Stanna upp en stund!

Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 de första resultaten 1995-2-1 James Winoy

INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie Behov av förändrade levnadsvanor Äldre äter mera fett och fibrer Kvinnor under 5 röker mer Stora skillnader i dryckesvanor Det förebyggande arbetet får stöd Kvinnor mår sämre Många kvinnor har besvär med värk Smärtstillande läkemedel vanligt Rätt satsa på fritt val av läkare Hjärt och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldre och sjukhuset får mest Viss kritik mot kostnader och bemötande Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Finns det skillnader mellan länets kommuner? Resultatet så här långt

Befolkningsenkäten 1993-94 - de första resultaten Hösten 1993 fick 9 7 jämtar och härjedalingar en stor enkät från landstinget. Enkäten ingick som en del i landstingets folkhälsoarbete och skulle kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjligheter att leva mer hälsosamt behöver landstinget skaffa sig bättre kunskap om hur invånarna har det. Det enda sättet att få reda på hur folk har det är att skicka ut en enkät. De register som finns beskriver bara sjukdomen hos de som kommer på sjukhuset. Många landsting har skickat ut liknade enkäter och några har gjort det flera gånger. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten var att få fram uppgifter om befolkningens hälsa, att kunna få underlag för att följa folkhälsoinsatser samt att få reda på hur befolkningen vill ha hälso- och sjukvården. Landstinget skulle sålunda kunna få reda på vilka levnadsvanor befolkningen har, hur deras vardagliga fysiska och psykiska hälsa ser ut samt få en uppfattning om det finns otillfredsställda behov. Genom att återkomma med undersökningen vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Slutligen skulle också landstinget kunna få reda på befolkningens åsikter i vissa specifika frågor om hälso- och sjukvårdens organisation. Enkätens innehåll Frågorna i enkäten handlade om levnadsvanor som motion, kost, alkoholbruk, rökning, snusning och social aktivitet. Det fanns också frågor om besök inom hälso- och sjukvård, fysiska och psykiska besvär och sjukdomar, medicinanvändning och tandhälsa. Eftersom det var första gången denna typ av enkät genomfördes var avsnitten om levnadsvanor och hälsa omfattande. Eftersom landstinget satsar speciellt på tobaks- och alkoholbruk fanns det flera frågor om detta. För att få reda på vad befolkningen tycker om olika delar av landstingets arbete ställdes frågor om pengar satsas rätt, om hur man vill ha servicen i folktandvården, om man vill kunna välja läkare och distriktssköterska, mm. Hur svarade man? Två tredjedelar av de som fick enkäten skickade tillbaks den ifylld. Fler av de äldre än av de yngre svarade på enkäten. I de yngre åldrarna svarade betydligt färre män än kvinnorna. Befolkningarna i Bräcke och Åre var flitigast på att svara medan befolkningarna i Berg och Östersund var minst flitiga. Andel som svarat på enkäten 34 % svarade inte 66 % svarade

Svarsfrekvens Fysisk aktivitet på fritid 8 6 Motionerar Tränar Stilla % 4 2 16-24 25-5 5-64 65-w Totalt Män Kvinnor Rör lagom Rör lite Andelen som svarat var lägre än vad landstinget hoppats på och de slutsatser som kan dras blir därför inte lika omfattande som man från början räknat med. Från andra studier vet man att det är personer med kortare utbildning, sämre levnadsvanor och högre sjuklighet samt företrädesvis män som svarar i lägre utsträckning. Det finns inget som pekar på att det skulle vara annorlunda i denna studie. Rapportserie Denna rapport, som är den första i en serie, beskriver översiktligt levnadsvanor och hälsa i befolkningen. Den beskriver också befolkningens syn på skattepengarnas fördelning och möjligheten att välja läkare. Behov av förändrade levnadsvanor Undersökningen visar att det fortfarande finns många som skulle vinna på att förändra sina levnadsvanor. Visserligen skapar det stora bortfallet osäkerhet om vilka levnadsvanor hela befolkningen har. En utgångspunkt är dock att anta att de som svarat har bättre levnadsvanor än de som inte svarat. Detta torde gälla speciellt frågorna om tobaks- och alkoholbruket. Var sjunde har en stillasittande fritid och hälften rör sig lite grand, mest genom att gå till arbetet, vara på dans och liknande. Den resterande tredjedelen rör sig antingen genom att vara aktiv i idrott eller genom att försöka var aktiv i vardagen. Det är naturligt att det är de unga som är mera aktiva. Bland de som är över 5 år är det bara var fjärde som rör sig i den utsträckning som brukar rekommenderas för att bibehålla en god hälsa. Äldre äter mera fett och fibrer Det är svårt att få en bra bedömning på intag av fett och fibrer och de redovisade svaren får ses som grova mått. Om frågan om fett på smörgåsen är ett bra mått på fettintag så är det många som inte följer den kosthållning som anses innehålla lagom med fett. Två av fem äter det feta alternativet smör eller Bregott på sina smörgåsar. Det är mest vanligt bland de äldre. Det är de yngre och speciellt kvinnorna som har gått över till de fettsnåla alternativen som Nytta och Lätt och Lagom. Av alla som svarat är det två av fem som använder dessa smörgåsfetter. När det gäller fibrer är det de äldre som uppger sig bry sig mera. Var tredje av de som är över 5 år säger sig i hög grad tänka på att få i sig fibrer medan bara var sjunde av de yngsta. Kvinnor under 5 röker mer Nästan 2% röker dagligen och bara var annan har aldrig rökt. Bland de yngsta är det 23% som röker Ibland. Fortfarande är dock rökning vanligast i åldrarna 25 till 5 år. Av de under 5 år röker fler kvinnor än män. Snusning är fortfarande en typiskt manlig aktivitet. Var fjärde man och var trettionde kvinna snusar. I den yngsta ådern är skillnaden emellertid lägre. I denna grupp snusat 13% av kvinnorna, vilket är många fler än i riket i sin helhet, och 28% av männen.

Andel som använder tobak regelbundet % 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 16-24 25-49 5-64 65-w Åldersgrupper Män Kvinnor Tar man tobaksbruket i stort så använder 35% av männen och 25% av kvinnorna tobak. Totalt sett är tobaksbruket en manlig aktivitet men kvinnornas bruk börjar alltmer likna männens. Stora skillnader i dryckesvanor Det är inte meningsfullt att försöka uppge siffror för hur många som använder alkohol eftersom bortfallet varit stort. De siffror som anges i undersökningen visar att de som svarat i stor utsträckning tillhör de med låg konsumtion. Intressant är dock att skillnaderna mellan kvinnor och män samt äldre och yngre visar på samma mönster som undersökningar med hö- gre svarsfrekvens. Männen dricker starksprit och kvinnorna vin. Ungdomarna, speciellt männen, dricker främst öl. Det förebyggande arbetet får stöd Landstinget får stöd för sitt förebyggande arbete. Hälften uppger att de vill ändra sina levnadsvanor. Var fjärde av dessa anser sig behöva stöd för att klara av det. Behovet av hjälp är störst bland de som vill sluta röka. Här tror två av fyra att de behöver stöd. Det är således en stor grupp som behöver hjälp för att förändra sina vanor till mera hälsosamma livsstilar. Vill ändra 45 4 35 3 25 % 2 15 1 5 Fys akt Kost Rökn Snus Kan själv Behöver stöd

På en fråga om man vill göra förändringar för att förbättra sin livskvalitet svarar nästan hälften att man vill förändra. Hälften av dessa uppger att det är en ändring av levnadsvanorna man vill genomföra. Med utgångspunkt i hur många det är som lever på ett sätt som inte främjar hälsan kan insatser från landstinget betyda en hel del för befolkningens hälsa och välbefinnande. Kvinnorna mår sämre På nästan alla frågorna om hälsa uppger kvinnorna sig ha betydligt sämre hälsa än vad männen uppger. Det är bara på frågorna där man får bedöma sin upplevda hälsa som skillnaderna är små. På en fråga om allmänt bedömande av hälsan svarar över hälften att den är Utmärkt eller Mycket god. Så många som 42% av de över 65 år anser dock att den är Någorlunda eller Dålig. Även på ett index över välbefinnande är könsskillnaderna små. Här visar det sig att 8% har ett högt välbefinnande men var tionde har ett lågt välbefinnande. På ett index över vitalitet ser man att över 7% känner sig vitala medan 15% är ofta trötta. ont någonstans. Mest är det i axlar, skuldror och nacken. Nästan lika vanligt är det att ha ont i huvudet. I stort sett hälften av besvären upplevs som besvärande. Andra besvär är trötthet, ryggsmärtor, snuva och svårt att somna. Det är främst de äldre som uppger sig ha svårt att somna, 2% uppger det. En tredjedel av dessa med sömnsvårigheter har besväret regelbundet. Besvären är i övrigt i stort sett lika vanliga i alla åldrar. De allra yngsta uppger dock fler besvär än de äldre. Ungefär var tionde av de som uppger besvär har besvären regelbundet. Smärtstillande läkemedel vanligt Användningen av medicin de senaste 14 dagarna speglar väl besvären. Det vanligaste läkemedlet är något smärtstillande. Det är främst kvinnor som använder det. Användningen av smärtstillande medel är betydligt vanligare än användning av vitaminer. Salvor för huden och hostmedicin är också vanliga läkemedel. Var femte har använt något sådant Uppfattning om sin egen hälsa 35 3 25 % % 2 15 1 5 Utmärkt Mkt god God Någorlunda Dålig Kvinnor Män Många kvinnor har besvär med värk De stora könsskillnaderna märks mest när man frågar om hur det är mera konkret. På frågan hur ofta man senaste tre månaderna har haft ett preciserat besvär visar det sig att kvinnorna har nästan en halv gång till så många besvär som männen har. Dessutom har fler kvinnor besvär. Vanligaste besvären är att ha läkemedel senaste 14 dagarna. Den regelbundna användningen är dock låg. Endast 3% använder smärtstillande utan recept regelbundet och 5% smärtstillande med recept.

Besvär senaste 3 månaderna Använt läkemedel senaste två veckor % % 6 5 4 3 2 1 Värk i skuldror, nacke axlar Ont i huvudet Trötthet Ryggsmärtor Snuva, förkylning Värk i extrimiteter Ängslan Kvinnor Män 4 35 3 25 % 2 15 1 5 Vitaminer Smärtstillande utan reccept Salvor för huden Hostmedicin Smärtstillande med recept Naturläkemedel Kvinnor Män Rätt satsa på fritt val av läkare Landstingets inriktning på att alla patienter skall ha möjlighet att fritt välja läkare har stöd i befolkningen. Två av tre anser att det är viktigt att fritt kunna välja läkare. Hälften anser att det är viktigt att kunna välja distriktssköterska. Det är i första hand de äldre som tycker det är viktigt. Av de pensionerade kvinnorna är det 77% som tycker det är viktigt att få välja läkare. Bland de yngsta männen är det 38%. Hjärt- och kärlsjukdomar viktigt förebyggande område Äldrevård och sjukhuset får mest I enkäten fanns det en möjlighet att föreslå var man ville att 1 kronor av ens skattemedel till landstinget skulle hamna. Här fanns det inga färdiga förslag utan man fick föreslå själva. Ungefär två av tre svarade på frågan. Det allra vanligaste området man ville satsa på var äldreomsorgen. I snitt ville man placera 245 kr på äldreomsorgen. De äldre två och en halv gång så mycket som de yngsta. På andra plats kom sjukvården i stort, speciellt sjukhuset, 171 kr. Sedan är hoppet långt till det tredje området som fick knappt 1 kronor. Det var satsning på cancer. Knappt 7 kr fick området barn och När man får prioritera mellan olika förebyggande insatser (Hjärt- och kärlsjukdomar, Bröstcancer, Prostatacancer, Tobak och Alkohol) är det i första hand hjärt- och kärlsjukdomarna man vill bekämpa. De äldre vill lägga mer resurser här än de yngre. Kvinnorna tycker att bröstcancer är lika viktigt. På tredje plats kommer prostatacancer, på fjärde plats tobak och sist hamnade alkohol. Fler män än kvinnor vill satsa på prostatacancer och fler kvinnor än män vill satsa på bröstcancer. På de fria alternativen har man valt cancer i allmänhet, HIV/Aids, friskvård mm. Kr 25 2 15 1 5 Antal kronor man vill satsa Äldre Sjukvård Cancer Barn/ungdom Personal Primärvård Förebyggande Forskning Kvinnor Män

ungdomar. Sen kommer områden som förebyggande arbete, primärvård, forskning och personal som alla fick ungefär 5 kronor. Männen är mer intresserade av att lägga pengar på sjukhuset medan kvinnorna prioriterar cancer, barn och ungdom samt personal högre. De allra yngsta vill satsa nästan 5 kr på HIV/AIDS och vill lägga mer pengar på tandvård än vad de äldre vill. Viss kritik mot kostnader och bemötande En av tio har inte sökt läkare trots att de ansett sig behöva det. Var tionde av dessa har inte gjort det för att det varit för dyrt. Detta svar är vanligast bland de yngsta kvinnorna. Lika många har inte sökt för att de trodde att de inte skulle bli bemötta med respekt eller att man inte skulle ta deras besvär på allvar. Vanligaste svaret var att man inte hade tid och ville vänta för det skulle säker gå över. Radio och TV vanligaste hälsoupplysarna Var femte bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 38% av männen och 28% av kvinnorna har denna åsikt. Av alla som svarat anser var tredje att radio och TV är de viktigaste källorna. Därefter kommer dagstidningar som var femte tycker är viktiga. Hälsotidningar, kunniga anhöriga, m fl hjälper till att lära ut hur man bör leva. Var femte av pensionärerna menar att landstingets egen tidning, Z-ronden, spelar stor roll. Information är viktigt eftersom var femte menar att god hälsa är en fråga om att ha tur. Bara var fjärde anser att det inte är så. Det är vanligare bland de äldre att mena att det handlar om tur. Finns det skillnader mellan länets kommuner? När de tidigare presenterade levnadsvanorna och hälsobesvären studeras för varje kommun visar det sig att skillnaderna mellan kommunerna är små. I vissa fall är det tydliga skillnader mellan de kommuner med bäst respektive sämst förhållande men kommunerna är överlag mycket lika. För att kunna göra en riktigt jämförelse mellan kommunerna har i denna presentation hänsyn tagits till att antalet tillfrågade varit olika många i kommunerna och att åldersfördelningarna i kommunerna är olika. (Endast skillnader över 7% enheter har beaktats.) På de olika levnadsvanorna är skillnaderna mellan kommunerna små. Det är först när man tar hänsyn till alla frågorna (tobak, fett, fysisk aktivitet fibrer och alkohol) samtidigt som ett mönster framträder. Östersund framträder som en befolkning med, relativt sett, bäst vanor och Ragunda kommuns befolkning med sämst vanor. Härjedalens och Strömsunds befolkningar har snarlika vanor som Ragunda. De största skillnaderna mellan kommunerna syns på att betydligt färre av Östersunds befolkning uppger intag av smörfett, 39%, än vad Ragundas befolkning uppger, 5%. Befolkningen i Krokom uppger lägst tobaksanvändning, 28%, medan befolkningarna i Bräcke och Strömsund uppger högst användning, 33%. Skillnaderna är således små och det går inte att dra några betydelsefulla slutsatser av dem. (Det är större skillnader i bruket av alkohol. Östersund toppar med 62% och Strömsund ligger lägst med 47% men svaren på dessa frågor är osäkra.) Viljan att förändra sina levnadsvanor är lika stor i hela länet. Möjligen kan man säga att befolkningen i Åre vill förändra i något större utsträckning än övriga befolkningar. Befolkningarna i Ragunda och Östersund verkar vara mest nöjda med sina vanor. 8 7 6 5 4 3 2 1 Vitalitet. 1=högsta vitalitet Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund

På frågan om man är nöjd med sina sociala kontakter svarar 19% av Östersundsborna att de vill öka sina kontakter medan 12% i Ragunda tycker detsamma. I de övriga kommunerna vill mellan 15 och 17% öka sina sociala kontakter. I stort sett är man alltså nöjd med sina sociala kontakter. På de mera allmänna frågorna om hälsan svarar Härjedalens befolkning att de känner sig lite mera vitala än övriga kommuners befolkning. Lägst vitalitet uppger Bräckes befolkning. Andelen personer som uppger sig ha en långvarig sjukdom är störst i Bräcke 33% och Strömsund 34%. I Härjedalen uppger strax över 2% avbefolkningen att de har en långvarig sjukdom. I resterande kommuner ligger andelen på omkring 25%. Skillnaderna på dessa svar är förvånande stora och någon bra förklaring finns inte. Läkemedelsanvändningen de senaste 14 dagarna är högst i Östersunds befolkning, men bara något större än de övriga kommunernas befolkningar. Lägst förbrukning har Bräcke och Ragunda. De fem vanligaste läkemedlen används i samma utsträckning i alla kommunerna. Enda skillnaden man kan se är att befolkningen i Härjedalen använder mindre smärtstillande läkemedel utan recept, 25%. Krokoms befolkning uppger, 34%, att man använder sådan medicin. Befolkningen i Östersund använder lite mera vitaminer än övriga länsinevånare, 21% medan bara 14% av Ragundas befolkning uppger bruk av vitaminer. Det är något större skillnader mellan kommunerna på de besvär man uppger sig ha känt av senaste 3 månaderna. Snuva och ont i ryggen är lika spritt i länet. Ängslan är vanligast i Berg, 31% och minst vanlig i Ragunda, 2%. Huvudvärk och trötthet är minst vanlig i Härjedalen, 46 resp 34% och mest vanlig i Berg, 56 resp 49%. I Berg är det också vanligare att uppge värk i armar och ben, 4%. Totalt sett innebär detta att befolkningen i Bergs kommun uppger flest besvär men de övriga kommunernas befolkningar uppger lika mycket besvär. Svar på frågan om hur man mår. Medelvärde. 1=Utmärkt och 5=Dålig 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Berg Bräcke H-dalen Krokom Ragunda S-sund Åre Ö-sund Befolkningen i Berg tycker att det är viktigt att kunna välja läkare, 7%. Lägst är intresset i Härjedalen, 57% och i Bräcke samt Ragunda, 59%. I resterande kommuner anser strax över 6% att det är viktigt. 35 3 25 2 % 15 1 5 Använt smärtstillande senaste två veckorna Berg Bräcke Hjd Krokom Ragunda Str-sund Åre Ö--sund Med recept Utan recept Befolkningarna i Härjedalen och Bräcke visar störst intresse för att besökstiderna anpassas till busstiderna. Överlag är intresset stort, över 7% vill det. Lägst är andelen i Östersund med 63%. Resultatet så här långt Visserligen finns det mycket kvar att analysera men redan nu kan man dra vissa viktiga slutsatser. Den främsta torde vara att den stora skillnaden mellan kvinnors och mäns hälsa bör leda till någon åtgärd. Det finns ett behov av att studera i vilken utsträckning de många besvären med värk skall hänföras till arbetsmiljö,

livsstilen eller kvinnors allmänna levnadsförhållande. Det borde dock inte hindra att landstinget redan nu börjar fundera över vad man kan göra för att minska kvinnornas ohälsa. En andra slutsats är att det förebyggande arbetet är viktigt och att det finns ett behov av insatser. Levnadsvanorna pekar på att många människor behöver ändra sig. Det finns också ett klart intresse i befolkningen för att ändra sina vanor och många behöver någon typ av stöd för att lyckas. Här skall man kanske främst uppmärksamma kvinnors rökning och snusning. Den tredje slutsatsen är att landstinget fått stöd för sitt arbete med att öka möjligheten att kunna välja vårdgivare, speciellt läkare. Det finns dock även tecken på att kostnaderna i vissa fall kan bli så höga att man drar sig för att söka hjälp. Lika oroande är att vissa människor inte upplever bemötande med den respekt som de har rätt till. De skillnader i levnadsvanor och hälsa som presenteras här visar inga stora skillnader mellan länets olika kommuner. Skillnader finns men måste studeras mera innan det finns anledning att gå vidare och funder på vilka konsekvenser de kan ha på landstingets hälso och sjukvårdsinsatser. Det återstår ännu många analyser innan befolkningsenkäten kan läggas på hyllan. Det behövs fördjupade analyser över levnadsvanorna, lika väl som försök till beskrivningar av vilka kvinnor det är som har många besvär. Slutligen bör enkäten analyseras för att se om det finns grupper av individer eller om det finns problem som inte uppmärksammas tillräckligt i dagens organisation. Det är dock viktigt att de resultat som framkommit redan nu leder till åtgärder.

Fler ex av denna rapport kan beställas från Jämtlands läns landsting, Hälsopolitiska enheten Box 62 832 23 Frösön tel 14 75 51

Stanna Diskussion upp en stund! Landstingets roll för att vidmakthålla barnsäkerhetsarbetet är att hålla ihop det regionala nätverket på olika sätt. T ex fortsatta temadagar, skapa möjligheter att ta del av erfarenheter från andra delar av landet, ge möjligheter till fortbildning i barnsäkerhet. Självklart ligger det inom landstingets ansvar att inom barnhälsovården fortsätta sitt informationsarbete till småbarnsföräldrar angående barnsäkerhet. Vidare kan landstinget ses som signalorgan i samhället. Det är där man tar emot och behandlar drabbade. Således är den epidemiologiska bevakningen ett viktigt ansvar för landstinget. Som avslutning kan nämnas att inom ramen för landstingets folkhälsovision utvidgas nu det olycksfallsförebyggande arbetet i Jämtlands län. Från att ha varit ett projekt för att förebygga barnolyckor till ett preventionsprogram för hela befolkningen. Den modell för skadeprevention som Barnolycksfallsprojektet har byggt upp blir utgångspunkten när arbetet breddas. Referenser 1) Sellström E, Bauer M, Grönvik M: Barnolycksfall i Jämtlands län 1989-199. Jämtlands läns landsting. Östersund 1991 2) Jansson C, Bauer M: Barnolycksfall i Jämtlands län 1989-199. Delrapport - idrottsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund 1991. 3) Forsman A-C, Berglund A: Barnolycksfall i Jämtlands län 1989-199. Delrapport - barnomsorgsolyckor. Jämtlands läns landsting. Östersund 1991. 4) Holmgren M-L: Barnolycksfall i Jämtlands län 1989-199. Delrapport - tandskador. Jämtlands läns landsting. Östersund 1991. 5) Sellström E, Bremberg S, Chang A: Injuries in Swedish Day-Care Centers. Submitted. 6) Jansson C. Bauer M: Utförsåkning den största enskilda orsaken till skador vid vintersport bland barn. Läkartidningen 1991; 17: 1586-1589