T 2 - TILLVÄXT I TELEKOM. Analys av telekomsektorns innovationssystem 1970-2003

S A M M A N F A T T N I N G A V V I N N O V A A N A L Y S I S V A 2 0 0 4 : 0 4 T 2 - TILLVÄXT I TELEKOM Analys av telekomsektorns innovationssystem 1970-2003 Sammanfattning på svenska av TELECOM DYNAMICS - history and state of the Swedish telecom sectors and its innovation system 1970-2003 S V E N L I N D M A R K, E R I K A N D E R S S O N, M A T T I A S J O H A N S S O N & E R I K B O H L I N

Titel / Title: T 2 - Tillväxt i Telekom. Analys av telekomsektorns innovationssystem 1970-2003. Sammanfattning på svenska av Telecom Dynamics - history and state of the Swedish telecom sector and its innovation system 1970-2003. Författare / Author: Sven Lindmark, Erik Andersson, Mattias Johansson & Erik Bohlin - Chalmers Serie / Series: Sammanfattning på svenska av VINNOVA Analysis VA 2004:04 Utgiven/ Published: Juli 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem / Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: 2003-01320 Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNOVAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s publications are published at www.vinnova.se

T 2 Tillväxt i Telekom Analys av telekomsektorns innovationssystem 1970-2003 SAMMANFATTNING 040524 Sven Lindmark, Erik Andersson, Mattias Johansson and Erik Bohlin Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Innovationsteknik 411 96 Göteborg Tel: 031 772 3484 Fax: 031 772 1917 Mail: svelin@mot.chalmers.se Observera att dokumentet i princip är en direktöversättning av ett engelskt dokument, utan att större möda lagts ned på språk och stil. Vänligen publicera därför inte utan författarnas medgivande.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROJEKTÖVERSIKT... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 GENOMFÖRANDE... 1 2 INNOVATIONSYSTEM... 3 2.1 LITTERATURÖVERSIKT... 3 2.2 PROJEKTETS IS-ANSATS EN FUNKTIONELL ANSATS... 4 3 TELEKOMSEKTORNS UTVECKLING (1970-2003)... 6 4 STIS UTVECKLING (1970-2003)... 9 4.1 BETYDELSE FÖR SVERIGES EKONOMI OCH NIS... 9 4.2 ÖVERSIKT AV SEKTORN... 9 4.3 LEVERANTÖRSINDUSTRIN ERICSSON... 10 4.4 OPERATÖRSMARKNADEN... 10 4.5 INVESTERINGAR I FOU OCH NYFÖRETAGANDE... 12 5 FRAMVÄXTEN AV OPTISK KOMMUNIKATION... 13 5.1 SAMMANFATTNING AV UTVECKLINGEN... 13 5.2 ANALYS... 15 6 FRAMVÄXTEN AV DATAKOMMUNIKATIONER/INTERNET... 18 6.1 INTERNATIONELL UTVECKLING... 18 6.2 SVENSK INTERNETUTVECKLING... 20 7 FRAMVÄXTEN AV MOBILTELEFONI... 23 7.1 INTERNATIONELL UTBLICK... 23 7.2 UTVECKLINGEN I SVERIGE... 24 8 FRAMVÄXTEN AV MOBIL DATAKOMMUIKATION... 27 8.1 INTERNATIONELL UTBLICK... 27 8.2 FRAMVÄXTEN AV DEN SVENSKA MOBILDATASEKTORN... 29 9 SLUTSATSER OCH IMPLIKATIONER... 31 9.1 VARFÖR ÄR STIS SVAGT INOM MOBILT MEN SVAGT INOM DATAKOM?... 31 9.2 THE FRAMVÄXANDE MOBILA DATA SEKTORN... 33 9.3 NYCKELTRENDER OCH KRITISKA OSÄKERHETER... 35 9.4 SWOT MOBIL DATA... 37 9.5 PRELIMINÄRA POLICYIMPLIKATIONER... 38 9.6 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 39

1 PROJEKTÖVERSIKT 1.1 Bakgrund Telekomsektorn har under lång tid varit en tillväxtmotor av stor betydelse för svensk industri som helhet 1. Hög takt av produkt- och tjänsteinnovationer och stark påverkan på andra sektorer talar för att sektorn kommer att vara av fortsatt stor betydelse. VINNOVA har i enlighet med liknande tankegångar identifierat Telekomsystem som ett så kallat prioriterat tillväxtområde. Tillväxten inom telekom är, precis som för alla industrisektorer, beroende av förmågan att skapa och sprida innovationer. Det är vidare en utbredd och förhållandevis accepterad uppfattning att sådana processer sker i innovationssystem (dvs. nätverk av organisationer, människor och spelregler inom vilket skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap sker). Med ett sådant synsätt är en naturlig och central utmaning att, för telekomsektorn, identifiera hinder och möjligheter för ett effektivt fungerande innovationssystem, samt på vilket sätt olika aktörer, främst VINNOVA, kan stimulera dess funktion. En analys som bör föregå eventuella åtgärder är därför en undersökning av tillståndet för telekomsektorn som helhet och dess påverkan på tillväxt. Ännu viktigare är att denna analys är dynamisk, dvs. utreder hur branschen utvecklats, varför och vilka utvecklingsriktningar som är möjliga och troliga i framtiden. Dessutom, för att VINNOVA och andra aktörer skall kunna genomföra rätt åtgärder, krävs inte bara en grundläggande kunskap om telekomsektorns tillstånd och dynamik. Lika nödvändigt är att det finns en förståelse för hur tillväxt sker och hur denna kan påverkas genom olika åtgärder. En ytlig inventering gav vid handen att existerande teorier brister i förmåga att generera management- och policyimplikationer. Det finns således ett behov av en inventering av modeller och teoribildning för att utröna hur användbara denna typ av modeller kan vara för VINNOVA och andra aktörer. 1.2 Syfte Projektets huvudsyfte har varit att genomföra en kartläggning och analys av telekomsektorn och dess innovationssystem. Analysen har omfattat åren 1970 till 2003, såväl telekomsektorn internationellt som det svenska telekominnovationssystemet (STIS) med fokus på hinder respektive drivkrafter för innovationsverksamhet. Ett andra syfte har varit att inventera innovationssystemslitteraturen, för att identifiera brister och bedöma dess tillämpbarhet (kapitel 2). Slutligen baserat på resultaten har projektet haft som mål att identifiera behov av fortsatt teoretisk och empirisk forskning samt att ge preliminära policyrekommendationer (kapitel 9). 1.3 Genomförande Projektet genomfördes huvudsakligen under tidsperioden augusti 2003 januari 2004 genom inventering, syntes och analys av tillgängliga översikter, data och analyser. En djupstudie genomfördes av ett enskilt teknikområde (fiberoptisk kommunikation 1 1

kapitel 5) i syfte att komplettera den översiktliga analysen av sektorn. Fyra delsektorer identifierades baserat på två trender (mot mobilitet och mot datakom, se Figur 1-1): (1) den historisk dominerande men mogna fasta telefonin; (2) en delsektor som tillväxt snabbt där STIS varit framgångsrikt (mobiltelefoni); (3) en tillväxtsektor där STIS varit mindre framgångsrikt (datacom/internet) samt (4) en potentiell framtida tillväxtsektor (mobil data). Den relativa betydelsen av dessa delsektorer har förändrats över tiden, och denna förändring har varit primärt innovationsdriven, varför indelningen torde lämpa sig väl för innovationssystemsanalys. Kap. 7 Kap. 8 Mobil Mobiltelefoni (huvuddel av omsättningstillväxt) Mobil data / mobilt Internet (framtida tillväxt?) Fast Kap. 3 & 4 Kap. 6 Huvudtjänsten 1970 Data kommunikation (huvuddelen av trafiktillväxt) Telefoni Data Figur 1-1: Huvudtrender 1970-2003 och kapitelindelning 2

2 INNOVATIONSYSTEM Projektet har inventerat innovationssystemslitteraturen i två syften: (1) att identifiera brister och bedöma dess tillämpbarhet och ge förslag till fortsatt forskning (2) att etablera ett ramverk genom vilket STIS utveckling och status kan analyseras. 2.1 Litteraturöversikt Innovationssystemsansatsen utvecklades under 1980- och 1990-talet, och har fått stort genomslag i innovationspolitiska sammanhang. De utvecklades som en reaktion på alltför enkla ofta linjära innovationsmodeller som inte tog hänsyn till lärande, relationer och återkopplingsmekanismer dvs. systemiska aspekter. Det vore dock felaktigt att beteckna innovationssystemsansatsen som en sammanhållen teori. Den bör istället betraktas som en uppsättning (just) ansatser med ett antal gemensamma drag, men också skillnader. Vi har därför delat in litteraturen i fyra breda klasser: (1) nationella innovationssystem (NIS), (2) triple helix (TH), (3) teknologiska (TS) /sektoriella system (SIS) och (4) regionala/lokala innovationssystem.(ris/lis). Även om de flesta av dessa ansatser har begreppen innovation och system gemensamt så skiljer tolkningarna åt. Vissa ansatser inbegriper enbart tekniska innovationer, medan andra är bredare i sin definition. En del ansatser inkluderar såväl utveckling, som spridning, adoption och användande i innovationsbegreppet medan andra fokuserar vissa delar. Systembegreppet är ännu vagare (i de flesta innovationssystemsansatser). System definieras på olika sätt (om över huvud taget), och ansatserna skiljer sig åt med avseende på vilka komponenter som inkluderas, etc. Ofta inkluderas företag, högskolor, institut, forskningsorgan, banker, skolor, myndigheter samt institutioner (lagar, förordningar, normer, regler och standarder). I de flesta fall avser en systemansats att det förekommer starka systemberoenden mellan komponenter, och att man därför också måste studera helheten för att förstå systemets bestämningsfaktorer. Slutligen skiljer sig ansatserna åt med avseende på om innovationssystem kan skapas avsiktligt eller uppstår spontant. Nation Nationella innovationssystem (NIS) (Nelson et al., Lundvall et al. etc.) Region Företag / Universitet Triple Helix (TH) (Etzkowitz) Teknologiska (TS) & sektoriella innovationssystem (SIS) (Carlsson et al., Malerba et al.) Avdelningar Regionala innovationssystem (RIS) & nätverk (Saxenian, Porter, Håkansson, Powell et al.) Individer Aggregeringsnivå Figur 2-1: Studerad aggregeringsnivå i olika innovationssystemsansatser Vidare skiljer sig aggregeringsnivån (eller bredare: systemgränsen) åt i olika ansatser. NIS studerar explicit företag i ett nationellt perspektiv. TH behandlar den nya 3

kunskapsekonomin ofta ur ett regionalt perspektiv. TS och SIS tar sin utgångspunkt kunskapsinnehåll, teknologier och sektorer och låter dessa definiera systemgränsen. De studera systemet på ett flertal nivåer. Regionala innovationssystem och nätverk är en heterogen grupp av ansatser, som ofta befinner sig på den regionala nivån och ställer nätverk och sociala aspekter i centrum. Sammantaget finns ett antal brister och problem, men också fördelar. IS-ansatserna är ofta vaga i definitioner och konceptualisering. Viktiga processer som lärande, entreprenörskap, spridning, konkurrens är vagt behandlade eller ignoreras helt. Det finns ett överdrivet fokus på high-tech produkter, och därmed motsvarande negligering av low-tech och tjänster. Trots detta är teknikfaktorn ofta sekundär i ansatserna. IS-ansatser är vidare dåligt operationaliserade speciellt vad gäller de dynamiska processer som de ställer i fokus. Därmed finns en tendens att förlita sig på gamla indikatorer, och på så sätt i viss mån återfalla till de linjära modeller man egentligen vände sig mot. Slutligen behöver IS-ansatser sammankopplas bättre med ekonomisk tillväxtteori. Trots dessa problem är IS-ansatserna användbara som analysram för att bättre förstå innovationsprocesser och därmed tillväxt. 2.2 Projektets IS-ansats en funktionell ansats. Givet uppdraget, att studera (den svenska) telekomsektorn är det naturligt att en sektoriell/teknologisk IS-ansats med en nationell dimension. Trots detta är systemgränserna svåra dra. Sektorsbegreppet är illa definierat, gränserna är delvis godtyckliga ch delvis en teoretisk konstruktion. Den nationella avgränsningen är inte heller självklar trots att den vid ett första påseende verka vara det. Därför måste vi vara pragmatiska och använda oss av de avgränsningar och definitioner som gjorts i andra studier och i tillgänglig statistik. Vi definierar innovation som nyskapelser av ekonomisk betydelse (dvs. att de har blivit kommersialiserade). Innovationerna är huvudsakligen av teknisk karaktär, om inget annat anges. Systemets komponenter utgörs av tekniska system (artefakter), aktörer (ofta organisationer), kunskap och institutioner samt relationer mellan dessa. Systemets funktion är att tillskapa, sprida och använda innovationer, vilket är en (alltför) bred definition. Därför föreslår vi, i enlighet med tankegångar som utvecklats vid institutionen för Industriell dynamik på Chalmers (Anna Bergek Staffan Jacobsson m.fl.), en analysram där systemets huvudfunktion bryts ned i sex delvis av varandra beroende delfunktioner (Tabell 2-1): 4

Tabell 2-1: Delfunktioner i innovationssystem Delfunktion Precisering Skapa och sprida ny Inkluderar tyst och explicit kunskap; utvecklings-, produktions-, och kunskap marknadskunskap. Källor kan vara tex. FoU, problemidentifiering, sökande, experimenterande, learning-by-doing/using och imitering. Vägleda sökprocessen Gäller såväl vägledande mot tillväxtområden, som mot specifika tekniska lösningar (tex standarder). Påverkas av incitament, av kunder men också leverantörer. Tillhandahålla incitament för innovation Tillföra resurser Skapa nätverk och andra mekanismer som leder till positiva externaliteter Skapa marknader Aktörer, främst företag och individer, måste uppleva att de får tillräckligt utbyte annars kommer de inte engagera sig i innovativ verksamhet. Incitamenten är ofta ekonomiska (skatter, lån approprierbarhet) av innovatören. Förväntningar på framtida intäkter är ett annat viktigt incitament. Tex. kapital och kompetens. Kan ske på och utanför marknaden. Underlättar kunskapsspridning, och beror av graden och sammankoppling is system och nätverk, samt av återkopplingsmekanism. Legitimitet kan också hänföras denna delfunktion. Spridning av produkter och tjänster. Ibland måste dessa skapas av staten genom borttagande av legala hinder, legitimering eller genom tillhandahållande av incitament. För att en ny teknologi skall tillskapas, spridas och användas och för att en stödjande industri skall utvecklas måste alla delfunktioner fyllas, vilket i sin tur är avhängigt förekomster av blockerande och framkallande mekanismer. Detta angreppssätt ter sig speciellt fruktbart att använda i tidiga faser av utvecklingen av ett innovationssystem. 5

3 TELEKOMSEKTORNS UTVECKLING (1970-2003) Telekomsektorns innovationssystem definieras som ett system av aktörer som utvecklar, producerar, säljer, distribuerar, använder, reglerar, standardiserar (mm.) telekomprodukter och tjänster. Kapitlet kartlägger utvecklingen av telekomsektorn utefter ett antal viktiga trender under åren 1970-2003 (se Tabell 3-1). Utgångspunkten tas i den vid 1970 förhärskande strukturen, här kallad PTT-regimen, som etablerades i de flesta länder under tidigt 1900-talet och bestod fram till 1980-talet. Under perioden har telekomsektorn växt snabbare än ekonomin i stort. Som noterades redan i kapitel 1, har huvudtjänsten, fast telefoni, trätt in i en mognadsfas, och intäkterna är på väg ner på speciellt inom OECD. Istället har två andra tillväxttrender varit förhärskande (1) framväxten av mobiltelefoni och (2) framväxten av Internet. Den förra trenden har bidragit till större delen av den ekonomiska tillväxten i sektorn under 1990-talet. Mobiltelefoni är också på väg att mogna, även om det finns tillväxtpotential in tex Asien och genom fast-mobil substitution. Effekterna från Internet-boomen är svårare att bedöma, eftersom en stor del av tillväxten sker i form av intäkter från tjänster som levereras över Internet. Den tekniska utvecklingen har varit dramatisk under hela perioden, med stora prestandaförbättringar, kostnadsminskningar och ny funktionalitet, vilket i sin tur har öppnat upp nya marknader, nya tjänster och produkter. De tekniska systemen blir alltmer komplexa, med alltfler terminal- och nätkategorier, gränssnitt och standarder. Digitalisering har varit en nyckeltrend som öppnat upp för nya tjänster, konkurrens och konvergens. Standardiseringsprocesser har ökat i strategisk betydelse som blivit alltmer komplexa. Liberalisering och internationalisering har lett till öppnare och internationella standarder med standardiseringskrig som en naturlig följd. Att influera standardiseringsprocesser har blivit strategiskt och politiskt viktigt. Standardiseringsorgan har blivit mer internationella, samtidigt som formella organ har fått ge vika för marknadsdrivna konsortier. Eftersom ny teknik ofta standardiseras har standarder blivit täckta av patent, vilket ofta lett till konflikter och svårigheter för mindre företag. FoU-intensiteten har ökat, från en redan hög nivå, till följd av större incitament och det faktum att nya teknikgenerationer blivit allt dyrare att utveckla. Centrum för teknisk utveckling har förskjutits från teleförvaltningarnas FoU laboratorier till utrustningsleverantörer, allteftersom de förra tappat kommersiella incitament och de senare blivit mer teknisk kapabla och fått en större marknad (nya operatörer). Nya operatörer behövde därmed (i alla fall inte initialt) någon FoU-verksamhet. Den teknologiska regimen förändrades ytterligare som ett resultat Internets framväxt. Nya aktörskategorier har växt, etableringshinder sänkts, samtidigt som det skett förskjutning mot tjänsteinnovationer och innovation i småföretag (vilka är svårare att fånga med statistik). Patent har blivit viktigare som konkurrensmedel. Statlig finansiering av FoU sker i allt större utsträckning genom nationella/regionala program istället för genom teleförvaltningarna (PTT). 6

Avreglering och liberalisering (alltså uppbrytningen av PTT-regimen och infarandet av konkurrens) drevs fram av ett antal samverkande faktorer. Mogna nät och korssubsidier skapade incitament för vissa grupper att lämna systemet, vilket ny teknik introducerad av datorindustrin möjliggjorde för dem att göra. PTT:erna svarade med att diversifiera sitt tjänsteutbud, och transformera sina organisationer till att bli mer företagslika. Liberaliseringsvågen startade i USA, när Bell-systemet bröts upp 1984, och spreds snabbt till Storbritannien och Japan, medan resten av Europa länge släpade efter. Liberaliseringsprocessen accelererade under 90-talet, inte minst i Europa där den påskyndades av införandet av GSM. Liberaliseringen medförde omfattande nydaningar av regleringsverken i syfte att möjliggöra och stimulera konkurrens, genom att t.ex. försvåra för dominerande operatörer från utnyttja sin dominerande position. Framväxten av ett i stora drag självreglerat Internet har på senare år ställt regleringsmyndigheterna inför nya krav. Som en följd av digitalisering och liberalisering förändrades operatörsmarknaden radikalt. De tidigare monopolen fick konkurrens sina hemmamarknader samtidigt som de gavs möjlighet att internationalisera, särskilt på den växande mobiltelefonimarknaden. Sedan dess har ett stort ökande antal nyetableringar, sammanslagningar och uppköp genomförts på operatörsmarknaden som både blivit mer fragmenterad och sett globala operatörer växa fram. Leverantörsindustrin har varit jämförelsevis stabil med några sammanslagningar, där mobil- och datakom specialister samt asiatiska leverantörer stärkt sin position. De stora leverantörerna har blivit alltmer FoU-intensiva och rör sig framåt i värdekedjan (genom att t.ex. leja ut produktion och ta över flera av operatörernas uppgifter). Slutligen, telekomsektorns enorma kollaps runt millennieskiftet, kan bara förstås genom att analysera boomen under slutet av 90-talet, vilken i sin tur drevs av orealistiska förväntningar, en överhettad finansmarknad, en mognande mobiltelefonimarknad (i behov nya produkter och tjänster för fortsatt tillväxt) och förstärkt av ett under omständigheterna olyckligt 3G-licensieringsförfarande. Detta ledde till överinvesteringar i 3G, i nätkapacitet och uppköp, vilket i sin tur ledde skuldsättningrader som inte var hållbara, med (när prognoserna kom på skam) konkurser, nedskrivningar, försäljning och skuldbolag, och investeringstopp som följd. Det sistnämnda fick luften att gå ur leverantörsmarknaden, vars vinster på ett år omvandlades till mångmiljardförluster. Kraftiga nedskärningar i kombination med återhämtning på marknaden, gör att krisen i skrivande stund är överblåst, även om t.ex. kapitalmarknaden ter sig fortsatt alltför försiktig. 7

Tabell 3-1 Sammanfattning av tillstånd och trender (1970-2003) Kategori Tillstånd 1970 Trender Tillstånd tidigt 2000-tal Tjänster Tjänsteutbud POTS (c. 99%) Tjänstebreddning. POTS nedgång. POTS (<50%) Penetration POTS 20% Mobile 0% Internet 0% Andel av ekonomin ökar. Mobil och data tillväxt. Intäkter/BNP 1.6% 3.1% Teknik/FoU Tekniknivå [Pris (SEK)* vikt (kg) för mobiltel] [1000000] Snabb ofta exponentiell utvecklingstakt inom tex växlar, transmission, radio, terminaler, mjukvara. [100] POTS 59% Mobil 65% Internet 44% Digitalisering Analog Gradvis, från kärna till periferi. Driver konvergens och divergens Patentering Undveks Internationalisering och ökad konkurrens ger incitament att patentera, så småningom i konflikt med standardisering. Digital förutom access Strategiskt konkurrensmedel. FoU Främst vid PTT:er och tillverkare Ökad intensitet. Tillverkare utför allt större andel. Nya operatörer utan FoU. Tjänste FoU ökar i betydelse. FoU främst hos tillverkare. Nya aktörskategorier Statlig FoU Militär och PTT Relativ andel minskar. Nationella och regional (EU) forskningsprogram ökar. Militär och PTT minskar. Standardisering Regim Nationell, formell PTT-driven, visst int. samarbete (Tex. ITU, CEPT) Internationalisering, öppnare, mindre formell, tillverkare tar över, alltmer resurskrävande och komplex. EU forskning viktigt. Internationell, öppen, konsortiedriven, dominerad av industrin, komplex. Struktur Operatörsmarknad Reglering Statliga monopol, PTT Liberalisering, med start i USA; UK och Japan. Internationalisering. Ökad konkurrens med samtidiga sammanslagningar och uppköp. Konkurrens i de flesta segment. F.d. monopol dominerar fortfarande i vissa.. Tillverkare Främst nationella Internationalisering, konsolidering, några nya (datakom, mobila, asiatiska) Global konkurrens Dominerande tillverkare AT&T, ITT, Siemens, Ericsson, GTE Nokia, Lucent, Ericsson, Alcatel, Cisco, Nortel Aktörssystemet PTT/tjänster Tilllverkare/ utrustning Ökad tjänstekomplexitet, nya kategorier för plattformar, tjänster, innehåll etc. Rörelse framåt i värdekedjan. Komplexitet, säkerhet, många aktörskategorier, oklara roller Notera: Indikator gäller OECD. POTS = Plain Old Telephony Service (vanlgi fast telefoni) 8

4 STIS UTVECKLING (1970-2003) 4.1 Betydelse för Sveriges ekonomi och NIS Den svenska telekomsektorn betydelse för ekonomin och tillväxten kan inte underskattas; den är stor och har ökat. Exempelvis har var telekomsektorns andel av produktivitetsförbättringar och värdeskapande ungefär 50% under 90-talet. Sverige är näst efter Finland det den nation i OECD som är mest beroende av telekomsektorn. Med så stor del av våra välståndsförbättringar beroende av en sektor, blir vi som nation sårbara för kriser av dem typ som sektorn nyss genomlidit. Telekomsektorns är också mycket viktig för Sveriges innovationssystem, enligt alla indikatorer (andel av FoU, andel av patent etc.). Exempel uppgick Ericssons andel av Sveriges totala FoU investeringar till runt 20 procent under 2001. Ericssons FoU investeringar görs i sin tur, till största delen inom ett produktområde, mobila cellulära kommunikationssystem, vilket betyder att det svenska innovationssystemet i mycket stor utsträckning är beroende av en produktgrupp inom ett företag, något som varit positivt så länge marknaden för dessa produkter växt explosionsartat och Ericsson lyckats försvara en dominerande ställning. 4.2 Översikt av sektorn Tabell 4-1 ger en översikt av sektorns 500 största företag. Som framgått är Ericsson den dominerande aktören i Sverige, följt av operatörerna TeliaSonera, Tele2 och Vodafone. Vi har därför valt att specialgranska utvecklingen av Ericsson och operatörsmarknaden för perioden 1970-2003. Tabell 4-1 Översikt över den svenska telekom sektorn 2002 Delsektor Omsättning Exempel på företag (MSEK) Infrastruktur leverantörer 167.8 Ericsson (87%), LGP/Allgon, Ascom Tateco Terminal leverantörer 43 SEM, Sectra, Spectronic s, Doro Operatörer 129.6 TeliaSonera, Tele2, Vodafone, Utfors, etc. Konsultföretag 21.6 TietoEnator, Teleca, WM-data Kontraktstillverkare 6.5 Flextronics, Sanmina, Partnertech Mjukvaruföretag 2.1 Telelogic, Teligent, Trio, Teleopti Distributörer och återföräljare 3.7 GEAB the Phone House, STC Komponent leverantörer n/a SAPA, Nolato Källa: Baserad på Veckans Affärer, Sveriges 500 största IT företag 2002 9

4.3 Leverantörsindustrin Ericsson Även i ett historiskt perspektiv har leverantörsindustrin dominerats av Ericsson. 1970 fanns en handfull tillverkare, inklusive Teli, Televerkets tillverkande enhet. Televerket och Ericsson samarbetade, men konkurrerade också delvis. Utvecklingen av AXE-växeln blev mycket viktigt för Ericsson framtida konkurrenskraft. Under 80- talet gjorde Ericsson ett misslyckat försök att diversifiera in i datorindustrin. Istället blev mobiltelefonin företagets stora tillväxtområde. Efter att ha misslyckats under slutet av 90-talet att ta utnyttja en unik position som teknikledare på GSM-telefoner, slog krisen till ordentligt på Ericsson nya huvudaffär, mobilsystem. Dramatiska nedskärningar, effektivisering och en nyemission räddade företag vars kris kan illustreras som i Figur 4-1. 600,000 500,000 Revenues Projected revenues 1999/2000 400,000 Net income 300,000 200,000 100,000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004-100,000 Notera: Data för 2003 är extrapolerade från Q1-Q3 2003 rapporter Figur 4-1: Ericssons årliga intäkter (verkliga och uppskattade år 2000) samt resultat (msek) 4.4 Operatörsmarknaden Den svenska operatörsmarknaden blev efter ett par årtionden av intensiv konkurrens ett de facto monopol under 1910-talet och förblev så till och med 1980-talet. Under hela tidsperioden har den svenska marknaden varit mycket avancerad, sett till användning, kvalitet och tjänsteutbud. Jämfört med andra PTT:er var Televerket unikt i sin roll som ett statligt verk med stor frihet, utan koppling till Postverket, och med en egen tillverkningsenhet. Televerket hade en omfattande teknisk utveckling, drevs av en ingenjörskultur och var som följd en avancerad kund och samarbetspartner för tex Ericsson. Redan under 70-talet började monopolstrukturen komma under press, vilket fick liberala politiker agera och Televerkets ledning att anpassa sig. Även om Telelagens införande 1993 ofta får symbolisera starten på den svenska teleavreglering, var avregleringen egentligen en gradvis process som startades under 70-talet, tog fart under 80-talet när terminalmarknaden avreglerades och konkurrens uppstod på mobiltelefonimarknaden (fanns egentligen tidigare på lokal nivå) och kabel TV marknaden. Årtiondet innebar också Televerkets regleringsansvar gradvis avskiljdes och förlades till en särskild myndighet som så småningom fick namnet Post och 10

telestyrelsen (PTS). Ledningen drev att verket skulle bolagiseras vilket också skedde gradvis. 1993 etablerades så Telia AB, som delvis börsintroducerades år 2000, och senare gick samman med finska Sonera. Telelagen, som trädde i kraft 1993, var mycket liberal och har ändrats genom tillägg ett antal gånger under 1993-2003, ibland med positiva effekter på konkurrenssituationen och prisbilden, ibland inte. Effekterna på innovativitet i STIS är svåra bedöma, möjligen negativa. De första företag som etablerade sig var dataföretag med datakomlösningar, följt av kabel TV och satellittjänster (80-talet). Kinnevik-gruppen blev Televerkets första stora utmanare, först inom mobiltelefoni, sen Kabel TV och satellittjänster. Under tidigt 90-tal etablerades Tele2 som en fullvärdig konkurrent till Telia på de flesta delmarknader (se tex Figur 4-2). Marknaden blev alltmer konkurrensutsatt, först internationell telefoni och datakom, därefter rikssamtal, med prispress på dessa delmarknader som en naturlig följd. Under 90-talet gjorde både Telia och Tele2 försök att internationalisera, med ibland tveksamma strategier och blandade framgångar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 4-2 Markandsandelar telefoni (fast och mobil) Källa: PTS Others Vodafone Utfors Song WorldCom Optimal Telecom ACN Telenordia Tele2 TeliaSonera Konkurrens och tillväxt inom nya tjänster (mobiltelefoni och datakom) medförde att totalmarknaden växt snabbt det senaste årtiondet. (Figur 4-3). Fast telefoni har dock intäktsmässigt nått sin topp och mobiltelefoni ter också sig mogen. Under de senaste åren har tillväxten istället skett inom datakom 11

50 000 45 000 Total 40 000 MSEK to end-user 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Fixed voice Mobile voice Fixed data 10 000 5 000 Mobile data 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Figur 4-3 Omsättningsutveckling fast/mobil telefoni/data (1992-2002) Källa: PTS 4.5 Investeringar i FoU och nyföretagande Tillverkningsindustrin med Ericsson i spetsen har kommit att dominera telesektorns FoU-investeringar, men som en följd av krisen har investeringarna minskat kraftigt. Också Televerket har under lång tid minskat sin FoU. Statliga forskningsprogram har inte kunnat kompensera för detta. Man kan vidare spekulera i att en ökande andel av innovationsverksamheten sker i nystartade företag som inte fångas upp i FoU statistiken. Hursomhelst så är funktionen kapitaltillförsel till dessa kritisk för STIS. Fram tom slutet av 90-talet växte sig den svenska riskkapitalindustrin stark, och då fanns också ett överflöd av kapital som investerades utan någon direkt urskiljning i i telesektorn. Fortfarande efter krisen investeras det mycket riskkapital i en internationell jämförelse men många experter menar att för lite investeras i tidiga faser. Detta torde då vara en bristande funktion i STIS. 12

5 FRAMVÄXTEN AV OPTISK KOMMUNIKATION 5.1 Sammanfattning av utvecklingen Svensk forskning inom optisk kommunikation tog fart på allvar 1974 då Ericsson beslöt sig för att ge sig in i industrin. Ungefär samtidigt sattes standarder för den första generationen fiberoptiska nät internationellt och de första fälttesterna utfördes av AT&T i USA. Institutet för Mikrovågsteknologi (IM) hade övervägt ett steg i samma riktning som Ericsson och föreslog en gemensam teknikutvecklingssatsning. Andra aktörer kontaktades och en gemensam strategi utformades som lade grunden för ett stort samverkansprojekt som varade till slutet av 1978. Projektet innebar en remarkabel upphämtning av det internationella försprånget och redan 1979 utfördes de första svenska fälttesterna. Under 1980-talet blev den svenska satsningens mål mer ambitiösa och man strävade efter världsklasskompetens. Inom industrin underlättades detta genom överföring av personal från framförallt IM och universitet. Inom universiteten och instituten underlättades en fortsatt kompetens- och facilitetsuppbyggnad framförallt av de nationella program som riktades mot området, av vilka det första programmet lanserades 1979. Internationellt sett så tog marknaden för optisk kommunikation fart på 1980-talet, i USA delvis som ett resultat av avregleringar av långdistansnätet för telefoni, vilket avspeglades också i Sverige. I Sverige ökade finansieringen såväl som antalet personer anställda inom området under hela 80-talet för i stort sett samtliga verksamma aktörer. I början av 1990-talet blev den dominerande svenska aktören, Ericsson, mer kostnadsfokuserad och kortsiktigt orienterad, med nedskärningar i optisk kommunikation området som följd. Nedskärningarna orsakades bland annat av finansiella problem, förväntningar om återbetalningstid på investerade pengar låg för långt fram i tiden, samt av ett möjligt behov av att specialisera sig i värdekedjan som ett resultat av standardiseringsprocesser. Mot slutet av 90-talet hade Ericsson lagt ner eller sålt av stora delar av sin verksamhet inom optisk kommunikation (se Figur 1-1), och beslöt att fokusera mer på att bli systemtjänsteleverantör för operatörer. På IM så nära nog halverades personalstyrkan i början av 90-talet, men när IM gick samman med Institutet för Optisk Forskning och bildade ACREO under senare hälften av 90- talet så ökade antalet anställda och finansiering återigen. På universitetssidan så låg medelstillförseln kvar på ungefär samma nivåer som tidigare under 80-talet. Emellertid så fanns de nationella program inte kvar i samma bemärkelse som tidigare och detta kan ha lett till en ökad svårighet att få långtidsfinansiering. 13

Antal anställda 1974 1978 ~1982 1984 1990 1995 Figur 5-1: Antal anställda inom optisk kommunikation på Ericsson Källa: Hörstedt (2000). Under senare hälften av 90-talet formligen exploderade marknaden för optisk kommunikation. Ungefär samtidigt så grundades en rad nya företag, varav många spanns av från redan etablerade aktörer i branschen. Emellertid skapade en ökad konkurrens bland operatörer tillsammans med att Internettrafiken inte ökade enligt förväntan en stor outnyttjad kapacitet i långdistansnäten, vilket i sin tur ledde till kraftigt sjunkande priser. Då intäkterna blev lägre en prognostiserat och inte kunde täcka utgifter och skulder, ledde det oundvikligen till att marknaden försvann under 2001 (Figur 1-2). Via en kedjeeffekt skapade detta också en hårdare verklighet för komponent- och systemleverantörer med en utslagning, internationellt såväl som nationellt, inom industrin som följd. De nya företag som överlevt har därmed tvingats till stora kostnadsrationaliseringar i väntan på en förväntad marknadsuppgång under 2004. Worldwide installations of optical fiber 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Million km installed / year Källa: KMI Research (2002) Figur 5-2: Globala installationer av optiska fibrer Trenden inom industrin har genom åren varit att röra sig från långdistansnät till stadsnät, med målet satt på accessnätet. Medan effektiviseringar i de två första näten framförallt drivs av förhållandet mellan kostnad/gbps/km, så drivs utvecklingen i accessnätet av kostnad per användare, vilket antyder behov av en annorlunda uppsättning underliggande teknologier. Den här trenden kommer troligen att fortsätta 14

med följd att optiska fibrer kommer allt närmre hushållen. Takten i denna utveckling är emellertid också beroende av den efterfrågan som kan skapas och av de olika konkurrerande teknologier som utvecklas. 5.2 Analys Det analytiska ramverket som utvecklats i kapitel 2 applicerades i allra störst utsträckning just på fallet optisk kommunikation (se kapitel 5.3 i huvudrapporten för analysen och kapitlen 9.2 för en sammanfattning av densamma). I sammanfattade slutsatser kan fallet optisk kommunikation beskrivas som en upphämtning från i det närmaste ingenting till ett innovationssystem kapabelt att producera innovationer i den yttersta framkanten. Detta möjliggjordes med hjälp av Ericsson som en tung initiativtagare, i fruktbart samarbete med staten, universitet och institut, emellan vilka det också etablerades starka nätverk till nytta för alla aktörer. Behovet hos telekommunikationsmarknaden har väglett både riktning och omfattning av den innovativa aktiviteten under hela tidsperioden och kommer troligen att fortsätta att göra så även framgent när stegen tas mot accessnätslösningar. Det senaste decenniet har karaktäriserats av stora förändringar som inkluderar Ericssons nedskärningar av sina aktiviteter inom optisk kommunikation, en ökad betydelse för staten (för resurstillförsel men också i form av en aggressiv bredbandspolicy), disintegrering av marknaden (dvs. den vertikala integrationen har i viss mån upplösts), och en uppgång och ett fall. Dessa förändringar sammantagna gör den nuvarande situationen osäker. En preliminär bedömning görs i en SWOT-analys (Tabell 5-1). Tabell 5-1: SWOT över det svenska innovationssystemt för optisk kommunikation Strengths Spetskompetens inom både komponenter och system för optisk kommunikation. En god resursbas i termer av utbildad arbetskraft, fysiska resurser etc., och möjligen också statligt stöd. En kompetent lokal kund i Telia. Opportunities Med en testbädd på ACREO finns det stora möjligheter för företag att testa utrustning i riktiga system. Den kan också utgöra stora möjligheter för att testning av utrustning för nästa generations komponenter och system avsedda för accessnätet, dvs. acccessnätslöningar. En ny industristruktur med mindre och mer specialiserade spelare kan erbjuda möjligheter för vissa av dessa företag att växa. Weaknesses Den svenska riskkapitalindustrin är motvillig till att investera i tidiga faser, och är dessutom inte kapitalstark nog att investera de summor som krävs i denna kapitalintensiva industri. Skattefrågor etc. som kan fungera som avskräckande för bildandet av nya företag. En möjlig avsaknad av tillverkningsmöjligheter. Threats De nystartade företagen är fortfarande små spelare i en industri med några väldigt stora spelare som Marconi, Cisco, Alcatel, med flera. Givet överlappande marknader och stordriftsfördelar kan svenska företag få svårt att konkurrera och influera standarder etc.. En mer fragmenterad svensk industri kan omintetgöra de nätverk som skapats över åren och dessa nätverks effekter. Avsaknaden av en tung initiativtagare, då Ericsson dragit ned på sina aktiviteter, kan hämma initierandet av större initiativ inom området. Efterfrågan på accessuppkopplingar med stor kapacitet kommer inte att öka i den takt man hoppas på, och på så sätt försenas utvecklingen och återbetalningstiden på investeringar i området. 15

Även om en mer djupgående undersökning av de olika funktionerna i innovationssystemet som studerats här skulle behöva göras, så antyder den föreliggande studien att dagens situation utgör en god bas att bygga på. Nyckelslutsatser är: - Systemet verkar genomgå en förändring från en mer vertikalt integrerad struktur till en mer disintegrerad struktur, möjligen som ett resultat av standards och en mognande industri. Med fler nya företag och mindre närvaro av Ericsson kan fokus komma att bli starkare på kommersialisering av teknologi och ytterligare minska långsiktig F&U, åtminstone inom industrin. - Intresset i branschen kan i ökande takt komma att riktas mot accessnätet, med fokus på lågpriskomponenter. Incitament kommer delvis från statens bredbandspolitik, och delvis från ökad efterfrågan på kapacitet. Än så länge är utvecklingen främst drivits av tillverkare då efterfrågan inte har ökat som prognostiserat. Ytterligare stimulering till utveckling av tjänster (att användas i nätverken) kommer troligen att behövas för att efterfrågan ska öka. - Hinder för innovation existerar i form av en riskkapitalindustri som är motvillig till att göra investeringar i tidiga faser, vilket kan hämma startande av nya företag som associeras med höga kostnader (utrustning, certifieringskostnader, etc.). För att inte helt tappa den kompetens som har knoppats från Ericsson (utan istället styra den mot nya och existerande företag), så behövs situationen för bildande och utveckling av nya företag undersökas mer ingående. - Optisk kommunikation uppvisar starka teknologiska systemeffekter i form av tekniska komplementariteter. Den nuvarande tillgången på resurser verkar vara någorlunda god. Både inom industri och universitet/institut verkar det finnas en hög kompetensnivå kapabel att producera ny kunskap. Denna kompetens är delvis avsiktligt skapad som en följd av riktade satsningar. Inom industrin kan det finnas ett överskott av kompetent personal. Något sent har ett nytt mastersprogram inom fotonik startats, vilket förbättrar tillgången på utbildade studenter inom området. I termer av faciliteter så har både staten och industrin stött byggandet av laboratorier såväl som en testbädd, där framförallt den senare uppfattas ha stort potentiellt värde för företag inom industrin. Det kan finnas en bristande tillgång på billiga fysiska resurser, i termer av till exempel utrustning, för nya etablerare, men detta behöver undersökas närmare. - Nätverken inom industrin har varit relativt täta. Relativt få individer har varit involverade med en relativt hög grad av kopplingar sinsemellan eller kännedom om varandra. Detta kan emellertid gradvis komma att förändras till en ny, mer fragmenterad struktur i och med den nya industristrukturen. Relativt nya intresseorganisationer som Kista Photonics Research Centre och Photonics Cluster Sweden kan dock komma att motverka detta och underlätta fortsatt interaktion. - Slutligen, marknaden för optisk kommunikation är ytterst beroende av stimulering av efterfrågan, det vill säga, stimulering av mer trafik vilket ökar behovet av kapacitet. Detta skulle exempelvis kunna vara genom gynnandet av bredbandstjänster, mobila datatjänster med mera, även om detta troligen ligger lite längre fram i tiden. Beträffande de nya marknader som har öppnats upp allteftersom industrins vertikala struktur har upplösts, så beror stimulerandet av dessa också på miljön för att starta nya företag i allmänhet i Sverige. 16