Kvinnor med god kondition minskar risken att drabbas av demens med 90 procent när de bli äldre. / sid 4

Transkript

1 N NYHTSTIDNING FRÅN ALZHIMRFONDN. VARSÅGOD! #1/2018 VINNAR Ingemar Skoog tar emot Alzheimer fondens stora forskningspris / sid 4 PROFSSOR MIIA KIVIPLTO Träna hjärnan och minska risken för minnes problem och demens / sid 6 GT INTIATIV Starta en insamling / sid 10 R M M B R S P T B M R Den 21 september uppmärksammas Internationella Alzheimerdagen #RMMBRSPTMBR BANBRYTAND FORSKNING Kvinnor med god kondition minskar risken att drabbas av demens med 90 procent när de bli äldre / sid 4

2 2 INTRO MMORIS ges ut av Alzheimer fonden ett par gånger årligen. GRAFISK PRODUKTION You Are Here TXT & FOTO Alzheimer fonden och Anna Holmberg där inget annat anges OMSLAGSBILD Shutterstock FÖRSÄLJNING Alzheimerfonden TRYCK MittMedia Print PRNUMRRA Att prenumera på tidningen Memories är kostnadsfritt, på alzheimerfonden.se/memories kan du fylla i dina uppgifter. ANNONSRA Kontakta oss på Alzheimerfonden på telefon eller via e-post info@alzheimerfonden.se VILL BLI MÅNADSGIVAR? Fyll i och skicka in formuläret på sista sidan eller gå in på alzheimerfonden.se/ge-en-gava ADRSS Vegagatan 9, Stockholm TLFON , POST info@alzheimerfonden.se PLUSGIRO BANKGIRO SWISH Alzheimerfonden är den insamlingsorganisation i Sverige som bidrar allra mest till forskningen kring demenssjukdomar. Vårt vetenskapliga råd granskar alla forskningsansökningar och väljer ut de mest lovande projekten. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. GNRALSKRTRARN Tillsammans kan vi göra skillnad! Hej bästa läsare, välkommen att ta del av första numret av Alzheimerfondens tidning Memories! ALZHIMRFONDN KAN LÄGGA ännu ett framgångsrikt år bakom sig med drygt 27 mkr utdelade till svensk forskning och utvalda vårdutvecklingsprojekt. Vi fortsätter vårt idoga arbete med att sätta demenssjukdomar på kartan och nå ut med information till hela landet för att uppmärksamma dessa folksjukdomar. Vi hoppas att det arbetet ska ge resultat att bryta den stigmatisering som omgärdar demenssjukdomar. Vi hoppas också att vårt arbete ska inge förtroende och att fler väljer att stötta vår verksamhet med finansiella bidrag i form av gåvor och andra donationer så att vi varje år kan öka anslagen till svensk forskning. Utmaningarna är stora för samhället de kommande åren och därför är stöd till forskningen helt avgörande. Forskningen gör framsteg och det finns många lovande projekt, inte minst i Sverige. Det ser positivt ut och med fortsatt stöd så finns det gott hopp om att någon form av läkemedel ska finnas på marknaden inom en inte alltför avlägsen framtid. Vi stöttar all framgångsrik forskning inom demensområdet men det är alltid den vetenskapliga kvaliteten som avgör vilka forskare som får anslag. Huvudfokus för forskarna i Sverige är dock fortfarande på Alzheimers sjukdom varför det området får störst anslag. ALZHIMRFONDN VILL OCKSÅ bidra till ett mer demensvänligt samhälle och där är vårdkvaliteten en avgörande faktor. Sedan flera år tillbaka bidrar vi med anslag till vidare utbildning inom demensområdet, till exempel Silviasyster/sjuksköterska, Silvialäkare och Silvia arbetsoch fysioterapeuter. Under 2017 har vi också stöttat projekt inom tandvården. n god tandhygien är ett underskattat område men som har stor betydelse för välmående och livskvalitet. Vi fortsätter vårt arbete och vill Du vara med och hjälpa oss på olika sätt, så är Du varmt välkommen att höra av Dig. Du hittar kontaktinformation på vår hemsida se, eller slå en signal på FÖLJ OSS I SOCIALA MDIR! LISLOTT JANSSON, GNRALSKRTRAR, ALZHIMRFONDN Swedbank Humanfond för dig som vill spara med både hjärna och hjärta. Fonden placerar sitt kapital i svenska bolag som tar stort ansvar för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, affärsetik och miljön. Humanfondens samarbetsorganisationer arbetar världen över med bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättig heter, miljö, natur och forskning. Fonden är även Svanenmärkt. Läs mer på swedbank.se/humanfond Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Humanfond finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.se/humanfond

3 MMORIS 3 Professorn: Därför är Alzheimers sjukdom en tickande bomb I takt med att vi lever längre kommer antalet personer med demens diagnos att öka i en rasande fart. n oro väckande framtid, anser Bengt Winblad, professor på Karo linska Institutet i Stockholm. Minst männ iskor i Sverige lider av Alzheimers sjukdom. Hälso- och sjukvården riskerar att kollapsa under bördan av fler dementa, en av vår tids största folksjukdomar, säger Bengt Winblad, professor på Karolinska Institutet i Stockholm. Demenssjukdomar går inte att bota och är till hundra procent dödliga. Det enda som kan stoppa vår tids största folksjukdom är forskning. Just nu satsas det väldigt lite på forskning kring orsakerna till sjukdomen. De stora satsningarna går istället till forskning om vad man ska göra för att inte drabbas av Alzheimers sjukdom, något som naturligtvis är viktigt men som också oroar Bengt Winblad. /Jag tror att det kommer att finnas ett läkemedel som botar Alzheimers sjukdom om fem år./ BNGT WINBLAD, PROFSSOR PÅ KAROLINSKA INSTITUTT I STOCKHOLM Det är bra att lyfta fram vikten av vad vi själva kan göra genom till exempel god kosthållning och ett aktivt liv för att förhoppningsvis undvika demens, men vi måste samtidigt se det riktiga problemet. För att vi ska ha en chans att hitta orsakerna till vad det är som gör att nervceller i hjärnan dör i förtid behövs en stor satsning på grundforskning, säger han och betonar att vi måste agera nu för att kunna lösa gåtan om Alzheimers sjukdom och hjälpa miljontals människor som riskerar att drabbas i framtiden. Demensvården i Sverige kostar cirka 70 miljarder kronor varje år. Kostnaderna kommer att fortsätta att stiga i takt med att vi lever längre och det är kommunerna som får ta den största smällen. Det satsas alldeles före lite på grundforskning. Våra forskare får ägna en stor del av sin tid till att söka forskningsanslag i stället för att forska, säger han. Oroad men hoppfull Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. 47 miljoner människor är drabbade och ett nytt fall upptäcks var tredje sekund. Om vi inte lyckas få fram ett botemedel eller bromsmediciner kommer antalet drabbade att ha fördubblats till år Samtidigt som Bengt Winblad är djupt oroad är han även hoppfull inför framtiden. Jag tror att det kommer att finnas ett läkemedel som botar Alzheimers sjukdom om fem år. Jag har sagt det förr, men jag kan se ljuset i slutet av tunneln. Vi har redan nu hittat flera möjliga bidragande orsaker, men att ta dem vidare till människa kräver stora pengar till fortsatta studier som vi inte har. Som det ser ut just nu så kan vi lika gärna skicka alla våra idéer till forskare utomlands eftersom vi inte har några pengar för att gå vidare med dem, säger han. Bengt Winblads hårda arbete inom demensområdet har gjort att han har fått ta emot flera internationella priser tilldelades han bland annat Alzheimer s Association Lifetime Achievement Award. Utmärkelsen hedrar personer som har gjort betydande och fundamentala bidrag till forskning om Alzheimers, antingen genom en enda vetenskaplig upptäckt eller genom sitt totala arbete. Men jag tänker inte gå i pension eller sluta arbeta än på ett tag. Vi riskerar att bli ett b-land om vi inte får in pengar för att kunna gå på djupet med vår forskning. Vi behöver en nationell plan med ekonomiska resurser. Det är dags för våra politiker att sluta bygga luftslott och börja agera, säger Bengt Winblad. uropa och USA dominerar forskningen Professor Bengt Winblad är sedan flera decennier Sveriges mest meriterade demensforskare. Han har grundat forskargrupper, forskarnätverk, kliniker, laboratorier, är hedersprofessor vid flera utländska universitet och har bidragit till flera viktiga upptäckter som varit fundamentala för behandling och förebyggande av Alzheimers sjukdom samt medlem i Alzheimerfondens vetenskapliga råd. Så här beskriver Bengt Winblad dagens forskning: Alzheimerforskning bedrivs numera intensivt i flera delar av världen, men man kan se en dominans i uropa och USA. I USA är samarbetet mellan industri och akademi mycket välutvecklat, vilket återspeglas i att ett flertal studier nu genomförs på populationer med till exempel mutationer, dvs. genetiska förändringar som oundvikligen leder till en tidigt insättande demens. Däremot är uropa i främsta ledet rörande s.k. vaccinationsstudier. Både de amerikanska familjära studierna och vaccinationsstudierna i uropa ska förhoppningsvis leda fram till ett godkänt läkemedel. Min teori är att ett framtida effektivt läkemedel måste riktas mot ett flertal mål, då Alzheimers sjukdom är komplex och inte kan sägas ha en enda orsak. Tack vare Alzheimerfondens forskningsanslag, framförallt till den basala forskningen, är vi i Sverige väl med i utvecklingen.

4 4 LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR Så kan kvinnor minska risken att drabbas av demens Banbrytande forskning: Alzheimers sjukdom är en av vår tids stora folksjukdomar och det finns fortfarande inget botemedel. Men en ny studie från Sahlgrenska akademin visar att kvinnor med god kondition löper 90 procent mindre risk att drabbas av demens började en grupp forskare att följa 191 kvinnor i ett forskningsprojekt som de kallade för Kvinnoundersökningen. Kvinnorna som var i medel åldern trampade regelbundet på en motionscykel för att mäta deras kondition. Och efter 44 år står det klart att bra kondition kan minska risken för att drabbas av demens. Den femtedel som hade bäst kondition i gruppen minskade risken för att drabbas av demens när de blev äldre med 90 procent. De med bäst kondition som ändå drabbades av demens gjorde det ungefär elva år senare än de som var måttligt tränade. Det här är en väldigt god nyhet för det visar att vi själva kan göra någonting åt det, säger Ingmar Skoog, professor och överläkare på Göteborgs universitet samt föreståndare för centrum för åldrande och hälsa, AgeCap. Ingmar Skoog är en av världens ledande forskare inom sitt område och det är även han som leder befolkningsstudier av äldre i Göteborg med fokus på demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre samt leder forskningsgruppen pinep vid Sahlgrenska akademin. Han menar att det aldrig är för sent att börja bygga upp sin kondition, men att det är bäst att inte vänta för länge. För vissa är kondition medfött, medan andra måste motionera för att få upp flåset. De som vi ansåg hade bra kondition i gruppen var dem som klarade av milen på en timme och 15 minuter, men de var absolut inte elitlöpare, säger Ingmar Skoog. Han förklarar att regelbundna promenader på en cirka 30 minuter till en timme är en bra start. Motion ger även andra positiva hälsoeffekter som till exempel minskad risk för bland annat cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Att motionera ger dessutom en omedelbar effekt eftersom man mår bättre när man rör på sig, säger Ingmar Skoog och betonar att det är viktigt att inte glömma bort kosten. Han rekommenderar medelhavsmat med mycket grönsaker, olivolja och fet fisk som till exempel lax är bra för kroppen. n hälsosam livsstil med bra mat och motion är viktigt, men man måste även hålla igång hjärnan. Alzheimerfondens stora forskningspris Drottning Silvia delade ut priser Under den högtidliga diplomeringsceremonin på Kungliga slottet delade Drottning Silvia ut två forsknings priser. Ingmar Skoog fick ta emot Alzheimerfondens stora forskningspris på 2,5 miljoner kronor och Michael Schöll tilldelades Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare, på kronor. Ingmar Skoog är professor, psykiatriker och föreståndare på Centrum för Åldrande och Hälsa (AgeCap), vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Han får priset för sin åldersrelaterade studie där han undersöker hur markörer för Alzheimers sjukdom i ryggvätska är relaterade till hjärnans biologiska process hos 70-åringar som inte utvecklat demens. Det kändes verkligen roligt att få det stora forskningspriset och forskningsanslaget. Priset innebär att vi kan upptäcka olika sätt att förebygga demenssjukdomar och det kan även leda till att vi hittar ledtrådar till nya behandlingsmöjligheter. Dagens andra pristagare var Michael Schöll, 38 år och verksam vid Göteborgs universitet, som tog emot Drottning Silvias pris till en ung alzheimerforskare. Priset får han för sin medicinska avbildningsteknik som ska kunna identifiera hjärnans sjukdomsprocesser. Jag känner mig väldigt hedrad över att ha tilldelats detta betydelsefulla pris. Min grupp och jag studerar tidiga förändringar i hjärnan som är associerade med en senare utveckling av Alzheimers sjukdom bland annat med hjälp av en hjärnavbildande metod som heter positronemissionstomografi. Vi kommer att kombinera nya metoder som att mäta synaptisk densitet i kombination med etablerade mått på Alzheimerrelaterad patologi i den levande hjärnan i olika kohorter med varierande riskprofiler för att utveckla Alzheimers sjukdom. Foto: Yanan Li PRISTAGARNA TILLSAMMMANS MD ALZHIMRFONDNS GNRLSKRTRAR LISLOTT JANSSON OCH DROTTNING SILVIA. FOTO: YANAN LI

5 LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR 5 PROFSSOR OCH ÖVRLÄKAR INGMAR SKOOG Alla forskningsresultat över hela världen pekar åt samma håll. Det är inte bra att slappa till för mycket utan vi måste hålla hjärnan levande och det kan man göra genom bland annat knepiga korsord, läsa böcker eller gå på teater, säger Ingmar Skoog fick han Alzheimerfondens stora forskningspris och ett forskningsanslag på 2,5 miljoner kronor. n summa som han kommer att använda till att fortsätta att studera äldre och deras förändringar i kroppen. Det är inte bra att slappa till för mycket utan vi måste hålla hjärnan levande. INGMAR SKOOG, PROFSSOR OCH ÖVRLÄKAR PÅ GÖTBORGS UNIVRSITT SAMT FÖRSTÅNDAR FÖR CNTRUM FÖR ÅLDRAND OCH HÄLSA, AGCAP. Det är ett fint pris och pengar som vi kommer att ha stor nytta av. Det är otroligt dyrt att arbeta med befolkningsstudier. Alzheimerfonden är en av de viktigaste fonder för Alzheimer forskningen idag. Det har en enorm betydelse både för oss etablerade forskare, men även för dem som precis har börjat forska om demens, säger Ingmar Skoog. FAMILJNS JURIST RBJUDR ALZHIMRFONDNS MÅNADSGIVAR TT FÖRMÅNLIGT FAST PRIS FÖR UPPRÄTTAND AV TSTAMNT OCH FRAMTIDSFULLMAKT Trygghetspaketet kronor I priset ingår: Rådgivning av jurist via telefon eller Skype Framtidsfullmakt Testamente Framtidsfullmakt Både ålder och sjukdom kan göra att man i framtiden behöver hjälp med sina personliga och ekonomiska intressen. n framtidsfullmakt ger dig möjlighet att själv utse vem som ska hjälpa dig om din livssituation förändras och du inte klarar dig själv längre. Du kan genom en framtidsfullmakt se till att din framtid hamnar i händerna på någon du känner och litar på t.ex. en familjemedlem eller vän. Testamente Om du har önskemål om hur din egendom ska fördelas när du går bort behöver du upprätta ett testamente. Det är bra att tänka på att sambor inte ärver varandra och att inte heller gifta ärver varandra om det finns särkullbarn. För att undvika tvister eller missförstånd mellan dina efterlevande är det både klokt och omtänksamt att göra dina önskemål tydliga i ett testamente. Kontakta oss for tidsbokning

6 6 LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR Hjärnan är det mest värdefulla organ som vi har, men precis som resten av kroppen behöver den näringsrik kost och motion för att må bra. Professor Miia Kivipelto har tagit fram en nordisk studie som visar att man kan minska risken för minnesstörningar med nästan 30 procent genom livsstilsförändringar.

7 LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR 7 Du behöver inte bli elitidrottare. Det är även bra för hjärnan att göra motion till en social aktivitet. MIIA KIVIPLTO ÄR PROFSSOR I KLINISK GRIATRIK VID INSTITUTIONN FÖR NUROBIOLOGI, VÅRDVTNSKAP OCH SAMHÄLL PÅ KAROLINSKA INSTITUTT bland annat Kina och Singapore som också PROFSSOR MIIA KIVIPLTO vill använda studien som underlag till deras forskning. Henrik Zetter- FOTO: JOHAN WINGBORG berg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, sitter i Alzheimerfondens vetenskapliga PROFSSOR HNRIK ZTTRBRG råd tillsammans med Miia Kivipelto. Varje år väljer de ut och bedömer ansökningar kring forskning som rör Alzheimers sjukdom. Det är otroligt spännande. Alla ansökningar håller alltid mycket hög kvalitet. Men tyvärr kan vi inte bevilja alla projekt bidrag eftersom det inte finns tillräckligt med pengar. Det är synd eftersom vi kanske säger nej till forsknings projekt som kan hjälpa oss att ta reda på mer om Alzheimers sjukdom, säger han. Henrik Zetterberg vill samtidigt passa på att lyfta fram Alzheimerfonden och deras hårda arbete med att få in pengar Det är svårt att greppa det man inte ser, men man kan faktiskt träna hjärnan Det är även bra för hjärnan att göra motion till en social aktivitet. Gå ut och promenera med en vän eller testa gruppträning på n studie vid Washington University School of Medicine som är gjord mellan 2007 och 2012 visar att 70 procent av som kan stödja forskning för att lösa gåtan kring Alzheimers sjukdom. Han betonar att deras bidrag till forskning kring demens för att minska risken att drabbas av minnes gymmet, säger hon. USA:s invånare är överviktiga eller lider sjukdomar är otroligt viktig. problem och demens. Miia Kivipelto är av fetma. Miia Kivipelto har precis kommit Nästan alla pengar som de får in från professor i klinisk geriatrik vid institutio n balanserad kost är också viktig hem från New York där hon presenterade privatpersoner och företag går direkt till nen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och för att förebygga uppkomsten av demens resultatet av Finger-studien. Det var en forskning. Om man tittar tillbaka 10 till Samhälle på Karolinska Institutet. Sedan sjuk domar. Miia Kivipelto förklarar att lyckad resa som visade på att intresset för 20 år så har vi lärt oss otroligt mycket om 2009 har hon arbetat med att ta fram en hälso sam och näringsrik mat är bra för alla att stoppa epidemin av demenssjukdomar Alzheimers sjukdom. Dessvärre har vi studie som hon kallar för finger*. Det är åldrande hjärnor. är stort över hela världen. inte tagit fram någon ny medicin sedan den första interventionsstudien i världen Jag rekommenderar nordisk mat fylld De kommer att göra en egen studie Vi vet dock mycket mer om vad som och visar att det går att minska risken att av grönsaker, frukt, fisk och naturliga oljor. enligt vår modell kring livsstilsfaktorer och händer i hjärnan i olika faser av sjukdomen drabbas av minnesstörningar genom livs Byt ut smöret mot till exempel rapsolja. Alzheimers sjukdom. USA har ännu större och jag tror att dessa kunskaper kommer stilsförändringar med nästan 30 procent. Hjärnan behöver fett, men det ska vara problem än vad vi har med till exempel att leda till att vi snart har bättre läkemedel, Fysisk aktivitet är alltid bra. Om du bra fett. Var försiktig med socker eftersom fetma och diabetes. Jag tycker att det både men mer forskning behövs, säger han. inte har rört på dig tidigare kan en kort promenad några gånger i veckan göra stor skillnad. Du behöver inte bli elitidrottare. övervikt, speciellt bukfetma och diabetes, ökar risken för att man ska drabbas av Alzheimers sjukdom, säger hon. är spännande och roligt att de vill ha hjälp från oss, säger hon och berättar att hon även har varit i kontakt med forskare i *FINNISH GRIATRIC INTRVNTION STUDY TO PRVNT COGNITIV IMPAIRMNT AND DISABILITY Spring för hjärnan! 5 km 26 maj Hagaparken, Stockholm Anmälan är öppen: alzheimerloppet.se

8 8 MMORIS Demenssjukdomar kostar vårt samhälle omkring 63 miljarder kronor årligen, enligt beräkningar från Socialstyrelsen. Nu växlar AlzeCure upp sitt arbete för att hitta ett botemedel mot Alzheimers sjukdom. Stiftelsen AlzeCure bildades hösten 2012 i samverkan mellan en grupp framstående AstraZeneca-forskare, Alzheimerfonden och Bengt Winblad vid Karolinska Institutet. Tanken har hela tiden varit att utveckla nya metoder och läkemedel för att diagnostisera och behandla neurodegenerativa sjukdomar, främst Alzheimers sjukdom. Nu är de på väg mot en börs notering med det ny startade bolaget AlzeCure Pharma under I dagsläget finns ingen bra medicinering mot Alzheimers sjukdom. De få mediciner som finns är symtomlindrande med begränsad effekt och sidoeffekter. Det finns ett enormt medicinskt behov och därigenom marknad om vi lyckas inom det här området. Vi tänker långsiktigt med vår börsnotering förbättrad livskvalitet för patienten är målet, säger Johan Sandin, forskare och vd för AlzeCure Pharma. miljarder anledningar att hitta ett bote medel mot Alzheimers sjukdom Alzheimerfonden gick in med fem miljoner kronor i startkapital för att kunna ge AlzeCure en bra grund att stå på. Fram till idag har de tilldelat stiftelsen 21 miljoner kronor och Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, berättar att hon brinner för att hjälpa forskningen framåt. Vi jobbar stenhårt för att lyfta fram AlzeCure och det viktiga arbete som de gör. Vårt mål är att bidra till nytta för både patienter, anhöriga och samhälle, säger hon. Liselotte Jansson betonar att industrin inte har varit framgångsrik i att hitta nya läkemedel mot demenssjukdomar. Tillsammans med Alzheimerfondens hjälp hoppas hon att det börsnoterade AlzeCure Pharma ska väcka intresse för demensforskningen. Stiftelsen AlzeCure fungerar som en inkubator för framtagning av nya läkemedel för Alzheimers och relaterade sjukdomar. Det är en länk mellan akademi och klinik samt industrin inom terapiutveckling och medicinteknik, säger hon. Just nu arbetar AlzeCure Pharma med två projekt varav det ena syftar till att effektivt mildra och lindra symtomen vid Alzheimers sjukdom. Det andra projektet fokuserar på att utveckla ett läkemedel som bromsar själva sjukdomsförloppet. I juni tog AlzeCure in 70 miljoner kronor i en första investeraromgång. Det känns jättebra. Vi ser nu med spänning framemot den fortsatta utvecklingen av läkemedelsprojekten där de första studierna i människa är planerade att påbörjas redan under nästa höst, säger Johan Sandin. FORSKNINGSSTIFTLSN ALZCUR Nytänkande läkemedelsutvecklare Alzheimers sjukdom är en av vår tids stora folksjukdomar med över drabbade i Sverige. Bristen på effektiv behandling av sjukdomen gör att det idag finns ett skriande behov av ny läkemedelsutveckling inom området. För att råda bot på denna brist bildades forskningsstiftelsen AlzeCure under 2012 med det uttryckliga syftet att stimulera nytänkande och bedriva avancerad läkemedelsforskning inom Alzheimerområdet i Sverige. Fundamentet i stiftelsens arbete bygger på att driva läkemedelsprojekt och medicin tekniska projekt som direkt ska komma patienten till gagn. Stiftelsen utgörs av en grupp specialister med lång och bred erfarenhet av läke medelsutveckling. Starka projektteam bildas tillsammans med olika akademiska och industriella samarbetspartners, som bidrar med kompletterande expertis, kompetens och resurser. På så sätt kan AlzeCure driva unika projekt med stor potential att lyckas. Det är tack vare det finansiella stödet från Alzheimerfonden som skapandet av denna unika och innovativa enhet för tillämpad forskning möjliggjorts. AlzeCure har sedan starten testat och utvärderat ett antal forskningsspår och till slut selekterat fram två unika forskningsprojekt som har en stark potential att nå marknad och i slutändan kunna hjälpa patienter. Under 2017 så har AlzeCure haft ett starkt fokus på att ta dessa projekt in i nästa fas, mot kliniska studier. Inom stiftelsen pågår det även forskningsverksamhet kring andra högintressanta projekt, vilket inkluderar nya terapier inom området biologiska läkemedel. Informationskvällar för ett demensvänligt samhälle. 18:00 Mötesplats Centrum, Lidingö 4 september 2 oktober 6 november 4 december Läs mer på alzheimerfonden.se/aktuellt

9 MMORIS 9 När minnet sviktar All glömska är inte demens. Vanlig glömska är inte något ovanligt när man blir äldre och många blir oroliga över att ha drabbats av Alzheimers sjukdom eller annan demenssjukdom när de märker att minnet sviker. Det är dock bra att känna till att det kan finnas andra orsaker till sviktande minne. Några exempel är B12-brist, depression, utbrändhet, stress, sköldkörtelrubbning, biverkan av något läkemedel eller en infektion, till exempel borrelia. Det är alltså viktigt att vända sig till sin vårdcentral för undersökning. Vid normal glömska Kommer man ihåg till exempel ett namn efter en stund Glömmer man delar av en händelse Glömmer man oftare händelser långt bak i tiden än nyare Blir man hjälpt av minneslappar Återfår man snabbt orienteringsförmågan om man tillfälligt tappar bort sig Upprepar man en tidigare berättad historia för vänner n alzheimersjuk person Glömmer personen vars namn man glömt Glömmer hela händelser Glömmer ofta det som nyligen hänt Har svårt att tillgodogöra sig minneslappar och att minnas muntliga påminnelser Förlorar förmågan att leta efter ledtrådar som kan hjälpa till med orienteringen Kan på kort tid ställa samma frågor om och om igen Vart vänder man sig för en minnesundersökning? Primärvården ansvarar för en första undersökning, en så kallad basal demensutredning. Då genomförs bland annat ett så kallat MMT-test för att testa de kognitiva funktionerna samt intervjuer med anhöriga. Också skiktröntgen av hjärnan kan göras. Ibland behöver man utreda i ytterligare ett steg, i en så kallad utvidgad demensutredning. Den görs efter remiss till en minnesmottagning eller annan specialistklinik. Personer i yrkesverksam ålder remitteras ofta direkt till en specialistklinik. Bland annat görs då hjärnavbildning med magnetkamera och provtagning av likvor, det vill säga ryggmärgsvätska. Skänk med hjärtat för hjärnan Minnen är värda att kämpa för. G N GÅVA! Tel Swish Postgiro Bankgiro

10 10 MMORIS Alzheimer föreslås definieras på nytt sätt Alzheimerforskare föreslår en genomgripande förändring när det gäller hur sjukdomen definieras. I första hand ska man hädanefter inrikta sig på kroppsliga förändringar, snarare än symtom som minnesstörningar. Med de nya kriterierna, presenterade på tisdagen av två ledande amerikanska alzheimerorganisationer, får forskarna ett gemensamt språk när de beskriver sjukdomen, som karaktäriseras av mätbara förändringar i hjärnan. I det allmänna medvetandet är demens och alzheimer ofta samma sak, men så är inte fallet, säger forskaren Clifford Jack, en av dem som formulerat de nya kriterierna, publicerade i tidskriften Alzheimer s & Dementia. Förändringarna överensstämmer med riktlinjer som annonserades tidigare i år av FDA och MA, de amerikanska respektive europeiska läkemedelsverken. Med de nya kriterierna tillåts läkemedelsbolagen testa olika preparat innan symptomen uppträder, vilket ökar möjligheterna att sätta in behandling innan sjukdomen förstört alltför många hjärnceller. Försöken att ta fram alzheimermediciner har hittills varit föga framgångsrika. De kliniska försöken har ofta stött på problem. xempelvis visade det sig att upp till 30 procent av dem som prövat olika försöksmediciner inte hade de alzheimerrelaterade hjärnskador som läkemedlen var tänkta att angripa. nligt Clifford Jack innebär de nya kriterierna att alzheimer likställs med andra sjukdomar och tillstånd som diabetes och högt blodtryck. Det ger forskarna möjlighet att studera de bakomliggande förändringar som leder till att sjukdomen utvecklas. KÄLLA: PROFSSOR CLIFFORD JACK, PUBLICRAD I TIDSKRIFTN ALZHIMR'S & DMNTIA. Tillsammans kan vi lyckas Skänk en gåva idag! FOTO: PRIVAT Starta en egen insamling Det är enkelt, tar inte mer än en minut och är helt gratis. Gå in på se.betternow.org/en/charities/alzheimerfonden Nedan kan du läsa några berättelser om lyckade insamlingar. Auktion på släktkalas Kristin Ajaxson: Jag är ung anhörig till min mamma som drabbades av Alzheimers för snart sex år sedan, när hon var 58 år. Sedan i mars bor hon på ett boende för personer med demenssjukdom. Det har varit och är fortfarande en tuff resa, det är tufft i perioder och allting känns så orättvist. Jag har fått förmånen att åka på läger via Alzheimerfonden två år i rad för unga anhöriga vilket jag är evigt tacksam över. Det har varit så värdefullt att fått dela erfarenheter med andra unga i nästan samma situation. Jag skriver nu för att berätta om ett lite annorlunda initiativ jag tagit för att stötta kampen mot demenssjukdomar och Alzheimerfonden. När jag i våras fyllde 30 år hade jag stort släktkalas för min släkt uppe i Värmland (jag själv bor i Göteborg). Inför festen bad jag alla släktingar ta med sig något de har hemma men inte längre behöver. ftersom vi blev ungefär 40 personer så blev det också en hel del prylar. Av dessa prylar gjorde jag en auktion där varje pryl auktionerades ut till högstbjudande. Lyckades totalt samla ihop kronor vilket jag har bestämt mig för att skänka till Alzheimerfonden. Jag tyckte detta var en väldigt lyckad aktivitet och kanske kan det inspirera fler till att göra samma sak. Vi startade Alzheimerloppet Unika arm och nyckelband Julia och Felicia Falck: I 12 år levde vår mamma med Alzheimers sjukdom. Förra året förlorade hon kampen mot hjärnan som långsamt slutade fungera, även om kroppen var frisk. När vi för 12 år sedan fick beskedet att vår mamma, drygt 50 år gammal, fått diagnosen Alzheimer var vi 17 och 14 år gamla och hade svårt att förstå hur mörka de kommande åren skulle bli. Idag vet vi. Tårar, förnekelse, frustration, smärta och kämpande är få ord som beskriver vad vi gått igenom. tt utdraget lidande. Att sakta se hur vår kärleksfulla mamma försvann allt längre ifrån oss. Personlighetsförändringar, aggressivitet, glömska, hallucinationer, rastlöshet. n kropp som bröts ner i takt med att hjärnan förtvinade. Inför hennes 60-årsdag startade vi en insamling för att samla in så mycket bidrag som möjligt. Sammanlagt samlade vi in kronor startade vi även Alzheimerloppet, ett motionslopp där man kan springa eller gå fem kilometer tillsammans med vänner, familj och nya ansikten i kampen mot Alzheimer. Initiativet blev så uppskattat att vi höll en andra upplaga två år därpå. Vårt hopp ligger i att forskningen fortsätter göra framsteg, men för att det ska vara möjligt krävs kapital. Varje bidrag, litet som stort, betyder oerhört mycket. Hjälp oss att hjälpa, så att personer med en Alzheimersdiagnos också ska kunna få ett lyckligt slut en dag. Mikael Thörnroos: Min pappa har nu drabbats av denna sjukdom och min farmor hade även den. Jag vill med enkla medel få in pengar och stödja forskningen för detta. Med dessa armband och nyckelband som jag själv gör och sedan säljer kommer 60 kronor per sak (kan bli mer) jag säljer gå till forskningen. Tack för att ni vill vara med och stödja forskningen! Armband och nyckelband som jag gör själv är gjorda av fallskärmslina och tekniken heter paracord. Det är inget unikt utan detta kan man göra själv och tekniken är inte så svår, men det är inte det som är syftet. Armbanden är så starka att det skall hålla en kroppsvikt om man hänger i den. Tillsammans med karbinhaken så kan den bli en överlevare om man är ute och vandrar eller klättrar. Jag numrerar dessa för att det skall bli något speciellt med dem, så det finns inte ett armband eller nyckelband som är den andra lik. FOTO: CHRISTINA NMLL FOTO: PRIVAT

11 FÖRTAG SOM STÖTTAR FORSKNINGN 11 Hypergene: Därför sponsrar vi Alzheimerfonden De företag som vill förbättra världen Han förklarar valet av att stödja just och samtidigt tjäna pengar har högst Alzheimerfonden med att det blir en vinstmarginaler, det visar en ny studie från förlängning av syftet med Hypergenes Boston Consulting Group. Hypergene har produkt, som hjälper företag att fatta sponsrat Alzheimerfonden under flera bättre beslut. år och de ser detta bidrag som en del av Vi tror på att det samhällsansvar som bolagets tillväxt. vi tar ska hänga ihop med kärnverksam Hypergene är ett techbolag på markna heten. Dessutom har vi kollegor som har den för beslutsstöd med en webbaserad produkt för planering, uppföljning och analys. De har bland annat utsetts till Årets Maratongasell av Dagens industri och har drabbats av Alzheimers sjukdom, vilket gör beslutet ännu enklare, säger Per Hidenius. Robin Askelöf, Hypergenes marknadschef, håller med och lyfter fram att ROBIN ASKLÖF, MARKNADSCHF OCH PR HIDNIUS, VD, PÅ HYPRGN. kallats för ett av Sveriges mest innovativa Världshälsoorganisationen klassar techbolag av Computer Sweden. demens sjukdomar som ett av världens Vi har dubblat tillväxten var tredje år största hälsoproblem. Alzheimerfonden är helt beroende av och pengar till Alzheimerfonden. Men det med bibehållen lönsamhet och vi har alltid Vi måste gå till botten med vad som gåvor från privatpersoner och företag. varierar hur vi stöttar dem. Klart är dock försökt ha ett hållbart perspektiv på det vi orsakar Alzheimers sjukdom. Om vi inte Hypergene har stöttat deras forskning att vi fortsätter att bidra till deras forskning gör. Vi vill ta ansvar gentemot både kunder gör det kommer samhällskostnaderna att kring demenssjukdomar i cirka fyra år. De och gärna uppmanar andra att göra samma och medarbetare, men också utifrån hur vi öka. Det finns många fonder och organisa ställer även upp med sin tid för att bidra till sak. Förmågan att fatta beslut är avgörande påverkar omvärlden. Då har ett sam arbete tioner som samlar in pengar till olika sjuk debatten kring Alzheimers sjukdom. för alla människor och därför behövs med Alzheimerfonden känts helt rätt, domar, men Alzheimerfonden måste få en Jag var moderator på Alzheimerdagen en lösning på Alzheimers sjukdom, säger säger Per Hidenius, vd. större del av kakan till forskning, säger han. i år och det känns bra att vi kan ge både tid Robin Askelöf. uro Accident: Vi hoppas att vårt bidrag hjälper forskningen framåt Thomas Petersson är vd på uro Hans engagemang bottnar i egen olika symptom, som vi senare förstod Accident som sedan 2012 är beskyddar erfaren het av sjukdomen då hans pappa bottnade i demenssjukdomen. De flesta av företag för Alzheimerfonden. drabbades. oss kopplar ihop demenssjukdomar med FOTO: URO ACCIDNT THOMAS PTRSSON, VD URO ACCIDNT Jag hoppas att vi kan sprida kunskaperna om alzheimer till vår personal och våra kunder. Vi vill hjälpa till att avdramatisera och avmystifiera sjukdomen, säger Thomas Petersson. Vi hoppas att vårt bidrag hjälper forskningen framåt så att vi i framtiden kan hantera sjukdomen bättre. Det tog tid för oss alla i familjen att inse att pappa var sjuk. Han hade många glömska men känner ofta inte till att sjukdomen leder till personlighetsförändringar och många kroppsliga symtom. VI STÖDJR ALZHIMRFONDNS ARBT: Den 21 september uppmärksammas Internationella Alzheimerdagen. #RMMBRSPTMBR

12 PÅ GÅNG 2018 R M M B R Följ oss i sociala medier och på alzheimerfonden.se S P T B M R 21 september / Internationella Alzheimerdagen #RMMBRSPTMBR Alzheimerfonden inbjuder till en temadag om alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar Plats: Aula Medica Karolinska Inst. Tid: Moderator: Figge Norling Anmälan och information publiceras på Sommarläger för anhöriga 26 maj / Alzheimerloppet Alzheimerloppet är ett motionslopp som anordnas för att uppmärksamma Alzheimers sjukdom och samla in pengar till forskningen. Spring eller gå 5 km med familj, vänner och nya ansikten i kampen mot Alzheimers sjukdom. Loppet går av stapeln lördagen den 26 maj klockan vid Tingshusslätten i härliga Hagaparken, Stockholm. Anmälningsavgiften är 400 kronor och går oavkortat till Alzheimerfonden. Läs mer och anmäl dig på Nu är anmälan till sommarens läger för unga anhöriga med en demenssjuk f örälder öppen! Lägren erbjuder ungdomar möjligheten att knyta kontakter och bryta ensamheten. I år hålls fyra anhörigläger i natursköna Skåne (Ystad), Dalarna (Avesta) eller Norrland (Örnsköldsvik). Läs mer och anmäl dig på Jag vill bli månadsgivare via autogiro. Fyll i dina person- och bankuppgifter nedan. Välj månadsbelopp och skriv under. Posta den till: Insamlingsstiftelsen Alzheimerfonden, SVARSPOST, Kundnummer , Stockholm Varmt tack för ditt engagemang! Plats för porto Jag vill stödja Alheimerfonden via autogiro varje månad med: 500 kr 300 kr 200 kr Annat belopp kr Namn Kontohavare (om annan än ovan) Adress Postadress och ort Telefon dagtid -post Personnummer Bankens namn och ort Clearingnummer Kontonummer Medgivande Alzheimerfonden får göra detta uttag från mitt konto den 25:e i varje månad. I övrigt gäller autogirovillkoren på alzheimerfonden.se under fliken Bli månadsgivare. Datum Underskrift