Övningsärende Max, fyra år.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningsärende Max, fyra år."

Transkript

1 Övningsärende Max, fyra år. Detta övningsärende är hämtat från Stockholms stad Utredningsprocessen enligt en evidensbaserad praktik inom barn-och unga (2015). Aktualisering Information från enheten för ekonomiskt bistånd till Barn-och unga enheten gällande Max. Malin Nilsson, har varit aktuell på enheten för ekonomiskt bistånd sedan april 2011, då hon på grund av försummade hyresbetalningar riskerade att vräkas, har en son, Max, som är fyra år gammal som bor varaktigt med henne. Enhetens vräkningsförebyggande team tog kontakt med Malin, och hon ansökte och beviljades, bistånd till en hyresskuld bestående av fyra på varandra obetalda hyror (januari, februari, mars och april 2011). Ärendet var vidare skickat till Kronofogden för avhysning, som inte verkställdes i och med att Malin beviljades bistånd. Malin var vid tillfället för ansökan arbetslös och är så även idag. Sedan denna händelse 2011 har Malin skött sina hyresinbetalningar enligt plan. Hon ansöker om försörjningsstöd varje månad, och beviljades bistånd till bland annat kostnad för hyra. Malin redovisar kvitto på inbetald hyra i samband med ansökan om ekonomiskt bistånd inkom meddelande om uppsägning av hyreskontrakt från Malins hyresvärd, Svenska Bostäder, SB. Vid kontroll med SB visar det sig att Malin inte betalat hyrorna för december 2012 och januari månad Stadsdelsförvaltningen har dessa månader inte kontrollerat att Malin betalat hyran enligt plan. Malin hotas nu på nytt av uppsägning, ärendet är skickat till Kronofogden på nytt gör socialsekreterare vid enheten för ekonomiskt bistånd, ett hembesök hos Malin, då hon inte gått att nå via telefon, för att ta reda på varför Malin inte betalat sina hyror. Malin är hemma och släpper in socialsekreteraren och dennes kollega. Hon är först oförstående till varför hembesök görs. På frågan varför hon inte betalat hyrorna svarar hon bara att hon haft andra uppgifter. Socialsekreteraren förklarar att hon nu riskerar att bli vräkt, men Malin tycks inte reagera på detta. Vid hembesöket är sonen Max hemma. Socialsekreteraren frågar varför Max inte är på förskolan. Malin svarar att Max är sjuk, socialsekreteraren ser dock inga sjukdomstecken hos Max. I lägenheten finns inte särskilt mycket möbler. I Max rum finns en säng och en garderob, samt en låda med leksaker. I köket finns ett matbord med två stolar. I vardagsrummet finn en TV som står på golvet och en gammal soffa. Utifrån att Malin har uteblivit med hyresinbetalningar och nu riskerar att vräkas från sin lägenhet, samt att socialsekreterare bedömer att det finns en oro för att Max inte får sina grundläggande behov tillgodosedda, skickar vi informationen vidare till barn- och ungaenheten. Barn och unga enhetens tidigare kännedom om barnet och familjen En tidigare utredning har gjorts angående Max. Den inleddes och avslutades Utredning inleddes efter att anmälan inkommit från polisen med information om att Max hade upplevt våld. Polisen hade blivit kallad till hemmet då mamman blivit misshandlad av sin dåvarande sambo. I utredningen framkom att mamman varit våldsutsatt av sin sambo och att Max upplevt

2 våldet. Mamman separerade under utredningen från mannen och bröt kontakten med honom. Socialtjänsten bedömde att Max och mamman var i behov av insats för att bearbeta sina upplevelser, men mamman uppgav att de inte var i behov av stöd då mannen inte fanns i familjens liv längre. Utredningen avslutades därför utan insats. Barn-och unga enheten tog mot bakgrund av ovanstående information samt tidigare kännedom om barnet och familjen ställning till att omedelbart inleda utredning enligt 11 kap 1 SoL. Information från utredningen Familj och miljö Nuvarande familjesituation Mamman uppger att Max sedan födseln har bott tillsammans med henne och att hon har ensam vårdnad om Max. Enligt mamman har Max för närvarande väldigt lite och sporadisk kontakt med sin pappa. De levde tillsammans till och från, men separerade när Max var ca 1 år på grund av ständiga konflikter dem mellan. Mamman säger att hon oftast inte vet var pappan är. Mamman säger att pappan ibland tar kontakt med henne för att få träffa Max. Det senaste året har Max träffat honom fyra eller fem gånger. Max har också en äldre bror som bor hos sin pappa. Mamman säger att hon sedan en tid tillbaka känner sig nedstämd, stressad och har sömnsvårigheter, sedan några månader medicinerar hon för att kunna sova. Sömnmedicinen gör dock att hon känner sig tung i huvudet och orkeslös på dagarna. Hon oroar sig dagligen över bristen på pengar och över att hon är ensam om ansvaret för Max. Mamman uppger att hon sedan barndomen har känt sig ensam och haft svårt i relationer till andra. Mamman har sedan tre månader tillbaka kontakt med läkare och kurator på Vårdcentralen. Enligt både läkaren och kuratorn har mamman svårigheter att planera och strukturera sin vardag. Hon har svårt att hålla reda på när hon ska till vårdcentralen och får stöd genom sms samma dag. Hennes sömnsvårigheter bedömer både kuratorn och läkaren beror på mammans oregelbundna rutiner och på oro och ensamhet. Hos kuratorn får mamman hjälp med att hitta strategier för att klara av att skapa och upprätthålla rutiner. Detta har de påbörjat senaste månaden och träffas en gång per vecka. Socialsekreteraren på enheten för ekonomiskt bistånd upplever att mamman har stora svårigheter med att sköta sin egen ekonomi, att till exempel lämna korrekt ifyllda ansökningsblanketter och kopior på begärda handlingar samt att komma till avtalade möten, trots att hon har fått extra stöd för att veta vad hon ska göra. Till exempel har socialsekreteraren dagen innan ett möte sms:at mamman en påminnelse om mötet och vad hon ska ta med sig. Socialsekreteraren uppger att mamman inte har utretts för dessa svårigheter. Socialsekreteraren anser att dessa svårigheter skulle behöva kartläggas och utredas för att socialtjänsten ska kunna stötta mamman på bäst möjligt sätt. Mamman säger att hon tror att hennes svårigheter med att till exempel passa tider och betala räkningar har att göra med att hon är stressad och sover dåligt. Mamman anser inte att hon har behov av att bli utredd utan tycker att det räcker med kontakten med läkaren och kuratorn på vårdcentralen. Familjebakgrund Mamman berättar att hon avslutade gymnasiet med ofullständiga betyg och var stökig under tonåren. Hon använde droger och alkohol och var under en kortare period placerad på behandlingshem. Vidare berättar hon att hon fick sitt första barn när hon var 17 år gammal. Mamman uppger att hon levde ihop med Max storebrors far en kort period och blev under den perioden regelbundet misshandlad av honom.

3 Boende, arbete och ekonomi Enligt folkbokföringsregistret har Max bott på fyra olika adresser. Mamman säger att hon har haft svårt att hitta eget boende och att hon har bott inneboende hos bekanta tills hon fick sitt hyreskontrakt från bostadsförmedlingen för cirka två år sedan. Mamman berättar att hon och Max nu bor i en hyreslägenhet om två rum och kök. Max har eget rum och mamman sover på soffan i vardagsrummet. När utredarna är i hemmet på besök är det rent och städat. Utredarna upplever inredningen som spartansk, till exempel finns det inga gardiner, mattor eller växter och få möbler. Max har en egen säng och några leksaker, ingenting på väggarna eller golvet. Socialsekreteraren på enheten för ekonomiskt bistånd uppger i utredningssamtalet att mamman aktualiserades hos dem 2011 efter att hon inte betalat sin hyra på flera månader och då hotades av vräkning. Hon vände sig inte till socialtjänsten själv, utan blev kontaktad av stadsdelens vräkningsförebyggande arbetsgrupp. Hon beviljades bistånd till hyresskulden och har efter det skött sina hyresbetalningar utan anmärkningar fram till december 2012 då hyran återigen inte blev betald trots att mamman beviljats försörjningsstöd. Samma sak upprepades i januari månad Enligt en överenskommelse mellan mamman och socialtjänsten kommer hyran framöver att betalas direkt till hyresvärden, förutsatt att mamman har rätt till försörjningsstöd. Mamman berättar att hon är arbetslös och de senaste månaderna har hon inte kunnat betala hyran då hon haft så mycket räkningar och skulder att betala igen. Dessutom har hon varit tvungen att köpa saker till Max och så har lånat ut pengar till en vän. Mamman anser att socialtjänsten måste ordna med nytt boende till henne och Max om de blir vräkta eftersom hon inte kan bo på gatan med ett litet barn. Mamman uppger att hon på egen hand inte kan lösa sin bostadssituation; hon har ingen möjlighet att få ett eget hyreskontrakt och familjen skulle inte få plats i mormors lägenhet. Mamman berättar att hon tidigare har arbetat som vårdbiträde på timanställning inom hemtjänsten, men fick allt färre timmar då hon hade svårt att ta pass eftersom hon är ensamstående med Max och inte har tillgång till barnpassning på kvällar och helger. Det händer dock att mamman får ett eller ett par arbetspass under en månad. Mamman berättar att hon är inskriven på Arbetsförmedlingen, AF, och att hon deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, vilket betyder att hon har rätt till aktivitetsstöd. Mamman berättar att pappan arbetar svart i restaurangbranschen och att han har skulder. Enligt mamman bidrar inte pappan ekonomiskt till Max försörjning, men hon får underhållsstöd från Försäkringskassan. Enligt mamman saknar pappan fast bostad. Mormor berättar att det händer att hon blir tvungen att hjälpa mamman med pengar till mat. Mormor beskriver att hon oroar sig för mamman och Max, eftersom mamman lätt blir utnyttjad av sina bekanta och ofta får svårigheter med att få pengarna att räcka till. Socialt nätverk och integrering Mamman uppger att Max familjenätverk består av mormor, som bor på andra sidan Stockholm. Mamman beskriver att hon och Max har relativt tät kontakt med mormor, dock mestadels via telefon. På grund av sina hälsoproblem kan mormor enligt mamman inte utgöra något praktiskt stöd för henne och Max. Mamman uppger att Max har en morbror som bor i Gävle med fru och barn. Max och mamman har ingen kontakt med honom, eftersom han har brutit kontakten med familjen. Max har ingen regelbunden kontakt med faderns släktingar. Mamman beskriver sin egen relation till Max mormor som komplicerad, vilket gör att Max i perioder inte träffar henne. Mamman säger att hon skulle önska att pappan umgicks mer med Max, eftersom hon tror att det skulle vara bra för Max.

4 Mamman uppger att hon och Max trivs bäst med att vara hemma i lugn och ro. De umgås sällan med andra vuxna och barn eftersom mamman inte känner någon i närområdet. Mamman har en väninna som hon har kontakt med men de har sällan möjlighet att träffas. Mamman har inga vänner som har barn i Max ålder. Max säger att han leker med barnen på förskolan och att han nästan inte känner något av barnen på sin gård. Mormor instämmer i att Max inte har kontakt med några andra släktingar än henne. Hon önskar att hon kunde vara ett bättre stöd för honom och mamman, men att det är svårt på grund av hennes dåliga hälsa och eftersom hon bor så långt bort. Mormor och morfadern separerade när mamman var åtta år och morfadern har inte haft kontakt med familjen på länge. Barnets utveckling Hälsa Mamman beskriver Max som en frisk pojke som utvecklas normalt. Förskolepersonalen uppger i utredningssamtal att Max ganska ofta, ca ett par dagar i veckan är trött och hängig på förskolan. Vidare har personalen uppmärksammat att Max har gulbruna tänder. De uppger även att Max inte alltid har kläder efter väder, till exempel saknar han regnkläder, tillräckligt varma vinterkläder och ombyten. Ibland är Max kläder smutsiga eftersom det händer att han kommer i samma smutsiga kläder flera dagar i rad. Vidare uppfattar personalen att Max får duscha och tvätta håret för sällan, vilket har gjort att han ibland har luktat ofräscht. I telefonsamtal med barnsjuksköterskan på BVC uppger hon att 18-månaderskontrollen som var den senaste kontrollen Max var på, inte visade någonting som avvek från den normala utvecklingen. Samtidigt har Max uteblivit från BVC:s hälsokontroller sedan 18-månaderskontrollen, trots flera kallelser. Barnsjuksköterskan kan därför inte uttala sig om Max utveckling sedan dess. I telefonsamtal med tandläkare på Folktandvården framkommer att Max har blivit kallad till kontroll två gånger men inte kommit, de kan därför inte uttala sig om Max tandstatus. En hälsoundersökning och 4-års kontroll görs på BVC under utredningstiden. Den visar att Max följer sin längdkurva men har tappat i sin viktkurva. Max har inga syn- eller hörselnedsättningar och heller inga avvikelser när det gäller generell utveckling. Max upplevs av sköterskan som blyg och fåordig och det är därför svårt att bedöma Max språkliga utveckling. Eftersom Max har tappat i vikt undersöks han även av läkare. Det finns inga tecken på medicinska orsaker till varför Max inte följer sin viktkurva. En tandundersökning genomförs under utredningstiden som visar att Max har dålig munhygien och dålig tandstatus. Max har karies i två tänder som behöver lagas och bedöms även behöva fluorbehandling. Inlärning/Utbildning Mamman uppger att Max började på förskolan Snöflingan när han var 13 månader gammal och att han har en heltidsplats där. Både hon, förskolepersonalen säger att Max trivs på förskolan och det säger även Max. Max berättar att han tycker om att leka ute på förskolans gård. När de är inomhus tycker han om att titta i böcker och leka med bilar. Personalen beskriver att Max kan ha svårt att koncentrera sig på en uppgift längre stunder och att han ofta inte klarar att fullfölja det han föresatt sig, t ex pussla färdigt. Istället kan han försvinna bort i

5 egna tankar. Max tar sällan egna initiativ till aktiviteter, vilket pedagogerna upplever beror på att Max så ofta är trött. Förskolepersonalen har uppfattat att Max är något sen i språkutvecklingen, men de är ännu inte säkra på om det är en så pass stor försening att det är anmärkningsvärt. De har uppmanat mamman att kontakta BVC för att vidare utreda detta. Enligt moder är Max en tystlåten pojke, men uppfattar inte det som ett problem. Känslor och beteende Mamman berättar att Max ganska ofta får känsloutbrott när han blir arg eller inte får göra som han vill. Mamman tycker inte att Max har några känslo- eller beteendemässiga problem förutom att han har en väldigt stark vilja och att han ibland vägrar göra som mamman säger till honom, till exempel klä på sig kläderna på morgonen eller gå till förskolan. Förskolepersonalen upplever inte att Max blir arg utan som en glad och snäll pojke som vill andra väl. Mormor beskriver Max som en oftast snäll och glad men också envis pojke. Mormor har uppfattat att Max vill styra över mamman och att han kan bli arg när han inte får som han vill. I samtal med socialsekreterare berättar Max: Jag blir arg ibland när mamma tjatar och jag inte får titta på TV. Max berättar att han ibland har mardrömmar och vaknar på natten. Då brukar han gå och lägga sig i mammans säng. Max säger att när han är hemma tycker han om att rita, titta på TV eller spela spel på mammas IPhone. Mamman säger att när han är hemma tycker Max om att titta på TV. Förskolepersonalen beskriver Max som självständig och kompetent vad gäller att äta själv, klä sig samt sköta toalettbestyr. Sociala relationer Vad gäller Max relation till sin far säger mamman att hon inte vet om han saknar sin far. Mamman berättar att Max inte träffar sin storebror, eftersom broderns far inte vill det. När utredarna ber Max att berätta om sin far svarar han: Pappa är långt borta. En gång fick jag en brandbil av min pappa. Han är snäll. Max kan inte svara på när han träffade sin far senast. Förskolan uppger att Max tyr sig till de vuxna, han är ofta kramig och vill ha fysisk kontakt med de vuxna. Max säger att han tycker om sin fröken Karin på förskolan. Pedagogerna upplever att Max har lite svårt i samspelet med de andra barnen, men att detta är något som de själva kan hjälpa honom med att förbättra vart efter han blir äldre. Max säger att han tycker om att leka med barnen på förskolan. Max berättar: I går lekte jag med Thomas. Vi lekte ute på gården. Jag leker med Rikard också. Jag har varit hemma hos honom. En gång har jag varit det. Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Mamman har svårt att beskriva hur hennes och Max vardag ser ut och vilka rutiner de har för mat och sömn. De äter nån gång på morgonen och på kvällen. Mamman berättar att Max oftast inte vill gå och lägga sig. Mamman brukar därför vänta med att försöka få honom i säng tills han ser trött ut. Detta för att försöka undvika bråk med Max. Mamman säger att det ofta tar lång tid att få Max i säng, eftersom han vill fortsätta titta på TV och vägrar klä av sig. I dessa situationer blir det ofta bråk och då låter mamman Max somna i soffan. Mamman säger att hon tycker det är svårt att sätta

6 gränser för Max i situationer när han blir arg och att hon därför ofta låter honom göra som han vill, som att t ex stanna hemma från förskolan om han inte vill gå dit på morgonen. Enligt mamman så har hon aldrig slagit Max. Mormor säger att hon tycker att mamman låter Max styra över henne för mycket. Förskolans pedagoger berättar att de har försökt påtala för mamman att Max ofta saknar till exempel vantar, överdragsbyxor eller rent ombyte men att det inte har skett någon förändring. Mamman uppger att hennes dåliga ekonomi gör att hon har svårt att köpa nya kläder till Max hela tiden. Hon gör vad hon kan för att hålla Max och hans kläder hela och rena. Mamman håller inte med om förskolans beskrivning av att Max kommer med smutsiga kläder flera dagar i rad. Mamman uppger att förskolepersonalen klagar på henne. Pedagogerna på förskolan uppger att Max ofta har långa dagar, cirka 10 timmar, på förskolan, vilket han har svårt att orka med. Andra dagar händer det att han inte kommer alls. Personalen uppger att när de då har ringt till mamman har mamman uppgett att Max varit sjuk. Personalen säger att mamman inte kontaktar förskolan och sjukanmäler Max. Personalen uppger att det händer att Max kommer till förskolan trots att han är sjuk. Mamman säger att hon ibland har känt sig tvungen att lämna Max på förskolan trots att han har varit förkyld och hängig när hon har behövt gå på möten hos till exempel arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Ibland när Max har stannat hemma på grund av sjukdom har mamman inte haft pengar på sitt kontantkort, och har därför inte kunnat meddela förskolan att Max varit sjuk. Mamman säger att det finns skäl till att Max ibland är många timmar på förskolan. Ibland måste mamman arbeta sent, och andra dagar behöver hon sova, eftersom hon sover dåligt på nätterna. Mamman beskriver att hon inte har varit på BVC med Max det senaste året eftersom tiderna har sammanfallit med att hon har arbetat eller att Max har varit sjuk. Av samma orsak har hon inte heller varit med Max till tandvården. Mamman uppger att Max får sköta tandborstningen själv men att hon påminner honom och hon tycker att det fungerar bra för det mesta. Mamman samtycker till att Max hälsoundersöks och träffar tandläkare under utredningstiden och passar båda tiderna med hjälp av sms-påminnelse. Stimulans och vägledning Vid hembesök konstateras att Max har få leksaker och böcker. Mamman säger att hon inte har råd att köpa nya leksaker och böcker till Max. Han har en del av hennes egna gamla leksaker. Förskolan berättar att mamman inte brukar delta på föräldramöten, men hon kommer till utvecklingssamtalen. I övrigt brukar mamman inte ställa så mycket frågor till personalen om hur han har det på förskolan, till exempel vad han har gjort på dagen och om han har varit glad eller ledsen. Förskolans pedagoger uppger att mamman har berättat att hon inte läser sagor för Max och att de i samband med utvecklingssamtal har pratat med mamman om att det är viktigt att hon gör det med tanke på Max sena språkutveckling. Mamman berättar att hon och Max oftast är hemma när de är lediga. Detta beror på att hon inte har så mycket pengar att göra saker för. Hon tycker heller inte att det är så roligt att till exempel gå till lekparken, eftersom Max inte har några kompisar att leka med. Känslomässig tillgänglighet

7 Mamman uppger att Max söker sig till henne när han är ledsen eller rädd, ofta händer det på natten. Mamman berättar att hon inte alltid orkar trösta Max och att det är jobbigt att han inte vill sova i sin egen säng. Mamman säger oftast till Max att gå tillbaka och lägga sig i sin säng. Vid hembesöket observerar utredarna att Max söker kontakt med mamman genom att titta på henne och fråga henne om olika saker. Vid flera av dessa tillfällen svarar mamman inte på Max försök till kontakt. I socialsekreterarnas samtal med mamman om detta svarar mamman att hon var koncentrerad på socialsekreterarnas frågor och att hon tyckte att Max skulle vänta. Säkerhet Det har inte framkommit något som tyder på att Max utsätts för våld. Analys och bedömning Risk och skydd Utredningen visar att det finns flera risker som rör Max utveckling, mammans förmåga att ta hand om Max, och familjens livssituation. Max har inte fått tillgång till den hälso- och sjukvård och tandvård han behöver. Han följer inte sin tillväxtkurva och har dålig tandstatus. I utredningen framkommer också brister när det gäller hans hygien och tillgång till adekvata kläder och leksaker. Max språkutveckling och lärande behöver följas upp då det finns tecken på kognitiva svårigheter. Samtidigt visar Max god förmåga att klara sig själv när det gäller mat, toalett och ta på sig. I utredningen framkommer att mamman brister i den grundläggande omsorgen om Max och har svårt att ha fungerande rutiner för sömn, mat och vistelse i förskolan. Mamman har också vissa svårigheter att vägleda, stimulera och trösta Max. De risker som framkommit i utredningen kring Max utveckling och mammans förmåga att ta hand om Max förstärks av att det också finns risker i familjens övriga livssituation. Familjen har en otrygg boende- och ekonomisk situation och ett svagt socialt nätverk. Mamman har i dagsläget en psykisk ohälsa och sömnsvårigheter. Mamman har sen tidigare svårigheter med planering i vardagen och att hantera sin ekonomi. Skyddande faktor bedöms vara att Max går på förskola som ger honom omsorg och stimulans och han trivs där och visar förmåga att söka kontakt och närhet från de vuxna. Riskbedömning och motivering? Centrala behov Centrala behov? Utredarna bedömer att familjen behöver stöd av socialtjänsten för att kunna förändra situationen. Målen med insatsen är: Familj och miljö: - Mamman klarar använda hjälpmedel för att underlätta sina svårigheter med att planera, upprätthålla rutiner och struktur i vardagen - Mamman betalar hyran varje månad så att boendesituationen kan vara stabil - Mammans oro och trötthet ska minska och inte påverka föräldraförmågan negativt Barnets utveckling: - Max följer sin tillväxtkurva och har hela och rena tänder

8 - Max språkutveckling och förmåga att koncentrera sig förbättras utifrån Max förutsättningar - Max trötthet minskar och på sikt upphör - Max leker med jämnåriga både på förskolan varje dag och ca en dag i veckan hemma - Max blir tröstad av mamma när han känner sig ledsen eller ensam, ex när han kommer till sin mamma på natten Föräldraförmågan: - Mamman ser till att Max kommer till tandvård och BVC och att kontakten med förskolan fungerar - Mamman har stabila mat- och sovrutiner för Max, som följs - Mamman gränssätter Max i vardagssituationer, ex. inför påklädning på mornarna och vid sängdags - Mamman leker med och stöttar Max i att träffa kompisar efter förskolan eller på helger Mottaglighet Mamman har erbjudits och tackat ja till insats i form av familjebehandlare och kontaktperson som regelbundet ska träffa Max och mamman. Utifrån riskbedömningen föreslås att mamman träffar familjebehandlaren två gånger i veckan och att Max och mamman träffar kontaktpersonen en gång i veckan. Mamman tycker att det ska bli skönt att ha någon att prata med om föräldrarollen eftersom hon ofta känner sig ensam i det. Insatserna syftar till att öka mammans förmåga att tillgodose Max olika omsorgsbehov. Utöver dessa insatser bedömer utredarna att det finns behov av strukturerad samverkan mellan socialtjänstens olika verksamheter, förskolan, BVC, tandvård samt mammans läkare och kurator för att stötta familjen och följa upp att insatserna har önskad effekt. Mamman ges stöd av socialsekreterare vid försörjningsstöd och av läkare och kurator vid vårdcentralen. BVC följer Max tillväxt och samarbetar med familjebehandlaren kring kost och hygien. Max börjar i språkgrupp på förskolan där det också ges bra möjligheter till lek i mindre grupp. För att underlätta samordningen och skapa struktur upprättas en samordnad individuell plan (SIP). Eftersom mamman och utredaren är överens om att föreslagna insatser är de mest lämpade för Max behov har inga alternativa insatser övervägts. Mamman har uttryckt ett önskemål om att träffarna inte sker för tidigt på morgonen på grund av mammans sömnsvårigheter. Mamman känner mest motivation för att få hjälp med att gränssätta Max och bli bättre på att hantera hans utbrott. Max säger att han ser fram emot att få träffa personen som ska bli kontaktperson och göra kul saker med denne. Barnets bästa Utredarnas sammanfattande bedömning är att det bästa för Max är att han och mamman erbjuds stöd i form av öppenvårdsinsatser med första uppföljning efter två månader.

9 Uppdrag Mål och uppföljning familj och miljö - Mamman klarar använda hjälpmedel för att underlätta sina svårigheter med att planera, upprätthålla rutiner och struktur i vardagen - Mamman betalar hyran varje månad så att boendesituationen kan vara stabil - Mammans oro och trötthet minskar och påverkar inte föräldraförmågan negativt Uppföljning sker enligt SIP efter tre månader tillsammans med mamman, socialsekreterare vid enheten för ekonomiskt bistånd och ansvarig läkare och kurator vid Vårdcentralen. Mål och uppföljning barnets utveckling - Max följer sin tillväxtkurva och har hela och rena tänder - Max språkutveckling och förmåga att koncentrera sig förbättras utifrån Max förutsättningar - Max trötthet minskar och på sikt upphör - Max leker med jämnåriga både på förskolan varje dag och ca en dag i veckan hemma - Max blir tröstad av mamma när han känner sig ledsen eller ensam, ex när han kommer till sin mamma på natten Uppföljning sker med mamma, Max, BVC och förskola efter tre månader. Mål och uppföljning föräldraförmågan - Mamman ser till att Max kommer till tandvård och BVC och att med förskolan fungerar - Mamman har stabila mat- och sovrutiner för Max, som följs - Mamman gränssätter Max i vardagssituationer, ex. inför påklädning på mornarna och vid sängdags - Mamman leker med och stöttar Max i att träffa kompisar efter förskolan eller på helger Uppföljning sker med BVC och tandvård efter tre månader och med moder, Max och familjebehandlare efter tre månader. Uppföljning Familj och miljö Mamman har börjat använda ett bildschema i hemmet som hjälper henne att ha rutiner för mat, sömn, städning, matinköp, när Max ska duscha, när hon ska tvätta, när hon ska betala räkningar etc. Mamman tycker mycket om schemat och hon upplever att det är mindre rörigt inombords. Hon vill gärna fortsatta använda schemat känner att det är jätteviktigt. Både kurator och familjebehandlare övar med henne i att skapa nya scheman för nästa dag eller vecka. Mamman har betalt räkningarna i tid men känner fortfarande att pengarna inte räcker. Hon vill kunna köpa saker till sig själv och till Max. Mamman äter fortfarande sömnmedicin och tycker att biverkningarna har minskat. Hon är inte lika trött på dagarna som förut men brukar sova en stund på eftermiddagen innan Max kommer hem från förskolan. Barnets utveckling Max har varit hos tandläkaren och lagat sina hål. Han har också påbörjat fluorbehandling. Tandvården upplever att mamman behöver stöd för att kunna borsta Max tänder. Mamman tycker att Max kan borsta själv. Mamman och Max kallas till tandvården igen inom två månader för uppföljning.

10 Max har varit på BVC två gånger och har den senaste månaden börjat gå upp mer i vikt. BVC sköterskan upplever att både Max och mamman är piggare även om Max fortfarande är tystlåten. Enligt förskolan har Max bara haft smutsiga kläder till förskolan någon enstaka gång senaste månaden och han har inte luktat illa. Max har börjat i språkgrupp och pratar nu mer än tidigare men kan inte så många ord. Max har svårt att komma igång med uppgifter själv och förskolan bedömer att hans behov av stöd har ökat. Förskolan önskar att mamman börjar läsa böcker för Max en liten stund varje dag som komplement till förskolans insatser. Förskolan väljer ut lämpliga böcker som mamman och Max med hjälp av kontaktpersonen kan låna på biblioteket. Max har en kompis på förskolan, Thomas. Thomas och Max träffas även efter förskolan ibland. De är oftast hos Thomas men två gånger har de varit hos Max och ute på gården. Föräldraförmåga Mamman har kommit med Max till tandvård och BVC på de tider som bestämts, med hjälp av schema och sms-påminnelse. Mamman lägger Max kl på kvällen och väcker hon 7.30 på morgonen. De äter middag kl 18 nästan varje dag, som mamman lagat. Max ligger i sin säng och lyssnar på ipad innan han somnar. Mamman tror att han somnar ca Mamman tycker att hon mår bättre och därför orkar hon även med att vara med Max, trösta och bestämma rutiner när det behövs. Mamman har spelat spel med Max och kontaktpersonen och de har gått till parken och köpt glass. Mamman tycker det är svårt att veta vad hon ska hitta på med Max när inte kontaktpersonen är med. Hon har också svårt att komma på vad Max kan göra när Thomas hälsar på och brukar inte säga att Max kan träffa honom. Måluppfyllelse? Riskbedömning? Fortsatta centrala behov? Revidering av mål?

Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år

Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år Familj och miljö Nuvarande familjesituation Lisa bor med sin mamma Anna och sin lillasyster Sara som är 5 år. Lisas mamma och Lisas

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en

Läs mer

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Hyresrådgivare Sofie Jonsson Socialsekreterare Stina Mood Telefon 08-508 24 845 Telefon 08-508 24 272 Vräkningsförebyggande arbete

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Esther 82 år. 2 kap.7 SoL och 16 kap.4 HSL

Esther 82 år. 2 kap.7 SoL och 16 kap.4 HSL Esther 82 år Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?

Karin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte? Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa. Verksamhetsstöd För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa www.sollentuna.se Vägledning för pedagoger - syfte och orsak Syftet med arbetet i SAGA-teamen är att barn som

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9 YTTRANDE 1 (5) Skapad 2017-12-05 Antaget 2017-12-18 Bildnings- och omsorgsnämnden Helena Sparrfeldt Enhetschef 033-430 57 84 helena.sparrfeldt@bollebygd.se Dnr : BON2017/126-8 IVO Yttrande till IVO, diarienr

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Handlingsplan för vräkningsförebyggande

Handlingsplan för vräkningsförebyggande Handlingsplan för vräkningsförebyggande arbete Vräkningsförebyggande arbete var ett av fyra mål i Regeringens strategi 2007 2009 för att motverka hemlöshet 1. Merparten av dem som blir vräkta, cirka 85

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Gruppbostad. - Vad är det?

Gruppbostad. - Vad är det? Gruppbostad - Vad är det? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Gruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service Gruppbostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en gruppbostad? En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet. I det gemensamma utrymmet

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service

Servicebostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service Servicebostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en servicebostad? Du som bor i servicebostad har en egen lägenhet, oftast i ett vanligt hyreshus. Personalen finns nära dig, i samma hus eller

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

Gruppbostad i Håbo kommun

Gruppbostad i Håbo kommun Gruppbostad i Håbo kommun Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet och skyldigheter som gäller

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet: Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Servicebostad i Håbo kommun

Servicebostad i Håbo kommun Servicebostad i Håbo kommun Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde

Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-08 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Skyddat boende för våldutsatta

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS

Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS Introduktionssamtal kvinnojour Framtaget i Projekt Bildsamt - bilder som stöd i samtal om våld, i samarbete med ROKS kvinnojour hemligt stänga av platstjänster vad har hänt? har du barn? tjej/kille? hur

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100

ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100 Fastighetskontoret ANVISNINGAR OCH RUTINER FÖR F100 www.goteborg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målgrupp 3 Rutiner 4 Erbjudande om lägenhet 5 Kontraktskrivning 5 Stöd i boendet och uppföljning 5 Hyror 6 Övertagande

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg

Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Servicebostad LSS Sektor stöd och omsorg Mariestad Innehållsförteckning Vad är en servicebostad... 3 Att bo i servicebostad... 4 Stöd och hjälp... 5 Fritid, aktiviteter och egen tid... 5 Enhetschef...

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

SoL och LSS vid funktionsnedsättning

SoL och LSS vid funktionsnedsättning SoL och LSS vid funktionsnedsättning Du som behöver stöd från samhället och inte kan få det någon annanstans kan vända dig till socialtjänsten. Här får du information om två viktiga lagar som gäller när

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja.

Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja. Ett barn har kräkts. Rakt ut på golvet, på mattan och på sig. Jag lyfter upp honom och han gråter och torkar av tårar och kladdig mun på min tröja. De andra barnen står vid sidan om. Kalle är sjuk säger

Läs mer

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen.

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen. HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI ALTJÄNST Hans Peters Telefon: 508 04 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21 JANUARI 2010 SID 1 (5) DNR 006 651-2009 SAMMANTRÄDE 11 FEBRUARI 2010 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

Frågeformulär till vårdnadshavare

Frågeformulär till vårdnadshavare Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga Hur vi har gått till väga Granskning av rapporter, handlingar och skrivelser. Enkätundersökning Intervjuver och fokusgrupper med barn, föräldrar

Läs mer

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:

Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma

Läs mer

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst

Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Barns psykosociala ohälsa

Barns psykosociala ohälsa Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Ansökan om ekonomiskt bistånd

Ansökan om ekonomiskt bistånd Arvidsjaurs kommun Ansökan om ekonomiskt bistånd Individ- och Familjeomsorgen Arvidsjaurs kommun 933 81 Arvidsjaur Växeltelefon: 0960 155 00 Handläggare: Besökstid: Personuppgifter Förnamn och Efternamn

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Reda ut-häfte om våld

Reda ut-häfte om våld www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer