Hilma rapport våren 2005

Hilma rapport våren 2005 Hilma projektgrupp Projektledare Inger Nordin-Olsson 2005-09-20

Hilma kompetensutveckling Fall och Frakturer Bakgrund Stor patientgrupp i antal som kräver stora insatser både för Landstinget och kommunen. Informationsöverföring av stor betydelse och kan vi gemensamt begränsa antalet fall/skador spar vi lidande och pengar. Det kommer in ca 500 höftfrakturer / år i länet. I vårt upptagningsdistrikt ca 1 / dag. När: 2 halvdagar våren 05. Var: Filadelfiakyrkan, Örebro Antal: 130 st anmälda. Undersköterskor/vårdbiträden, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare deltog. Deltagarna har varit från både kommun, primärvård och USÖ. Program och upplägg Första halvdagen Före fallet 1. Föreläsning - Fallprofylax 2. Grupparbete i tvärprofessionella grupper omkring: Identifiering av de tre största orsakerna till fall Vad kan man göra för att undvika fall? 3. Redovisning av grupparbete 4. Föreläsning Laxå-projektet. Kartläggning av fall och frakturer på kommunalt boende samt utbildning till vårdpersonal inom kommunen. Hemläxa mellan Workshop dag 1 och dag 2: Hur många fall på din arbetsplats mellan dag 1 och dag 2 Hur många av dessa resulterade i frakturer? Kunde fallen har undvikits? Andra halvdagen Efter fallet 1. Föreläsning Frakturer hos äldre Historik, statistik, samhällskostnad, val av operation och protes beroende på fraktur. 2. Grupparbete Redovisning av hemuppgift. Identifiera de tre största problemen med den frakturerade patienten. Hur kan vi lösa detta? 3. Redovisning av grupparbete. 4. Föreläsning Rehabilitering i efterförloppet. 5. Osteoporosprojektet ortoped/medicin/primärvård. Utfall Dag 1 Orsak till fall 1. Fysisk miljö 2. Sjukdom 3. Mediciner 4. Nutrition 5. Inaktivitet 6. Nattliga vandringar 7. Brist på hjälpmedel 2

Åtgärder för att förhindra fall 1. Fallrisksanering i hem och sjukhusmiljö Mattor, möbler trösklar Hjälpmedel: belysning med rörelsedetektor, höftbyxor, halksockor, toastol vid säng 2. Mediciner / Sjukdomar Genomgång av mediciner (minska förvirring och höja blodtryck) Bentäthetsmätning på alla 65-åringar 3. Aktivitet Fysisk aktivitet / träning ex balansträning Lagstadgad utevistelse (som våra kor har) Rörelseglädje 4. Dokumentation Fallrapport Utfall Dag 2 De tre största problemen med den frakturerade patienten 1. Rörelserädsla 2. Dålig motivation 3. Läkemedel Förslag till lösningar 1. Mer information till patient och anhöriga 2. Rehabilitering / Dagvård 3. Uppföljning av hemmiljön (fallrisksanering) 4. Mer tid med sjukgymnast för patient och personal. 5. Läkemedelsgenomgång. Utvärdering och analys Stort engagemang från deltagarna. Många bra synpunkter och förslag till lösningar för att hindra fallolyckor och minska den frakturerade patientens problem. Förslag till förbättringsområden 1. Före Fallet Gemensam fallrapport inom Hilma under 3 6 månader. Väcker då intresse för fallprofylax och vi får en analys om var, när, hur och varför Hilma faller. Detta inför utbildning i Fallrisksanering och av andra åtgärder utifrån analysen. 2. Efter Fallet Förbättrad vårdkedja sjukhus primärvård kommun (ev fast utskrivningsteam) Fallrisksanering hemma hos den frakturerade patienten (distriktsarbetsterapeut) Ökad sjukgymnasttid för instruktion till personal Läkemedelsgenomgäng Sammanställt 2005-07-05 Mikael Rizell och Ethel Bronegård Hilma Projektgrupp 3

Rapport Teamvård Palliativ vård Bakgrund Kompetensutveckling inom palliativ vård efterfrågades i samband med analysarbetet som gjordes inför Mål 3-ansökan. Tid och plats Tid: 2 x 3 timmar 050228 samt 050315 Plats: Filadelfiakyrkan i Örebro Deltagare Verksamhet 050228 050315 USÖ 32 20 Primärvården 4 5 Örebro kommun 25 19 Hallsbergs kommun 7 6 Kumla kommun 29 18 Askersunds kommun 6 5 Totalt 103 73 Utbildningen riktade sig till alla yrkeskategorier som berörs av palliativ vård i slutenvården, primärvården och i kommunerna. Samma personer deltog båda gångerna. De flesta yrkeskategorierna var representerade. Den största gruppen utgjordes av undersköterskor/vårdbiträden. Program och upplägg Teamvård Palliativ vård genomfördes i seminarieform där deltagarna var aktiva i diskussioner och också fick konkreta uppgifter att lösa. Dag 1: - Inledning och kort föreläsning om palliativ teamvård - Palliativa Hilma presenterades i ett litet rollspel - Grupparbete yrkesvis kring följande frågeställningar: 1. Vilka är svagheterna i vårdkedjan vad gäller palliativ vård? 2. Vilka är svårigheterna beträffande samverkan inom den palliativa vården? 3. Vad behöver Du veta för att ge Hilma bästa tänkbara vård i livets slut? - Redovisning av dokumentation av grupparbetena vid en vernissage - Hemuppgift (bilaga 1) Dag 2: - Inledning och kort föreläsning om palliativ teamvård och kommunikation. - Presentation av sammanställningen av materialet från dag 1, förbättringsområden inom den palliativa vården. - Grupparbete med utgångspunkt från förbättringsområdena i blandade grupper: 1. Genomgång av hemuppgiften 2. Välj ut några förbättringsområden och ta fram förslag hur man ska arbeta för att åstadkomma en förbättring. 4

- Kort redovisning av gruppuppgifterna med efterföljande paneldiskussion. - Det goda exemplet. Ett exempel på god palliativ vård hämtat ur verkligheten. - Avslutning Resultat Allt material har samlats in och sammanställts av arbetsgruppen. Sammanställningen utgörs av tre delområden: Förbättringsområden inom palliativ vård (bilaga 2). Beskrivning av seminariedeltagarnas möten med palliativa patienter under tiden mellan de två seminarierna (deltagarnas hemuppgift) och hur dessa patienters vård sett ut (bilaga 3). Förslag till lösningar inom några av de framtagna förbättringsområdena (bilaga 4). Förutom det sammanställda skriftliga materialet har seminarierna skapat ett nätverk där deltagarna getts möjlighet att diskutera samt se och förstå varandras arbetssituation. Detta kan i sin tur förbättra kommunikationen och underlätta samverkan över gränserna vid vården av döende. Arbetsgruppens slutsats Den mest tydliga slutsatsen av dessa två seminarier var att det behövs förbättrad kommunikation mellan de två huvudmännen, landsting och kommun. En förbättring noterades genom det arbete som redan utförts genom Hilma. Representanter för de båda huvudmännen har lärt känna varandra och bättre förstått varandras verksamhet. Det har skapats bättre vägar för information, t ex genom regelbundna träffar mellan slutenvård och primärvård. De palliativa vårdsamordnarna fick möjlighet att ge information angående sin verksamhet, som bland annat syftar till att förbättra vårdsamarbetet kring palliativa patienter. Det framgick också klart att ett stort antal döende patienter vårdas såväl inom landstinget som inom kommunen. Bland alla yrkeskategorier finns en stark önskan att ge dessa människor en bra vård. Förhoppningsvis kan seminarierna leda fram till att flera förslag omsättes i handling för att tydliggöra det palliativa beslutet, teamets betydelse och därmed ge bättre palliativ vård. Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av Ingrid Underskog, Anders Nilsson, Birgitta Svensson, Patricia Alnehill och Margareta Widell. 5

Bilaga 1 Uppgifter inför Teamvård Palliativ vård, dag 2 1. Hur många palliativa patienter har du mött under den tid som gått mellan workshopens dag 1 och dag 2? 2. Hur såg besluten angående palliativ vård ut för dessa patienter? 3. Vilket behov var det viktigaste för dessa patienter a) enligt deras egen uppfattning? b) enligt personalens uppfattning? c) enligt närståendes uppfattning? 4. Vilka ingick i teamet runt varje patient? 6

Bilaga 2 Teamvård Palliativ vård Förbättringsområden Kommunikation 71 Bättre kunskap om Hilma som palliativ patient Det palliativa beslutet Svårt att hitta rätt plats att vårda Hilma 17 Önskan om utbildning 14 Teamet 13 Bristande resurser 11 Ej behöva dö ensam 7 För många ansikten 6 Riktlinjer saknas 6 Vårdplaneringen 6 Till sjukhus i onödan 5 34 7

Bilaga 3 Teamvård Palliativ vård Sammanställning hemuppgift (24 enkäter) 1. Hur många palliativa patienter har du mött under den tid som gått mellan workshopens dag 1 och dag 2? Under dagarna mellan de två seminarierna (drygt 2 veckor) hade gruppen i sin helhet träffat ca 80 patienter i behov av palliativ vård. Det bekräftar att det är ett stort antal patienter i palliativ fas som vårdas av kommun och landsting och att frågan om en bra organisation för denna vård är angelägen. 2. Hur såg besluten angående palliativ vård ut för dessa patienter? Det är intressant att fundera över hur besluten angående palliativ vård fattas. För att den palliativa vårdens resurser skall användas på ett rationellt sätt är det viktigt att dessa beslut blir tydliga och klara och meddelas i hela teamet, som arbetar med den sjuka människan. Av ett flertal enkäter framgår att dessa beslut ofta är tydliga och klara. Speciellt har man i Kumla lyckats väl med att tydliggöra s k palliativa vårdavtal. Därmed gäller vissa bestämda ordinationer och patienten och närstående blir informerade angående detta. Den sjuka människan har möjlighet att vid behov snabbt få en korttidsplats på ett särskilt boende. I 9 fall nämns att läkare var involverade i beslutet, i 3 fall nämns sjuksköterska, i 9 fall nämns närstående och i 5 fall nämns samtal med den sjuke. I 6 fall nämns remiss till LAH/KAH, Vitsippan eller till palliativa teamet som tydliggörandet av beslutet. Ett flertal fall med dementa patienter omnämns med svårigheten att diskutera med patienten själv. Även ett par patienter med dialys finns med i materialet. 3. Vilket behov var det viktigaste för dessa patienter a) enligt deras egen uppfattning? b) enligt personalens uppfattning? c) enligt närståendes uppfattning? Fråga 3 handlar om de behov man uppfattat att patienten själv ger uttryck för, vilka behov personalen uppfattar och vilka behov de närstående uppfattar. Många vårdare uppfattade att det viktigaste för patienterna enligt deras egen uppfattning vara att få bästa möjliga vård i sitt eget hem (11/23). Samvaro med närstående uppfattades också viktig. Personalens uppfattning skilde sig inte så mycket från närståendes uppfattning. Den handlade till stor del om att få god omvårdnad och god symtomlindring. Man betonade också patientens rätt till information och delaktighet. 4. Vilka ingick i teamet runt varje patient? I teamet runt omkring patienten fanns alltid sjuksköterska (21/21) och undersköterska (21/21). För det mesta nämndes även läkaren (16/21). Glädjande ofta nämndes arbetsterapeut (14/21), kurator (6/21), sjukgymnast (5/21). Biståndshandläggaren (2/21) nämndes ibland som en person i teamet, och några gånger även närstående. 8

Bilaga 4 Teamvård Palliativ vård Sammanställning lösningsförslag Vid det andra seminariet var den viktigaste frågeställningen att hitta lösningar till de problem som identifierats under det första seminariet. Antalet deltagare var något lägre än under det första och tyvärr saknades yrkesgruppen läkare. Seminariet inleddes med en föreläsning om kommunikation inom palliativ vård. Även denna gång fördes samtalet sedan i grupper. Samtliga grupper dokumenterade sina samtal skriftligen och några redogjorde även muntligen för sina diskussioner. Förslag till hur den palliativa vården kan förbättras diskuterades i första hand inom följande förbättringsområden: Kommunikation/information Alla som finns med i teamet omkring den palliativa patienten måste få information om målet för vården. Detta kan ske genom teamträffar, som kan schemaläggas och genom vårdplaner. Man måste ena sig om språket, så att alla förstår vad som menas med att det rör sig om palliativ vård. Ordinationer måste vara tydliga och finnas lätt tillgängliga. Rutiner för det detta behöver skapas. Planering inför helger måste finnas. Information till närstående måste ske både inom slutenvården och inom öppenvården. Vilken information som är given måste dokumenteras och dokumentationen finnas tillgänglig. Palliativa beslut Som grund för den palliativa vården finns det palliativa beslutet. Det måste formaliseras och uttryckas i termer som alla förstår. Konsekvenserna är att det finns genomtänkta strategier inför symtombehandling, behov av extra personal och var vården skall ges. Teamet Det som skapar ett team är ett gemensamt mål. Som grund för detta finns det palliativa beslutet. 9

Bilaga 1 Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats? IDAG STYRKOR ARBETSGRUPPEN: inarbetad, kompetent, flexibel, bra samarbetsklimat, god kommunikation, uppmuntrar, tar det lugnt stressar ej HILMA I CENTRUM: Följa vårdplanen, ta vara på det friska, lyssna på Hilma, vad kan och vill Hilma, följa upp och se förändringar UTBILDNING / KUNSKAP: personal, tips om hjälpmedel erfarenhet, bemötande, god omvårdnad ORGANISATION / RESURSER: Tillgång till arbetsterapeut, sjukgymnast, Sjuksköterska, faddersystem, informations- Träffar, tillgång till hjälpmedel, förflyttningsinstruktörer SVAGHETER ORGANISATION / RESURSER: Tidsbrist, för lite personal, finns ej utrymme För aktivitet och träning, brist på närhet till Rehabpersonal, brist på planeringstid UTBILDNING / KUNSKAP (SAKNAS): Utbildning / handledning i rehabilitering, demensutbildning, stroke, vikarier / ny personal har lätt att hjälpa för mycket INFORMATION / KOMMUNIKATION Otillräcklig info till anhöriga, info når inte Alla, brister i dokumentation, otillräcklig Kommunikation HILMA I CENTRUM: Saknar mål och delmål, mer tid för Hilma, saknar helhetssyn, låter inte Hilma komma till tals, brister i bemötande, att alla inte jobbar efter samma mål I MORGON MÖJLIGHETER AKTIVITET: Mera kroppslig aktivitet, taktil stimulering, trädgårdsskötsel, rörelsesånger, ledsagare dagvård, träning OMGIVNING / MILJÖ: Bostadsanpassn-inf, hjälpmedel, lättare att komma ut UTBILDNING / KUNSKAP: fortlöpande utbildning, alla jobbar lika, Utbildad förbättra vårdplaneringar, bemötande rätt mediciner ORGANISATION / RESURSER: Mer personal, mer vårdplaneringar med mål och delmål, fler arbetsterapeuter och sjukgymnaster, alla arbetar mot samma mål, individuell biståndsbedömning, anpassade boenden HOT ORGANISATION / RESURSER: Personalbrist, för många pat, platsbrist. boendebrist, tidsbrist för att rehabilitera, hjälper för mycket, stor sjukfrånvaro, vikarier UTBILDNING / KUNSKAP (SAKNAS): Demensutbildning, okunskap, dålig motivation INFORMATION / KOMMUNIKATION Dålig kommunikation med biståndsbedömare, läkare och sjuksköterska, inkörda i gamla rutiner HILMA I CENTRUM: Hilma försämras i brist på resurser, rutiner ej alltid anpassade efter Hilma, anhöriga bromsar, mindre tid för Hilma pga stress, andras behov går före Hilmas behov 10

VARDAGSREHABILITERING REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT Bakgrund Rehabiliteringsarbete innebär bland annat att i alla lägen hitta något som är friskt hos en person och att det friska hålls kvar och stimuleras. Aktiviteter i dagligt liv är allt man gör under vaken tid och ger därför en fantastisk möjlighet att få rehabiliteringsinsatser just i vardagen. Vardagsrehabilitering är något som många tycker att dom kan och vet hur man använder men det är ändå väldigt få som i praktiken gör det. Därför kändes det viktigt att fokusera på varför görs det inte och vad krävs det för att fler ska göra det. I rapporten Rehabiliterande arbetssätt, kunskap och handledningsbehov hos vårdpersonal av arbetsterapeuterna Catrine Alexandersson och Gerd Arvidsson, har 7 områden lyfts fram som skulle kunna förbättras genom mer kunskap och handledning. Dessa punkter belyser problem, svårigheter och kunskapsbrister för att omvårdnadspersonal ska jobba med ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta kändes viktigt att utgå ifrån. Utbildningens upplägg Utbildningen genomfördes enligt modell med Work shop vid 2 tillfällen 050503 i Hallsberg på Kullängen och 050517 i Örebro Wilandersalen. Utbildningen vänder sig till omvårdnadspersonal inom kommun och landsting. Innehållet består av flera kortare föreläsningar sedan indelning i 10 grupp för gruppdiskussioner. Föreläsningen dag 1 Vad är vardagsrehabilitering, genomgång av en analysmodell SWOT, uppgiften är att använda SWOT-analysen i gruppdiskussionen och ta fram Hilmas styrkor, svagheter Idag och se möjligheter och hot Imorgon. Även fundera på vad/hur kan vi göra för att få Hilma så aktiv som möjligt. Hemuppgiften blir att använda SWOT-analysen och diskutera med sin arbetsgrupp och svara på frågan Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats, vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter finns det. Föreläsningar dag 2 i bemötande, motivation och inaktivitet. Gruppdiskussioner där styrkor, svagheter, möjligheter och hot som finns i arbetsgrupperna för att jobba med vardagsrehabilitering beskrivs. Sedan fick gruppen plocka ut 2-3 viktiga områden och ge förslag på förbättringar. Utbildningens innehåll 1. Föreläsning Vad är vardagsrehabilitering? Annelie Magnusson o Inga Blomstrand Rehabiliterande förhållningssätt är en fråga om attityder som underlättas av - rehabiliteringsintresserad arbetsledning - alla arbetar lika kring Hilma - konkreta och realistiska mål och delmål för varje Hilma - tid för vårdplanering - utbyte av idéer om hur man arbetar och rehabiliterar - närhet till en regelbunden handledning av arbetsterapeut och sjukgymnast och försvåras av: - bristande kommunikation mellan yrkesgrupper -splittrande arbetsuppgifter med olika karaktär 11

De 7 områden som kunde förbättras genom kunskap och handledning. 1. Vårdpersonalen får påminna sig själva att de inte ska hjälpa till när Hilma kan göra något själv. 2. Det upplevs svårt att jobba med ett rehabiliterande arbetssätt när det är bråttom. Det finns en grundsyn att det måste ta längre tid att ha ett rehabiliterande arbetssätt. Det finns viss okunskap i hur vårdpersonalen kan påverka HILMA: Vårdpersonalen uttrycker att det är svårt när en Hilma inte är motiverad eller när personkemin inte stämmer. 3. Det finns viss okunskap i hur vårdpersonalen kan påverka HILMA: Vårdpersonalen uttrycker att det är svårt när en Hilma inte är motiverad eller när personkemin inte stämmer. 4. Det finns behov av samsyn då vårdpersonalen uttrycker att gruppen ej gör lika i aktivitetsutförandet. 5. Det finns en fara när vårdpersonalen uppfattar att de måste utföra biståndet till punkt och pricka. Det motverkar rehabiliteringen om vårdpersonalen inte provar om vårdtagaren kan utföra ex en del av duschmomentet själv. 6. Att olika funktionsnedsättningar fodrar olika bemötande och behandlingsmetoder. 7. Att anpassa instruktioner utifrån vilken funktionsnedsättning Hilma har. Exempel på dialog: Problemområde 1. Vårdpersonalen får påminna sig själva att de inte ska hjälpa till när Hilma kan göra något själv. Fråga: Är det så att man som personal hjälper till för mycket? Svar: Ja många gånger är det lättare att hjälpa så att det blir gjort/att vårda ta hand om. Fråga: Är det någon skillnad att vara rehabiliterare och vårdare? Svar: Att vara Rehabiliterare kräver ju att man kan se det friska och ge Hilma chans att delta och få ta vara på alla vardagstränings möjligheter som pågår dygnet runt. Vårdare då är man ju inriktad på att ta hand om och hjälpa på bästa sätt och det är ju det man fått lära sig från start i utbildning inom vården. Alla sju problemområden diskuterades på detta sätt. Därefter en sammanfattning i tre olika tema: Tema 1.Kunskapen är inte införlivad i vardagsarbetet. Tema 2. Bristande samsyn Tema 3. Okunskap om strategier och pedagogik. - rehabilitering i kommunal regi eller i primärvården är en angelägen åtgärd för alla hemmaboende med möjlighet till förbättrad funktionsförmåga och minskat behov av hemtjänstinsatser och särskilt boende. 2. SWOT-analysen (Strengths, Weaknesses, Opport-unities, Threats) är en metod som används för att analysera ett "systems" styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Kan även användas för analys av Hilma vid vårdplanering. Analys av Hilma/Hilmer IDAG IMORGON Styrkor Möjligheter Analys av arbetsgruppens sätt att jobba IDAG I MORGON STYRKOR Vad är vi bra på i bemötande och behandling av HILMA? Vilka är våra resurser? MÖJLIGHETER Vilka förändringar i omgivningen kan skapas för att i framtiden förbättra för HILMA? Svagheter Hot SVAGHETER Vad saknar vi? Vad bör vi förbättra för att HILMA ska få den bästa rehabilitering/omsorg och bemötande utifrån hennes behov? HOT Vad gör andra som inte vi gör? Vad bromsar oss, varför kan HILMA inte behandlas/planeras som vi anser? 12

3. Föreläsningar; motivation, bemötande och inaktivitet Sängen är livsfarlig - om motivation Ulla Ekstrand Om en person själv tror sig om att genomföra en viss aktivitet är han/hon också motiverad att försöka. Det som påverkar intresset för aktivitet är personalens inställning till aktivitet om personalen uppmärksammar det individuella, lyssnar och bygger upp en relation stöd av andra viktiga personer för att komma igång personens eget mål och vad som behövs för att nå dit vilken framgång man har när man försöker vilka hinder och resurser som finns i situationen uppoffring och belöning med att genomföra aktiviteten uppfattningen av hur allvarligt det är att inte vara aktiv den grundläggande personligheten kulturen sinnesstämningen hur kroppen känns just vid det aktuella tillfället Aktivitet behöver inte bara innebära att göra. Då det är omöjligt kan aktivitet innebära t ex att deltaga, att bestämma och att få möjlighet att välja. Bemötande Lena Cedermark Bemötandet är det som Hilma själv tycker är viktigast i mötet med vården! BEVARA det friska EMPATI MÖTET ÖNSKEMÅL TID ATTITYD NÄRVARO DELAKTIGHET ETIK Inaktivitet Karin Erntell Aktivitet är livsviktigt! Följder av inaktivitet: Nedsatt kondition - man orkar mindre Försämrad cirkulation - risk för blodpropp ökar Försämrad andningsfunktion Muskelhypotrofi nedsatt muskelstyrka Benskörhet Broskminskning leder tål mindre belastning Försämrad balans osäkerhet rädsla vid förflyttning Yrsel Mindre mental stimulering - allmän passivisering 4. Förbättringsområden för att kunna jobba med vardagsrehabilitering HILMA I CENTRUM VÅRDPLAN MED MÅL JOBBA LIKA UTBILDNING Ta tillfällen här och nu Se möjligheter till aktivitet Brukarträffar/planeringsmöten Tydlig dokumentation, allas ansvar att skriva / läsa Sampratad personal Förhålla sig på samma sätt Förbättrad kunskaps nivå teoretiskt och praktiskt Handledning av rehabpersonal 13

ORGANISATION Tydliga rapporter Samarbete mellan alla yrkeskategorier runt Hilma Rehabpersonal mera involverad 5. Arbetsgruppens analys En arbetsgrupp bestående av arbetsterapeuter, sjukgymnaster och undersköterskor har jobbat med innehållet i utbildningen Vardagsrehabilitering/ Rehabiliterande förhållningssätt för omvårdnadspersonal. Arbetsgruppen träffades vid 5 olika tillfällen för att hitta en gemensam grund att utgå ifrån. Arbetet i arbetsgruppen blev en process i sig när yrkeskompetenser från de olika verksamheterna träffades och gav varandra en bild av hur olika det kan se ut för Hilma och hur olika förutsättningarna för rehabilitering är. Upplägget med två utbildningstillfällen har varit svårt att förmedla. Måste tydligare framgå i inbjudan att anmälan gäller båda tillfällena. Det var 112 personer anmälda och närvaron var mycket hög 94 respektive 97 deltagare. Lokalen på Kullängen var inte lämplig, saknade teknisk utrustning. Diskussionen i grupperna är det värdefulla, önskemål om mindre grupper. Analys modellen var ett bra redskap att använda. Överarbetat med 10 olika patientfall, alla grupper kan använda samma fall, eftersom det var analysmodellen som var det viktiga. Rehabilitering är något som många tycker att de kan, de som kom är de som redan kan det? Hur nå ut till dem som inte kom - som inte kan? Arbetsgruppens medlemmar: Ulla Ekstrand arbetsterapeut USÖ, Allva, Linnea Lundkvist arbetsterapeut USÖ Geriatriska rehabteamet Ingela Classon usk USÖ,Allva Ann Skoglund arbetsterapeut Jeremiasgården, Örebro Kommun Anneli Magnusson usk. Jeremiasgården, Örebro kommun Inga Blomstrand MAR Vård och Omsorg Väster Ethel Bronegård sjukgymnast Askersunds VC Anna Williamsson sjukgymnast Karla VC Karin Erntell sjukgymnast OP VC Maria Hindenborg sjukgymnast USÖ, Geriatriska rehabteamet Karin Melander arbetsterapeut USÖ,neurologen Margit Gehrke Flyckt MAR Kumla Kommun Bilaga 1 Sammanställning av hemuppgiften inför Workshop 2 Vardagsrehabilitering Hur kan vi arbeta med vardagsrehabilitering på vår arbetsplats? Sammanställt 2005-06-22 Ethel Bronegård och Margit Gehrke Flyckt Hilma projektgrupp 14

Teamvård diabetes workshop 19/4 Omröstning inför workshop II d 19/5 52 Diabetes; bakgrund och sjukdomsförlopp 44 Insulinsorter och insulinpennor 41 Blodsockerstickor och mätare 54 Kost 20 Fötter Grupp 9 1. Brist i överrapportering 2. Kommunssk/diab ssk kontakt Problem Blodsockermätning när var hur? Oplanerad hemgång Social situation kost recept Uppföljning efter utskrivning Bättre planering vid hemgång från USÖ t ex fredag em? Finns resurser att ta emot pat * Lyssna till pat! Vad vill Helmer själv? * Kontinuitet Trygghet * Hur sköts ekonomin? * Hur får vi fin teori att fungera i praktiken? Ej hem på fredagar Recept och mediciner klara vid hemgång Flera namn för samma medicin Viktigt med vårdplanering i alla led Inte skicka hem nyupptäckta diabetiker oplanerat inför helg Dålig kommunikation mellan kommun och landsting Bristande kunskap om varandras arbetssituation Kommunikationen mellan sjukhuset vårdcentralen hemsjukvården Kommunikation inf finns men stannar på fel ställe Dokumentationsbank!!! Svårt vid hemgång inför helg inf hjälpmedel m m Avlastningsrum: för att slippa turen till USÖ ej akutvård men extra tillsyn Grupp II * Vårdplanering praktiskt tar tid att få ihop alla 15

* Utskrivningsklara pat platsbrist sjuka pat information rapport telefon Stort problem att få tag i en sjuksköterska speciellt fredag em för fortsatt vård och behandling i hemmet. Fler korttidsboende Grupp 7 Fall 1: * Bra ordination på insulin (både grunddos + vid behov) olika ordination beroende på om pat äter/ej äter * Informera personal & anhöriga * Lindra symtom Fall 2: * VPL!!! (innan hemgång) * Uppföljning i primärvård Fall 3: * Utökad hjälp & stöttning i hemmet * Uppföljning & information - Pat skickas hem för tidigt ifrån USÖ - Kommer hem utan hjälpmedel (diab) mediciner - Få information om nya material för omläggning, nya mediciner, blodsockerapparater och dyl. 16

Workshops 19/4 +19/5 2005 Kl 13.30 16.30 Hilma diabetes Hilma kompetensutbildning Diabetes Deltagare: ca 150 st från Primärvården Örebro + Södra länet USÖ Örebro kommun Vasa Kumla kommun Hallsbergs kommun Askersunds kommun Yrkesgrupper: Distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, sjukgymnaster och arbetsterapeuter Lokal: Filadelfiakyrkan Program Workshop 1. * Föreläsning, om olika typer av diabetes, av Överläkare Erik Schwartz USÖ. * Fall diskussioner i grupper. (Se bilaga) * Genomgång och paneldiskussion om fallen. * Omröstning av ämnen inför workshop 2. Program Workshop 2 * Föreläsningar utifrån omröstningen. Lena Jahnsson, Bitr. överläkare USÖ Karin Nilsson, dietist Ninni Jedhamre, diabetessköterska Inger Nordgren, fot terapeut * Diabetesföreläsning, runt sjukdomen se bilaga * Pedagogisk tipspromenad, där svaren fanns att hämta i de olika visningsmontrarna, kost, fotvård, insulin/tablett sorter, insulinpennor, självtestningsmaterial. Utfall: Positiv respons av att ha gemensam utbildning och tillsammans ge: ETT VÅRD BUDSKAP. Kunskapsgivande och kompetenshöjande för alla olika yrkeskategorierna. Ökad förståelse för olika vårdnivåer och insatser. Vår analys: Stort behov finns att lära sig om sjukdomstillstånd, och om vård insatser från olika vårdgivare och nivåer. Vi behöver fortsätta diskussionen, angående livskvalitet och behandlingsmål, och det praktiska arbetet runt den äldre patienten med diabetes. Förbättringsområden: Få samsyn i arbetet runt livskvalitet och behandlingsmål för våra äldre. Fortsätta arbetet på hemma plan med diabetessköterska/distriktssköterska och omvårdnadspersonal. / Inger Nordin och Ann Christin Ledstam 17

Nätverk för undersköterskor/vårdbiträden Bakgrund När Hilmaprojektet startade bestämde vi att satsa särskilt på undersköterskor och vårdbiträden. Det är ju de som arbetar närmast Hilma och får ta del av hennes önskemål och kan se och rapportera förändringar till sjuksköterskor och läkare. Undersköterskor/vårdbiträden var den första gruppen ut på hospitering. Det var många som för en dag tog chansen att göra ett arbetsplatsutbyte hos någon för dem okänd arbetsplats. Vi som har deltagit i hospiteringen har fått mera förståelse för varandras arbetssituationer och lärt känna nya arbetskamrater. Det är lättare att hjälpa varandra över gränserna när man har fått en liten inblick i varandras vardag. Vi har haft intressanta föreläsningar som har varit för oss undersköterskor. Anna Bäsèn undersköterska, författare, medicinreporter på Expressen berättade om sin bok och gav oss många tänkvärda ord på vägen. Hilmaprojektet har inbjudit till "workshop" med flera intressanta teman. Det har varit roligt och stimulerande att få ta del av allas olika åsikter och stora yrkeserfarenheter. När vi undersköterskor och vårdbiträden har träffats i de olika aktiviteterna har önskemål framkommit om att vi skulle behöva träffa varandra och lära oss mera om varandras arbetssituationer för att lättare kunna samarbeta över gränserna. Vi vill ju alla tillsammans arbeta för att "Hilma" får den bästa vården var hon än vårdas. Nätverket Vi startade vårt nätverk i februari 2005. Redan från början kändes det som "rätt" personer kom med, de hade stor vilja att förbättra och förändra vården runt "Hilma". Alla hade stor yrkeserfarenhet som de var villiga att dela med sig av och stora kunskaper att lära ut till varandra. Nätverket består i nuläget av 14 representanter från Kumla, Askersund, Hallsberg kommun, Örebro väster, USÖ, primärvården. Våra möten ska vi förlägga hos varandra för att få se hur vi har det på respektive arbetsplats. Vi planerar nu ett gemensamt studiebesök som kan inspirera oss och ge oss kunskaper hur andra arbetar i vården av de äldre. Nu i höst ska vi börja använda ortopedklinikens checklista för dementa. Vi provar den en tid för att sedan utvärdera den på de olika avdelningarna. Nätverket ska ha en kärngrupp som sedan ska sprida ut sig i små nätverk på "hemmaplan". Målet är att de olika avd på USÖ respektive områden i kommunerna ska samarbeta i små nätverk 18