REGION CITY Utvärdering av parallella uppdrag GENERELLA TANKAR KRING ALLA PROJEKT Crusten har funnits med länge i projektet. Däremot har flera svenska exempel (Mölndals Bro, Sergels torg) lärt oss att vara skeptiska mot en alltför stort uppdelning av staden i allt för många etager med kommunikation via spänger och terrasser. Generellt kan vi se att detta kan leda till till en försvagning av den aktiva gatumiljön i alla plan, samt en segregation av olika funktioner. Detta är anledningen till att vi förespråkar, om man absolut vill ha en vertikal stad, att skapa enbart ett reducerat antal målpunkter på högre etager med tydliga och starka kvaliteter. På så sätt tror vi att det går att förena en aktiv stadsmiljö, som ska aktivera både uppåt och neråt, med en aktiv handelsmiljö. I samtliga projekt ligger viadukten som en barriär i staden som inte har funnit sin plats vare sig i läge eller i utformning. Ingen av de föreslagna lösningarna är övertygande eftersom de skapar flödemässiga och rumsliga problem samt står i vägen till en fullvärdig integration av området mot Gullbergsvass. VÄRDERINGSKATEGORIER - Rum o Platser/Torg o Gaturum o Parker - Volymer, Byggkroppar & Höjder - Gestaltning - Trafiklösningar - Flöde & Rörelse - Potential till landmärke för Göteborg - Allmänna kommentarer & Slutsatser 1(9)
ERIK MÖLLER ARKITEKTER (EMA) SAMMANFATTNING EMA:s sätt att använda sig av platsens historiska kopplingar i Bergslagsbanans stationshus och Skansen Lejonet, som utgångspunkter för sitt förslag, är intressanta. EMA ägnar stor tanke åt det goda gaturummet och ger uppmärksamhet åt gatans bredder och höjder. Vi upplever ett fokus i deras förslag på att skapa urban täthet och därmed förutsättning för ett urbant stadsliv. Vi upplever att projektet håller sig i vissa delar till en för diagrammatisk nivå. Det skulle vara intressant att se hur t.ex. parkerna skulle gestaltas och hur gator och torgen ska utformas med en mer konkretiserad gestalt. Förslaget visar ett väldigt litet utsnitt av Göteborg där det saknas anslutning till Hisingen, Odinsplatsen, Brunnsparken, Drottningtorget och andra omkringliggande viktiga punkter i staden. I en så intensivt kopplad plats som Region City utgör är den begränsade bilden en stor brist. Förslaget brister i sin koppling vidare mot öster och viadukten blir ett stort hinder för att få staden levande på båda sidor. Områdets upplyfta ytor fungerar snarare som gator än stora terrasser och ramper, vilket vi ser som en fördel i förslaget. Crusten har omarbetats och blivit trovärdig genom att den blivit reducerad för de närmast berörda verksamheterna. I texten talas om olika byggnaders karaktär, vilket inte framgår i de presenterade bilderna. Fina och relevanta referenser. Även här ställer vi oss frågande till att Västlänkens VL-uppgångar är egna byggnader. Vi ser detta som en missad möjlighet till stort flöde direkt in i angränsande byggnader. Om man skall tro bilderna i förslaget bidrar det dessutom till anemiska miljöer vid nedgångarna. BÄRANDE IDÉER EMA fokuserar på Bergslagsbanans stationshus och Skansen Lejonet som identitetsskapande för Region City. I förslaget uttrycker den historiska kopplingen i föreslagna ritningar, i parker såväl som i husvolymerna kring Bergslagsbanans stationshus. Siktlinjen mot Skansen Lejonet lyfts fram och blir en kvalitet som bidrar till orienterbarhet och historisk koppling. Crusten lever kvar i förslaget på ett nedtonat sätt, vilket vi upplever som en positiv utveckling. Nivåskillnader bygger inte på terrasser utan mer på gaturum på olika våningar. Vissa terrasser finns kvar i reducerat antal och storlek, vilket vi bedömer som realistiskt. EMA har tänkt om flera stadsrum och skapat en större variation på gator, terrasser, spänger osv. Eftersom stadsdelen är väl integrerad föreslår man mindre parkering, detta upplever vi som en kvalitet i förslaget. 2(9)
GESTALTNINGSIDÉ Schackbräde-skurna huskroppar tar ned skalan på kvarteren men leder även till svårlösta hörn och mörka gårdar. Formspråket upplever vi som modernt och urbant. Vi saknar en flygbild som visar gestalten på området, vilket gör gestaltningen något svår bedömd. Risk finns för att där huskropparnas hörn möts kommer att upplevas som ett stort kluster av byggnadsmassa utan delning och förfining. Enligt förslaget skall husen vara utformade enligt deras respektive innehåll och därmed skapa en variation i stadsdelen. Denna idé tycker vi om och hade gärna sett ett förslag på hur det skulle kunna gestaltas. RUM TORG/PLATSER EMA väljer att inte har ett centralt torg mitt i området utan skapa en sådan först bakom viadukten mot Gullbergsvass. I och med detta beslut blir torgen mellan Centralstationen och NE-terminalen viktigare för området, vilket kan bli en kvalitet. Vi bedömer ändå att det är en bortkastad chans att aktivera Region City, eftersom det kan diskuteras om den något perifera platsbildningen uppe på viadukten kan bli ett torg som kan fylla den funktionen. Möjligtvis borde man flytta torget i Gullbergsvass närmare viadukten att förkorta sträckan mellan torgen. GATOR Vi uppskattar variationen i gatubredd och utformning som kan komma att ge flera olika stadsrum med skild karaktär och känsla. Det föreslås vissa gator som är övertäckta som gallerior vilket kan diskuteras. Tanken med att aktivera fasaderna upp till 4-6 våningar är en mycket bra idé som skulle komma att bidra till en levande gatumiljö, detta görs mer förståeligt i sektionerna. Husen springer lite fram och tillbaka på gatuplanet och bidrar därmed till en mer levande promenad längs gatan. Flera gator är begränsade till gångtrafik vi tror att en större blandning av trafik kan gynna staden. Den lilla stickvägen från Västlänkens västra uppgång mot Viadukten som syns enbart på plan 0 upplever vi som problematisk, eftersom den är både svag, övertäckt och dessutom inte leder till starka målpunkter. Den saknas i Space-Syntaxanalysen och har kanske därför inte utretts. PARKER Känns väl integrerade i stadsdelen, men även här saknar vi en vision av en konkret gestaltning. VIADUKTEN Vi ställer oss väldigt frågande inför Bangårdsviaduktens avslutning i nordost som i förslaget brakar helt oförmedlat rakt in i en grön allé och kan från förslaget inte utläsa hur trafikflödena fungerar i denna punkt. Vi tror även att viaduktens sätt att skära sig genom området lämnar svåranvända huskroppar. HUSVOLYMER EMA har kommit fram till en tydlig volymgestaltning av huskropparna. Efter 4-6 våningar hoppar byggnaderna tillbaka i fasad, där de inte bidrar längre till levande gatumiljöer. Avtrappandet fortsätter även längre upp och skapar en tydlig profil åt området. Eftersom människor i gatuplan sällan tittar upp kanske denna effekt skulle kunna uppnås utan faktisk avtrappning, vi tror att levande fasader i gatuplanet är viktigare för upplevelsen av ett välavgränsat stadsrum. NE-TERMINALEN 3(9)
Den stora påbyggnaden vid NE-terminalen skapar ganska tydligt gaturum mot Nordstan. Spacesyntaxanalysen visar att ett flöde förbi Västlänkens västra uppgång mot Kanaltorget genererar mycket fördelar och borde prövas i detta förslag. Skylinen som syns i nattbilden trappas upp på ett något enformigt sätt och skulle mår bra av större variation. FLÖDEN GATOR Förslaget visar på många kopplingar i gatunätet med en finmaskig struktur vilket vi upplever som en kvalitet. Kopplingar över till Odinsplatsen är möjligt enligt gatunätet, men inte redovisat. I övrigt relativt lättförståeliga gator och gatusträckningar. Den lilla stickvägen från viadukten till Bergslagsbanans stationshus borde ombildas till en riktig gata eller tas bort då den landar dåligt vid viadukten. CYKELTRAFIK BIL BUS ROBUSTHET VERTIKAL KOMMUNIKATION Hisspaketen verkar vara välintegrerade och trovärdiga i sin utformning och placering. DAGVATTEN Även om EMA har klara idéer om hur avvattningen skall ske, så saknar vi en konkret utformning på hur det kan gestaltas. Det är oklart om vatten kan ledas bort i gatan mot Götaälvsbron som föreslås. SOL Som i samtliga förslag är det mörka gator eftersom det är tätbebyggt. Den stora mängden spänger i området gör dock att det upplevs som ännu mörkare. 4(9)
FÖRSLAG LILJEWALL ARKITEKTER SAMANFATTNING Liljewall Arkitekter har skapat ett förslag med hög genomförbarhet, som verkar väl genomtänkt gällande tekniska såväl som strukturella lösningar. Vårt övergripande intryck är att projektet visar ett Business District av klassiskt snitt med stor andel kommersiell verksamhet samt kontor som dominerande innehåll. Förslaget verkar söka sina förebilder i det urbana USA från 60-talet och framåt och tar nutida inspiration från Asien (se deras inspiration från Chengdu). Känslan av ett Business District förstärks genom att flertalet av förslagets restauranger och caféer förläggs till den upplyfta Crusten. Detta gör att serveringar framför allt vänder sig mot lunchande kontorsarbetare, snarare än människor som passerar på gatuplan, vilket lätt får negativa konsekvenser för både gatuliv och restaurangnäring när kontoren är stängda. Skalan på byggnaderna, gatorna och torgen är större än i övriga projekt och påminner i sitt format om Chengdu. I och med att fasader illustreras utan inbördes variation ger illustrationerna ett anonymt intryck. Hisingsavenyn får en gestaltad avslutning i form av en monumentaltrappa som leder upp på Crusten. Trappan bär på rumsliga kvaliteter och kan bli en spännande plats i staden om den skulle genomföras. I förslaget respekteras N-E terminalen dels genom att den kvarstår som fristående byggnad i staden och dels genom utformningen av omkringliggande tillägg. Vi tycker att tankarna kring denna ikonbyggnad är en kvalitet i förslaget som kan prövas framöver. Skylinen har fått en intressant gestaltning med stort skulpturalt värde, vilket vi ser som en styrka i förslaget. Att göra separata byggnader för Västlänkens uppgångar tror vi är en missad möjlighet. Det kraftigt ökade flödet av människor som rör sig vid dessa noder kan generera många goda följdeffekter om man samordnar detta med handel och service, inte minst ur ett fastighetsägarperspektiv. Vi tror också att en större interaktion mellan resande och handel är viktigt ur ett stadsbyggnadsperspektiv då det genererar fler målpunkter. BÄRANDE IDÉER Lijlewall s har utvecklat idén om Crusten längst av de fyra kontoren och använder den som sin bärande idé i förslaget. Detta leder till att en stor mängd yta går åt till trappor och ramper, samt att gator och torg i markplan skuggas. Dessutom upplever vi risken att ett överskott av likartade publika ytor vilken kan leda till att ytorna kan upplevas som folktomma eftersom underlag i form av människor saknas för aktiva fasader. En uppdelning av funktioner mellan olika plan tror vi också kan bli negativ för koncentrationen av stadsliv. Den största kvaliteten Crusten kan bidra med är att möjliggöra för intressanta rum och rumssamband i vertikalled. En annan fördel kan vara stora soliga terrasser, men risken med dessa är att de kan komma att dränera gatorna från liv. Den föreslagna trappningen kan ge möjligheter till att utveckla grönskan och vattnet i flera olika nivåer i projektet. 5(9)
På sidan 9 i förslaget skriver Liljewalls att Bilden av Crusten har förändrats under arbetens gång, från att har varit en landskapsliknande aktivitetsyta till att blir allt mer stadsmässig. Vi upplever däremot inte att det var gestalten på Crusten som var problement i tidigare skeden, utan snarare dess funktion i staden. Därmed hjälper det inte att ändra utformningen om funkitonen kvarstår. Liljewalls ser projektets tydliga avgränsning som en kvalitet, men de se också risker med att de tydliga gränserna blir till barriärer. Vi skulle hellre vilja se Region City väl integrerat i staden med aktivt bortbyggda barriärer framför en tydlig avgränsning. RUM GATUNÄT Kopplingen med Gullbergsvass omnämns i Space-Syntaxanalysen som en tappad möjlighet då siktlinjen byggs bort och gatan viker i flera steg. Dessutom skapas en långsmal, trekantig plats framför viadukten som kan komma att bli svåranvänd. TORG/PLATSER Förslaget saknar en central platsbildning på gatuplanet mitt inne i stadsdelen, något som Space- Syntax-analysen lyfter fram som en brist. Istället föreslås det en vertikalt torg som delvis är inglasat och avskärmat med en glasvägg mot Hisingsleden. Vi tror inte att detta rum har förutsättningarna att bli till en välbefolkad plats, med de olika barriärerna i form av glasväggar och terrasser parat med platsens solförhållanden. Det trekantiga rum som skapas av riktningsändringen på Spannmålsgatan svänger mellan att vara gata och/eller torg, vilket gör det svårdefinierat för samtliga användare. Detta rum får en svår avslutning österut av Bangårdsviaduktens krök, som bryter in i siktlinjen längs Spannmålsgatan i ett läge där en avslutning i form av någon slags profilbyggnad hade varit önskvärd. Om vi fortsätter att följa Spannmålsgatan österut hamnar nästa nod i nyckeltorget i förslaget. Denna nod fyller många funktioner; Här anländer viadukten och grönstråket, Gullbergsvass kvarterstruktur tas upp och infarten till garaget ligger här. Platsen ligger fem meter lägre än omgivningen för att ansluta till den underjordiska handeln. Torgets form och storlek - med parken blir det ungefär som Gustav Adolfs Torg - är väl valda och kan komma att fungera väl tillsammans med parken. Vi ställer oss dock skeptiska mot beslutet att sänka torget med fem meter. VIADUKTEN Som tidigare nämnts, är vi skeptiska mot placering såväl som utformning av Bangårdsviadukten. Några konsekvenser av läget är situationen som skapas mellan viaduktens kurva och det trekantiga torget därunder. Där viadukten tar mark i området, skär den igenom ett kvarter och bildar därmed en svåranvänd byggnadsvolym vars funktion inte är redovisad. Vi ställer oss frågande till hur denna byggnad skall fungera och varför denna utformning valts. Kanske är den endast en paviljong som skärmar av från trafiken på Bangårdsviadukten? Trots svårigheterna i förslaget uppskattar vi dock viljan att integrera Bangårdsviadukten i stadsnätet. PARKER Liljewalls förslag särskiljer sig från alla andra genom valet att ta bort byggnader vid spårvagnens uppgång till Götaälvbron och ersätta dem med ett stort grönområde. Detta är en intressant tanke som förtjänar uppmärksamhet. Fördelen är att byggbarheten är stor och att integrationen av spårvagnsramper med parken kan fungera. Nackdelen är att kopplingen av staden över citytunneln mot älven försvagas avsevärt. Vi uppskattar gatu- och parkgestaltningen i förslaget, med den stora cirkeln som skapar en tydlig entré till Region City och som tydliggör hastighetssänkningen i området. 6(9)
HUSVOLYMER NILS-ERICSSONSTERMINALEN Vi ser valet att behandla NE-treminalen som en solitär, som både intressant och politisk gångbart. PROFILBYGGNADEN ligger vid entrén till Region City och i direkt förlängning till huvudstråket och är därför mycket framträdande. Dock skymmer den genomblicken och står i vägen för ett rakt flöde genom området i denna punkt. FLÖDEN CYKELTRAFIK Cyklister som kommer från Nils Ericsonsplatsen som vill cykla österut får en lång omväg runt hela Region City. Vi undrar varför man valt bort cykeltrafik genom området? Vi ser dessutom en missad möjlighet att leda cykeltrafiken rakt ner från viadukten fram mot Bergslagsbanans stationshus. Cykelparkeringens lägen är generellt sett väl valda, förutom den vid Nils Ericsonterminalen där vi skulle prioritera aktiva fasader framför parkering invid det stråket. BIL/BUS I förslaget är enda sättet att köra med bil upp till Götaälvbron, att ta sig förbi Västlänkens västra uppgång, vilket skulle leda till mycket trafik i den punkten. Vid viadukten svänger bussarna medan bilarna fortsätter rakt fram. Detta tycker vi är en bra lösning och kan fungera intuitivt för bilister. Bussinfarten till NE-terminalen kan fungera men bildar däremot mycket tom yta. ROBUSTHET Placeringen av hisspaket är genomtänkt och sträcker sig hela vägen upp i byggnaderna. DAGVATTEN -hanteringen fungerar väl, framförallt eftersom den trappande Crusten ger förutsättningar för det. Däremot borde man fundera på möjligheten att samla vatten i de östra och västra hörnen av projektet, eftersom citytunnelns öppning ligger i mitten och försvårar uppsamlingen där. SOL Huvudtorgen ligger i skugga, däremot blir terrasserna soliga som ett resultat av att välja strategin med den bevarade Crusten. Vi tror att ett gatunät och framförallt offentliga platser i gatuplan med chans till sol är att föredra framför skuggande soliga lägen högre upp. 7(9)
FÖRSLAG REIULF RAMSTAD ARKITEKTER SAMANFATTNING RRA särskiljer sig från de andra förslagen igenom att de föreslagit en övergripande gestaltningsidé för hela området genom materialval mm. Detta är ett lovvärt initiativ och kan leda till en sammanhållen stadsdel. Nackdelen är att detta grepp kan motverka småskalighet och att Region City får svårt med integrationen mot omgivande stad. Stad som landskap Vi får intrycket att RRA är något skeptiska mot staden som livsmiljö. Detta får sitt uttryck i materialvalet (trä), den höga användningen av växter och en mer organisk inspirerat design. Naturen som inspirationskälla till stadsbyggnad är en intressant tanke och kan leda till ett spännande resultat. Däremot kan materialet trä som tematiskt material ifrågasättas i ett göteborgskt sammanhang både ur praktiska och kulturhistoriska perspektiv. Lovvärt är att konst finns väl integrerat i förslaget. Förslaget innehåller stora ytor avsatta för kultur, vilka konsekvent placerats långt upp från gatunivån. Vi tror inte detta är en helt lyckad placering, och är tveksamma till omfattningen. Många moderna kulturverksamheter behöver kunna annonsera sig direkt mot platser där människor rör sig naturligt, vilket blir än mer viktigt i ett läge där kulturlivet i allt större omfattning förutsätts kunna stå på egna ben i en marknadsekonomi. Här tror vi i stället på möjligheten att använda någon form av kulturcentrum i flera plan för att aktivera vertikal kommunikation genom området och stärka känslan av allmän plats. Vi upplever att projektet har ett starkt och intressant koncept, däremot kan man önska sig ett mindre diagrammatisk redovisningssätt, framförallt i sektionerna. Det gör projektet lite svårbedömt beträffande rumskvalitéer. I texten talas om det nordiska klimatet, hur detta verkligen påverkat förslagets utformning är dock inte läsbart i materialet. BÄRANDE IDÉER RRA lägger sin fokus på att en stor variation av olika rum med olika funktioner, utformning och påverkan på dessa av yttre faktorer som sol, skugga, vind och vatten. Detta angreppsätt har lett fram till en välfunnen och mänsklig skala för rum och volymer. I RRA:s förslag lever Crusten kvar i form av relativt många allmänna terrasser och platser långt upp från gatan. Såsom nämnts i den inledande texten ställer vi oss tveksamma till att detta kan bli en attraktiv miljö som kommer att användas av många. Risken är också att den riskerar att dränera gatorna på liv om det tex blir caféer och restauranger på dessa högre nivåer. Ett frågetecken är också hur dessa hanteras nattetid med tanke på säkerhet och trygghet. GESTALTNINGSIDÉ RRA har en tydlig gestaltningsidé för hela området som innebär ett materialkoncept med lokala variationer. Enligt illustrationer och den muntliga presentationen är detta material trä. RUM VIADUKTEN Viadukten utformning separerar kvarteren öster om bron från resten av Region City på ett olyckligt sätt. Viaduktens utformning som rampande Y-korsning skapar mycket svåranvänd yta. Vi föreslår att ta bort tillfartsrampen mot öster och separera biltrafik från kollektivtrafik i nästa korsning norrut. Den svängda viadukten ger långt utdragna passager under viadukten, vilket kan upplevas som ointressant gatusträcka, som också riskerar att försvaga kopplingen till Gullbergsvass. 8(9)
GATOR & TORG Bortsett från viadukten och dess anslutningsproblematik, visar föreslaget ett tydligt och starkt gatunät som bildar klara torg i en hanterbar skala. Man kan diskutera om Skansen Lejonet borde kunnat ses från markplanen i området då den i förslaget är endast är synlig ifrån viaduktens plan. Förslaget redovisar inte hur det skapar förutsättningar för en fortsatt kvartersstruktur in emot Gullbergsvass, vilket hade varit önskvärt eftersom det väcker frågor om hur följderna av gatornas riktning blir för kvarteren österut. Gatan som leder förbi Västlänkens östra uppgång har en stor bredd, vilket gör att parken blir avskuren från staden och mister något av sin funktion som entréplats till Västlänken och Region City. BYGGNADSKROPPAR Skalan på kvarteren och höghusen är rimlig och genomförbar. Höghusen är tätt koncentrerade i området mellan viadukten och NE-terminalen. Den täta placeringen blockerar genomsiktlighet och i viss mån utsikter. Den höga koncentrationen av torn gör Region City tydligt igenkännbar i stadssiluetten, men uttrycker samtidigt en avgränsning gentemot den omgivande staden. Vi förespråkar att man bygger högre även öster om viadukten, samt att man bygger högt även vid NE-platsen som entré till Region City. FLÖDEN Vi ställer oss frågande till den föreslagna separationen av transporten. Public transportation, personal traffic and goods has their own defined streets and ramps. Vårt synsätt är i stället att ett samutnyttjande av gaturummet är mer effektivt och skänker blandstadens kvalitéer. En svaghet är de stråk som är läsbara i övre plan men som inte är framkomliga i gatuplan. I plan noll är kvarteren stora och kopplingarna få. Ramper upp och ner gör att vissa cykelvägar som den längst söderut - känns väl besvärliga. ROBUSTHET GENOMFÖRANDE Etappindelningar behöver tänkas om för att skapa flexibilitet i relation till tidplanen för Bangårdsviaduktens genomförande. VERTIKAL KOMMUNIKATION Hisspaketen är placerade enligt ett strikt mönster som ibland skulle behöva justeras för att ge de bästa förutsättningarna för husen. SOL Den täta placeringen av höga byggnader ger platser inne i Region City som är skuggade under hela dagen. En glesare placering hade kunnat ge förutsättningar för solglimtar att nå ner. 9(9)