Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år

Relevanta dokument
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Övningsärende Max, fyra år.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Frågeunderlag. Bilaga 1

Utlåtande från hälso- och sjukvården

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Konsultation med förskola

Fördjupad kartläggning

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Konsultation med BVC och elevhälsa

Hur upptäcker vi dem i tid?

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina!

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Till föräldrar och viktiga vuxna:

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

DNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen

Frågeformulär till vårdnadshavare

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Lenas mamma får en depression

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Att göra saker i rätt ordning

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

SUNT. datoranvändande

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Att tänka på innan du börjar:

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn. Vinjett SIP Vera

På väg Enkät för den unge

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Samverkan varför, när och hur?

Reda ut-häfte om våld

LÄSGUIDE till Boken Liten

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Förväntningsdokument. Mesta skola

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Vem? Andra jämnåriga i ett elevboende Andra jämnåriga i eget boende Själv

Grundskolans rutiner för ökad skolnärvaro

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

SJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET. AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Reda ut-häfte om våld

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Till dig som bor i familjehem

Mitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla

Kan man bli sjuk av ord?

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Esther 82 år. 2 kap.7 SoL och 16 kap.4 HSL

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

BVC-rådgivning om sömnproblem

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Transkript:

Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år Familj och miljö Nuvarande familjesituation Lisa bor med sin mamma Anna och sin lillasyster Sara som är 5 år. Lisas mamma och Lisas pappa Tomas separerade för när Lisa var fyra år och Anna har sedan två år tillbaka ensamvårdnad om Lisa. Lisas pappa Tomas bor i en stad 10 mil från Lisa och Anna. Anna uppger att hon inte har någon kontakt med sjukvården och att hon inte har några sjukdomar, funktionsnedsättningar, beroendeproblematik eller psykiatrisk diagnos. Det har inte heller Lisas syster. Anna säger att hon det senaste året känt sig stressad och orolig och har svårt att somna flera gånger i veckan. Hon tycker tankarna far runt om vem hon är, om ekonomin och hon vaknar ibland av jobbiga drömmar. När hon sover dåligt känner hon sig nedstämd och ledsen. Hon vill då bara vara för sig själv och det blir jobbigt att ta hand om barnen så som hon vill. Hon blir då mest liggandes i sin säng och vill inte umgås med någon. Detta känner hon händer nån gång i veckan. Hon har tänkt att hon behöver träffa läkare men det har inte blivit av. Familjebakgrund Lisas mamma Anna minns sin barndom som att hennes pappa ofta var våldsam både mot henne och hennes mamma, hon minns knytnävslag i magen och örfilar. Anna berättar att hon var rädd för sin pappa. Hon uppger att hon fortfarande kan tänka på det men att hon inte längre har någon kontakt med honom. Boende, arbete och ekonomi Lisa bor med sin mamma och lillasyster i en hyreslägenhet med tre rum och kök, 95 kvadratmeter. Lisa säger att hon trivs i lägenheten, hon tycker det är bra att hon har nära till skolan och hon tycker om sitt rum. Där finns lego och några barnböcker, ritpapper och pennor och tre dockor. Lisa har ett gosedjur i sin säng. Anna känner sig relativt trygg i området och tycker att bostaden känns okej men hon skulle vilja ha det större. Hon skulle vilja ha ett eget sovrum. Båda barnen har eget rum och mamma har en egen säng i en alkov i vardagsrummet. Anna har slutfört grundskolan men inte gymnasiet med godkända slutbetyg. Hon har sedan gymnasiet inte studerat alls. Anna är arbetssökande och får försörjningsstöd. Anna berättar att det tidigare fanns en ekonomisk konflikt mellan henne och Tomas, eftersom Tomas inte betalade något när de bodde tillsammans och inte heller underhåll efter deras separerade. Anna är stressad över sin ekonomiska situation. Oftast räcker pengarna till hyra och mat men Anna säger att det är svårt att få pengarna att räcka till nya kläder. Socialt nätverk och integrering Familjen umgås sällan med andra familjer eller vänner på fritiden. Lisas mamma säger att hon har ett par vänner men de träffas bara några gånger per år. Hon pratar ganska ofta i telefon men hon ber dem sällan om hjälp. De har fullt upp med sina egna familjer. Lisas mormor har ibland hjälpt till ekonomiskt med att klara hyran till boendet men Anna beskriver att hon inte får avlastning eller känslomässigt stöd från familj och släkt. Mamman känner samtidigt inte ett utanförskap i familjen eller släkten, det är bara det att hon inte har någon kontakt. Lisa vet inte vilka hennes släktingar är men hon skulle vilja veta det och träffa mormor oftare. 1

Barnets utveckling Hälsa Anna berättar att Lisa är förkyld några gånger per skoltermin men är annars frisk. Lisa har inte varit på hälsobesöket i förskoleklass och hon har inte varit hos tandläkaren sedan fyra års ålder. Ett hälsobesök görs under utredningstiden hos Lisas skolsköterska. Det visar att Lisa följer sin tillväxtkurva och ligger inom normalområdet vad gäller BMI. Hon har god syn och hörsel. Tidigare kontroller vid BVC har visat att Lisa följer normal utveckling vad gäller tillväxt, motorik och språk. Lisa har vaccinerats enligt nationella programmet. Lisa berättar för skolsköterskan att hon flera gånger i veckan har huvudvärk och ibland också ont i magen. Vid hälsobesöket framkommer också att Lisa är trött i skolan flera dagar i veckan eftersom hon ofta somnar sent på kvällarna. Lisa vaknar sällan utvilad på morgonen. Lisa rör på sig regelbundet genom att hon går eller cyklar ca två km till och från skolan varje dag. En tandundersökning görs också under utredningstiden och den visar att Lisa har karies i tre tänder. Varken vid hälsobesöket eller tandundersökningen framkommer fysiska tecken på att Lisa skulle ha blivit slagen eller utsatt för övergrepp. Utbildning Lisa har gått på samma skola sedan sin skolstart. Hon säger att hon egentligen trivs bra i skolan men hon är ofta trött och då känns skolarbetet meningslöst och tråkigt. Lisa tycker om sina klasskamrater och sin lärare. Lisas lärare bedömer att Lisa inte har några inlärningssvårigheter. Den senaste tiden upplever de dock att hon har fått svårare att koncentrera sig och kan ibland ha svårt att ta till sig av instruktioner. Lisas frånvaro har ökat markant den senaste terminen och Lisa har senaste två månaderna ogiltig frånvaro 12 dagar. Läraren upplever att Lisa flera dagar i veckan är för trött för att orka med skolan och att hon inte heller är särskilt intresserad av skolarbetet. Lisa når kunskapsmålen i skolan men det är precis på gränsen i flera ämnen. Lisa har inget enskilt särskilt stöd. Lisa har inget fritidsintresse men hon säger att hon skulle vilja spela basket i samma lag som hennes klasskamrater. De spelar ofta basket på rasterna och Lisa tycker det är jätteroligt. Känslor och beteende Lisa tycker att hon är snäll och glad som klarar mycket själv. Lisa berättar att hon kan bli jättearg i skolan men hon vet inte riktigt varför hon blir det, hon bara känner att hon vill skrika. Lisa tycker ofta inte att hon gjort något direkt fel när hon blivit arg och skrikit. Lisa beskrivs av läraren som en snäll och glad när hon inte är för trött och om inget oplanerat händer. Detta händer enligt läraren några gånger i månaden. Läraren uppfattar att Lisas ilska beror på att hon är trött och har svårt att koncentrera sig. Läraren upplever att Lisa är orolig för sin mamma. Lisa säger att hon blir ledsen när mamma är ledsen och hon tycker det är konstigt att mamma sover så mycket. Utredaren uppfattar att Lisa är positiv och omtänksam, hon har lätt för att sätta ord på hur hon mår och hur hon har det och hon verkar helt trygg i kontakten med sin mamma. Sociala relationer Lisa har en nära relation till sin mamma och till sin syster. Lisa säger att hon känner sig trygg med sin mamma och att hon aldrig gör något dumt mot henne. Lisa träffar sällan sin pappa Tomas, senast var för sex månader sen. 2

Lisa säger att hon är van att inte träffa honom eller prata med honom och tänker inte så mycket på det. Lisa berättar gärna för mamma om saker hon gjort och hon säger att hon tycker det är mysigt när de är tillsammans om mamma mår bra. När mamma är trött eller ledsen är Lisa mest med sin lillasyster. Lisa berättar att hon klarar sig själv. Hon tvättar sig och borstar tänderna själv. Hon städar sitt rum och kan bädda sängen. Hon packar sin skolväska själv. Lisa tycker att hon får ta hand om allt hemma när mamma är trött. När mamma sover får Lisa hjälpa till så att hon och lillasyster får mat och ibland finns det inga rena kläder att ta på sig till skolan. Lisa har en kompis, en tjej i klassen som hon träffar efter skolan ibland om mamman orkar med att Lisa tar med kompisen hem. I skolan är hon med de andra på rasterna, hon tycker det är roligt att vara med de andra i klassen. Enligt Lisas lärare fungerar det bra på rasterna och Lisa är omtyckt av de andra i klassen. Lisa tycker om sin lärare i skolan och sin mormor, dom är snälla. Lisa säger att hon aldrig blivit slagen eller att någon skrikit fula ord till henne eller gjort henne illa på något annat sätt. Men hon tror att mamma är rädd för pappa. Hon kommer ihåg att pappa varit arg på mamma, då gömde jag mig i mitt rum och tog hand om mina dockor. Lisa berättar att mamma sagt att pappa varit dum mot henne. Lisa känner sig lite rädd och arg när hon tänker på sin pappa och på att han varit dum mot mamma. Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Anna upplever att hon ger Lisa vad hon behöver, så mycket som hon orkar och har råd med. Lisa har inte regelbundna mattider för sin frukost men för övriga måltider. Anna lagar oftast mat hemma. Både Lisa och Anna är trötta på morgonen och har svårt att komma upp i tid. Anna säger att hon vill att Lisa ska somna vid senast 22-tiden men Lisa somnar flera dagar i veckan senare än 24.00. Anna säger att hon tycker att Lisa kan bestämma detta själv och att hon får lära sig för att komma i tid till skolan. Anna säger att hon tycker det är jobbigt att tvätta kläder och gör det ungefär en gång i månaden. Hon vet att Lisa ibland har smutsiga kläder till skolan och hon tycker det är jobbigt att hon inte orkar med att ta hand om alla saker på ett bättre sätt än vad hon gör. Hon vet att Lisa behöver få bra mat, att hon ska sova bra och ha hela och rena kläder. Anna har alltid tagit Lisa till sjukvården när hon skadat sig eller haft feber som inte gått över. Hon säger att hon inte kände till att det görs hälsoundersökningar på skolan eller att Lisa borde gå till tandläkaren regelbundet, men att hon vet det nu. Anna tycker att hon är ett bra stöd för Lisa när hon mår bra men känner själv att hon inte orkar ta hand om Lisa så mycket som hon skulle vilja dom dagar hon är trött och nedstämd. Då orkar hon inte ha några rutiner utan dagen får bli som den blir. Hon orkar inte heller se till att Lisa kommer till skolan i tid eller kommer dit över huvudtaget. Mamman är medveten om att Lisa ibland får ta för stort ansvar men tycker samtidigt att det är bra att hon får lära sig att hjälpa till. Stimulans och vägledning Lisa har leksaker som är passande för hennes ålder hemma men hon använder nästan bara sin mobiltelefon. Lisa deltar inte i några regelbundna vuxenledda fritidsaktiviteter, vilket enligt 3

mamman beror på att hon inte har råd. Hon vet att Lisa vill spela basket och Anna skulle gärna vilja att hon gör det. Anna har svårt att ställa krav på Lisa eftersom hon lätt blir arg när hon säger åt henne att sova eller att gå till skolan så hon undviker att säga till Lisa. Hon säger att hon aldrig brukar vara sträng mot henne och hon har aldrig haft tankar på att vilja slå eller hota att slå Lisa. Hon upplever snarare att hon undviker konflikter med henne. Mamman försöker hjälpa Lisa med skolarbetet men orkar inte varje vecka. Hon har missat de senaste utvecklingssamtalen och föräldramötena i skolan och hon säger att detta inte är bra och att hon skäms för det. Känslomässig tillgänglighet Anna tycker det är viktigt att Lisa och hennes syster vet och känner att hon älskar dem villkorslöst. Hon säger ofta till dem att hon älskar dem och hon tycker det är viktigt att visa detta också via kramar och pussar. Hon kan också vara avvisande i kontakten när hon är nedstämd och trött. Då orkar hon inte med dem säger hon och hon tycker det är jobbigt. Hon säger att hon ibland märker att även Lisa tycker det är jobbigt när hon är trött. Säkerhet Det framkommer inget under Sociala relationer som tyder på att Lisa skulle ha blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld, övergrepp eller utnyttjande. Däremot framkommer tecken på att Anna utsatts för våld av Tomas och att Lisa även bevittnat våld när de levde tillsammans. Anna säger att de inte längre kan prata med varandra eftersom Tomas lätt blir arg. Anna berättar att hon har blivit slagen av Tomas och att han tidigare ofta hotade henne via SMS om att hon ska passa sig. Hon uppger att hon är rädd för Lisas pappa och skyddar Lisa från att träffa honom för att undvika att något skulle hända Lisa. 4

Analys och bedömning Risk- och skydd Utredningen visar att det finns flera risker som rör Lisas utveckling, mammans förmåga att ta hand om Lisa, och familjens livssituation. De risker i Lisas utveckling som framkommit i utredningen rör Lisas hälsa, utbildning, känslor och beteende och relationen till mamma och pappa. Lisa är trött flera dagar i veckan och har magont utan medicinsk förklaring. Hon har tidigare missat tandvårdskontroller och har karies i tre tänder. Lisas skolsituation har försämrats den senaste terminen. Hennes frånvaro har ökat markant och hon har svårt att följa med i undervisningen på grund av trötthet. Hon når knappt kunskapsmålen men bedöms inte ha några inlärningssvårigheter. I utredningen framkommer tydligt att Lisa tar ett mycket stort ansvar för sin syster och för hushållet när mamma inte orkar, vilket är flera dagar i veckan. Lisa är orolig för sin mamma och har samtidigt mycket sällan kontakt med sin pappa som hon känner sig osäker inför på grund av tidigare våld mellan mamma och pappa. Skyddande faktorer som kommer fram kring Lisas är att hon beskriver en trygghet i relationen till mamma. Lisa har förmåga att beskriva sin situation och ta initiativ. Lisa upplevs glad och snäll och är omtyckt. Lisa har en nära kompis och har vilja att delta i basket på sin fritid. I utredningen framkommer att Anna brister i den grundläggande omsorgen om Lisa när det gäller sovrutiner och hushållet. Lisa får ta ett orimligt stort ansvar i hemmet varje vecka vilket Anna inte ser som ett stort bekymmer. Anna har inte tagit Lisa på hälsokontroller och brister i att se till så att Lisa kommer till skolan. Utredningen visar också att Anna brister i att stödja Lisas skolgång och har inte själv tagit initiativ till att Lisa ska kunna ha ett fritidsintresse. Utredaren bedömer också att Anna har svårt att känslomässigt stötta Lisa när hon är trött. De risker som framkommit i utredningen kring Lisas utveckling och Annas förmåga att ta hand om Lisa förstärks av att det också finns risker i familjens övriga livssituation. Anna är ensamstående med ansträngd ekonomi och hon beskriver själv att hon det senaste året haft sömnproblem och känt sig stressad och nedstämd. Anna har ett privat nätverk men Anna saknar kontinuerlig kontakt och utredningen har inte kunnat visa om någon i nätverket skulle kunna avlasta Anna. Sammantaget bedömer utredaren att risken att Lisa far illa i nuvarande situation är hög. Om ingen förändring sker bedömer utredaren att risken att Lisa far illa i sin utveckling även på sikt som hög. De risker som utredaren bedömer som särskilt allvarliga och omfattande är Lisas försämrade skolgång och mycket stora ansvarstagande i hemmet, i kombination med mammans bristande insikt i sitt omsorgsansvar och sin psykiska ohälsa och sömnsvårigheter. Samtidigt har det i utredningen inte framkommit skyddande faktorer som i nuläget kan bedömas motverka dessa risker. 5

Centrala behov Det har i utredningen inte framkommit något som tyder på att Lisa har egna inlärningssvårigheter eller någon sjukdom. Utredaren bedömer därför att Lisas hälsoproblem, de ökade svårigheterna i skolan och det stora ansvarstagandet i hemmet är konsekvenser av att Anna inte orkar ta hand om hushållet och att ge Lisa den omsorg hon behöver. Anna beskriver själv att hennes förmåga att ta hand om Lisa påverkas av att hon ofta är trött och att hon upplever stress på grund av en ekonomiskt ansträngd situation. Samtidigt anser Anna att Lisa kan ta stort ansvar och mamman har inte full insikt i hur hennes bristande omsorg påverkar Lisas utveckling. Utredaren bedömer därför att de faktorer som upprätthåller att Lisa far illa i och som behöver förändras är mammans mående och sömn, ekonomiska situation och mammans insikt i hur Lisa påverkas av bristande omsorg och mycket stort eget ansvarstagandet. Det har varit svårt att i utredningen se några tydligt skyddande faktorer som väger upp riskerna, men utredaren bedömer att Lisas önskan om att delta i basket behöver stödjas, för att bidra både till att Lisa kan behålla positiva relationer till kamrater och stimuleras i sin utveckling. Fysisk aktivitet kan också bidra till att Lisa mår bättre. Utifrån bedömningen av Lisas nuvarande situation och de centrala behoven bedömer utredaren att familjen är i behov av insatser från socialtjänsten. Nedan beskrivs mål med insatser utifrån Lisas utveckling, Annas förmåga att ta hand om Lisa och Annas hälsa. Mål med insatser: Barnets utveckling: Lisa ska ha bra tandstatus (Lisa ska få lagat sina tänder och inte få någon ny karies) Lisas huvudvärk och magont ska minska och på sikt upphöra Lisa ska somna senast nio på vardagskvällarna och orka följa med i skolundervisningen på dagarna Lisas ska ha full närvaro i skolan och klara lärandemålen Lisas upplevelse av oro för sin mamma och eget ansvar i hemmet ska minska Lisa ska ha en meningsfull fritidssysselsättning som Lisa tycker om Föräldraförmåga: Mamma tar ansvar för sovrutiner, mat och tvätt och att Lisa kommer till skolan och till tandvård Mamma hjälper Lisa med skolarbetet en dag i veckan Mammas upplevelse av att orka stötta och trösta Lisa ska öka Familj och miljö: Mammans sömnproblem ska minska och på sikt upphöra 6

Mottaglighet Lisas önskemål Lisa tycker att det viktigaste är att mamma inte ska vara trött så ofta. Hon vill att mamma ska få hjälp med det och sen så vill hon gärna börja spela basket. Mamma Annas önskemål Anna säger att hon redan funderat på att kontakta någon läkare för att få hjälp med sömnproblemen men hon är osäker på vart hon ska gå. Anna vill ha hjälp med att få rätt behandling. Då tror hon att hon skulle orka med Lisa och hennes syster bättre. Anna vill också veta vilken hjälp hon kan få för att Lisa ska kunna börja i basket. Särskild hänsyn Utredaren bedömer att valet av insatser behöver ta hänsyn till att Anna kan ha svårigheter att ta till sig av föräldrastödjande insatser om hon är för trött. Särskild hänsyn bör också tas till att det i utredningen framkommit att Anna inte har full insikt i att det inte är bra för Lisa att ta stort ansvar för hemmet och att missa skolundervisning. Utformning av insatserna På kort sikt behöver socialtjänsten se till så att Anna får avlastning i hemmet så att Lisa ska komma i tid till skolan och inte behöva ta ansvar för hushållet. Detta bör inledas samtidigt som Anna får läkarkontakt och påbörjat stöd och behandling för sin psykiska ohälsa. Utredaren bedömer att föräldrastödjande insatser behövs från socialtjänsten i form av familjebehandlare som inriktas på att ge Anna kunskap om barns behov och utveckling, stödjer Anna i att ta kontakt med läkare, samt stödjer Anna och Lisa i att ta kontakt med basketföreningen. Utredaren bedömer också att samarbete i form av uppföljning varje månad behövs med Lisas lärare och skolsköterska samt vårdkontakt för mamman. Insatsernas effekter Utredaren bedömer att insatserna kommer leda till att riskerna i Lisas utveckling minskar och att Anna ges förutsättningar att kunna ge Lisa den omsorg hon behöver och har rätt till. Andra insatsalternativ som övervägts I utredningen har det inte framkommit tillräckligt mycket information om vilka möjligheter till stöd som finns i det privata nätverket men om möjligt bör detta involveras på sikt. Samtycke Anna samtycker till de insatser som socialtjänsten föreslår och att stödet sker i samarbete med Annas läkarkontakt, lärare och elevhälsoteam på Lisas skola samt basketföreningen. 7

Uppdrag Föräldraförmåga: Mål och uppföljning - Mamma tar ansvar för sovrutiner, mat och tvätt och att Lisa kommer till skolan och till tandvård - Mamma hjälper Lisa med skolarbetet en dag i veckan - Mammas upplevelse av att orka stötta och trösta Lisa ska öka Uppföljning med familjebehandlare, mamma och Lisa en gång per månad första tre månaderna. Barnets utveckling: - Lisa ska ha bra tandstatus (Lisa ska få lagat sina tänder och inte få någon ny karies). Uppföljning med tandvården efter 1 månad, utlåtande konsultation. - Lisas huvudvärk och magont ska minska och på sikt upphöra. Uppföljning skolsköterskan inledningsvis en gång varannan vecka, därefter en gång per månad. Skolsköterskan meddelar om och hur Lisas hälsa förändras en gång per månad. - Lisas ska ha full närvaro i skolan, orka följa med i undervisningen och klara lärandemålen. Uppföljning med lärare/elevhälsa en gång per månad första tre månaderna. Skolan meddelar socialtjänsten skriftligt genom utlåtande om närvaro, inlärning och skolresultat. - Lisa ska somna senast nio på vardagskvällarna - Lisas upplevelse av oro för sin mamma och eget ansvar i hemmet ska minska Uppföljning med familjebehandlare, mamma och Lisa efter tre månader. - Lisa ska ha en meningsfull fritidssysselsättning som Lisa tycker om. Uppföljning med familjebehandlare, Lisa och mamma efter tre månader Familj och miljö: - Att mammans sömnproblem och psykiska ohälsa ska minska och på sikt upphöra - Att mammans upplevelse av ekonomisk stress ska minska - Att mamma ska komma igång i daglig sysselsättning Familjebehandlaren hjälper mamma att ta kontakt med vårdcentralen och följa med till läkaren för att kunna vara med i planeringen när det gäller mammans ev. behandling och eventuellt behov av SIP. Socialsekreteraren samarbetar med handläggare vid ekonomiskt bistånd, som vid behov kallar till SIP och ger stöd till Anna att kunna hantera sin ekonomi. 8