2018
Demenssjukdomar ett snabbt växande hälsoproblem Alzheimerfonden samlar in och delar ut medel till forskning kring demenssjukdomar. De är de enda av våra folksjukdomar som fortfarande är helt obotliga och till hundra procent dödliga. Därför är det bråttom att lösa demensgåtan. Om vi inte lyckas få fram ett botemedel eller bromsmediciner kommer antalet drabbade att ha fördubblats till år 2050. Globalt sett räknar man med en tredubbling inom samma period. NYTT FALL VAR 3:E SEKUND WHO klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. 47 miljoner människor är drabbade och ett nytt fall upptäcks var 3:e sekund. Detta beror bland annat på att livslängden har ökat och det är i första hand äldre som drabbas. Idag får hälften av alla 90-åringar en demenssjukdom men även 10 000 personer i Sverige under 65 år är drabbade. Var 3:e sekund insjuknar någon i världen i en demenssjukdom. 7 000 MILJARDER KRONOR ENORMA KONSEKVENSER Demenssjukdomarna kostar vårt samhälle just nu 63 miljarder kronor per år. För att klara kostnaderna i framtiden krävs ökade satsningar på forskning samt krafttag från politiskt håll. Under tiden insjuknar drygt 70 personer i vårt land varje dag i någon demenssjukdom. Ungefär lika många dör. VI FINANSIERAR ALZHEIMERFORSKNINGEN Alzheimerfonden är den insamlingsorganisation i Sverige som bidrar allra mest till forskningen kring demenssjukdomar. Vårt vetenskapliga råd granskar alla forskningsansökningar och väljer ut de mest lovande projekten. De flesta av dessa rör Alz heimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen, men vi stöder även forskning kring exempelvis vaskulär demens, frontallobsdemens och Lewy Body-demens. MER RESURSER BEHÖVS Stora framsteg har på senare tid gjorts inom forskningen, men mer resurser behövs för att nå ända fram. Därför hoppas vi att fler framöver väljer att stötta vårt viktiga arbete. Foto Stefan Zimmerman för Ca 7 000 miljarder svenska kronor är den totala globala kostnaden för demens sjukdomar idag (818 miljarder dollar). Liselotte Jansson Generalsekreterare Alzheimerfonden
»Jag tror att vi snart har ett eller ett par stabila genombrott i fältet, kanske redan inom ett par år.«nytt inom alzheimerforskningen Professor Henrik Zetterberg är ordförande för vårt vetenskapliga råd. Zetterberg forskar på Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar. Han har tillsammans med samarbetspartners utvecklat flera diagnostiska hjälpmedel som nu används i både klinisk behandling och forskning. NYA LÄKEMEDEL IDAG? 2017 har präglats av osäkerhet och rapporter från stora fas 3-studier som inte svarat upp mot förväntningarna. Det finns en rädsla i fältet att de stora läkemedelsföretagen nu kanske börjar fundera på om de skall våga fortsätta att satsa på Alzheimers sjukdom eller om sjukdomen är för komplex. Samtidigt har det kommit genetik- och biomarkördata som antyder att man kanske inte behöver påverka beta-amyloidproduktionen särskilt mycket för att få stora effekter om man bara sätter in medicinerna tillräckligt tidigt. Den skyddande isländska mutationen sänker beta-amyloidproduktionen med ungefär 30 % och det verkar skydda mot amyloida plack i hjärnan och uppkomst av klinisk Alzheimers sjukdom. Den Alzheimer-orsakande svenska mutationen ökar å andra sidan beta-amyloidproduktionen med ca 30 %. Om så små förändringar påverkar risken för Alzheimers sjukdom så starkt vore det nästan konstigt om inte ett läkemedel som en BACE1-hämmare, som kan sänka beta-amyloidproduktionen med långt mer än 30 % skulle vara effektivt. Tricket, tror jag, kommer att vara att starta behandlingen tillräckligt tidigt och följa doseringen med biomarkörer så att man vare sig över- eller underdoserar läkemedlet, utan blir så lik bärare av den skyddande isländska mutationen som möjligt, redan i medelåldern. Vad gäller andra möjliga sjukdomsmekanismer pågår mycket forskning på både tau och mikroglia, men där är det i dagsläget svårt att göra några förutsägelser om hur det kommer att gå. HUR SER DET INTERNATIONELLA FORSK NINGSLÄGET UT? Internationellt får Alzheimers sjukdom och andra demensorsakande sjukdomar mer och mer uppmärksamhet. Antalet forskare som fokuserar på dessa sjukdomar ökar ständigt och så även den vetenskapliga rapporteringen; nästan 10000 vetenskapliga artiklar om Alzheimers sjukdom publicerades under 2017, d.v.s. ungefär 200 per vecka. SER DU LJUST PÅ FRAMTIDEN INOM ALZHEIMERFORSKNINGEN? Trots de negativa studieresultaten ovan är jag fortsatt optimistisk. Vi lär oss mer och mer om denna komplexa sjukdom och med mer forskning är jag säker på att vi till slut kommer att finna läkemedel som är mer effektiva än dem vi har idag. Jag tror att biomarkörer och andra diagnostiska verktyg kommer att hjälpa patienten och doktorn att få fram vilken variant av Alzheimers sjukdom patienten mest sannolikt lider av, vilken fas hon eller han befinner sig i och vilket läkemedel (eller vilken kombination av läkemedel) som sannolikt kommer att fungera bäst. Henrik Zetterberg Professor i neurokemi vid Göteborgs universitet Foto Johan Wingborg
Europa och USA dominerar forskningen Professor Bengt Winblad är sedan flera decennier Sveriges mest meriterade demensforskare. Han har grundat forskargrupper, forskarnätverk, kliniker, labora torier, är hedersprofessor vid flera utländska universitet och har bidragit till flera viktiga upptäckter som varit fundamentala för behandling och förebyggande av Alzheimers sjukdom. Så här beskriver Bengt Winblad dagens forskning: Alzheimerforskning bedrivs numera intensivt i flera delar av världen, men man kan se en dominans i Europa och USA. I USA är samarbetet mellan industri och akademi mycket väl utvecklat, vilket återspeglas i att ett flertal studier nu genomförs på populationer med till exempel mutationer, dvs. genetiska förändringar som ound vikligen leder till en tidigt in sättande demens. Däremot är Europa i främsta ledet rörande s.k. vaccinations studier. Både de amerikanska familjära studierna och vaccinationsstudierna i Europa ska förhoppningsvis leda fram till ett godkänt läkemedel. Min teori är att ett framtida effektivt läkemedel måste riktas mot ett flertal mål, då Alzheimers sjukdom är komplex och inte kan sägas ha en enda orsak. Tack vare Alzheimer fondens forskningsanslag, framförallt till den basala forskningen, är vi i Sverige väl med i utvecklingen. Forskarna finns men inte pengarna Alzheimerfonden kunde tack vare gåvor och testamenten från privat personer och företag dela ut 30 miljoner kronor förra året. Ändå räcker inte pengarna för att kunna stödja alla viktiga projekt. Forskare finns att tillgå men det saknas fortfarande mycket pengar. VETENSKAPLIGA RÅDET BEDÖMER Gallringen bland forskarnas ansökningar görs av vårt vetenskapliga råd som betygsätter och granskar potentialen i varje projekt. Rådet består av professorer och docenter med lång erfarenhet av demensoch neuroforskning och leds för närvarande av professor Henrik Zetterberg från Göteborgs universitet. Senast beviljades anslag till 60 enskilda forskare vid landets olika lärosäten. PATIENTNYTTAN I FOKUS Alzheimerfonden stöttar all typ av forskning kring Alzheimers Sökta forskningsanslag 2017 140 120 100 80 106 60 40 Bengt Winblad Professor i geriatrik vid Karolinska Institutet Mkr 20 0 30 Beviljade anslag
sjukdom. Ansökningarna om anslag bedöms efter vetenskaplig kvalitet. Målet med rådets arbete är att det ska bli maximal utdelning på forskningspengarna för patienterna med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga. Vi uppmuntrar också till sam - arbete mellan forskarna på olika lärosäten. FORSKNING EFTER BROMSMEDICINER Med stöd från Alzheimerfonden har välfungerande diagnostiska tester utvecklats. Det som fortfarande saknas är äkta bromsmediciner. Alzheimerfondens mål är att vara en viktig forskningsfinansiär i detta arbete. I avsaknad av effektiva mediciner är det också viktigt att forska fram de bästa förebyggande insatserna för Alzheimers sjukdom. Dödlighet i olika folksjukdomar 100% 80% 60% NIKLAS MARKLUND PROFESSOR I NEUROKIRURGI VID LUNDS UNIVERSITET»Både svåra, men även lättare upp repade hjärnskador kan ge en ökad risk för demens«niklas Marklund har lång erfarenhet av hjärnforskning och har bland annat studerat idrottare som har drabbats av en eller flera hjärnskakningar under karriären. Hans primära forskningsfält har främst varit svåra traumatiska hjärnskador, men även långtidskonsekvenserna av hjärnskakningar. Både svåra, men även lättare upprepade hjärnskador kan ge en ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. Genetiska riskfaktorer kan avgöra hur snabbt Alzheimers-liknande förändringar bildas i hjärnan efter traumatisk skada. 2017 fick Niklas Marklund 200 000 kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden för att förbättra diagnostiken för dessa hjärnskador. Vi vill använda anslaget bland annat till att utvärdera en ny behandling som motverkar inflammation i hjärnan för att sakta ner processen. Det är mycket positivt att Alzheimerfonden vill stötta vårt arbete. Jag är otroligt tacksam det är verkligen guld värt. På följande sidor berättar vi om ett litet urval av de 60 forskningsprojekt vi just nu stöttar. 40% 20% 0% Hjärtinfarkt Cancersjukdomar Demenssjukdomar»Det är mycket positivt att Alzheimerfonden vill stötta vårt arbete.«
På följande sidor berättar vi om ett litet urval av de 60 forskningsprojekt vi just nu stöttar. MICHAEL SCHÖLL MEDICINE DOCTOR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Hur nya metoder har förändrat vår syn på demenssjukdom Michael Schöll och hans grupp av forskare på Göteborgs universitet fokuserar framförallt att med hjärnavbildning etablera nya och validera existerande biomarkörer som gör det möjligt att identifiera individer som löper risk att utveckla Alzheimers sjukdom så tidigt som möjligt i sjukdomsskedet. För sina studier tilldelades Michael Schöll Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare. - Priset betyder väldigt mycket, det är ett förtroendebevis från en aktiv fond som representerar dem som jag forskar för - patienterna och deras anhöriga - därför gör priset mig extra glad. LARS LANNFELT PROFESSOR I GERIATRIK VID UPPSALA UNIVERSITET. Då kommer vaccinet mot Alzheimer sjukdom»något liknande har aldrig observerats.«lars Lannfelt har tillsammans med sina kollegor hittat en ny mutation i en släkt som orsakar Alzheimers sjukdom. Det är en ny typ av förändring som de är angelägna om att studera vidare. Något liknande har aldrig tidigare observerats. Forskningsanslaget på 900 000 kronor från Alzheimerfonden är mycket viktigt för oss eftersom det bland annat finansierar en doktorandtjänst. Lars Lannfelt berättar att den viktigaste frågan kring demenssjukdomar just nu är lyckade behandlingsförsök. Efter flera misslyckanden verkar vi vara på rätt väg. Det skulle betyda väldigt mycket för forskningen kring bland annat Alzheimers sjukdom om vi får positiva resultat. INGMAR SKOOG PROFESSOR GÖTEBORGS UNIVERSITET Alzheimerfondens stora forskningspris 2018» Det är ett fint pris och pengar som vi kommer ha stor nytta av. «Med fler är 300 publicerade vetenskapliga arbeten är Ingmar Skoog en av världens ledande forskare inom sitt område. Han har arbetat med befolkningsstudier av äldre i Göteborg sedan 1984 med fokus på demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt leder forskningsgruppen EPINEP vid Sahlgrenska akademin. Vi följer bland annat en grupp människor som fyller 75 nästa år. Vi träffade dem senast när de var 70 år och en stor andel visade sig ha förändringar i ryggvätskan som tyder på att de har Alzheimers sjukdom. Det ska bli spännande att följa dem och se om de har utvecklat några sjukdomstecken eller om de inte har några symptom alls. 2018 fick Ingmar Skoog Alzheimerfondens stora forskningspris och ett forskningsanslag på 2,5 miljoner kronor. En summa som han kommer att använda till att fortsätta att studera äldre och deras förändringar i kroppen. OSKAR HANSSON PROFESSOR OCH ÖVERLÄKARE VID LUNDS UNIVERSITET Är den nya tekniken den största möjligheten för att förstå sjukdomsmekanismen? Oskar Hansson arbetar med klinisk forskning med fokus på tidig och säker diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Han har börjat kombinera biomarkörer i ryggvätska och blod med hjärnavbildningstekniker som till exempel magnetkamera och PET-kamera för att förstå sjukdomen bättre och göra diagnostiken ännu säkrare. Jag sökte stöd från Alzheimerfonden för att kunna fokusera mer på PET-kameratekniken så att vi kan upptäcka sjukliga förändringar av proteinet tau i hjärnan. Forskningsanslaget på 1,5 miljoner kronor från Alzheimerfonden betyder att vi kan starta en ny högkvalitativ studie med målet att bland annat ta fram nya diagnostiska metoder som kan förbättra sjukvården för de Alzheimersjuka
MIIA KIVIPELTO PROFESSOR, KAROLINSKA INSTITUTET Livsstilsförändringar kan minska risken för alzheimer Miia Kivipelto är tidigare mottagare av Alzheimerfondens stora forskningspris och har länge forskat om vad vi kan göra för att förebygga demenssjukdomar. I studier med flera tusen deltagare har hon kunnat visa att en hälsosam livsstil kan minska risken att drabbas av minnesstörningar med nästan 30 procent. Fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärls relaterade riskfaktorer är bra för hjärnan. Om vi kan göra något för att åtminstone försena de buten av demens eller göra så att patienter som har lindrig alzheimer kan ha den lindriga fasen under längre period, så skulle det ha stor betydelse både för patienterna, anhöriga och hela samhället, säger Miia Kivipelto.»Alzheimerfondens stöd gör det möjligt att snabbare gå från forskning till implementering så att resultaten kommer patienterna till godo.«forskningsstiftelsen ALZECURE Nytänkande läkemedelsutvecklare Alzheimers sjukdom är en av vår tids stora folksjukdomar med över 120 000 drabbade i Sverige. Bristen på effektiv behandling av sjukdomen gör att det idag finns ett skriande behov av ny läkemedelsutveckling inom området. För att råda bot på denna brist bildades forskningsstiftelsen AlzeCure under 2012 med det uttryckliga syftet att stimulera nytänkande och bedriva avancerad läkemedelsforskning inom Alzheimerområdet i Sverige. Stiftelsen utgörs av en grupp specialister med lång och bred erfarenhet av läkemedelsutveckling. Starka projektteam bildas tillsammans med olika akademiska och industriella samarbetspartners, som bidrar med kompletterande expertis, kompetens och resurser. På så sätt kan AlzeCure driva unika projekt med stor potential att lyckas. Det är tack vare det finansiella stödet från Alzheimerfonden som skapandet av denna unika och innovativa enhet för tillämpad forskning möjliggjorts.»först i världen med att reparera skadade nervceller.«foto Paulina Westerlind Foto Erik Cronberg
STINA SYVÄNEN DOCENT/FORSKARE VID UPPSALA UNIVERSITET Patientvänliga metoder för utvärdering av nya läkemedel Jag tror att vi är nära att hitta en lösning Syvänen är en välkänd profil och representerar den yngre forskarkåren inom alzheimerforskning. Hon fokuserar bland annat på hur man kan förbättra upptaget av antikroppar över blodhjärnbarriären riktade mot amyloid. 2017 fick hon en miljon kronor i forskningsanslag av Alzheimerfonden för att fortsätta att utveckla PET som är en medicinsk avbildningsteknik som ger bilder av hur hjärnan fungerar och vilka proteiner den innehåller. Det är en bra metod för patienterna eftersom de inte behöver ta några biologiska prover vilket kan vara både obehagligt och svårt, speciellt då sjukdomen är lokaliserad till hjärnan. ANDERS LINDUNGER TANDLÄKARE Munhälsa - En friskfaktor vid demenssjukdom När minnet sviker blir munnen lidande, det anser Anders Lindunger som har arbetat länge för en bättre tandvård för personer med demenssjukdom. Äldre personer som har en demenssjukdom och bor hemma löper stor risk att inte få det stöd de behöver för att sköta sina tänder och har ofta svårt att hålla kontakten med tandvården. Hemtjänstpersonal och anhöriga känner inte alltid till hur stora konsekvenser det kan bli av att inte sköta munhygienen. När tandborstning inte hinns med eller glöms bort leder det till ökad ohälsa, lidande för den enskilde och kostnader för samhället. 2017 blev Anders Lindunger beviljad 100 000 kronor i forskningsanslag av Alzheimerfonden för att tillverka och sprida en världsunik munsimulator som används i utbildningssyfte för vård- och omsorgspersonal. Med munsimulatorn kan man färdighetsträna olika vårdande moment i grupp och samtidigt lära sig hur man identifierar implantat, proteser och viktiga sjukdomstillstånd i munnen. ALINA SOLOMON DOCENT I NEUROEPIDEMIOLOGI VID KAROLINSKA INSTITUTET Livsstil som förebyggande demens Alina Solomons fokus ligger på vaskulära och livsstilsrelaterade riskfaktorer och prevention av demens och Alzheimers sjukdom. Hon är verksam både i Sverige och Finland och har bland annat varit vetenskaplig koordinator i FINGER-studien som är en stor interventionsstudie. Projektet kommer att leda till evidensbaserade verktyg som kan underlätta användning av demensförebyggande strategier i praktiken. Sådana strategier kommer att kunna anpassas enligt varje persons riskprofil och behov. 2017 fick Alina Solomon 1,1 miljoner kronor i forskningsanslag från Alzheimerfonden. Hon är positiv inför framtiden bland annat på grund av ett ökat globalt tänk och tätare internationella samarbeten mellan forskare. Det är naturligtvis en stor ära och glädje att få detta stöd från Alzheimerfonden.»Jag är tacksam över det ekonomiska stödet från Alzheimerfonden vilket betyder att vi kan realisera och sprida munsimulatorn och utbildningsmodellen i Sverige.«
När minnet sviktar ALL GLÖMSKA ÄR INTE DEMENS Vanlig glömska är inte något ovanligt när man blir äldre och många blir oroliga över att ha drabbats av Alzheimers sjukdom eller annan demenssjukdom när de märker att minnet sviker. Det är dock bra att känna till att det kan finnas andra orsaker till sviktande minne. Några exempel är B12-brist, depression, utbrändhet, stress, sköldkörtelrubbning, biverkan av något läkemedel eller en infektion, till exempel borrelia. Det är alltså viktigt att vända sig till sin vårdcentral för undersökning. Pannlob Koncentration Omdöme Tal Kontroll av handlingar Hjässlob Orienteringsförmåga Avståndsbedömning Praktisk förmåga Skriv- och räkneförmåga Nacklob Syn Känna igen Nedan beskrivs några exempel som visar på skillnaderna mellan glömska vid ett normalt åldrande resp. en demenssjukdom. Vid normal glömska kommer man ihåg t.ex. ett namn efter en stund glömmer man delar av en händelse glömmer man oftare händelser långt bak i tiden än nyare blir man hjälpt av minneslappar återfår man snabbt orienteringsförmågan om man tillfälligt tappar bort sig upprepar man en tidigare berättad historia för vänner. Tinninglob Minne Inlärningsförmåga Språk Lukt Lillhjärnan Balans Hållning Koordination En alzheimersjuk person glömmer personen vars namn man glömt glömmer hela händelsen glömmer oftast det som nyligen hänt har svårt att tillgodogöra sig minneslappar och att minnas muntliga påminnelser förlorar förmågan att leta efter ledtrådar som kan hjälp till med orienteringen kan på kort tid ställa samma frågor om och om igen.
Vart vänder man sig för en minnesundersökning? Primärvården ansvarar för en första undersökning, en s.k. basal demensutredning. Då genomförs bland annat ett s.k. MMTtest för att testa de kognitiva funktionerna samt intervjuer med anhöriga. Också skiktröntgen av hjärnan kan göras. Ibland behöver man utreda i ytterligare ett steg, i en s.k. utvidgad demensutredning. Den görs efter remiss till en minnesmottagning eller annan specialist klinik. Personer i yrkesverksam ålder remitteras ofta direkt till en specialistklinik. Bland annat görs då hjärnavbildning med magnetkamera och provtagning av likvor, dvs. ryggmärgsvätska. Fakta om demenssjukdomar Det finns drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige, varav 60 70 procent har Alzheimers sjukdom. Nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till nästan 10 000, varav merparten är 60 65 år. Fler kvinnor än män drabbas av demenssjukdom, vilket inte bara beror på att kvinnor lever längre. Olika demenssjukdomar Det finns flera olika demenssjukdomar, Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom och det kan vara svårt att ställa exakt diagnos. Det gäller särskilt bland äldre med demens. Gemensamt är att de alla medför problem med minnes funktionerna. MAN BRUKAR DELA UPP DEMENSSJUKDOMAR I FÖLJANDE GRUPPER: 1. Primärdegenerativa sjukdomar Demens orsakas genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Dessa sjukdomar kommer ofta smygande och tillståndet försämras gradvis. Olika delar av hjärnan skadas vid de olika sjukdomarna. Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body (eller lewykroppsdemens) och Parkinsons sjukdom med demens hör till den här gruppen demenssjukdomar. 2. Vaskulära sjukdomar (blodkärlsdemens) Dessa sjukdomar orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Symptomen kommer ofta plötsligt, till exempel efter en stroke. De flesta som drabbas av den här typen av demens har också alzheimerförändringar i hjärnan. 3. Sekundära sjukdomar Det finns ett sjuttiotal sjukdomar och skador kan, men behöver inte, leda till demens. Alkoholmissbruk tillhör denna grupp. Varje år nyinsjuknar cirka 25 000 personer i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Demenssjukdomarna kostar vårt samhälle omkring 63 miljarder kronor årligen enligt beräkningar från Socialstyrelsen.
ALZHEIMERS SJUKDOM I Sverige har drygt 100 000 personer Alzheimers sjukdom. Orsakerna till sjukdomen är inte klarlagda, men de viktigaste riskfaktorerna är hög ålder och ärftlighet. Sjukdomen kan även uppträda tidigt, mellan 35 och 65 års ålder, men är vanligast efter 65 år. Vid Alzheimers sjukdom dör nervcellerna i hjärnan onormalt fort. Områden av hjärnan som brukar drabbas är hjärnans minnescentral (hippocampus), tinning- och hjässlober. Varför nervcellerna dör vet man inte, men forskningen har kartlagt skadorna i hjärnan och de kemiska signalämnen som är förändrade. Kemiska signalämnen behövs för att nerv cellerna ska kunna kommunicera med varandra så att hjärna och kropp kan fungera. En sådan kemisk substans är acetylkolin. Vid Alzheimers sjukdom har hjärnan brist på acetylkolin men kan också ha för lite av andra signalsubstanser som serotonin, noradrenalin och dopamin. SYMTOM De första tecknen på Alzheimers sjukdom förutom försämrat minne är svårigheter att hitta ord, uttrycka sig och förstå. Svårigheter med tidsuppfattning (år, månad och dag) är vanligt. Så småningom får den drabbade svårig heter med att hitta i omgivningen, att läsa, skriva och räkna eller klara praktiska saker. En del får problem med varseblivningen och har svårt att känna igen det de ser. Det blir svårare att resonera och planera. Utmärkande är att symtomen kommer successivt. Det kan därför vara svårt att kartlägga när problemen egentligen började. Symtomen kan också variera från person till person. Behandling Även om det inte finns någon bromsmedicin i egentlig mening, utan bara symptomlindrande medel, är det viktigt att be handla Alzheimers sjukdom så snart diagnosen väl har ställts. Idag finns det två grupper av läkemedel mot sjukdomen, som på olika sätt hjälper signalerna mellan hjärncellerna att gå fram. 1. Kolinesterashämmare populärt kallad bromsmedicin. Läkemedlet ser till att hjärnan bättre utnyttjar signalsubstansen acetylkolin som hjärnan själv bildar. 2. NMDA-hämmare. Läkemedlet minskar nivåerna av aminosyran glutamat som är skadligt för nervcellerna. Ökad mängd acetylkolin förbättrar minnesfunktionen hos många och ofta blir också uppmärksamheten och koncentrationsförmågan bättre, vilket i sin tur kan ge mindre pass ivitet och oro. De praktiska funktionerna kan förbättras, vilket kan underlätta vardagliga aktiviteter som att klä på sig, använda telefonen och koka kaffe. Sömnstörningar, oro, depression och vanföreställningar är symtom som också kan minskas med rätt medicin. För mer utförlig information läs på Alzheimerfondens hemsida: www.alzheimerfonden.se
Vill du stötta forskningen? Vi behöver snabbt bli fler som stöttar forskningen kring Alz heimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Vi måste se till att forskningen efter ett botemedel kan intensifieras. Till detta tar vi tacksamt emot din hjälp. Det finns olika sätt att ge sitt stöd. BLI MÅNADSGIVARE Som månadsgivare ger du forskningen de bästa förutsättningarna. Dina regelbundna gåvor håller nere våra kostnader samtidigt som forskarna mer långsiktigt kan planera sitt arbete. Fyll i talongen längst bak i den här foldern och skicka in den till oss. Elinas mamma var bara 53 år när hon för tre år sedan fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Eftersom Elina är sjuksköterska förstod hon vad det skulle innebära, både för mamman och för familjen. Att bli månadsgivare och bidra till forskningen var ett självklart val för Elina. Om jag själv drabbas i framtiden hoppas jag att det finns ett botemedel. Jag vill också bidra till en ökad förståelse, att folk får veta att även yngre personer kan drabbas av en demenssjukdom, säger Elina.»När mamma fick sin alzheimerdiagnos blev jag månadsgivare hos Alzheimerfonden direkt. Även om det inte hinner hjälpa just min mamma vill jag bidra med något för kommande generationer.«företagsgåvor Genom att som företag bidra med finansiering till forskning visar ni engagemang och omtanke, både internt och externt, i en viktig fråga som berör hela samhället. Vi diskuterar gärna olika upplägg och lösningar med er.»vi har valt att bli beskyddare till Alzheimerfonden och det vi hoppas är att vårt bidrag hjälper forskningen framåt så att vi i framtiden kan hantera sjukdomen bättre.«thomas Petersson är vd på Euro Accident som sedan 2012 är beskyddarföretag för Alzheimerfonden. Jag hoppas att vi kan sprida kunskaperna om alzheimer till vår personal och våra kunder. Vi vill hjälpa till att avdramatisera och avmystifiera sjukdomen, säger Thomas Petersson. Hans engagemang bottnar i egen erfarenhet av sjukdomen då hans pappa drabbades. Det tog tid för oss alla i familjen att inse att pappa var sjuk. Han hade många olika symptom, som vi senare förstod bottnade i demenssjukdomen. De flesta av oss kopplar ihop demenssjukdomar med glömska men känner ofta inte till att sjukdomen leder till personlighetsförändringar och många kroppsliga symtom. TESTAMENTE Via ditt testamente lever din omtanke vidare på ett sätt som kan hjälpa framtida generationer. Du kan testamentera alla eller delar av dina tillgångar till forskningen via oss. Din testamentsgåva kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Kontakta oss gärna för rådgivning på tel 020-30 11 30. Läs mer på vår hemsida www.alzheimerfonden.se om fler sätt att skänka pengar till forskningen.
Tejpa här Bara forskning kan stoppa demenssjukdomar Vik här Frankeras ej. Alzheimerfonden betalar portot. Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden Telefon 020-30 11 30 info@alzheimerfonden.se www.alzheimerfonden.se SVARSPOST Kundnummer 20475688 110 06 Stockholm Tejpa här
Jag vill bli månadsgivare via autogiro Gör så här: Fyll i dina person- och bankgirouppgifter nedan. Välj månadsbelopp och skriv under. Riv loss blanketten, vik den på mitten, tejpa igen och lägg den på brevlådan. Portot är redan betalt. Varmt tack för ditt engagemang! Jag vill stödja Alzheimerfonden via autogiro varje månad med: 500 kr 300 kr 200 kr Annat belopp kr Namn Adress Postadress och ort Telefon dagtid E-post Kontoinnehavare (om annan än ovan) Personnummer Bankens namn och ort Clearingnummer Kontonummer Alzheimerfonden får göra detta uttag från mitt konto den 25:e i varje månad. I övrigt gäller autogirovillkoren på alzheimerfonden.se under fliken Månadsgivare. Datum Namnteckning