Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år
|
|
- Per-Olof Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga, fallet Lisa Övning dokumentation, analys och bedömning, Lisa 8 år Familj och miljö Nuvarande familjesituation Lisa bor med sin mamma Anna och sin lillasyster Sara som är 5 år. Lisas mamma och Lisas pappa Tomas separerade för när Lisa var fyra år och Anna har sedan två år tillbaka ensamvårdnad om Lisa. Lisas pappa Tomas bor i en stad 10 mil från Lisa och Anna. Anna uppger att hon inte har någon kontakt med sjukvården och att hon inte har några sjukdomar, funktionsnedsättningar, beroendeproblematik eller psykiatrisk diagnos. Det har inte heller Lisas syster. Anna säger att hon det senaste året känt sig stressad och orolig och har svårt att somna flera gånger i veckan. Hon tycker tankarna far runt om vem hon är, om ekonomin och hon vaknar ibland av jobbiga drömmar. När hon sover dåligt känner hon sig nedstämd och ledsen. Hon vill då bara vara för sig själv och det blir jobbigt att ta hand om barnen så som hon vill. Hon blir då mest liggandes i sin säng och vill inte umgås med någon. Detta känner hon händer nån gång i veckan. Hon har tänkt att hon behöver träffa läkare men det har inte blivit av. Familjebakgrund Lisas mamma Anna minns sin barndom som att hennes pappa ofta var våldsam både mot henne och hennes mamma, hon minns knytnävslag i magen och örfilar. Anna berättar att hon var rädd för sin pappa. Hon uppger att hon fortfarande kan tänka på det men att hon inte längre har någon kontakt med honom. Boende, arbete och ekonomi Lisa bor med sin mamma och lillasyster i en hyreslägenhet med tre rum och kök, 95 kvadratmeter. Lisa säger att hon trivs i lägenheten, hon tycker det är bra att hon har nära till skolan och hon tycker om sitt rum. Där finns lego och några barnböcker, ritpapper och pennor och tre dockor. Lisa har ett gosedjur i sin säng. Anna känner sig relativt trygg i området och tycker att bostaden känns okej men hon skulle vilja ha det större. Hon skulle vilja ha ett eget sovrum. Båda barnen har eget rum och mamma har en egen säng i en alkov i vardagsrummet. Anna har slutfört grundskolan men inte gymnasiet med godkända slutbetyg. Hon har sedan gymnasiet inte studerat alls. Anna är arbetssökande och får försörjningsstöd. Anna berättar att det tidigare fanns en ekonomisk konflikt mellan henne och Tomas, eftersom Tomas inte betalade något när de bodde tillsammans och inte heller underhåll efter deras separerade. Anna är stressad över sin ekonomiska situation. Oftast räcker pengarna till hyra och mat men Anna säger att det är svårt att få pengarna att räcka till nya kläder. Socialt nätverk och integrering Familjen umgås sällan med andra familjer eller vänner på fritiden. Lisas mamma säger att hon har ett par vänner men de träffas bara några gånger per år. Hon pratar ganska ofta i telefon men hon ber dem sällan om hjälp. De har fullt upp med sina egna familjer. Lisas mormor har ibland hjälpt till ekonomiskt med att klara hyran till boendet men Anna beskriver att hon inte får avlastning eller känslomässigt stöd från familj och släkt. Mamman känner samtidigt inte ett utanförskap i familjen eller släkten, det är bara det att hon inte har någon kontakt. Lisa vet inte vilka hennes släktingar är men hon skulle vilja veta det och träffa mormor oftare. 1
2 Barnets utveckling Hälsa Anna berättar att Lisa är förkyld några gånger per skoltermin men är annars frisk. Lisa har inte varit på hälsobesöket i förskoleklass och hon har inte varit hos tandläkaren sedan fyra års ålder. Ett hälsobesök görs under utredningstiden hos Lisas skolsköterska. Det visar att Lisa följer sin tillväxtkurva och ligger inom normalområdet vad gäller BMI. Hon har god syn och hörsel. Tidigare kontroller vid BVC har visat att Lisa följer normal utveckling vad gäller tillväxt, motorik och språk. Lisa har vaccinerats enligt nationella programmet. Lisa berättar för skolsköterskan att hon flera gånger i veckan har huvudvärk och ibland också ont i magen. Vid hälsobesöket framkommer också att Lisa är trött i skolan flera dagar i veckan eftersom hon ofta somnar sent på kvällarna. Lisa vaknar sällan utvilad på morgonen. Lisa rör på sig regelbundet genom att hon går eller cyklar ca två km till och från skolan varje dag. En tandundersökning görs också under utredningstiden och den visar att Lisa har karies i tre tänder. Varken vid hälsobesöket eller tandundersökningen framkommer fysiska tecken på att Lisa skulle ha blivit slagen eller utsatt för övergrepp. Utbildning Lisa har gått på samma skola sedan sin skolstart. Hon säger att hon egentligen trivs bra i skolan men hon är ofta trött och då känns skolarbetet meningslöst och tråkigt. Lisa tycker om sina klasskamrater och sin lärare. Lisas lärare bedömer att Lisa inte har några inlärningssvårigheter. Den senaste tiden upplever de dock att hon har fått svårare att koncentrera sig och kan ibland ha svårt att ta till sig av instruktioner. Lisas frånvaro har ökat markant den senaste terminen och Lisa har senaste två månaderna ogiltig frånvaro 12 dagar. Läraren upplever att Lisa flera dagar i veckan är för trött för att orka med skolan och att hon inte heller är särskilt intresserad av skolarbetet. Lisa når kunskapsmålen i skolan men det är precis på gränsen i flera ämnen. Lisa har inget enskilt särskilt stöd. Lisa har inget fritidsintresse men hon säger att hon skulle vilja spela basket i samma lag som hennes klasskamrater. De spelar ofta basket på rasterna och Lisa tycker det är jätteroligt. Känslor och beteende Lisa tycker att hon är snäll och glad som klarar mycket själv. Lisa berättar att hon kan bli jättearg i skolan men hon vet inte riktigt varför hon blir det, hon bara känner att hon vill skrika. Lisa tycker ofta inte att hon gjort något direkt fel när hon blivit arg och skrikit. Lisa beskrivs av läraren som en snäll och glad när hon inte är för trött och om inget oplanerat händer. Detta händer enligt läraren några gånger i månaden. Läraren uppfattar att Lisas ilska beror på att hon är trött och har svårt att koncentrera sig. Läraren upplever att Lisa är orolig för sin mamma. Lisa säger att hon blir ledsen när mamma är ledsen och hon tycker det är konstigt att mamma sover så mycket. Utredaren uppfattar att Lisa är positiv och omtänksam, hon har lätt för att sätta ord på hur hon mår och hur hon har det och hon verkar helt trygg i kontakten med sin mamma. Sociala relationer Lisa har en nära relation till sin mamma och till sin syster. Lisa säger att hon känner sig trygg med sin mamma och att hon aldrig gör något dumt mot henne. Lisa träffar sällan sin pappa Tomas, senast var för sex månader sen. 2
3 Lisa säger att hon är van att inte träffa honom eller prata med honom och tänker inte så mycket på det. Lisa berättar gärna för mamma om saker hon gjort och hon säger att hon tycker det är mysigt när de är tillsammans om mamma mår bra. När mamma är trött eller ledsen är Lisa mest med sin lillasyster. Lisa berättar att hon klarar sig själv. Hon tvättar sig och borstar tänderna själv. Hon städar sitt rum och kan bädda sängen. Hon packar sin skolväska själv. Lisa tycker att hon får ta hand om allt hemma när mamma är trött. När mamma sover får Lisa hjälpa till så att hon och lillasyster får mat och ibland finns det inga rena kläder att ta på sig till skolan. Lisa har en kompis, en tjej i klassen som hon träffar efter skolan ibland om mamman orkar med att Lisa tar med kompisen hem. I skolan är hon med de andra på rasterna, hon tycker det är roligt att vara med de andra i klassen. Enligt Lisas lärare fungerar det bra på rasterna och Lisa är omtyckt av de andra i klassen. Lisa tycker om sin lärare i skolan och sin mormor, dom är snälla. Lisa säger att hon aldrig blivit slagen eller att någon skrikit fula ord till henne eller gjort henne illa på något annat sätt. Men hon tror att mamma är rädd för pappa. Hon kommer ihåg att pappa varit arg på mamma, då gömde jag mig i mitt rum och tog hand om mina dockor. Lisa berättar att mamma sagt att pappa varit dum mot henne. Lisa känner sig lite rädd och arg när hon tänker på sin pappa och på att han varit dum mot mamma. Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Anna upplever att hon ger Lisa vad hon behöver, så mycket som hon orkar och har råd med. Lisa har inte regelbundna mattider för sin frukost men för övriga måltider. Anna lagar oftast mat hemma. Både Lisa och Anna är trötta på morgonen och har svårt att komma upp i tid. Anna säger att hon vill att Lisa ska somna vid senast 22-tiden men Lisa somnar flera dagar i veckan senare än Anna säger att hon tycker att Lisa kan bestämma detta själv och att hon får lära sig för att komma i tid till skolan. Anna säger att hon tycker det är jobbigt att tvätta kläder och gör det ungefär en gång i månaden. Hon vet att Lisa ibland har smutsiga kläder till skolan och hon tycker det är jobbigt att hon inte orkar med att ta hand om alla saker på ett bättre sätt än vad hon gör. Hon vet att Lisa behöver få bra mat, att hon ska sova bra och ha hela och rena kläder. Anna har alltid tagit Lisa till sjukvården när hon skadat sig eller haft feber som inte gått över. Hon säger att hon inte kände till att det görs hälsoundersökningar på skolan eller att Lisa borde gå till tandläkaren regelbundet, men att hon vet det nu. Anna tycker att hon är ett bra stöd för Lisa när hon mår bra men känner själv att hon inte orkar ta hand om Lisa så mycket som hon skulle vilja dom dagar hon är trött och nedstämd. Då orkar hon inte ha några rutiner utan dagen får bli som den blir. Hon orkar inte heller se till att Lisa kommer till skolan i tid eller kommer dit över huvudtaget. Mamman är medveten om att Lisa ibland får ta för stort ansvar men tycker samtidigt att det är bra att hon får lära sig att hjälpa till. Stimulans och vägledning Lisa har leksaker som är passande för hennes ålder hemma men hon använder nästan bara sin mobiltelefon. Lisa deltar inte i några regelbundna vuxenledda fritidsaktiviteter, vilket enligt 3
4 mamman beror på att hon inte har råd. Hon vet att Lisa vill spela basket och Anna skulle gärna vilja att hon gör det. Anna har svårt att ställa krav på Lisa eftersom hon lätt blir arg när hon säger åt henne att sova eller att gå till skolan så hon undviker att säga till Lisa. Hon säger att hon aldrig brukar vara sträng mot henne och hon har aldrig haft tankar på att vilja slå eller hota att slå Lisa. Hon upplever snarare att hon undviker konflikter med henne. Mamman försöker hjälpa Lisa med skolarbetet men orkar inte varje vecka. Hon har missat de senaste utvecklingssamtalen och föräldramötena i skolan och hon säger att detta inte är bra och att hon skäms för det. Känslomässig tillgänglighet Anna tycker det är viktigt att Lisa och hennes syster vet och känner att hon älskar dem villkorslöst. Hon säger ofta till dem att hon älskar dem och hon tycker det är viktigt att visa detta också via kramar och pussar. Hon kan också vara avvisande i kontakten när hon är nedstämd och trött. Då orkar hon inte med dem säger hon och hon tycker det är jobbigt. Hon säger att hon ibland märker att även Lisa tycker det är jobbigt när hon är trött. Säkerhet Det framkommer inget under Sociala relationer som tyder på att Lisa skulle ha blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld, övergrepp eller utnyttjande. Däremot framkommer tecken på att Anna utsatts för våld av Tomas och att Lisa även bevittnat våld när de levde tillsammans. Anna säger att de inte längre kan prata med varandra eftersom Tomas lätt blir arg. Anna berättar att hon har blivit slagen av Tomas och att han tidigare ofta hotade henne via SMS om att hon ska passa sig. Hon uppger att hon är rädd för Lisas pappa och skyddar Lisa från att träffa honom för att undvika att något skulle hända Lisa. 4
5 Analys och bedömning Risk- och skydd Utredningen visar att det finns flera risker som rör Lisas utveckling, mammans förmåga att ta hand om Lisa, och familjens livssituation. De risker i Lisas utveckling som framkommit i utredningen rör Lisas hälsa, utbildning, känslor och beteende och relationen till mamma och pappa. Lisa är trött flera dagar i veckan och har magont utan medicinsk förklaring. Hon har tidigare missat tandvårdskontroller och har karies i tre tänder. Lisas skolsituation har försämrats den senaste terminen. Hennes frånvaro har ökat markant och hon har svårt att följa med i undervisningen på grund av trötthet. Hon når knappt kunskapsmålen men bedöms inte ha några inlärningssvårigheter. I utredningen framkommer tydligt att Lisa tar ett mycket stort ansvar för sin syster och för hushållet när mamma inte orkar, vilket är flera dagar i veckan. Lisa är orolig för sin mamma och har samtidigt mycket sällan kontakt med sin pappa som hon känner sig osäker inför på grund av tidigare våld mellan mamma och pappa. Skyddande faktorer som kommer fram kring Lisas är att hon beskriver en trygghet i relationen till mamma. Lisa har förmåga att beskriva sin situation och ta initiativ. Lisa upplevs glad och snäll och är omtyckt. Lisa har en nära kompis och har vilja att delta i basket på sin fritid. I utredningen framkommer att Anna brister i den grundläggande omsorgen om Lisa när det gäller sovrutiner och hushållet. Lisa får ta ett orimligt stort ansvar i hemmet varje vecka vilket Anna inte ser som ett stort bekymmer. Anna har inte tagit Lisa på hälsokontroller och brister i att se till så att Lisa kommer till skolan. Utredningen visar också att Anna brister i att stödja Lisas skolgång och har inte själv tagit initiativ till att Lisa ska kunna ha ett fritidsintresse. Utredaren bedömer också att Anna har svårt att känslomässigt stötta Lisa när hon är trött. De risker som framkommit i utredningen kring Lisas utveckling och Annas förmåga att ta hand om Lisa förstärks av att det också finns risker i familjens övriga livssituation. Anna är ensamstående med ansträngd ekonomi och hon beskriver själv att hon det senaste året haft sömnproblem och känt sig stressad och nedstämd. Anna har ett privat nätverk men Anna saknar kontinuerlig kontakt och utredningen har inte kunnat visa om någon i nätverket skulle kunna avlasta Anna. Sammantaget bedömer utredaren att risken att Lisa far illa i nuvarande situation är hög. Om ingen förändring sker bedömer utredaren att risken att Lisa far illa i sin utveckling även på sikt som hög. De risker som utredaren bedömer som särskilt allvarliga och omfattande är Lisas försämrade skolgång och mycket stora ansvarstagande i hemmet, i kombination med mammans bristande insikt i sitt omsorgsansvar och sin psykiska ohälsa och sömnsvårigheter. Samtidigt har det i utredningen inte framkommit skyddande faktorer som i nuläget kan bedömas motverka dessa risker. 5
6 Centrala behov Det har i utredningen inte framkommit något som tyder på att Lisa har egna inlärningssvårigheter eller någon sjukdom. Utredaren bedömer därför att Lisas hälsoproblem, de ökade svårigheterna i skolan och det stora ansvarstagandet i hemmet är konsekvenser av att Anna inte orkar ta hand om hushållet och att ge Lisa den omsorg hon behöver. Anna beskriver själv att hennes förmåga att ta hand om Lisa påverkas av att hon ofta är trött och att hon upplever stress på grund av en ekonomiskt ansträngd situation. Samtidigt anser Anna att Lisa kan ta stort ansvar och mamman har inte full insikt i hur hennes bristande omsorg påverkar Lisas utveckling. Utredaren bedömer därför att de faktorer som upprätthåller att Lisa far illa i och som behöver förändras är mammans mående och sömn, ekonomiska situation och mammans insikt i hur Lisa påverkas av bristande omsorg och mycket stort eget ansvarstagandet. Det har varit svårt att i utredningen se några tydligt skyddande faktorer som väger upp riskerna, men utredaren bedömer att Lisas önskan om att delta i basket behöver stödjas, för att bidra både till att Lisa kan behålla positiva relationer till kamrater och stimuleras i sin utveckling. Fysisk aktivitet kan också bidra till att Lisa mår bättre. Utifrån bedömningen av Lisas nuvarande situation och de centrala behoven bedömer utredaren att familjen är i behov av insatser från socialtjänsten. Nedan beskrivs mål med insatser utifrån Lisas utveckling, Annas förmåga att ta hand om Lisa och Annas hälsa. Mål med insatser: Barnets utveckling: Lisa ska ha bra tandstatus (Lisa ska få lagat sina tänder och inte få någon ny karies) Lisas huvudvärk och magont ska minska och på sikt upphöra Lisa ska somna senast nio på vardagskvällarna och orka följa med i skolundervisningen på dagarna Lisas ska ha full närvaro i skolan och klara lärandemålen Lisas upplevelse av oro för sin mamma och eget ansvar i hemmet ska minska Lisa ska ha en meningsfull fritidssysselsättning som Lisa tycker om Föräldraförmåga: Mamma tar ansvar för sovrutiner, mat och tvätt och att Lisa kommer till skolan och till tandvård Mamma hjälper Lisa med skolarbetet en dag i veckan Mammas upplevelse av att orka stötta och trösta Lisa ska öka Familj och miljö: Mammans sömnproblem ska minska och på sikt upphöra 6
7 Mottaglighet Lisas önskemål Lisa tycker att det viktigaste är att mamma inte ska vara trött så ofta. Hon vill att mamma ska få hjälp med det och sen så vill hon gärna börja spela basket. Mamma Annas önskemål Anna säger att hon redan funderat på att kontakta någon läkare för att få hjälp med sömnproblemen men hon är osäker på vart hon ska gå. Anna vill ha hjälp med att få rätt behandling. Då tror hon att hon skulle orka med Lisa och hennes syster bättre. Anna vill också veta vilken hjälp hon kan få för att Lisa ska kunna börja i basket. Särskild hänsyn Utredaren bedömer att valet av insatser behöver ta hänsyn till att Anna kan ha svårigheter att ta till sig av föräldrastödjande insatser om hon är för trött. Särskild hänsyn bör också tas till att det i utredningen framkommit att Anna inte har full insikt i att det inte är bra för Lisa att ta stort ansvar för hemmet och att missa skolundervisning. Utformning av insatserna På kort sikt behöver socialtjänsten se till så att Anna får avlastning i hemmet så att Lisa ska komma i tid till skolan och inte behöva ta ansvar för hushållet. Detta bör inledas samtidigt som Anna får läkarkontakt och påbörjat stöd och behandling för sin psykiska ohälsa. Utredaren bedömer att föräldrastödjande insatser behövs från socialtjänsten i form av familjebehandlare som inriktas på att ge Anna kunskap om barns behov och utveckling, stödjer Anna i att ta kontakt med läkare, samt stödjer Anna och Lisa i att ta kontakt med basketföreningen. Utredaren bedömer också att samarbete i form av uppföljning varje månad behövs med Lisas lärare och skolsköterska samt vårdkontakt för mamman. Insatsernas effekter Utredaren bedömer att insatserna kommer leda till att riskerna i Lisas utveckling minskar och att Anna ges förutsättningar att kunna ge Lisa den omsorg hon behöver och har rätt till. Andra insatsalternativ som övervägts I utredningen har det inte framkommit tillräckligt mycket information om vilka möjligheter till stöd som finns i det privata nätverket men om möjligt bör detta involveras på sikt. Samtycke Anna samtycker till de insatser som socialtjänsten föreslår och att stödet sker i samarbete med Annas läkarkontakt, lärare och elevhälsoteam på Lisas skola samt basketföreningen. 7
8 Uppdrag Föräldraförmåga: Mål och uppföljning - Mamma tar ansvar för sovrutiner, mat och tvätt och att Lisa kommer till skolan och till tandvård - Mamma hjälper Lisa med skolarbetet en dag i veckan - Mammas upplevelse av att orka stötta och trösta Lisa ska öka Uppföljning med familjebehandlare, mamma och Lisa en gång per månad första tre månaderna. Barnets utveckling: - Lisa ska ha bra tandstatus (Lisa ska få lagat sina tänder och inte få någon ny karies). Uppföljning med tandvården efter 1 månad, utlåtande konsultation. - Lisas huvudvärk och magont ska minska och på sikt upphöra. Uppföljning skolsköterskan inledningsvis en gång varannan vecka, därefter en gång per månad. Skolsköterskan meddelar om och hur Lisas hälsa förändras en gång per månad. - Lisas ska ha full närvaro i skolan, orka följa med i undervisningen och klara lärandemålen. Uppföljning med lärare/elevhälsa en gång per månad första tre månaderna. Skolan meddelar socialtjänsten skriftligt genom utlåtande om närvaro, inlärning och skolresultat. - Lisa ska somna senast nio på vardagskvällarna - Lisas upplevelse av oro för sin mamma och eget ansvar i hemmet ska minska Uppföljning med familjebehandlare, mamma och Lisa efter tre månader. - Lisa ska ha en meningsfull fritidssysselsättning som Lisa tycker om. Uppföljning med familjebehandlare, Lisa och mamma efter tre månader Familj och miljö: - Att mammans sömnproblem och psykiska ohälsa ska minska och på sikt upphöra - Att mammans upplevelse av ekonomisk stress ska minska - Att mamma ska komma igång i daglig sysselsättning Familjebehandlaren hjälper mamma att ta kontakt med vårdcentralen och följa med till läkaren för att kunna vara med i planeringen när det gäller mammans ev. behandling och eventuellt behov av SIP. Socialsekreteraren samarbetar med handläggare vid ekonomiskt bistånd, som vid behov kallar till SIP och ger stöd till Anna att kunna hantera sin ekonomi. 8
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som
Läs merYttrande till IVO, diarienr /2017-9
YTTRANDE 1 (5) Skapad 2017-12-05 Antaget 2017-12-18 Bildnings- och omsorgsnämnden Helena Sparrfeldt Enhetschef 033-430 57 84 helena.sparrfeldt@bollebygd.se Dnr : BON2017/126-8 IVO Yttrande till IVO, diarienr
Läs merLinus mamma har en utvecklingsstörning
Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar
Läs merÖvningsärende Max, fyra år.
Övningsärende Max, fyra år. Detta övningsärende är hämtat från Stockholms stad Utredningsprocessen enligt en evidensbaserad praktik inom barn-och unga (2015). Aktualisering 2013-01-10 Information från
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merFrågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merKonsultation med förskola
Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter
Läs merFördjupad kartläggning
UN/2016:259 Fördjupad kartläggning Instruktioner Inför mötet Informera eleven om att vårdnadshavare kommer att kontaktas för ett nytt möte. Kontakta båda vårdnadshavarna vid gemensam vårdnad. Berätta att
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merInstruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro
Bilaga 1 Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro Vid ogiltig skolfrånvaro tillämpas Haninge kommuns handlingsplan för uppföljning av elevers frånvaro. Ett av stegen i handlingsplanen är att
Läs merHälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna
Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö.
Läs merElevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7 Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merElevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet
Elevhälsoenkät Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som rör din hälsa, hem- och lärmiljö och dina levnadsvanor. Några av frågorna kommer att vara underlag för statistik
Läs merLedsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merHÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1
Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merFormulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.
A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor
Läs merDNR: KS2019/83/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret KS2019/83/ (2) Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 19-1- 1 (2) Kommunstyrelsen Redovisning av ELSA-statistik läsåret 17-18 KS19/83/11 Förslag till beslut Redovisningen av ELSA-statistik för läsåret 17-18 godkänns. Sammanfattning
Läs merFrågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merKupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merEn undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Läs merHur ofta är du frånvarande från skolan?
Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merAtt göra saker i rätt ordning
#hemmasittare2017 Att göra saker i rätt ordning Kartlägg Åtgärda Hemmasittarprogrammet- HSP Inlärningsteori Elev Föräldrar Skola Samverkan Samordning Arbete i team Kartläggningsfas Behandlingsfas Vidmakthållandefas
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merSUNT. datoranvändande
SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merAtt tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merBarn. Vinjett SIP Vera
Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och
Läs merPå väg Enkät för den unge
På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merReda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med barn och ungdomar med kommunikationssvårigheter eller kognitiva
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merFörväntningsdokument. Mesta skola
Förväntningsdokument Mesta skola Reviderad 2012 Vårt förväntningsdokument är framtaget i diskussion med elever, föräldrar och skolans personal. Syftet är att öka, underlätta och tydliggöra samarbetet mellan
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Läs merUmeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Läs merElevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...
Läs merUtvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar
Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merHur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst
Valdemarsvik Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst Hur startade projektet i Valdemarsvik Ingen eget gymnasium Liten kontroll Mycket pengar Dålig återkoppling
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merVem? Andra jämnåriga i ett elevboende Andra jämnåriga i eget boende Själv
1. Hur ser din nuvarande boendesituation ut? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Jag bor med: Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make
Läs merGrundskolans rutiner för ökad skolnärvaro
Vilhelmina Grundskola Grundskolans rutiner för ökad skolnärvaro Vilhelmina kommun Inledning Den här foldern vänder sig till dig som har barn som går på Grundskolan i Vilhelmina. I skolan finns många engagerade
Läs merHemliga Clowndocka Yara Alsayed
Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står
Läs merPedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen 2014-03-24. Adress: Kontaktperson-uppgifter:
Resurscentrum Pedagogisk utredning Datum: Elevens namn: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Klass: Personnr: Telefon: Telefon: Adress: Kontaktperson-uppgifter: Vilken är anledningen till anmälan? Särskilt
Läs merHÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:
,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, HÄLSOENKÄT ÅK 4 Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa. Det är bara skolsköterskan och skolläkaren som kommer att ta del av dina svar när ni går igenom dem vid hälsosamtalet.
Läs merSJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET. AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg
SJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg Ali Ali kommer till boendet när han är 16 år. Han är den enda ungdom som pratar arabiska på boendet. I början av tiden
Läs merPLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD
PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information
Läs merReda ut-häfte om våld
www.bildsamt.se Reda ut-häfte om våld Instruktion till Reda-ut häfte om våld Detta Reda-ut häfte är framtaget för användning tillsammans med vuxna med kommunikationssvårigheter eller kognitiva svårigheter,
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merMitt liv. Dans. Dagbok. Av Lina Sjögren. Jag heter Ella. Sovmorgon BFF Milla
Mitt liv Dagbok Dans Jag heter Ella Sovmorgon BFF Milla Av Lina Sjögren Söndag 21 augusti 2016 Hej dagboken! Jag är en tjej som är tio år och heter Ella. Jag älskar att dansa och jag är jättemorgontrött.
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merLÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala
Läs merAdam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén
Adam i skolan Adam går i skolan. Han använder rullstol. Adam är med på alla lektioner i klassrummet. När klassen ska se på film måste de gå en trappa upp till ett annat rum. Där finns en projektor. Adam
Läs merEsther 82 år. 2 kap.7 SoL och 16 kap.4 HSL
Esther 82 år Esther är änka sedan tre år tillbaka och bor kvar i makarnas gemensamma hus. Huset består av två plan med källare där sovrum och badrum är beläget på våning två. På bottenplan finns kök, vardagsrum
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merINTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1
Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:
Läs merGruppbostad. Enligt LSS, Lagen om stöd och service
Gruppbostad Enligt LSS, Lagen om stöd och service 1 Vad är en gruppbostad? En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet. I det gemensamma utrymmet
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merREGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING
REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs mer