilden små. Byggandet av gc-vägen kommer att medföra försämrad framkomlighet för samtliga trafikanter under byggtiden. Sprängningsarbeten ger upphov till buller. Hänsyn tas till häckande fågel så att störningar undviks. Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2012 års prisnivå är ca 21,1 mkr. Denna kostnad avser hela sträckan Viskafors Borås Ridhus. Byggstart planeras till 2014. 5 (31)
2 Bakgrund och motiv 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1.1 Allmänt Väg 1610 är en sekundär länsväg mellan Borås och Kinna. Arbetsplanen omfattar den 7,5 km långa sträckan från Viskafors till Borås ridhus som ligger ungefär 1 km söder om Borås. Den aktuella sträckan går genom tätorterna Viskafors och Rydboholm. Söder om Rydboholm passeras Viskan på bro. En separat arbetsplan tas fram för sträckan kring bro över Viskan som därför inte ingår i denna arbetsplan. Idag finns ingen gång- och cykelväg längs sträckan Viskafors Borås Ridhus, vilket gör att oskyddade trafikanter är hänvisade till att röra sig i blandtrafik vilket medför trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem. Vägens bredd varierar från 6,5 meter upp till 13 meter på en ca 3 km lång sträcka i norr. Längs den breda vägsträckan är hastighetsgränsen satt till 80 km/h. Hastighetsgränserna varierar i övrigt mellan 70 km/h och 50 km/h, där den lägre hastigheten återfinns längs sträckor där bebyggelse kantar vägen. I Viskafors står belysningsstolpar på vägens västra sida. Stolparna är av äldre slag och oeftergivliga. Längs bergskanten på avsnittet söder om bron över Viskan finns eftergivliga belysningsstolpar på vägens östra sida. Precis söder om bron står dock trästolpar. Norr om bron belyses vägen på vissa sträckor från öster och vissa från väster. Längs den långa, breda vägsträckan i norr saknas belysning. 2.1.2 Trafikförhållanden Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppmättes 2004 till 3860 fordon/dygn på delen mellan Borås Ridhus och Rydboholm. Trafiken var söder om Rydboholm 3620 fordon/dygn (ÅDT) och tung trafik utgjorde ca 6 %. Sträckan trafikeras av busslinje 154 som går mellan Borås och Kinnarumma med 10 dubbelturer/vardag. Dessa stannar vid 9 hållplatser på aktuellt vägavsnitt. Cyklister är hänvisade till att röra sig i blandtrafik längs vägavsnittet. Trottoarer finns på några kortare sträckor, främst i samband med busshållplatser. I Rydboholm är en något längre trottoar anlagd på vägens västra sida norr om bron över Viskan. 6 (31)
Några enstaka gångpassager med refuger finns anlagda i samband med hållplatser. I Viskafors finns en gångport mellan skola och idrottsplats. Den är trång och upplevs som mörk och otrygg vilket kan medföra att den inte utnyttjas och att passager istället sker över vägen. Norr om Viskafors är vägen mycket smal och kurvig mellan Viskan och höga bergskärningar. Berget ligger nära vägen så att sikten i kurvorna är kraftigt begränsad. Att röra sig som fotgängare eller cyklist här innebär stora risker, men även som bilförare är man utsatt. Sträckan norr om Rydboholm är mycket bred vilket inbjuder till högre hastigheter än hastighetsbegränsningen 80 km/h. Detta medför en förhöjd risk för olyckor med allvarlig påföljd. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklister är låg utmed sträckan då det inte finns en separat cykelväg. På långa sträckor saknas även trottoar och det finns få ordnade gångpassager, vilket gör att trafiksituationen är dålig även för fotgängare. Situationen är sämst på de sträckor utanför tätorterna där hastigheten är 70 och 80 km/h. Vid skolområdet i Viskafors är trafiksäkerheten ej tillfredsställande. Hastighetsbegränsningen är så hög som 50 km/h där barn passerar vägen. Befintlig gångtunnel har inte acceptabel standard vilket inbjuder till passage i plan över vägen. Inga andra hastighetssäkrade gångpassager finns. Väster om väg 1610 går järnvägen mellan Varberg och Borås, Viskadalsbanan. Längs en sträcka i och norr om Rydboholm ligger järnvägen nära väg 1610. Avståndet varierar och är som lägst ca 5 meter. Enligt VGU ska avståndet med aktuella hastigheter vara minst 15 meter. Olycksrisker beroende på närheten mellan väg och järnväg reduceras samtidigt eftersom järnvägen ligger på bank på en högre nivå än vägen. Ingen järnvägsstation finns längs utredningssträckan. Söder om Borås Ridhus inleds byggnationen av väg 27 och en ny trafikplats under 2013. Gcvägar för detta område hanteras inom projektet för väg 27. 2.1.3 Olycksstatistik 20 personskadeolyckor har rapporterats under åren 2004-2008. Skadegraden var en dödsolycka, tre svåra olyckor och 16 lindriga olyckor. I fem av olyckorna var oskyddade trafikanter inblandade, däribland tre cyklister. 2.1.4 Bebyggelse och markanvändning Utredningsområdet innefattar de norra delarna av Viskafors samt tätorten Rydboholm. I Viskafors finns bl a skolor, idrottshall, service och arbetsplatser medan det i Rydboholm framförallt finns industriverksamheter och bostäder. Borås Ridhus utgör en målpunkt i utredningsområdets norra del. 7 (31)
Längs sträckan finns både korsande och längsgående VA-ledningar. På flera brunnar kan betäckningar komma att behöva justeras. En längsgående vattenledning ligger under gc-vägen i stort sett mellan Älvstigen i Rydboholm och 2 km norrut. En längsgående teleledning ligger under planerad gc-väg längs nästan halva sträckan. Det finns även ett antal korsningspunkter längs sträckan. Två gasledningar går från Älvstigen i Rydboholm och 2 km norrut. Väster om väg 1610 går järnvägen mellan Varberg och Borås, Viskadalsbanan. Denna är av riksintresse för omledning av godstrafik vid planerade avbrott och akuta företeelser. Bråts övningsfält med skjutbanor norr om Rydboholm utgör riksintresse för totalförsvaret. Väg 1610 går igenom ett samrådsområde för övnings- och skjutfältet. Den planerade Götalandsbanan på sträckan Linköping-Borås är utpekad som riksintresse. En korridor från förstudiens beslutshandling omfattar ett brett område där Borås och områden söder om staden ingår. 2.1.5 Miljö- & kulturförhållanden Vägen som följer Viskans dalgång omges till största delen av skog. Viskans dalgång sätter sin prägel på området. Den meandrande ån vidgar sig till två sjöar längs sträckan; den mindre Djupasjön och den långsträckta Guttasjön. Viskan kantas av lövskogsridåer. Vägsträckan passerar två samhällen, Viskafors och Rydboholm, med verksamheter, skola, flerbostadshus och villor. Vägsträckan mellan Viskafors och Rydboholm skär genom berg på vägens östra sida. De skogsklädda bergsbranterna och Viskan som omger den slingrande vägen skapar ett tydligt landskapsrum med en säregen karaktär. Naturvärdena är i hög grad knutna till vattenmiljöer i Viskan och omgivande landmiljöer. I Viskan finns ett flertal fiskarter. Kring Stockaströmmen söder om Rydboholm finns ett rikt fågelliv. En damm i Rydboholm har bedömts vara en lämplig grodlokal. Inventering av grodor har inte gjorts och det finns inga kända uppgifter om grodor i dammen. Grodor är fridlysta. Viskan med omgivningar har ett värde för friluftslivet. Bruks- och industrimiljö kring Viskans dalgång har kulturmiljövärden och är av stor betydelse för förståelsen av industrialismens genombrott och textilindustrins utveckling. Arkeologisk utredning har ej gjorts eftersom utbyggnad av gc-väg endast innebär en liten breddning av vägområdet och den mark som påverkas är på långa sträckor påverkad av tidigare markarbeten. Viskans bottensediment är kraftigt förorenade från tidigare industriverksamheter och innehåller höga halter av bl a dioxiner, zink, krom, bly, PAH (olja), dieldrin och DDT/DDE. Damm i Rydboholm innehåller förorenade sediment enligt prover som tagits av länsstyrelsen. Metallhalterna är låga till måttligt höga. Inga Natura 2000-områden berörs. 8 (31)
2.1.6 Kommunala planer Aktuell arbetsplan ligger inom Borås kommun och omfattas av kommunens översiktsplan, ÖP06, antagen april 2006. I översiktsplanen anges markanvändning översiktligt på karta samtidigt som spelregler har formulerats för kommunen. Generella spelregler vad gäller Vägar, järnvägar och annan infrastruktur är: 1. Möjligheterna att bygga ut planerade större vägar, järnvägar eller annan infrastruktur går före annan markanvändning. 2. För att hushålla med resurser ska planeringen inom tätorterna utgå från att befintligt gatuoch ledningsnät utnyttjas. 3. Prioritera de gående och cyklandes säkerhet. 4. Prioritera bussarnas framkomlighet. 5. Beakta transportvägar för farligt gods. 6. Minska vägnätets barriäreffekter. Arbetsplanen är i linje med spelregel nr. 3. Översiktsplanen anger också för att Varbergsvägen genom Viskafors bör göras säkrare, vackrare och mer tilltalande. Följande detaljplaner berörs: Namn P nr. Upprättad/ Reviderad Förslag till byggnadsplan för del av Rydboholm 1 Förslag till byggnadsplan för del av Rydboholm 1 Förslag till byggnadsplan för del av Rydboholm 1 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen för del av Viskafors Detaljplan för del av Viskafors centrum, Rydboholm 1:405 mm Antagen/ Fastställd/ Laga kraft Anmärkning (huvudman etc.) P428 1951-02 1955-07-07 Enskilt huvudmannaskap P446 1951-02 1954-01-28 Enskilt huvudmannaskap P456 1954-07 1955-04-05 Enskilt huvudmannaskap P583 1970-01-12 1970-08-13 Enskilt huvudmannaskap P940 1997-12-11 98-03-19 Enskilt huvudmannaskap Arbetsplanen s beröringspunkter Allmän plats, väg. Allmän plats, väg. Allmän plats, väg. Allmän plats, väg. Skola, planteringar. Allmän plats, park/natur. Mindre avvikelse. 9 (31)
Detaljplan som omfattar bro över Viskan i södra Rydboholm Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen för del av Viskafors (Rydboholm 1:349 m fl) Förslag till byggnadsplan för Rydboholms samhälle i Viskafors kommun, Älvsborgs län Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen för del av Rydboholms samhälle Detaljplan för del av Viskafors P608 1972-08-14 1972-11-07 Enskilt huvudmannaskap P690 1977-11-27 1978-01-19 Enskilt huvudmannaskap P507 1961 63-06-17 Enskilt huvudmannaskap P592 70-01-16 71-01-21 Enskilt huvudmannaskap P1031 2003-08-25 2003-10-31 Allmän plats ingår ej i detaljplan Allmän plats, park/natur. Mindre avvikelse. Byggnadsmark, får ej bebyggas. Mindre avvikelse. Allmän plats, park/natur. Mindre avvikelse. Allmän plats, park/natur. Mindre avvikelse. Nytt vägområde gränsar mot detaljplan Den föreslagna arbetsplanen innebär mindre avvikelser från detaljplaner. Intyg från Borås stad om att dessa avvikelser bifalles ligger i pärm 2 under flik 6. 2.1.7 Ekonomiska förutsättningar Extra anslag har tillförts Borås tekniska nämnd för att bygga ut gc-vägar i Borås ytterkommundelar. Länken Viskafors-Borås Ridhus är en av tre sträckningar som är prioriterade. Borås Stad finansierar bygghandling och produktion. Byggstart planeras till 2014. 10 (31)
2.2 TIDIGARE/PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT 2.2.1 Fyrstegsprincipen Trafikverkets fyrstegsprincip är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder För den aktuella utbyggnaden bedöms åtgärder i steg 3 tillräckliga. Genom vägförbättringsåtgärder i form av breddning av vägen för ny gc-väg, kan en bra miljö för gående och cyklister byggas längs den aktuella sträckningen. 2.2.2 Förstudie En förstudie för utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 1610 (Varbergsvägen) togs fram under 2009-2010. Förstudiesamråd genomfördes under slutet av år 2009 och resulterade i en förslagshandling som upprättades 2010-02-03. Med denna som grund beslutade länsstyrelsen den 2010-05-20 att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt beslutshandlingen daterad 2010-07-05 ska projektet drivas vidare genom att arbetsplan och bygghandling tas fram för ett alternativ där en gång- och cykelväg anläggs utmed vägens östra sida. 2.2.3 Arbetsplan Upprättandet av arbetsplanen har föregåtts av samråd, se vidare kap 11 Samrådsredogörelse. Efter genomförda samråd upprättades miljökonsekvensbeskrivningen som godkändes av länsstyrelsen den 2012-03-06. 2.2.4 Kommunala planer Utredningen: Borås ytterkommundelar, Förslag till gång- och cykelvägar antogs i Borås Gatunämnd 1997. I denna ingår den aktuella sträckan som prioriterad för utbyggnad av en gcväg. 11 (31)
3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE Syftet med arbetsplanen är att: o o o ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Syftet med att anlägga en gång- och cykelväg på den aktuella sträckan är att öka trafiksäkerheten, tillgängligheten och framkomligheten för såväl fotgängare och cyklister som bilister. Genom att anlägga gc-vägen förväntas bl a fler trafikera sträckan Viskafors - Rydboholm på ett miljöriktigt, säkert och tryggt sätt. Utbyggnaden är ett led i kommunens utbyggnad av gc-nätet. Säkerhetshöjande åtgärder, exempelvis hastighetsdämpning, ingår inte i denna arbetsplan. Säkerhetsfrågor hanteras utanför detta projekt i Trafikverkets allmänna översyn och åtgärdsprogram. 12 (31)
4 Vägförslaget 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Arbetsplanen omfattar ny gång- och cykelväg längs väg 1610:s östra sida mellan Viskafors och en planerad trafikplats på väg 27 söder om Borås Ridhus. Se översiktsritning 3 00 T 01 01 och planritningar 3 00 T 02 01-3 00 T 02 13. Anledningen till att gc-vägen föreslås läggas på väg 1610:s östra sida är att utrymmet mellan väg 1610 och befintlig järnväg på långa sträckor är så smalt att gc-vägen inte får plats. Att flytta befinlig väg skulle vara förenat med höga kostnader. Vissa befintliga gc-vägsavsnitt kan dessutom utnyttjas och läget är även positivt för skolelever då skolan i Viskafors ligger öster om vägen. Beteckning: Väg 1610 Sträcka: Viskafors Borås ridhus Längd: 7451 meter Slitlager: Belagd Sträckan 1/785 2/115 ingår inte i arbetsplanen. Upplag hanteras av utföraren 4.2 TRAFIK Vägförslaget är utformat för att minimera blandtrafik mellan oskyddade trafikanter och övrig trafik. 4.3 TYPSEKTIONER Gc-banan läggs längs vägens östra sida på hela sträckan. Typsektioner redovisas nedan: 13 (31)
14 (31)
15 (31) Arbetsplan. Väg 1610, Gång- och cykelväg på
4.4 PLAN- OCH PROFILSTANDARD Gc-vägen följer den befintliga vägens geometri. 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR De fastighetsutfarter som ansluter till väg 1610 och som kommer att korsa den planerade gcvägen, förses med överfartskantstöd. Utformning justeras för korsning med Ryavägen (3/630). Befintlig busshållplats, Älvstigen, längs sträckan 3/490-3/590, byggs om med ficka. Plattform samnyttjas som gc-väg. Längs sträckan 3/590-3/660 utnyttjas befintligt vägområde. Befintlig mittrefug justeras och trottoar breddas. Längs sträckan 3/590-3/635 ges gc-vägen en bredd på 2,25 meter, för att undvika intrång. 4.6 GEOLOGI & GEOTEKNIK 4.6.1 Viskafors - Bro Rydboholm Jorden utefter delsträckan består i allmänhet av ett tunt ytjordslager av mulljord ovan isälvssediment av grusig sand, därunder morän på berg. Ställvis finns lös organisk jord ovan moränen. Befintlig väg ligger i bergskärning på en stor del av sträckan och berg i dagen finns således på den östra sidan av vägen. 4.6.2 Bro Rydboholm - Ridhuset Jorden utgörs i huvudsak av fasta jordar i form av isälvssediment av grusig sand ovan morän på berg. Lösa organiska jordar i form av torv och gyttja finns vid ett antal ställen utmed sträckan där den planerade gc-vägen ligger intill Viskan eller Guttasjön. Befintlig väg ligger vid dessa ställen på relativt hög bank. 4.6.3 Bergskärning 0/800-1/600 Bergundersökningarna visar på att dominerande bergart är en rödaktig bandad gnejs. Bergförstärkning, i form av främst bultning av block, kan bli nödvändig i de högre slänterna. För att undvika att nedfall av mindre stenar och svallis hamnar på gc-banan föreslås en skyddsremsa anläggas vid gc-banan. Berget är ställvis av dålig kvalitet och sprickriktningarna ofördelaktiga, förbultning kan bli aktuellt för att minska risken för blockutfall och bakåtbrytning i de högre skärningarna. Vid arbeten med strossning av befintliga skärningar är sannolikheten för skut stor. 16 (31)
Bergförhållandena för sträckan Viskafors-Borås ridhus beskrivs utförligare i Teknisk PM bergteknik daterad 2011-09-20. 4.6.4 Guttasjön Objektet ligger i ett område som huvudsakligen utgörs av moränmark eller berg i dagen. Lokalt har lösa jordlager i form av torv påträffats i anslutning till Viskans dalgång. Stabilitets- och sättningsförhållandena längs sträckan är generellt mycket goda men lokalt i anslutning till Guttasjön, där organiska jordlager har påträffats, har låg stabilitet konstaterats för befintlig vägbank. För utförligare beskrivning av markförhållandena vid Guttasjön se Teknisk PM Geoteknik daterad 2011-11-04. Gc-vägen försämrar ej stabiliteten. 4.7 HYDROLOGI & HYDROTEKNIK Avvattning kommer att ske via befintliga eller nya diken alternativt via befintliga eller justerade brunnar, vilka ansluts till befintligt ledningsnät. 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK Där så är möjligt, höjs standarden på befintliga hållplatser i samband med ombyggnad så att de tillgänglighetsanpassas. Detta innebär t ex att plattformarna förses med förhöjda kantstöd och taktila plattor. Befintlig busshållplats Ryttaren längs sträckan 0/320 0/340 utgår. Busshållplatsen i sektion 0/560-0/620, Skansenvägen byggs om med bussficka. Plattformen samnyttjas som gc-väg. Plattformen till befintlig busshållplats i sektion 2/150-2/200, Rydboholmsbron, breddas och samnyttjas som gc-väg. Befintlig busshållplats i sektion 2/780 2/810, Ängsjöparken, byggs om med bussficka. Gcvägen leds bakom hållplatsen. Befintlig busshållplats i sektion 3/490-3/590, Älvstigen, byggs om på båda sidor av vägen med bussfickor och förhöjda kantstöd. Plattform samnyttjas som gc-väg resp gångväg. Gångpassagen över vägen tillgänglighetsanpassas. 17 (31)
Befintlig busshållplats i sektion 3/830-3/880, Stampen, byggs om utan bussficka. Plattformen samnyttjas som gc-väg. Befintlig busshållplats Bockaryd längs sträckan 5/320-5/380 byggs om med bredare plattform vilken samnyttjas som gc-väg. Befintlig busshållplats Bråt längs sträckan 5/880-5/950 utgår. 4.9 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK En gång- och cykelväg byggs utmed väg 1610 mellan Viskafors och Borås ridhus. Ett antal passager förhöjs över anslutningar. På sträckan 0/300 0/540 kommer en befintlig gång- och cykelväg att läggas in i nytt område för allmän väg. 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK I sektion 0/160 går vägen på bro men brokonstruktionen påverkas inte. Ett av de befintliga körfälten tas i anspråk för att ge plats åt gång- och cykelvägen vid passage av bron. 4.11 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 4.11.1 Barriäreffekter Eftersom gc-vägen anläggs i anslutning till befintlig väg 1610 bedöms inte barriäreffekterna öka nämnvärt. Förhöjning görs vid passage över anslutande gator, vilket underlättar för oskyddade trafikanter då hastigheten minskar och korsningen synliggörs. 4.11.2 Buller Utbyggnaden av gång- och cykelvägen medför inte några ökade bullernivåer. Projektet utgör inte väsentlig ombyggnad. Beräkningar visar att åtgärdsnivån 65 dba klaras och att inga hus längs sträckan har nivåer som behöver åtgärdas. 4.11.3 Luftföroreningar Vägen har så låga trafikmängder att miljökvalitetsnormer för utomhusluft bedöms klaras. Aktuellt projekt medför ingen ökning av utsläpp eftersom det är en utbyggnad av gång- och cykelväg. 18 (31)
4.11.4 Vibrationer Åtgärder för att undvika vibrationsskador från sprängningsarbeten utreds under bygghandlingsskedet. 4.11.5 Naturmiljö Vid damm i Rydboholm tas hänsyn till eventuell förekomst av grodor eftersom dessa är fridlysta. Inventering görs under bygghandlingsskedet och tidsrestriktioner kan bli aktuella enligt samråd med länsstyrelsen. Inga Natura 2000-områden berörs. 4.11.6 Ekologiska samband Inga åtgärder. 4.11.7 Kulturmiljö Inga åtgärder. 4.11.8 Landskap Träd som tas ner i Viskafors ersätts med nyplantering. Bergskärningar vid Stockaströmmen utformas med hänsyn till landskapsbilden Stödmurar vid Guttasjön utformas med hänsyn till landskapsbilden 4.11.9 Friluftsliv Inga åtgärder. 4.11.10 Mark- och vattenföroreningar Utformningen har anpassats vid passage av Guttasjön norr om Rydboholm så att inget intrång görs i områden med förorenade bottensediment. 4.11.11 Skyddsåtgärder under byggnadstiden Arbeten i närheten av vattendrag med förorenade sediment utförs med försiktighet så att inte sedimenten rörs upp. Föroreningshalter i schaktmassor kontrolleras i samråd med tillsynsmyndighet. Bullrande arbeten som exempelvis sprängning utförs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer 19 (31)
Sprängningsarbeten vid Stockaströmmen undviks under häckningstiden för att inte störa fåglar kring vattendraget. Byggarbeten bedrivs under en stor del av sträckan i närheten av vattendrag. Hänsyn tas så att utsläpp av grumlande och förorenande ämnen minimeras. Länshållningsvatten från bergschakter renas innan det släpps ut i vattendrag Berg vid Stockaströmmen provtas avseende sulfidhalt innan sprängningsarbeten påbörjas. 4.12 ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR 4.12.1 Beläggning Gc-vägen skall beläggas med slitlager av asfalt. 4.12.2 Belysning Ingen komplettering av befintlig vägbelysning kommer att göras. Den luftburna belysningsledningen vid Stockaströmmen kommer att grävas ner i samband med anläggningsarbetena med den nya gc-vägen. 4.12.3 Räcken Enkelsidigt räcke planeras på sträckan 4/250 4/380, se typsektion F. Dubbelsidigt räcke planeras på sträckan 4/850 7/745, se typsektion H. 4.13 ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR 4.13.1 Jord- och luftledningar Belysnings- och avvattningsledningar utmed gång- och cykelvägen ses över. Detta är väghållarens ansvar. Ledningsägaren ansvarar för flyttning av berörda teleledningar. 5 Förändring av väghållaransvaret Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna statliga vägnätet. Arbetsplanen medför inte förändring av allmän väg. 20 (31)
6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER 6.1.1 Trafikmängder Trafikmängderna förväntas inte förändras till följd av utbyggnaden av gc-vägen. 6.1.2 Framkomlighet Utbyggnaden av gc-vägen bedöms förbättra framkomligheten för gång- och cykeltrafikanter. Pendlingsmöjligheterna ökar även för cyklister som vill ta sig mellan Viskafors och Borås. Framkomligheten för bilister försämras endast i Viskafors där befintlig väg på bro smalnas av. 6.1.3 Trafiksäkerhet En utbyggnad av en gc-väg längs väg 1610 bedöms förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna. En avsmalning av vägen på bro i Viskafors kommer troligen att leda till sänkta hastigheter så att trafiksäkerheten ökar på sträckan. Längs vägavsnittet söder om bron över Viskan vid Rydboholm är sikten idag mycket dålig. En breddning av vägområdet med en gc-väg förbättrar sikten och därmed ökar säkerheten för samtliga trafikantgrupper. Arbetsplanens norra del får en minskad vägsektion då en del av körbanan utnyttjas till gc-väg. Detta bedöms medföra sänkta hastigheter och ökad trafiksäkerhet på sträckan. Väg 1610 flyttas närmare järnvägen på en kort sträcka norr om Rydboholm så att avståndet mellan vägkant och spårmitt blir 9 meter. Järnvägen ligger dock på en högre nivå än vägen vilket minskar risken för kollisioner vid avkörning. Avståndet mellan befintlig väg och järnväg är på andra delsträckor som lägst ca 5 meter. 6.1.4 Trafikekonomi och komfort Trafikkomforten förbättras för oskyddade trafikanter då de separeras från biltrafik. 21 (31)
6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice Bedöms bli oförändrade. 6.2 MILJÖKONSEKVENSER Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens andra kapitel innehåller hänsynsregler som syftar till att främja en hållbar utveckling. Dessa regler ska ligga till grund för planering och utformning av vägar. Bevisbörderegeln innebär att verksamhetsutövaren ska visa att hänsynsreglerna följts. I detta projekt har regeln beaktats genom att MKB och andra utredningar tagits fram. Kunskapskravet har tillgodosetts genom att kunskap har inhämtats genom arkivstudier, fältbesök, myndighetskontakter och samråd. Försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik och avhjälpandeprincipen har beaktats genom att möjliga skador och förebyggande åtgärder har utretts och redovisats. Lokaliseringsprincipen har beaktats i förstudieskedet då miljöaspekter har ingått i underlag för beslut om lokalisering. Hushållnings- kretslopps- och produktvalsprincipen. Frågor rörande återanvändning av befintligt material hanteras i bygghandlings- och byggskede. De dominerande materialen i projektet är asfalt och grus. Berg som sprängs i projektet kan krossas och användas i det aktuella projektet om det minskar behovet av transporter och upplagsplatser. Det är positivt ur hushållningssynpunkt om asfalten innehåller äldre återvunnen asfalt. Skälighetsregeln har beaktats genom att MKB-arbetet varit integrerat i framtagande av arbetsplan och legat till grund för avvägningar mellan miljö, ekonomi och teknik. Miljöhänsyn har tagits så långt det varit tekniskt och ekonomiskt skäligt. På några punkter har särskilda avvägningar fått göras: Vid Stockaströmmen har en mer kostsam lösning med omfattande bergschakt valts för att undvika utbyggnad i vattendraget Viskan Norr om Rydboholm, vid Guttasjön, har en teknisk lösning med stödmurar valts istället för grusbank för att undvika påverkan på förorenad mark vilket skulle medföra miljöpåverkan och saneringskostnader. I Viskafors har en gångtunnel med otillfredsställande standard behållits i befintligt skick eftersom kostnaden för en ombyggnad bedömdes som orimlig 22 (31)
Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för luft överskrids inte, enligt bedömning, eftersom trafikmängden är liten. Utbyggnad enligt föreslagen arbetsplan påverkar inte heller luftföroreningshalterna. Viskan (från centrala Borås ned till Svaneholm) är en ytvattenförekomst. Kring Viskan, norr om Rydboholm, finns grundvattenförekomsten Borås med god kemisk och kvantitativ status. Aktuellt projekt påverkar inte vattenförekomsterna. Viskan utgör fiskevatten nedströms Kungsfors i Kinna, ca 23 km nedströms Viskafors. Aktuellt projekt påverkar inte fisk- och musselvatten. 6.2.1 Hälsa och säkerhet Trafikverkets målsättning för befintlig miljö tillämpas eftersom aktuellt projekt inte utgör väsentlig ombyggnad av väg. Bostäder i befintlig miljö med ekvivalent bullernivå över 65 dba utomhus omfattas av ett åtgärdsprogram. I första hand bör åtgärder inriktas mot att klara ekvivalent nivå 30 dba och maximal nivå 45 dba inomhus. Beräkningar har gjorts för ett urval av de fastigheter som bedömts ha de högsta bullernivåerna. Viskarhult 2:41 är det bostadshus längs sträckan som har högst bullernivåer. Beräkningar visar att den ekvivalenta nivån utomhus vid fasad är 60 dba medan maximal nivå är 78 dba. Eftersom åtgärdsnivån 65 dba klaras görs bedömningen att inga hus längs sträckan har nivåer som behöver åtgärdas. Gc-vägen kommer medföra bättre tillänglighet till rekreation och friluftsliv då det blir en trafiksäker gång- och cykelförbindelse längs rekreationsområdet Osdal-Bråt. Tryggheten blir också större för de oskyddade trafikanterna då de kan röra sig separerade från biltrafiken. Viskans sediment är kraftigt förorenade. Den föreslagna gc-vägen har därför utformats så att sedimenten ej påverkas. Norr om Rydboholm kommer exempelvis stödmurar att användas så att vägbanken ej behöver breddas ut i Viskan. 6.2.2 Natur- och kulturmiljö Landskapsbilden påverkas då bryn och enstaka planterade träd tas ner. Vid Stockaströmmen mellan Viskafors och Rydboholm kommer ytterligare bergschakt att utföras i de befintliga höga bergskärningarna. De nya skärningarna blir högre men med omsorgsfull utformning kan de anpassas till omgivningen. Stödmurar mot Viskan norr om Rydboholm krävs för att inte 23 (31)
påverka de förorenade sedimenten. Murarna utformas så att en negativ påverkan på landskapsbilden undviks. Sammantaget blir konsekvenserna för landskapsbilden små. Området innehåller höga naturvärden längs Viskan med fisk- och fågellokaler. Med föreslagna skyddsåtgärder under byggtiden bedöms inga negativa konsekvenser uppstå på naturvärdena. En damm i Rydboholm kan innehålla grodor som är fridlysta. Arbeten vid damm i Rydboholm påverkar inte vattenmiljön. Det finns inga Natura 2000-områden eller riksintressen för natur/kulturmiljövård som är berörda av projektet. 6.2.3 Hushållning med naturresurser Enligt Miljöbalkens tredje kapitel ska mark- och vattenområden användas till de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. En avvägning har gjorts mellan behov av vägutbyggnad, miljövärden, kommunal planering och annan markanvändning. Samrådssynpunkter från sakägare och myndigheter har beaktats. En översiktlig beräkning av masshantering har gjorts. Projektet genererar ett överskott av jordmassor med ca 4000 m3. Massbalansering är ej möjlig eftersom profilen styrs av befintlig väg. Volym bergschakt är 9500 m3 (teoretiskt värde). Det finns en möjlighet att använda berget till överbyggnad. Viskadalsbanan är av riksintresse för omledning av godstrafik vid planerade avbrott och akuta företeelser. Riksintresset bedöms ej bli påverkat. Bråts övningsfält med skjutbanor norr om Rydboholm utgör riksintresse för totalförsvaret. Väg 1610 går igenom ett samrådsområde för övnings- och skjutfältet. Föreslagen gc-bana medför ingen förändring avseende riksintresset. Den planerade Götalandsbanan på sträckan Linköping-Borås är utpekad som riksintresse. Arbetsplanen ligger delvis inom området i norr där anslutning görs till en planerad trafikplats. 6.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Påverkan på pågående markanvändning bedöms som liten. Mindre intrång görs på tomtmark. 6.4 PÅVERKAN UNDER BYGGNADSTIDEN Under byggtiden kommer det att vara begränsad framkomlighet på vägen. Vid sprängningsarbeten längs Stockaströmmen söder om Rydboholm kommer vägen troligen att stängas av. De boende längs vägen kan uppleva temporära störningar i form av exempelvis 24 (31)
buller och damm vid sprängning och eventuell krossning av berg. Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, vilka kommer att tillämpas. Byggarbeten bedrivs under en stor del av sträckan i närheten av vattendrag. Hänsyn tas så att utsläpp av grumlande och förorenande ämnen minimeras. Vid bergsprängning längs Stockaströmmen finns det risk för spridning av damm och kväverester från sprängmedel till vattendraget. Spridningen blir större om nederbörd faller innan massorna transporterats bort. Utsläppen är därmed väderleksberoende och svåra att bedöma. Eftersom kväveläckaget blir temporärt bedöms inga bestående skador uppstå. Viskan är ett vattendrag med stora flöden vilket minskar risken för skador. Länshållningsvatten från bergschakt kan innehålla kväverester och oljespill från maskiner. Det genomgår rening innan det släpps ut. Det är inte i nuläget känt om berget vid Stockaströmmen är sulfidhaltigt. Detta undersöks innan byggarbeten påbörjas eftersom utsläpp från upplag o dyl med sulfidhaltigt berg kan vara kraftigt försurande och giftiga. Buller från sprängning kan störa fågellivet vid Stockaströmmen. Störande arbeten vid Stockaströmmen undviks under häckningsperioden. 6.5 BARNKONSEKVENSER Trafiksäkerheten ökar för samtliga oskyddade trafikanter om en separat gc-väg anläggs längs väg 1610. Barn är en särskilt utsatt grupp i trafiken som inte har samma möjligheter som vuxna att klara av komplicerade trafiksituationer. Förmågan till överblick är t ex inte fullt utvecklad. Samma sak gäller motoriken, vilket medför att det exempelvis är lätt att vingla till på en cykel. Att då färdas på en körbana som är gemensam för bilister, fotgängare och cyklister innebär en stor trafiksäkerhets risk. Därför skulle en gc-väg vara särskilt värdefull för barn som bor i Varbergsvägens närhet. En separat gc-väg kommer inte bara att öka säkerheten utan även möjligheten för barn att på egen hand cykla eller gå till exempelvis skola, träning och busshållplatser. Detta skulle i sin tur förbättra barnens hälsa då de skulle få mer motion. Att fler barn och ungdomar rör sig i trafiken och korsar vägen på andra ställen än i den anlagda korsningspunkten innebär dock även en trafiksäkerhetsrisk. 25 (31)
7 Markåtkomst 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när utställelsetiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras. Arbetsplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över arbetsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen. De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i 17-18 väglagen och 30-36 vägkungörelsen. 7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet. För arbetsplaner som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare. 26 (31)
7.1.2 Rättsverkningar av fastställsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområdet för allmän väg i föreliggande plan omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas i kapitel 4. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa. Kantremsan behövs för drift av gc-vägen och har en bredd på 0,5 meter. För bergskärningar tillkommer jordavtagning i en 3 m bred remsa mellan släntkrön och kantremsa. Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 10 900 m². 7.2.1 Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd, arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna arbetsplan omfattar ca 10 900 m². 27 (31)
7.2.2 Vägområde inom detaljplan Inom detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmän plats uppkommer vägrätt på vanligt sätt 7.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT I arbetsplanen föreslås att ca 7 500 m 2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Dessa områden har markerats med raster på planritningarna. Områdena kommer att användas som transportväg under byggtiden för tillgänglighet till bergsprängning. Områden kommer också att användas för grundläggning av stödmurar. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden som bedöms bli cirka 8 månader. Marken kommer att återställas innan den återlämnas. 8 Kostnader Kalkylerad totalkostnad för vägförslaget i 2011 års prisnivå är ca 23 miljoner kr. Kostnadstyp Kostnad (kkr) Entreprenader 18 900 Projektering (AP, BH inkl FU/rel.) 3 000 Marklösen, arkeologi 250 Produktionsstöd 1 900 Summa anläggningskostnad 23 000 28 (31)
9 Fortsatt arbete (genomförande) 9.1 TIDER Byggstart planeras till 2014. 9.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND 9.2.1 Artskyddsförordningen Damm i Rydboholm kan innehålla grodor som skyddas enligt artskyddsförordningen. Åtgärder för att undvika eventuell påverkan tas fram i samråd med länsstyrelsen innan arbeten påbörjas. Därmed kan dispensansökan undvikas. Inventering görs inför bygggarbetena. 9.2.2 Vattenverksamhet Anmälan kan bli aktuell för omgrävning av bäck vid Stockaströmmen. Anmälan för damm i Rydboholm kan bli aktuell eftersom arbeten bedöms beröra områden under högsta högvattenytan. Byggande av stödmurar vid Viskan norr om Rydboholm görs under högsta beräknade högvattenyta. Det kan bli aktuellt att anmäla vattenverksamhet. 9.3 TRAFIKFÖRING UNDER BYGGNADSTIDEN Byggandet av gc-vägen kommer att medföra försämrad framkomlighet för samtliga trafikanter. Vägen kommer dock att vara farbar under större delen av byggtiden, då ett körfält hålls öppet. Trafiken kommer att regleras med ljussignal. För tillfällen, t ex under sprängning, då vägen måste stängas av helt, kommer trafiken att ledas om till väg 41 via Nya vägen (väg 1620). 29 (31)
10 Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsförhållanden, bullerstörningar m. m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen är indelad i tre delar: Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar som berörs av nya markanspråk. Innehavare av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk. Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya markanspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, angränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (buller, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar. Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet. 11 Samrådsredogörelse Framtagningen av arbetsplaneförslaget har skett i samråd med berörda markägare, ledningsägare, Borås stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. MKB:n har tagits fram i samråd med Länstyrelsen Västra Götalands län och Borås Stad som lämnat synpunkter på MKB-konceptet. Möte i fält med länsstyrelsens miljöskyddsenhet hölls 2011-05-17 angående föroreningar i Viskan. Trafikverket och Länsstyrelsen enades om att anpassa vägens utbyggnad så att förorenade sediment i Viskan inte kommer att påverkas. Protokoll förvaras hos Trafikverket. Tisdagen den 8 november 2011 kl 18:30-20:30 hölls sakägarsammanträde enligt 16 väglagen i Viskafors skola, se protokoll under flik 7. Under mötet diskuterades bland annat varför man valt en lösning med omfattande bergskärningar, hur trafiken kunde lösas under byggtiden samt trafiksäkerhetsfrågor. Enskilda överläggningar behandlade främst intrångsfrågor. 30 (31)