Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser

Relevanta dokument
Amorteringskraven: Felaktiga grunder och negativa effekter

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Amorteringskraven: Felaktiga grunder, negativa effekter och minskad motståndskraft

Remissvar till Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter (Fi Dnr )

Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav Nr 11

Finansinspektionen och makrotillsynen

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Krisen, tillväxten och sysselsättningen

Riksbanken och penningpolitiken

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Stabiliteten i det finansiella systemet

Kreditrestriktioners effekter för förstagångsköpare. Simulering av effekter av alternativa kreditbegränsningar för unga Oktober 2018

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Åtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav

Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning

Makroekonomiska effekter av skuldkvotstak Nr 5

Den svenska bolånemarknaden 2013

Den svenska bolånemarknaden

Den svenska bolånemarknaden

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Sweden Update Amorteringskulten stärks Nordea Research, 24 November 2014

Den svenska bolånemarknaden 2015

Finansinspektionens syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser

Hushållens räntekänslighet

Den svenska bolånemarknaden 2013

Remissvar angående Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Den svenska bolånemarknaden 2015

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Effekter av bolånetaket

Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

n Ekonomiska kommentarer

Avdelningen för Finansiell Stabilitet/Avdelningen för Penningpolitik. Bilaga 1: Hushållens skulder ur ett historiskt och internationellt perspektiv

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

Finansdepartementet

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Åtgärder mot hushållens skuldsättning amorteringskrav

PM 5 - Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner

Bolånestatistik januari augusti 2004

Underlagspromemoria till Finansiella stabilitetsrådet

Remiss förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Ett år med den nya makrotillsynen

Föreskrifter om krav på amortering av bolån

Finansiell stabilitet

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Vissa ändringar av amorteringskraven

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Effekter av kreditbegränsningar för unga förstagångsköpare

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Kontracykliskt buffetvärde

PM 2 Analys av spridningen av hushållens skuldsättning

Kommersiella fastigheter och finansiell stabilitet

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Den svenska bolånemarknaden. 13 mars 2012

Den svenska bolånemarknaden 2014

Den svenska bolånemarknaden

Förslag till ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter

Bolånet & Amorteringen

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Lånar hushållen för mycket?

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

BOSTAD 2030 BOSTAD 2030 HUSHÅLLENS UTMANINGAR PÅ BOSTADSMARKNADEN. Lars Fredrik Andersson

Ekonomiska kommentarer

SNS konjunkturrådsrapport 2015

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Ytterligare verktyg för makrotillsyn

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

15 maj 2009 DNR :7. Utvecklingen på bolånemarknaden 2008

Amorteringskrav. Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU30. Sammanfattning. Behandlade förslag

Effekter på bostadsmarknaden av nya kreditrestriktioner

Min penningpolitiska bedömning

Konkurrensen i Sverige Kapitel 11 Kapitalplacering RAPPORT 2018:1

Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016

Amorteringskravet har minskat hushållens skulder Nr 10

Skärpta krav på amortering och effekterna på Stockholms bostadsmarknad

n Ekonomiska kommentarer

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Rapport från Bostadsrätterna, januari 2017 Ränteavdragets betydelse för hushållen

Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad

Missförstånd, överdrifter och rena felaktigheter

Sabos finansdag, Operaterrassen; Stockholm

Möjligheter och framtidsutmaningar

Frågor och svar gällande ombildning Vargen 2

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. Februari 2010

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

De senaste årens penningpolitik

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Transkript:

Amorteringskraven: Inga sakliga skäl, men negativa konsekvenser Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Bankföreningens lunchseminarium, Stockholm, 218-2-2 Department of Economics, Stockholm School of Economics, P.O. Box 651, SE-113 83 Stockholm, Sweden, www.sse.edu 1 Sakliga skäl för amorteringskraven saknas Amorteringskraven motiveras inte av risker för den finansiella stabiliteten FI: De finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små. Bolånetagarna har god betalningsförmåga och god motståndskraft mot störningar. Om ändå kreditförluster skulle uppstå har bankerna tillräckligt kapital för att täcka förlusterna. Amorteringskraven motiveras istället av att skulderna skulle behöva bromsas p.g.a. de skulle öka risken för en konjunkturnedgång 2

FI:s argument håller inte FI: Höga skulder ökar risken för en konjunkturnedgång därför att (1) enligt internationella erfarenheter hushåll med högre skulder drog ner sin konsumtion mer. Fel, det var bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion som drogs ner Andersen m. fl. 216: our results do not support any interpretation of the data that involves a negative causal effect of a high debt level on subsequent consumption growth. Inga tecken på bolånefinansierad överkonsumtion i Sverige (historiskt hög sparkvot, måttlig efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror) (2) ökad räntekänslighet ökar risken för en konjunkturnedgång. Fel, gör det lättare för Riksbanken att undvika konjunkturnedgång (3) höga skulder ökar konsumtionens inkomstkänslighet. Fel, det är likviditets- och kreditbegränsningar som ökar inkomstkänsligheten Baker 217: debt has little or no independent relationship with the [income] elasticity of spending when controlling for liquidity and the ability of households to access credit. I själva verket ökar amorteringskraven fasta utbetalningar, ökar likviditetsbegränsningar, minskar motståndskraften 3 Amorteringskraven har negativa välfärdseffekter försämrar bostadsmarknadens funktionssätt Amorteringskraven ökar obalansen mellan stor boendeutbetalning och en låg egentlig boendekostnad (ett ofrivilligt sparande) och får stora snedvridande effekter Drabbar hushåll som har råd med de egentliga boendekostnaderna men inte klarar de stora utbetalningarna och det ofrivilliga sparandet; tvingas köpa sämre bostad eller gå till hyresmarknaden Gynnar välbeställda hushåll som inte behöver låna så mycket eller har så höga inkomster att de klarar de stora utbetalningarna. De drar nytta av den låga boendekostnaden. Det gällande amorteringskravet är värst. 4

igår: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I Genomsnittlig etta, Stockholms kommun, 2,8 mnkr, kr/mån Belåningsgrad 85%, ränta 3,2%, amortering 2% Stor skillnad mellan boendeutbetalning och boendekostnad 15 1 5-5 1 194 7 794 3 938 3 938 4 41 2 4 473 3 938 Ränta 3.2%, Amort 2%, Belån.gr. 85%, Real prisökn.6% Etta 2,8 mnkr, avgift 1846 kr/mån, bolån 2,4 mnkr (85%), amortering 2% 5 igår: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta I Genomsnittlig etta, Stockholms kommun Belåningsgrad 5%, amortering % Liten skillnad mellan boendeutbetalning och boendekostnad 15 1 5-5 4 44 2 594 2 4 2 4 278 2 316 Ränta 3.2%, Amort %, Belån.gr. 5%, Real prisökn.6% Etta 2,8 mnkr, avgift 1846 kr/mån, bolån 1,4 mnkr (5%), amortering % 6

idag: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II FI 13/11: Flertalet omfattas inte (av skärpta amorteringskravet) Men alla drabbas (av det gällande amorteringskravet) Möjligt lån m.h.t. KALP, gällande och skärpt amorteringskrav Skärpt > 31 En vuxen, inget barn, avgift 3 kr, KALP-ränta 7%, schablon 9 3 kr 7 idag: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II Möjligt lån m.h.t. KALP, gällande och skärpt amorteringskrav, Genomsnittliga ettan: Avgift 1846 kr, bolån 2,4 mnkr Möjligt lån, kr 7 6 5 4 3 Låna gällande > 36 2 1 Skärpt > 28 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 Bruttoinkomst, kr/mån Gällande amorteringskrav Skärpt amorteringskrav Skuldkvot 4,5 Bolån 2,4 mnkr En vuxen, inget barn, avgift kr, bolån 2,4 mnkr, KALP-ränta 7%, schablon 9 3 kr 8

idag: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II Möjligt lån m.h.t. KALP utan amorteringskrav Alla drabbas (av det gällande amorteringskravet) Möjligt lån, kr 7 6 5 4 3 Låna utan > 29 2 1 Skärpt > 23 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 Bruttoinkomst, kr/mån Gällande amorteringskrav Skärpt amorteringskrav Skuldkvot 4,5 Inget amorteringskrav Bolån 2,4 mnkr En vuxen, inget barn, avgift kr, bolån 2,4 mnkr, KALP-ränta 7%, schablon 9 3 kr 9 idag: Hur amorteringskraven drabbar unga som vill köpa en etta II Möjligt lån m.h.t. mer rimlig KALP-ränta än 7% (5-årsränta + 3 procentenheter = 5,5%) Alla drabbas (av det gällande amorteringskravet) Möjligt lån, kr 7 6 5 4 3 Låna utan > 27 2 1 Skärpt > 21 17 22 27 32 37 42 47 52 57 62 Bruttoinkomst, kr/mån Gällande amorteringskrav Skärpt amorteringskrav Skuldkvot 4,5 Inget amorteringskrav Bolån 2,4 mnkr En vuxen, inget barn, avgift kr, bolån 2,4 mnkr, KALP-ränta 5,5%, schablon 9 3 kr 1

Sammanfattning Sakliga skäl för amorteringskraven saknas De ökar obalanserna: Skillnaden mellan boendeutbetalning och boendekostnad för hög- och lågbelånade, och skillnaden i lånemöjligheter för höga och måttliga inkomster Ökar trösklar och klyftor, medför negativa välfärdseffekter Delar av makrotillsynen har kommit att leda till en överreglerad bolånemarknad med åtföljande stora negativa konsekvenser och försämrat funktionssätt 11 12

Genomsnittlig trea, Sth kommun, 4,8 mnkr, 3 9 kr/mån 85% belåningsgrad, amortering 2% 2 18 465 15 6 869 13 595 1 6 869 5-5 7 693 4 869 824 6 869 3 93 3 93 Ränta 3.2%, Amort 2%, Belån.gr. 85%, Real prisökn.6% 13 Genomsnittlig trea, Sth kommun, 4,8 mnkr, 3 9 kr/mån 5% belåningsgrad, amortering % 2 15 1 5-5 8 428 4 525 4 869 485 3 559 3 93 3 93 4 41 Ränta 3.2%, Amort %, Belån.gr. 5%, Real prisökn.6% 14