Kvalitetssäkring vid svetsning ISO 3834 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Kvalitet kan inte kontrolleras in i en produkt, den måste byggas in
Kapitel 1 Kvalitetssäkring vid svetsning Svetsning är en speciell process Alla egenskaper kan inte kontrolleras hos svetsförband. OFP av diskontinuiteter är möjligt, men opraktiskt att prova 100%. Resulterande mikrostruktur eller hållfasthet? Ges inte via OFP. Mekanisk provning förstör förbandet. Kvaliteten måste alltså säkras via inbyggda rutiner för svetsarbetet. Kvalitetssystem SS-EN ISO 3834 = Helhetsgrepp dvs säkra rutiner som kan påverka på svetsförbandets kvalitet! Kvalitetssäkring vid svetsning Serien består av ett antal delar: SS-EN ISO 3834-1 Anvisningar för val av kravnivå SS-EN ISO 3834-5 Förteckning över refererade standards SS-EN ISO 3834-6 Guide för implementation Övriga delar, olika kravnivåer: SS EN ISO 3834-2 Omfattande SS EN ISO 3834-3 Normal SS EN ISO 3834-4 Enkel Vardera har 14 kapitel (5-18) vilka ställer krav på svetsrelaterade aktiviteter.
Kvalitetssäkring vid svetsning Kvalitetssäkring vid svetsning Huvudpoäng med SS-EN ISO 3834: Många svetsrelaterade problem är gemensamma, inte branschspecifika. SS-EN ISO 3834 refereras för att fastslå grundnivån i produktstandards! Ex. SS-EN ISO 3834-2 skall innehållas Utöver refererade nivån av SS-EN ISO 3834 har respektive produktstandard specifika tilläggskrav. Produktstandards SS-EN 15085 Järnvägsfordon SS-EN 1090-2 EN 13445-4 SKIFS 2005:2 Stålkonstruktioner Tryckkärl Kärnkraft
Kvalitetssäkring vid svetsning ISO 3834 historik Historik antiken Fenicierna kvalitetssäkrade genom en metod för att snabbt korrigera felaktigheter: Lagen består av en historisk inledning, omkring 282 lagparagrafer och en avslutning med anvisning om lagens nyttjande: Om byggare bygger hus till en man och om huset rasar och om ägare omkommer ska byggare avrättas. Om husraset orsakar död av ägarens son, ska byggarens son avrättas. Om husraset orsakar död av ägarens slav ska byggaren ersätta ägaren med likvärdig slav.
Historik medeltiden Generella regler upprättas för att säkerställa att produkter uppfyller ställda krav (byggnation av stora byggnader som slott och katedraler) Historik 1900-talet Gustav Dahlen: Lös kundernas problem. Ge dem möjlighet till ökad lönsamhet, säkerhet och kvalitet i sin verksamhet. Hjälp dem att införa ny, bättre teknik. (Aga 1915)
Historik 1900-talet 1900-1930: Arbetet organiseras strikt efter olika funktioner Taylorismen: bereda, utföra och kontrollera 1920-1960: Utvecklingen av statistiska metoder och kvalitetsstyrning (QC) starten på dagens kvalitetsarbete formas 50-talet: Total kvalitet inte bara produktens fysiska kvalitet beaktas Edwards Deming: planera, utför, kontrollera, agera Historik 1900-talet Frederick Winslow Taylor var ingenjör och konsult i slutet av 1800-talet. Vid stålverk och verkstäder utvecklade han scientific management och funktionell organisation. The Principles of Scientific Management 1911 Fyra grundläggande principer som var åtgärder på dåtidens perfektion i produktionen bland arbetare: Utveckla arbete till vetenskap Vetenskapligt urval av arbetare Vetenskaplig träning och utveckling av arbetare Vänskapligt samarbete mellan ledning och arbetare
Historik 1900-talet William Edwards Deming, 1900-1993, amerikansk statistiker och förgrundsgestalt inom kvalitetstekniken. Skapa ett klimat för långsiktiga beslut och ständig förbättring Övergå till det nya kvalitetstänkandet Sluta försöka kontrollera in kvalitet Minska antalet leverantörer och inte värdera dem enbart efter pris Ständigt förbättra varje process Ge alla möjlighet att utvecklas i sitt arbete Betona ledarskap Fördriv rädslan Riv ner barriärerna mellan avdelningarna Sluta med slogans. Vidta åtgärder istället Avskaffa ackord Ta bort hindren för yrkesstolthet Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen Historik 1900-talet Joseph Moses Juran, 1904-2008, rumänsk ingenjör och förvaltningskonsult Managementfrågor, som planering, organisation, ledningens ansvar för kvalitet och behovet av kvalitetsförbättringar Quality Control Handbook Det gäller att hitta orsaken till problemet och eliminera den Paretoprincipen (80/20-regeln)
Historik Paretoprincipen (80/20-regeln) 20 % av marknadsföringen ger 80 % av försäljningen 20 % av ditt arbete ger 80 % av resultatet 20 % av kunderna står för 80 % av klagomålen 20 % av kunderna ger 80 % av intäkterna 20 % av säljarna står för 80 % av försäljningen 20 % av totaltiden ger 80 % av utfört arbete 20 % av din personal står för 80 % av problemen Historik nutid 60-talet: Förebygga alla avvikelser och involvera alla medarbetare USA: Skapar kvalitetssäkring (QA). Inför förebyggande arbete av alla defekter i alla steg av produktionskedjan. Strikt organisation och spårbarhet Japan: Förebyggande arbete genom att engagera medarbetare på alla nivåer i kvalitetscirklar 80-talet: Internationella standarder, först för kvalitet (ISO 9000) sedan för miljö (ISO 14000) och nu också för arbetsmiljö (ISO 18000)
Historik nutid ISO 3834 Kraftfullt verktyg - utveckla rutiner för att nå bättre kvalitet genom kontroll av samtliga svetsrelaterade processer Historik nutid Förutsättningarna för all verksamhetsutveckling är: Engagerat ledarskap Motiverad personal Samsyn inom organisationen Processtyrning Långsiktighet Faktabaserade beslut
2. Varför tillämpa ISO 3834? Direktiv, produktstandard, föreskrifter Beställare av svetsande produkter Svetsande företag 2. Varför tillämpa ISO 3834? Uppfylla kundens, myndighetens och produktens krav och förväntningar Minska kostnader och risker förenade med bristfällig kvalitet hos den svetsade produkten Standardisera krav och underlätta vid upphandling och försäljning av svetsade produkter och tjänster.
Direktiv, föreskrifter och beställarkrav Arbetsgång
Kravbild Direktiv talar om vad som ska uppfyllas T.ex.: Tryckbärande anordningar (AFS 1999:4), tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar (AFS 2005:2), Eurocode 3 Produktstandard talar om hur man uppfyller direktiv T.ex.: EN 13480 (Industriella rörledningar) EN 1090 (Utförande av stålkonstruktioner) Kundkrav T.ex.: kundspecifika ökade krav jämfört med produktstandard Förutsättningar Personal T.ex.: svetsarprövningar, tillsyn vid svetsning, utbildning Utrustning T.ex.: Kalibrering, kapacitet Utförande T.ex.: Manuellt eller automatiserat Nivå T.ex.: Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material/ kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser ex: 2,3,4/B,C,D
Granskning Kontroll T.ex.: Rutiner och instruktioner Prövning T.ex.: OFP, PWHT Certifiering Tex: Svetsning av järnvägsfordon och komponenter (EN 15085), Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material (EN ISO 3834) Dokumentation Protokoll T.ex.: Mottagningskontroll, spårbarhet Certifikat T.ex.: Grundmaterial, tillsatsmaterial Intyg/rapporter T.ex.: Intyg om överensstämmande, avvikelser
Linjestandard Översikt över standarder för smä ltsvetsning
Kravpyramid Kravpyramid
ISO 3834 navet i svetskvalitetstyrning Exempel på visuell kontroll
Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material är ett internationellt kvalitetsledningssystem (ISO) för kvalitetsstyrning av svetsrelaterade arbeten. Det är till stor fördel både vid tillverkning av produkter/ installation och upphandling av svetsrelaterade tjänster och produkter är tillämpbart för samtliga svetsade produkter och behandlar de aspekter på den färdiga produktens kvalitet som kan komma att påverkas i samband med svetsning är oberoende av konstruktion. Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material är tillämpbart oberoende av plats för utförande dvs. både i verkstäder och på montageplatser kvalitetssäkrar svetsrelaterade aktiviteter och procedurer för tillverkning och installation omfattar tre olika nivåer av krav på kvalitetsstyrning, som kan väljas med avseende på krav från kund, myndighet samt produkten.
Svetskvalitet Svetsning definieras som en process där resultatet inte kan verifieras fullt ut genom efterföljande kontroll och provning. Här finns risk för att t.ex. metodfel kan uppenbaras först vid produktens användning Företag med svetsverksamheter har behov av kontinuerlig uppföljning och styrning, med dokumenterade procedurer och rutiner för att säkerställa att definierade kvalitetskrav uppfylls Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Standarden består av följande sex delar: Innehåller riktlinjer för val av de tre kvalitetsnivåerna Gäller vid omfattande kvalitetskrav Gäller vid normala kvalitetskrav Gäller vid enkla kvalitetskrav Sammanställd kvalitetsmatris med omfattning i respektive kravnivå samt refererar till nödvändiga standarder Guide till hur man implementerar
Ordning och reda Arbetssättet dokumenteras och standardiseras, vedertagna lösningar på problem. Minskade kostnader Att göra rätt från början minimerar kvalitetsbrist och därmed reklamationer. Rationaliseringsvinster Ordning och reda frigör resurser och skapar på så sätt även ett värde. Tydlig ansvarsfördelning Tydligare vem som har ansvar och befogenhet för att lösa en viss uppgift. Konkurrensfördelar Ökad tilltro till företagets förmåga, i synnerhet från nya kunder. Enklare kundkommunikation Referens till SS-EN ISO 3834-2 vid upphandling (internationell standard). Varför använda kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material? Internationellt kvalitetsstyrningssystem som är välkänt/välfungerande ger konkurrensmässiga fördelar. Genom certifiering bevisa företagets tekniska expertis. Säkerställa en kontinuerlig och kvalitativ utveckling av produkter/tjänster.
Varför använda kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material? Tillhandahålla en internationellt vedertagen metod för att visa vilka möjligheter en tillverkare/tjänsteleverantör har att leverera en produkt/tjänst mot specificerade kvalitetskrav Specifikation Produktstandard Lagkrav Kvalitetsstyrning Kvalitet vs ekonomi
Kvalitet vs ekonomi Besvikelsen över dålig kvalitet varar längre än belåtenheten med ett lägre pris Vi har inte tid att göra rätt från början, men det finns alltid tid att göra om Kvalitet vs ekonomi
Kvalitet vs ekonomi Kvalitetsbrist ger kostnader s.k. kvalitetsbristkostnader (KBK). Definition KBK är de kostnader som försvinner om ett företags produkter eller tjänster är fullkomliga (Juran, 1989). Mätning av KBK är en process för att identifiera nyckelfaktorer till ekonomiska förluster p.g.a.fel kvalitet. Kostnader som uppkommer p.g.a. egna handlingar eller till följd av att ingen agerar kan undvikas genom bättre processer. KBK ska inkludera all arbetstid, material och tjänster. Kvalitet vs ekonomi Mätning och rapportering av KBK utgör grund för orsaksanalys och prioritering av åtgärdsprogram. Viktigt att varje företag/enhet/avdelning mäter värdet av KBK på regelbunden basis. Målet med att mäta KBK är att upptäcka och kvantifiera förbättringsmöjligheter. Ett viktig verktyg i denna process är lämpligt kvalitetssystem.
Kvalitet vs ekonomi Den stora KBK i organisationer och företag är oftast i tid. Göra om saker som blivit fel Göra fel saker Tala med missnöjda kunder Leta efter information, personer, utrustning, etc. Tid man tvingas vänta på andra Kvalitet vs ekonomi Interna KBK till följd av avvikelse från intern specifikation Skrotning Reparation och omarbetning Modifiering före överlämnande Kostnadsöverdrag Externa KBK uppkomna efter överlämnande till kund eller till följd av avvikelse från kunddokumenterade behov Garantier Modifieringar efter överlämnande Böter och skadestånd Badwill
Kvalitet vs ekonomi Att identifiera och åtgärda kvalitetsbrist-kostnader (KBK) är ett sätt att gräva guld på mark som redan är inmutad Valet av kvalitetsnivå ska bestämmas av samverkan mellan konstruktör, myndighetskrav eller liknande beroende på driftförhållanden, efterbehandling, ekonomi Definitioner OFP (oförstörande provning) - Provningsmetoder som utan att skada eller påverka materialets användbarhet ger information om dess egenskaper PWHT (vad betyder det?) - Värmebehandling som utförs efter svetsning i syfte att ge svets och omgivande material specifika egenskaper som avspänningsglödgning, vätediffusion och härdning
3. Val av standard och kvalitetsnivå Lägger du ribban för högt kommer den att rivas Försök aldrig hoppa under ribban Risken för diskvalificering är stor Börja långsamt från en lagom nivå så är förutsättningarna för att lyckas bättre Val av nivå ISO 3834 - olika delar tillåter tre olika kravnivåer. ISO 3834-1 - innehåller riktlinjer för vilken av nivåerna som bör väljas beroende på typ av svetsteknisk produktion/tjänst. Vilken del som är lämplig att följa fastställs genom en intern eller extern nulägesanalys. ISO 3834-2 omfattande kvalitetskrav ISO 3834-3 normala kvalitetskrav ISO 3834-4 enkla kvalitetskrav ISO 3834-5 Refererar till andra standarder som därmed anses harmoniserade (stödjande standarder). ISO 3834-6 Vägledning till hur EN ISO 3834 kan implementeras. (Bra hjälpmedel är handboken Kvalitetssäkring vid svetsning HB 540:2006)
Val av nivå Välj den standard som motsvarar den typ av produkter/konstruktioner som företaget tillverkar. Skjut inte för högt över ribban när lämplig del av 3834 ska väljas. Det är inte lämpligt att välja 3834-2 vid tillverkning av enkla detaljer som t.ex. cykelställ, eller 3834-4 vid produktion/konstruktion är tryckbärande anordningar det omvända förhållandet är däremot lämpligt. Val av nivå Använd gärna Annex A från 3834 som hjälpmedel till val av nivå. Kravnivån av 3834 ställs ofta från produktstandard eller vid indirekt vid kontakt med kund. Nedan följer några exempel på krav från produktstandard: EN 1090: ISO 3834-2, 3, 4 Kärnkraft: ISO 3834-2 EN 15085: ISO 3834-2, 3, 4
Val av nivå För att identifiera vilken av de tre nivåerna som är lämplig och fördelaktig för er verksamhet är följande frågeställning samt 3834-1 och -6 en bra hjälpmedel/ guide: Hur uppfyller vi omfattning av och vilken betydelse har produktens säkerhetskrav? Vilken omfattning har produkten? Hur många materialtyper används? I vilken omfattning kan metallurgiska problem uppstå? Vilka tillverkningsproblem kan vi förvänta oss? - svetsdefekter, formavvikelser, produktens egenskaper m.m.) Val av nivå Exempel på ytterligare frågeställningar för vägledning: Kritiska produkter/tjänster? Förutsättning för tillverkning? Egenskaper hos grundmaterial? Kundkrav (nuvarande, framtida)? Direktiv, produktstandarder? Myndighetsföreskrifter? Marknadssituation?
Val av nivå 3834 del 1 behandlar allmänna riktlinjer för val och användning. 3834-6 är en guidelinje för val av nivå. En nulägesanalys ger er en bra bild av vilken nivå som kan vara lämplig. Vanligaste förfarande är att använda 3834 som en del i ett övergripande kvalitetssystem. Val av nivå Gemensamma krav oberoende av vald del (2, 3, 4) Kvalificering av svetsare och operatörer Kvalificering av OFP-personal Personal för tillsyn vid svetsning samt kvalificerade WPS:er (3834-2, 3) (Se tabell 1)
Val av nivå Val av nivå jämförelse
Val av nivå - jämförelse Val av nivå jämförelse
Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2) Genomgång av krav och teknisk genomgång Utförandeklass enligt EN 1090 EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Genomgång av krav Krävs EN ISO 3834 Redovisande dokument Krävs inte Kan krävas Krävs EN ISO 3834 Teknisk genomgång av krav Regelverk Ritningar Tekniska krav Utförande Resurser Underleverantörer Materialkrav/ egenskaper Personcertifiering WPS/ WPQR Kontrollplan/ omfattning Krävs EN ISO 3834 Redovisande dokument Krävs inte Kan krävas Krävs EN ISO 3834 Redovisande Genomgång av krav och TG dokument krävs ej för Krävs EN 1090-2: 2008 EXC 1 Inköp/ UE EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Underleverantörer Krav Behörighet Personkvalificering Procedurer Överlämnande av krav Skriftlig beställning Värmebehandling Avvikelser från krav Styrning Spårbarhet Kvalitetsdokument Behandlas som leverantör för de speciella produkterna, tjänsterna och/eller aktiviteterna som ingår i underleveransen. Det slutgiltiga ansvaret för kvaliteten kvarstår hos tillverkaren. EN ISO 3834 UL svetsade komponenter Bedömning krävs/ Redovisande dokument krävs EN 1090-2: 2008 Protokoll från underleverantörsbedömning Krävs EN 1090-2: 2008 Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2) Personal för svetsning EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Svetsare och svetsoperatörer Certifiering/ omfattning Utbildning Avsyning Kvalificering krävs EN ISO 3834 Spårbarhet Befogenheter Personal för kontroll och provning Krävs EN ISO 3834 Svetsansvarig (anställd tillverkaren) Tillgänglighet Intyg/ krav på kompetens Krävs inte Krävs EN ISO 3834 Befogenheter Personal för kontroll och provning Utbildad personal krävs Tillsyn vid svetsning Styrning krävs ISO 14731 Utrustning för produktion och provning Lämplig och tillgänglig Utrustning EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Underhåll av utrustning Plan ska finnas Inget krav Krävs EN ISO 3834 Validering av svetsutr. Beskrivning av utrustning Sammanställning Inget krav Förteckning krävs EN ISO 3834 Kapacitet Utrustning för produktion och provning Avskärmning Lämplig och tillgänglig EN ISO 3834 Svetsning, besläktade aktiviteter EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Produktionsplanering Inget krav Krävs vad gäller dokumentation och redovisande dokument EN ISO 3834 Svetsdatablad Inget krav Krävs EN ISO 3834 Kvalificering av WPS Inget krav Krävs EN ISO 3834 För de fem första svetsförbanden som utförts enligt en ny WPS ska följande krav vara uppfyllda Framtagning ny WPS a) kvalitetsnivå B ska uppnås för demonstration av WPS under tillverkningsförhållanden; b) antalet prov ska vara dubbelt så stort som det antal som ges i tabell 24, dock maximalt 100; c) minsta svetslängd att kontrollera är 900 mm. Bilaga L/ EN 1090-2: 2008
Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2) Beredning och hopsättning EN 1090-2: 2008 6.2 identifiering Inget Krav Inget Krav Färdiga komponenter/ kontrollintyg EN 1090-2: 2008 Inga betydande ojämnheter. EN ISO 9013/ U= område 4 EN ISO 9013/ U= område 3 6.4.3 Termisk skärning Hårdhet enligt tabell 10, om föreskrivet Rz5 = område 4. Hårdhet enligt tabell 10 om föreskrivet Rz5 = område 3. Hårdhet enligt tabell 10 om föreskrivet EN 1090-2: 2008 6.5.3 Flamriktning Inget Krav Inget Krav Lämpliga tillvägagångssätt tas fram EN 1090-2: 2008 6.6.3 Utförande av håltagning Stansning Stansning Stansning + Brotschning EN 1090-2: 2008 6.7 Urtagningar Inget Krav Min. radie 5mm Min. radie 5mm Min. radie 10mm, Stansning inte tillåten EN 1090-2: 2008 6.9 Hopsättning Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 1 Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 2 EN 1090-2: 2008 Kvalificering av svetsmetoder och svetspersonal EN 1090-2: 2008 7.4.1 Kvalificering av svetsmetoder Inget Krav Se tabell 12 och 13 EN 1090-2: 2008 7.4.2 Kvalificering av svetsare och svetsoperatör Krävs EN 1090-2: 2008 7.4.3 Svetssamordning Inget Krav Kunskap enligt tabell 14/ 15 EN 1090-2: 2008 7.5.1 Fogberedning Inget Krav Inget Krav Fog fri från verkstadsgrundfärg EN 1090-2: 2008 7.5.6 Tillfälliga infästningar Inget Krav Inget Krav Användning skall anges. Skärning och mejsling inte tillåten EN 1090-2: 2008 7.5.7 Häftsvetsning Inget Krav Kvalificerad svetsmetod Krävs EN 1090-2: 2008 7.5.9 Stumsvetsar; Start- EN 1090-2: 2008 7.5.9.1 Allmänt Inget Krav /stopplåtar om Start-/stopplåtar om föreskrivet. Permanent rotstrimla kontinuerlig EN 1090-2: 2008 7.5.9.2 Enkelsidiga svetsar föreskrivet EN 1090-2: 2008 7.5.17 Svetsningens utförande Inget Krav Inget Krav Svetssprut avlägsnas EN 1090-2: 2008 7.6 Acceptanskriterier EN 5817/ D EN 5817/ C EN 5817/ B EN 5817/ B+ EN 1090-2: 2008 Tilläggskrav för B+ Tom Tom Tom Tabell 17 EN 1090 EN 1090-2: 2008 Montering EN 1090-2: 2008 9.6.3 hantering på byggarbetsplats Inget Krav Dokumenterat reparationsförfarande EN 1090-2: 2008 9.6.5.3 Passning och injustering Inget Krav Inget Krav Passplåtar säkras med svets enligt kraven i kapitel 7 EN 1090-2: 2008 Svetsade knutpunkter med rörprofiler Bilaga E EN 1090-2: 2008 EN 1090-2: 2008 Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2) Tillsatsmaterial för svetsning EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Provning av tillsatsmaterial Materialintyg Inget krav Om det krävs EN ISO 3834 Förvaring hantering av tillsatsmaterial Inga oskyddade spolar på verkstad Varmhållningsskåp och koger skall användas och vara validerade. Identifiering enligt krav i kontrakt Enligt leverantörens rekommendationer (för 3834-2 krävs procedurbeskrivning) EN ISO 3834 Grundmaterial EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Förvaring av grundmaterial Inget krav Identifiering bevaras, skydd mot inverkan av yttre miljö Värmebehandling efter svetsning Inget krav Bekräftelse om krav uppfyller produktstandard/ kravspecifikation krävs Spårbarhet Lagring, skyddad Uppmärkning Förvaring av materialintyg Överförande av märkning Enligt rutiner Värmebehandling EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Värmebehandling efter svetsning Rapporter Certifierad leverantör av tjänsten Intyg personal utförandedelen Inget krav Bekräftelse om krav uppfyller produktstandard/ kravspecifikation krävs EN ISO 3834
Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2) Kontroll och provning EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Kontroll före, under och efter svetsning Rutin Vid krav Krävs EN ISO 3834 Kontroll efter svetsning Kompletterande OFP ska i allmänhet utföras tidigast då svetsen uppnått den ålder som ges av tabell 23. EN 1090-2: 2008 Kontroll, provning och ändringar EN 1090-2: 2008 12.4.2.2 kontrollomfattning Visuell kontroll OFP enligt tabell 24, Enligt WPQR EN 1090-2: 2008 12.4.2.5 Korrigering av svetsar Visuell kontroll OFP enligt tabell 24, Enligt WPQR EN 1090-2: 2008 12.4.4 Tillverkningsprovning Inget Krav Inget Krav Om föreskrivet Om föreskrivet EN 1090-2: 2008 12.5.2 Kontroll av förspända förband Inget Krav Enligt följande Enligt följande Enligt följande EN 1090-2: 2008 12.5.2.2 Före åtdragning Inget Krav Kontroll av åtdragningsförfarandet EN 1090-2: 2008 12.5.2.3 Under och efter åtdragning Inget Krav 12.5.2.4 Momentmetoden Inget Krav 12.5.2.5 Kombinerade metoder Inget Krav Andra åtdragningssteget sekventiell typ A Läge för parti för samhörande skruv/ mutter för andra åtdragningssteget Kontroll av markeringar efter 2:a åtdragningssteget Första och andra åtdragningssteget sekventiell typ A Första och andra åtdragningssteget sekventiell typ B EN 1090-2: 2008 Läge för parti för samhörande skruv/ mutter och koontroll av åtdragningsmetod (varje skruvparti) för andra åtdragningssteget EN 1090-2: 2008 Kontroll av markeringar efter 1:a och 2:a åtdragningssteget EN 1090-2: 2008 12.5.3.1 Kontroll provning Provning med lätt hammarslag. Inget Krav Provning med lätt hammarslag. Sekventiell Typ A och byte av varmslagna nitar Sekventiell Typ B EN 1090-2: 2008 12.7.3.1 Inmätning av knutpunkters geometriska lägen Inget Krav Inget Krav Inmätning dokumenteras EN 1090-2: 2008 Avvikelser och korrigerande åtgärder styrning krävs Styrning krävs, procedur för reparation och korrigering krävs Kalibrering och validering EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Kalibrering, validering svetsmaskiner Protokoll Inget krav Vid krav Krävs Krävs EN ISO 3834 Utrustning för produktion och provning Lämplig och tillgänglig EN ISO 3834 Identifiering och spårbarhet EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Identifiering under svetsprocessen Inget krav EN ISO 3834 Spårbarhet Inget krav Krävs EN ISO 3834 Ingående produkter EN 1090-2: 2008 Kontrolldokument Se tabell 1 EN 1090-2: 2008 Spårbarhet Inget Krav Delvis Krav Krav EN 1090-2: 2008 Märkning Inget Krav Krav Krav Krav EN 1090-2: 2008 5.3.2 Tjocklekstoleranser Klass A Klass A Klass A Klass B EN 1090-2: 2008 5.3.3 Ytbeskaffenhet Plåt klass A2 Plåt klass A2 Stång Klass C1 Stång Klass C1 Striktare krav om så föreskrivs EN 1090-2: 2008 5.3.4 Speciella egenskapskrav Inget Krav Inget Krav Svetsade korsförband S1 (inre diskontinuiteter) EN 1090-2: 2008 Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2 Kvalitetsdokument EXC 1 EXC 2 EXC 3 EXC 4 EN 1090-2: 2008 Nivå på kvalitetsstyrning EN ISO 3834-4 EN ISO 3834-3 EN ISO 3834-2 EN ISO 3834 Kvalitetsrapporter Om det krävs/ Sammanställning över gällande kvalitetsdokument skall finnas EN ISO 3834 4.2.1 Kvalitetsdokumentation Inget Krav Krav Krav Krav EN 1090-2: 2008 Det ska beskrivas i er manual om andra standarder används än de som anges i ISO 3834-5 och det ska påvisas att de använda överensstämmer tekniskt med dem som anges i del 5. Hänvisning kan göras till av SIS utgivet Nationellt tillägg till ISO 3834-5 avseende tekniskt likvärdhet. En kund föreskriver ett visst utförande applicerbart på en färdig produkt. Kunden föreskriver normalt inte svetsmetoder och val av fogtyper vid fogberedning. Då har tillverkaren full frihet av välja svetsmetoder, tillsatsmaterial och fogberedning han anser vara lämplig om ej annat föreskrivs.
Val av nivå översikt krav (SS-EN ISO 3834-2/3 och 4 samt EN 1090-2 På anmodan av tillverkaren utför certifieringsorganet verifiering att kraven från berörda standarder uppfylls med särskilt fokus på: Svetspersonal (svetskoordinatorer, svetsare, svetsoperatörer) Svetskoordinatorerna ska intervjuas för att visa att de har nödvändig teknisk kunskap om svetsning enligt EN ISO 14731 och denna serie av standarder Svetsprocedurspecifikationer (WPS) enligt WPQR Svetsarprövning enligt EN 287-1 eller EN ISO 9606-2 Svetsarprövning för operatörer enligt EN 1418 Arbetsprov enligt EN 15085-4 Om järnvägsfordon svetsas i olika verkstäder för underhåll och reparationer ska deras tekniska utrustning och svetsproduktion också kontrolleras Internrevision Implementera rutiner och instruktioner Skapa rutiner och instruktioner 4. Införande av SS-EN ISO 3834 och EN 1090 Utbildningsbehov Fastställ en nuläges Informera Upprätta en handlingsplan Prioritera aktiviteter/fördela ansvar
4. Införande av SS-EN ISO 3834 och EN 1090 Steg 1: Fastställ vilka standarder som kommer att krävas för era tillämpningar inom ramen för ISO 3834 eller 1090 Steg 2: Ange dessa standarder i kvalitetsdokumentationen Steg 3: Kartläggning av kvalitetskrav och handlingsplan Steg 4: Utreda kompetensbehovet i företaget och beskrivning av ansvarsområde för personal och ledingen. Steg 5: Skapa, omprova och utvärdera rutiner i företaget Steg 6: Granskning och certifiering 5. Certifiering av ISO 3834 krävs inte enligt enl. ISO 3834 standarden kan tillämpas fullt ut utan certifiering. Certifikatet i sig innebär inte högre kvalitet. innebär att ett ackrediterat certifieringsorgan granskat och verifierat att kvalitetssystemet uppfyller ställda krav och därefter utför återkommande revision. innebär enklare leverantörsutvärdering, då upphandlande part inte själv behöver granska och säkerställa att kvalitetssystemet uppfyller ställda krav i aktuell kravnivå ökar kundernas tilltro till företaget förmåga att leverera svetsade produkter/tjänster med god kvalitet.
5. Certifiering av ISO 3834 kan ställas som krav av kund och/eller produktstandard. kan innehålla begränsningar, exempelvis vara utfärdat mot en specifik företagsavdelning eller del av tillverkning etc. innebär att företaget kan välja annan modul vid tillverkning av produkter/utförande av tjänster enligt tryckkärlsdirektivet PED (97/23/EC). innebär att andra ackrediterade organ inte ifrågasätter företagets kvalitetssystem i samband med vid tillverkning av produkter/utförande av tjänster enligt tryckkärlsdirektivet PED. Certifieringsprocessen Periodiska revisioner Förnyelserevision Dokumentationsgranskning Certifieringsrevision Förrevision (intern och extern)
Översikt över standarder fö r smältsvetsning
Processen för införande av ISO 3834 Certifieringsprocessen
Certifieringsprocessen