Kvalitetssäkring vid svetsning, SS-EN ISO 3834

Transkript

1 Kvalitetssäkring vid svetsning, SS-EN ISO 3834 Kvalitetsstyrning enligtkvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material (SS-EN ISO 3834) samt översikt av relaterade standarder Kap Kap 1. Omfattning» Omfattning» Innehåll» Företagsbeskrivning» Företagets verksamhetsområde» Referenser och tidigare leveranser» Organisation» Specifikationer

2 Kap 2, Normativa hänvisningar ISO Val av nivå samt termer och definitioner. ISO anger vilka standarder som är harmoniserande! Används dessa fullt ut uppfyller tillverkaren per automatik standardens krav, annars faller ansvaret på tillverkaren att visa på teknisk ekvivalens. I kvalitetssystemets andra kapitel ska tillverkaren ange:» Vilka standarder och normer tillverkaren följer.» Ex. certifiering för svetsande personal tex. SS-EN ISO » Ev. hänvisning till specifika kundkrav Not. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). Kap 3, Termer och Definitioner Beskriver särskilda termer och definitioner som används av tillverkaren i det dagliga arbetet. (Övriga termer och definitioner som anges i ISO skall efterlevas.)» Vilket språkanvänds för konstruktion och tillverkning?» Hantering av instruktioner, vilken typ skall vara skriftliga? När är det erforderligt med muntliga instruktioner?» Rutiner vid användning av termer, används standardangivna termer eller har tillverkaren egna specifika benämningar?

3 Kap 4, Användning av denna del av ISO 3834 (exempel av ISO ) Skall beskriva hur man använder ISO samt även hur man uppfyller kraven mot gällande standarder som är angivna i ISO Ø Förklaring om hur företaget använder ISO Ø Information om företaget använder Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material Svetsprocedurkontroll vid kvalificering av svetsprocedurer etc. Ø Däremot behöver inte alltid de omfattande kvalitetskraven efterlevas ex.» Tillverkningen kräver ej högre krav än i ISO » Produkten kanske inte kräver värmebehandling vid svetsning. Not. Vid val av lägre kvalitetskrav bör detta alltid verifieras med kund Kapitel 5, Genomgång av krav och teknisk genomgång Handlar om att inte missa något krav. Även ta ställning till förmågan att uppfylla dem! Dvs, skall vi åta oss arbetet eller inte! Startar redan vid Offertförfrågan och pågår hela vägen fram till slutgiltigt kontrakt. Via genomgång av Checklista, vilken skall arkiveras, kartläggs:» Nivå på SS-EN ISO 3834? Ex. Omfattande Nivå 2» Direktiv / Tillämpningsstandard? Ex. PED eller SS-EN » Vilka kundspecifika krav föreligger? Ex. Leveranstid (Vilka standarder borde kunden följa? Tex ISO , EN )» Stämmer slutgiltigt kontrakt & offertförfrågan? Vid svetsrelaterade krav skall Svetsansvarig delta! Kännedom om Standard

4 Kapitel 5, Teknisk Genomgång Handlar om att säkra förutsättningarna för produktion och provning, Innan produktionsstartj. Ställ frågan: har vi kanske gjort detta förut? Om ja! Identifiera skillnader! Via genomgång av checklista, vilken skall arkiveras.» Utrustning» Åtkomst av svetsförband» Specifikation grund- och» Svetsarprövningar Tillsatsmaterial» WPQR? Rätt kvalificeringsmetod» Identifiering & Spårbarhet» Kontroll & Provningsomfattning» Svetsföljder» Avvikelsehantering?» Svetsbeteckningar Vid svetstekniska frågor skall alltid Svetsansvariga delta! Massor av sådana! Kap 5, Genomgång av krav och teknisk genomgång (forts.) Ger möjlighet för tillverkaren att offerera rätt.» Möjlighet att få täckning för kostnader för ev. komplettering av svetsarkompetenser (t ex Svetsarprövning - Smältsvetsning) eller svetsprocedurer (t ex Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material -Svetsprocedurkontroll) i offert» Möjlighet att förstå vilka arbetsmoment som skall utföras, ex. värmebehandling, särskilda krav på spårbarhet och dokumentation etc. Att genom konstruktionsgenomgång säkerställa att tillverkaren har erforderliga förutsättningar och information för det aktuella uppdraget/produkten. Rätt förutsättningar, rätt svetsarkompetenser, rätt svetsprocedurer samt erforderlig produktionskapacitet etc

5 Kap 5, Genomgång av krav och teknisk genomgång (forts.) Att säkerställa produktionsplaneringen. Vilka kvalitetskontroller skall utföras, när och av vem, ex. krävs inblandning av ackrediterat organ?» Är någon särskild OFP nödvändig enligt gällande krav?» Behövs särskilt material med speciella egenskaper?» Behöver tillverkaren anlita underleverantörer för något ellernågra steg av tillverkningen? Ex. konstruktion, svetsning, OFP, tillverknings- eller montagekontroll. Kap 6, Underleveranser Tillverkaren är ytterst ansvarig för att anlitade underleverantörer arbetar enligt givna anvisningar och att dessa har uppfyller samtliga gällande krav. (Kundkrav, produktkrav och lagkrav.). Därmed måste tillverkaren kvalitetssäkra samtliga av sina underleveranser. Detta innebär bl.a.:» att utföra leverantörsutvärdering» att endast anlita godkända underleverantörer» att delge underleverantören alla krav och erforderlig teknisk dokumentation» att genomföra nödvändiga kvalitetskontroller av produkter/tjänster från underleverantör.

6 Kapitel 6, Underleverantörer Säkra upp att även UL följer den nivå av SS-EN ISO 3834 som gäller. Och aktuella tillämpningsstandards.» UL skall alltså uppfylla samma nivå!» Ansvaret kvarstår hos tillverkaren!» Utvärdering av underleverantörer utförs enligt checklista. Arkivering!» Underleverantörer måste delges alla krav och dokumentation.» Förteckning över godkända leverantörer. Och vad de uppfyller. Intyg.» Inköpsansvarig har huvudansvar. Sammanhållande.» Tillverkare och underleverantör bör även gå igenom beställning tillsammans. Svetsansvarig skall delta vid svetsrelaterade inköp! Kontrollera underleverantörens uppfyllnad! Kap 6, Leverantörsutvärdering Regelbundna leverantörsutvärderingar enligt relevanta krav» Uppfyller underleverantörens kvalitetssystem gällande kravnivå, ISO , -3, -4?» Är underleverantörens kvalitetssystem certifierat? Finns giltigt certifikat? Avser certifikatet gällande tillverkningsenhet? Standarden ställer krav på att alla underleverantörer skall vara godkända för underleveranser av produkter/tjänster som kan ha inverkan på den tillverkade produkten/installationen.» Dokumentera samtliga godkända underleverantörer och skapa rutiner för att hålla förteckningen uppdaterad.»ställer krav på auditörens kompetens inom respektive område. Ofta nödvändigt med ett team bestående av såväl inköpare, som svets/ kvalitetsingenjörer.

7 Kap 6, Underleveranser, Tekniskt underlag (forts.)» Var tydlig med kravnivån för underleverantören. Vilka kvalitetskrav är det som gäller?» Förse underleverantörer med nödvändig information enl. kap 5; tekniskt underlag, ritningar, kontrollplaner samt provtryckningsprogram etc.» Specificera gällande krav till den underleverantör som utför ev. kontroll och provning resp. värmebehandling av svetsförband.» Vilka krav ställs på underleverantörersom utförservice/underhåll/kalibrering av maskiner? Kap 6, Kvalitetskontroller av UL» Utför visuell och dimensionskontroll mot ritning på svetsade produkter.» Vilken kvalitetsklass gäller? Ex. Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser» Vid krav på märkning och spårbarhet, skall detta kontrolleras I tillverkningsdokumentationen?» Ställ krav på att den som utför tillverkningskontroll skall ha erforderlig kompetens.» Vid större omfattning bör viss svetsövervakning under produktion genomföras för att säkerställa tillverkarens svetsprocess.

8 Kap 7, Personal för svetsning Tillverkaren skall förfoga över tillräcklig och kompetent personal för planering, utförande och övervakning av svetsningen i tillverkningen enligt angivna krav. Svetsare och operatörerskallvara kvalificerade genom lämplig prövning Tillverkaren skall förfoga över lämplig personal för tillsyn vid svetsning. Personer ansvariga för kvalitetsfrämjande åtgärder skall ha tillräckliga befogenheter för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Dessa personers uppgifter och ansvar skall vara klart definierade (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - 2 kap 7) Kap 7 Personal för svetsning (forts.) ISO Kräver att tillverkaren förfogar över tillräcklig och kompetent personal för planering, utförande och övervakning av det svetsrelaterade arbetet vid tillverkningen/ installationen.» Befattningsbeskrivning för svetsansvarig(a ) / svetskoordinatorer, svetsare och svetsoperatörer» Ansvar/ samt befogenheter» Ersättande personal

9 Krav på personalens kompetensnivå» Svetsarprövning Smältsvetsning Del 1: Stål,» Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del 2: aluminium och aluminiumlegeringar, Svetsansvarig/Svetskordinator bör ha IWE/IWT/IWS kompetens,» CV samt utbildningsplan för svetsrelaterad personal för att säkerställa att tillverkaren ständigt förfogar över kompetent personal.» Register samt ett system för hur man har kontroll på sina kompetenser. Kap 7 Personal för svetsning (forts.) OBS! Det kan finnas krav i produktstandard eller särskilda kundkrav som anger särskilda krav på personal t.ex:» Att svetsare har svetsarcertifikat enligt Svetsarprövning Smältsvetsning som är övervakat av ackrediterat organ. Detta gäller exempelvis vid tillverkning av tryckkärl.» Att svetsansvarig skall inneha IWF diplom enligt IWS, IWT alt. IWE. Exempelvis inom kärnkraft ställer Kvalitetsbestämmelser för mekaniska anordningar kravet att tillverkaren ska ha svetsansvarig personal med diplom enligt IWE, detta gäller även inom utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner som kräver IWE, IWT samt IWS för arbeten i de olika utförandeklasserna.

10 Relevanta standarder/utbildningar för svetsande personal Aktuell standardisering för att säkerställa svetsarens kompetens» SS-EN 287-1, SS-EN ISO certifiering av svetspersonal för svetsning i stål.» SS-EN ISO certifiering av svetspersonal för svetsning i Aluminium och Al-legeringar» SS-EN ISO certifiering av svetspersonal för svetsning i Koppar och kopparlegeringar» SS-EN ISO certifiering av svetspersonal för svetsning i Nickel och nickellegeringar» SS-EN 1418/ISO certifiering av maskinoperatörer för mekaniserad svets» SS-EN certifiering av svetspersonal för plastsvetsning» IW Internationell svetsare.» SS-EN 13133, ISO Certifiering av lödare Syftet med en svetsarprövning är att säkerställa att svetsaren har rätt kompetens för att uppnå erforderlig kvalitet på svetsförbandet. Samt säkerställa att en svetsare kan följa en pwps/wps. (Motsvara produktionsförhållanden)» Övervakas av granskare eller det granskande organet (beroende av produktstandard, erkänt tredjepartsorgan)» En svetsarprövning lagd på en viss WPS kvalificerar inte bara för den typen av svetsförband utan även svetsförband som anses vara lättare att svetsa.

11 Prövning av operatörer och maskinställare Svetspersonal - Prövning avoperatörersmältsvetsningoch maskinställare för motståndssvetsning för helmekaniserad och automatisksvetsning av metalliska material kvalificerar operatörer för helmekaniserad eller automatiserad svetsning enligt väsentliga parametrar:» Svetsstation» Svetsmetod» Standarden gäller oavsett materialval. (förutsätter att operatör/maskinställare arbetar enligt en WPS) Relevanta standarder/utbildningar för Svetsansvarig(a)/kordinatorer» IWE Internationell svets ingenjör» IWT Internationell svets tekniker» IWS Internationell svets specialist

12 Svetsansvarig enligt SS-EN » Svetstillsynen anges att den skall följa SS-EN ISO 14731» Svetsansvarig skall finnas och utföra tillsynen enligt SS-EN ISO » Svetsansvarig skall vara en person med lämplig kvalifikation.» Lämplig kvalifikation indelas i följande grupper enligt SS-EN ISO Kravnivå svetsansvarig G Grundläggande teknisk kunskap N Normal teknisk kunskap O Omfattande teknisk kunskap Riktlinjer för bedömning av uppfyllande av kravnivå Minst 3 års erfarenhet av tillsyn samt grundläggande teknisk kunskap. IWS. Minst 3 års erfarenhet av tillsyn samt normal teknisk kunskap. IWS, IWT med WPS-erfarenhet. 3 år erfarenhet samt omfattande teknisk kunskap. IWT, IWE, tillsyn samt WPS-erfarenhet. IWS samt 5 års erfarenhet av tillsyn, WPS-erfarenhet i material S420 och t 25 mm ISO ger tre olika nivåer på kompetens som i SS-EN kopplas till utförandeklasserna EXC 2 4. a) Fotplåtar och ändplåtar 50 mm b) Fotplåtar och ändplåtar 75 mm c) För stål upp till och med S275 räcker IWT d) För stål N, NL och ML räcker kunskapsnivå IWT Utförandeklass EXC 2 EXC 3 Stålsort S235 till S355 (1.1, 1.2, 1.4) S420 till S700 (1.3, 2, 3) Austenitiska rostfria stål Austenit-ferritiska rostfria stål S235 till S355 (1.1, 1.2, 1.4) S420 till S700 (1.3, 2, 3) Austenitiska rostfria stål Austenit-ferritiska rostfria stål t 25 a Tjocklek (mm) 25 < t 50 b t > 50 IWS IWT IWE IWT IWE d IWE IWS IWT IWE IWT IWE IWE IWT c IWE IWE IWE IWE IWE IWT IWE IWE IWE IWE IWE EXC 4 Alla IWE IWE IWE

13 Kap 8, Personal för kontroll och provning Tillverkaren skall förfoga över tillräcklig och kompetent personal för planering, utförande och övervakning av kontroll och provning av svetsning i tillverkningen enligt angivna krav. Personalen för OFP skall vara kvalificerad. Prövning för syning behöver inte vara erfordrad. Nären prövning inte erfordras skallkompetensen verifierasav tillverkaren. (Utdrag urkvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material 2 kap 8) Kap 8, Personal för kontroll och provning (forts.) Tillverkaren skall förfoga över tillräcklig och kompetent personal för planering, utförande och övervakning av kontroll och provning före, under och efter utfört svetsarbete.» Befattningsbeskrivning för kontroll och provningspersonal» Ansvar samt Befogenheter» Ersättande personal» CV och utbildningsplan för kontroll och provningspersonal för att säkerställa att tillverkaren ständigt förfogar över kompetent personal.» All personal som utför egenkontroll ska ha styrkt kompetens.» Kompetensnivå på personal som utför oförstörande provning - Kvalificering och examinering av OFP-personal - Allmänna principer (ISO 9712/ EN 473)» Register samtsystem över hurkompetensen säkerställs.

14 Relevanta standarder för kontroll och provningspersonal ISO 9712/ EN 473 Provningstekniker i 3 nivåer:» Nivå I har kompetens att utföra provning» Nivå II har kompetens att utföra och bedöma provningsresultat» Nivå III har kompetens att vara metodansvarig» IWI-C Internationell svetsinspektör Omfattande nivå» IWI-S Internationell svetsinspektör Normal nivå» IWI-B Internationell svetsinspektör Grundläggande nivå Personal som arbetsleder kontroll och provning skall ha god kännedom om arbetet för arbetsledning, utförande och övervakning. Personal och företag som anlitas för kontroll och provning ska vara kvalificerade enl. gällande standarder ex. Oförstörande provning - Kvalificering och examinering av OFP-personal - Allmänna principer (ISO 9712/EN 473), Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier (SS-EN ISO 17025) Provningsföretaget skall vara godkänt som underleverantör enl. Kap 6

15 Kap 9, Utrustning Tillverkaren skall upprätthålla en förteckning över för produktionen väsentlig utrustning. För att möjliggöra en utvärdering av verkstadens kapacitet och duglighet skall denna förteckning omfatta all väsentlig utrustning. Utrustningen skall vara lämplig för avsett ändamål Efter installation av ny (eller renoverad) utrustning skall denna provas på lämpligt sätt. Utrustningens riktiga funktion skall verifieras genom provningen. Provningen skall utföras och dokumenteras enligt tillämpligastandarder, när sådana finns. Tillverkaren skall ha dokumenterade planer för underhåll av utrustningen. Dessa planer skall innefatta underhåll av utrustningen för att säkerställa bibehållen processduglighet för sådana delar av utrustningen som reglerar parametrar upptagna i tillämpliga svetsdatablad. Planerna kan begränsas till de delar som är väsentliga för att säkerställa den svetsade konstruktionens kvalitet. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - 2 kap 9) Kap 9, Utrustning (forts.) Tillverkaren skall förfoga över erforderlig produktions- och provningsutrustning som har väsentlig inverkan på svetsarbetet och den svetsade produkten. Omfattar exempelvis:» Svetsutrustning, strömkällor, jiggar och fixturer» Ugnar och koger för tillsatsmaterial» Fogberedningsutrustning, skärutrustning» Utrustning för förhöjd arbetstemperatur» Mätutrustning» Kontroll och provningsutrustning» Traverser etc.

16 Kap 10, Svetsning och besläktade aktiviteter "Tillverkaren skall utföra erforderlig produktionsplanering. Tillverkaren skall utarbeta svetsdatablad och säkerställa att de används i produktionen på ett riktigt sätt. Svetsprocedurer skall kvalificeras före produktion. Metoden för godkännandet skall överensstämma med gällande tillämpningsstandard eller med beskrivningen av krav. Tillverkaren kan använda svetsdatablad direkt för att instruera svetsare. Alt. kan arbetsinstruktionersom hänvisartill svetsdatablad användas. Tillverkaren skall upprätthålla och vidmakthålla rutiner för utarbetande och hantering av tillämpliga kvalitetsdokument. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - 2 kap 10) Kap 10, Svetsning och besläktade aktiviteter (forts.) Tillverkaren skall utföra erforderlig produktionsplanering. Nödvändiga aktiviteter:» Detaljerad produktionsplanering hur varje svetsrelaterad process skall genomföras. Exempelvis nedbrytning i enskilda delar, tillverkningsordning, svetsföljder, miljöbetingelser etc.» Svetsplan kan användas för att i detalj styra den ordning samt vilka WPS som skall användas för respektive svets.» Säkerställ att erforderliga svetsdatablad och arbetsinstruktioner finns tillgängliga för produktionen.

17 SS-EN ISO Specifikation för kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material - Allmänna regler Användbar för manuell, mekaniserad samt automatisk svetsning.» Svetsning ska vanligen utföras enligt skrivna procedurspecifikationer.» Kräver svetsdatablad WPS, för att kunna utföra repeterbara svetsförband.» Innan svetsdatabladet får användas för svetsning ska det kvalificeras genom svetsprocedurprovning.» För att detta ska utföras på ett korrekt sätt har en samling regler tagits fram för hur man genomför en kvalificering.» Standarden anger termer och definitioner för denna standardserie och hänvisar till flera andra standarder för detaljerade regler och tillämpningar. Svetsning är en speciell process!» snabb upphettning» snabb avkylning» strukturförändringar som påverkar hållfasthet, seghet, korrosionshärdighet.» Därför behöver man verifiera svetsförbandets mekaniska egenskaper genom en procedurläggning som man sedan använder (WPS) för att uppnå repeterbarhet.

18 Sida DEKRA Svetsprocedurkvalificering pwps Preliminärt Svetsdatablad SS-EN ISO :2004 SS-EN ISO :2004 SS-EN ISO 15611:2003 SS-EN ISO 15612:2004 Godkänd genom svetsprocedurkontroll Godkänd genom användande av godkända tillsatsmaterial Godkänd genom tidigare erfarenhet Godkänd genom Standardsvetsprocedur WPS (Svetsdatablad enligt SS-EN ISO ) SS-EN ISO 15613:2004 SS-EN ISO 15613:2004 Godkänd genom utfallsprovning

19 Kvalificera pwps genom svetsprov. Beroende på applikationens svetskrav kvalificerar man pwps med någon av följande standarder för procedur provning: Kvalificera pwps genom svetsprov. Beroende på applikationens svetskrav» Kvalificering baserad på provade tillsatsmaterial (SS EN ISO 15610)» Kvalificering med hänsyn till tidigare erfarenhet (SS EN ISO 15611)» Kvalificering genom införande av en standardsvetsprocedur (SS EN ISO 15612)» Kvalificering genom utfallssvetsprovning (SS EN ISO 15613)» Kvalificering genom Svetsprocedurkontroll (SS EN ISO X) Tillvägagångssätt vid framtagning av WPS Svetsansvarig tillsammans med svetsaren tar fram en pwps (preliminärt svetsdatablad) i enlighet med Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material - Svetsdatablad (SS-EN ISO X serien). Hjälpmedel svetsarens erfarenhet, elektrodhandbok, provsvetsning etc. Välj alltid en medelmåttig svetsare dvs en svetsare som alla andra kan följa! Väljer man den bäste kan få följa dennes teknik och parametrar.

20 Väsentliga parametrar Svetsarprövning Smältsvetsning kvalificerar svetsande personal för manuell och delmekaniserad svetsning i stål enligt väsentliga parametrar:» Svetsmetod» Formvara (plåtoch rör)» svetstyp (stumsvets och kälsvets)» FM-grupp» Materialgrupp» Tillsatsmaterial för svetsning» Mått (materialtjocklek och ytterdiameter hos rör)» Svetslägesdetaljer om svetsning (ss nb, ss mb, ms nb, ms nb, sl/fl, lw/rw).

21 Tillvägagångssätt vid framtagning av WPS (forts.) När pwps är provad och godkänd får man ett protokoll, WPQR, som verifierar att svetsproceduren uppfyller ställda krav i enlighet med vald standard. Svetsansvarig utfärdar därefter en eller flera WPS baserat på väsentliga parametrar i WPQR. Denna WPS fungerar därefter som skriftlig arbetsinstruktion till svetsaren för svetsarbetet SIS-CEN ISO/TR Svetsning Riktlinjer för ett system för gruppering av metalliska material Standardiserad gruppering av material för svetsning, men kan även användas för värmebehandling, formning och oförstörande provning. Standarden är uppbyggd på legeringselement, mekaniska egenskaper och mikrostruktur. Omfattar flertalet standardiserade material tex: Stål, Aluminium, Nickel, Koppar, Titan m.m. Svetsning Grupperingssystem för material Europeiska material (ISO/TR 20172:2009)

22 Kvalificering genom SS-EN ISO Svetsprocedurkontroll för båg- och gassvetsning av stål och bågsvetsning av nickel/nickellegeringar.» Ett provstycke svetsas upp enligt en preliminär svetsprocedurspecifikation, pwps, under produktionsmässiga förhållanden.» Provstycket provas med omfattande oförstörande och förstörande provning» En WPQR (Welding Procedure Qualification Record) upprättas, detta är ett protokoll som dokumenterar de väsentliga svetsvariablerna samt provningsresultaten. WPQR undertecknas av kontrollorganet, WPS:en är kvalificerad.» Godkänd genom utfallsprovning SS-EN ISO användes när form och dimensioner enligt t ex SS-EN ISO inte representerar det tilltänkta svetsförbandet. Men provning skall i möjligaste mån utföras enligt SS-EN ISO 15614:2004. SS-EN ISO :2004 Uttag av provstavar, stumsvets i plåt 1 dragprovstav bockprovstavar slagprovstavar och ev. ytterligare provstavar 1: 25 mm skärs av 2: Svetsriktning 1 dragprovstav bockprovstavar 1 provstav för makroundersökning 1 provstav för hårdhetsundersökning

23 SS-EN ISO :2004 Uttag av provstavar, stumsvets i rör 1 dragprovstav bockprovstavar slagprovstavar och ev. ytterligare provstavar 1 dragprovstav bockprovstavar 1 provstav för makroundersökning 1 provstav för hårdhetsundersökning SS-EN ISO :2004 Uttag av provstavar, T-förband 1: 25 mm skärs av 4: Svetsriktning Provstav för makroundersökning Provstav för makroundersökning och hårdhetsprovning

24 SS-EN ISO :2004 Uttag av provstavar, avstickare eller kälsvets på rör 1: Provstav för makroundersökning och hårdhetsprovning i läge A 2: Provstav för makroundersökning i läge B a: Vinkel mellan huvudrör och avstickare Undersökning och provning; Oförstörande provning (OFP)» Syning EN ISO (ersätter SS-EN 970)» Radiografering EN 1435» Ultraljudsprovning EN ISO (ersätter SS-EN 1714)» Penetrantprovning EN 571-1» Magnetpulverprovning EN ISO (ersätter SS-EN 1290) Undersökning och provning; Mekanisk provning» Dragprov i tvärriktningen ISO 4136 (ersätter EN 895)» Bockprovning ISO 5173 (ersätter EN 910)» Makroundersökning EN 1321» Mikroundersökning EN 1321» Slagprovning ISO 9016 ( ersätter EN 875)» Hårdhetsprovning ISO (ersätter EN )

25 Acceptansfordringar - Diskontinuiteter och formavvikelser samt var är en WPQR gällande! SS-EN ISO 5817:2007 nivå B gäller (dock nivå C för svetsråge, för stort a-mått, rotvulst och felaktig fattningskant). Undantag: För smältdike gäller ej kravet att h 0,05 x t. Smältdike får max vara 0,5 mm. ANM: Sambandet mellan kvalitetsnivåerna i EN ISO 5817 och acceptansnivåerna för de olika metoderna för oförstörande provning ges i EN En kvalificering av en pwps som en tillverkare erhållit gäller för svetsning i verkstäder eller platser under samma tekniska och kvalitetsmässiga kontroll av tillverkaren, d v s när tillverkaren som utförde svetsprocedurkontrollen, har fullt ansvar för alla svetsarbeten som utförs enligt denna WPS. Väsentliga parametrar och giltighetsområden» Giltighetsområde med hänsyn till:» Tillverkaren» Grundmaterialet» (materialtyp, sträckgräns, tjocklek, rördiameter, vinkel hos avstickare)» Svetsmetod» Enkelsträng/flerträng» Svetslägen» Svetstyp» Tillsatsmaterial, beteckning, fabrikat» Typ av ström» Spänning» Framföringshastighet» Värmetillförsel (heat input)» Förhöjd arbetstemperatur, mellansträngstemperatur, efterföljande värmebehandling» Specifika metodberoende begränsningar

26 Kvalificering genom SS-EN ISO Baserad på provade tillsatsmaterial men är begränsad till:» Materialgrupper 1.1 (stål med max 275 MPa), 8.1 (rostfria austenitiska stål med Cr max 19 %) samt aluminium 21, 22.1, 22.2 och 22.1 mot 22.2.» Godstjocklek 3-40 mm» a-mått från 3 mm» Ytterdiameter över 25 mm» Svetsläge, strömtyp och skyddsgas enligt tillverkarens broschyrer.» Begränsad till tillverkaren och handelsnamnet på det valda tillsatsmaterialet» Kvalificeringen ska grunda sig på en pwps. Kvalificeringen kan inte utföras enl om det efter svetsning finns krav på:» Hårdhet eller slagseghet, förhöjd arbetstemperatur, styrd värmetillförsel mellansträngstemperatur och värmebehandling Kvalificeringen ska innehålla:» Specifikationer för de grundmaterial som ska användas.» Svetsningsbetingelserna angivna av tillverkaren av det provade tillsatsmaterialet för svetsning som de visas i tillverkarens broschyr.»

27 Kvalificering genom SS-EN ISO Godkända genom tidigare erfarenhet SS-EN ISO 15611:2003 Gäller för tillverkare med gedigen erfarenhet av svetskonstruktioner och att ifrågavarande produkt uppvisar tillfredsställande funktion i drift. Detta skall styrkas genom dokumentation av provningar samt en sammanfattning av svetsproduktionen under minst ett år eller dokumentation av drifterfarenhet under passande tidsperiod 56 Kvalificering genom SS-EN ISO Standardsvetsprocedur Denna standard ger tillverkaren möjligheten att använda svetsprocedurer som bygger på svetsprocedurkontroll utförd av andra organisationer. Kvalificeringen av svetsproceduren skall utföras av en granskare eller ett granskande organ enligt EN ISO Det skall intygas att undersökning och provning har utförts enligt tillämplig del av EN ISO Standardsvetsprocedurer skall utges och ändras via den granskare eller granskande organ som är ansvarig(t) för den ursprungliga kvalificeringen. Användaren av en standardsvetsprocedur är ansvarig för lämpligt val och tillämpning av standardsvetsproceduren. För användning krävs att tillverkaren/användaren har tillsyn av svetsning enligt SS-EN ISO samt att kvalitetsfordringar enligt tillämplig del av SS-EN ISO 3834 är uppfyllda. Svetsare eller operatörer skall vara kvalificerade enligt SS-EN eller SS- EN 1418 Materialgrupper 1 (stål med max 460 MPa), 8 (rostfria austenitiska utom stål som är känsliga för varmsprickor), 21, 22.1, 22.2, 31-38, 41-47

28 Kvalificering av svetsprocedurer enligt SS-EN Kvalificering av svetsprocedurer med metod 111, 114, 12, 13, 14: Svetsning ska ske enligt kvalificerad WPS. Kvalificering ska göras i enlighet med tabell 12 nedan. Kvalificering av svetsprocedurer enligt SS-EN För procedurer enligt 15613/15614 gäller. Om slagprov fordras ska det ske vid lägsta temperatur som krävs för de sammanfogade materialen tekniska leveransbestämmelser. Höghållfast stål i seghärdat tillstånd enligt SS-EN ska en mikroundersökning göras. Foto ska tas på svetsgods, smältgräns och HAZ. Mikrosprickor är inte tillåtna. Om svetsning görs på verkstadsgrundfärg (primer) ska största tillåtna tjocklek (nominell + tolerans) på färglagret bestämmas genom provning. Om kvalificeringen avser kälsvetsar som är belastade tvärs längdriktningen i stål högre än S275 ska tre korsprover enligt SS-EN ISO 9018 utföras. Endast prov med, a-mått 0,5xt beaktas. Om brott inträffar i grundmaterialet ska dess nominella brottgräns uppnås. Om brott inträffar i svetsgodset ska brottspänningen utvärderas på brottytan inklusive eventuell inträngning och uppgå till minst 0,8 Rm.

29 Kvalificering av svetsprocedurer enligt SS-EN Giltighet för en kvalificerad procedur SS-EN Giltighetstid och förnyelse av svetsprocedur:» Krav på kvalificering av svetsprocedurer i EXC 2, EXC 3 samt EXC 4» För en procedur som används årligen krävs ingen provning för att hålla den giltig.» För en procedur enligt SS-EN ISO som inte använts på mer än ett år gäller: Om proceduren inte använts på ett till tre år ska för stål större än S355 ett svetsprov testas genom VT, MT/PT, RT/UT (ej för kälsvets), makro- och hårdhetsprov.» Om proceduren inte använts på mer än tre år ska för stål mindre än S355 ett makroprov testas. För stål större än S355 måste en ny svetsprocedurkvalificering göras.

30 Kap 11 Tillsatsmaterial för svetsning Ansvarsförhållanden och rutiner för hantering av tillsatsmaterial skall specificeras. Provning av parti av tillsatsmaterial fordras endast om så är angivet. Tillverkaren skall upprätta rutiner för förvaring, hantering, identifiering och användning av tillsatsmaterial för att undvika fuktupptagning, oxidation och andra skador. Rutinerna skall överensstämma med tillsatsmaterialtillverkarens rekommendationer. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 11) Kap 11 Tillsatsmaterial för svetsning (forts.) ISO kräver att tillverkaren har rutiner och arbetssätt för hantering och förvaring av tillsatsmaterial. Korrekt hantering och förvaring av tillsatsmaterial har stor påverkan på den slutliga kvaliteten hos svetsförbandet. Kravet omfattar tillvägagångssätt för inköp, förvaring och identifiering» Lämplig miljö för förvaring, särskilt stor påverkan vid svetsning av material med hög kolekvivalent som är beroende av låg vätetillförsel för att motverka kallsprickor.» Rutin för omtorkning av tillsatsmaterial» Kriterier för närtillsatsmaterial skall kasseras?» När behövs provning av tillsatsmaterial? Viktigt! Rutiner skall överensstämma med tillverkarens rekommendationer. OBS! Vid montagesvetsning kan därför med fördel vakuumförpackade elektroder användas.

31 Kap 12 Förvaring av grundmaterial Förvaring skall vara sådan att materialet, inklusive material som tillhandahållits av kund, inte påverkas menligt. Identiteten skall upprätthållas under förvaringen. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 12 Kap 12, Förvaring av grundmaterial (forts.) Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material kräver att förvaring och lagerhållning av material och komponenter för svetsade produkter inte skadar eller har negativ inverkan på den svetsade produkten. OBS! Detta omfattar även material som tillhandahålls av kund.» Utförs mottagningskontroll vid leverans av material? Vad ingår i det?» Granskning av materialcertifikat mot beställt/levererat material?» Arkivering av följesedlar och materialcertifikat?» Ordning och reda i förrådet? Hur hanteras olika materialkvaliteter ex rostfritt stål/kolstål?» Överförs märkning vid uppkapning av material?

32 Kap 12 Förvaring av grundmaterial (forts.) Tänk på:» Att en noggrann och systematisk godsmottagning och lagerhållning är en förutsättning för att materialet ska kunna vara spårbart under och efter produktion» Att lagerhållningen är strukturerad så att material inte tar skada (korrosion m.m.) eller kan förväxlas med annan materialkvalitet» Att hantera rostfritt stål skiljt från kontaminering av kolstål OBS! Detta gäller såväl lagerställ, slipning som transport» Att ha ett bra märksystem med materiallogg om man arbetar mycket med krav på märkning och spårbarhet. Det sparar tid! Metalliska varor Typer av kontrolldokument SS-EN 10204:2005 Metalliska varor -Typer av kontrolldokument Standarden stödjer grundläggande krav i PED direktivet 2014/68/EU och skiljer på... Icke specifik kontroll Tillverkaren utförkontroll enligt sina egna metoderför att intyga att varorna uppfyller ställda krav. Det behöver inte vara de varor som levereras utan bara vara tillverkade i samma process och enligt samma specifikationskiljer på... Specifik kontroll Kontroll utförd enligt produktspecifikationer för leverans på de produkter som levereras eller kontrollpartier av vilka de levererade varorna utgör en del för att verifiera att produkterna uppfyller bestämmelserna i beställningen

33 Metalliska varor Typer av kontrolldokument De fyra olika typerna av kontrolldokument: 2.1 Identitetsintyg, icke specifik kontroll. Tillverkaren intygar att de levererade varorna uppfyller bestämmelserna i beställningen. 2.2 Kvalitetsintyg, icke specifik kontroll. Tillverkaren intygar att de levererade varorna uppfyller bestämmelserna i beställningen och i vilket han redovisar resultat grundat på icke specifikkontroll. 3.1 Kontrollintyg, specifik kontroll Tillverkaren intygar att de levererade produkterna uppfyller bestämmelserna i beställningen och i vilket han redovisar provningsresultat. Dokumentetskavaliderasavenavtillverkaren auktoriserad kontrollrepresentant som är oberoende av tillverkningsavdelningen. Det är tillåtet att överföra provningsresultat från specifik kontroll på ingående produkter om det finns spårbarhet och att tillverkaren kan tillhandahålla kontrollintyg. Metalliska varor Typer av kontrolldokument De fyra olika typerna av kontrolldokument: 3.2 Kontrollintyg, specifik kontroll Dokumentet skavarautställtavtillverkarens auktoriserade kontrollrepresentant som är oberoende av tillverkningsavdelning samt kundens auktoriserade kontrollrepresentant eller kontrollant utsedd enligt officiella bestämmelser. Dokumentet intygar att de levererade produkterna uppfyller bestämmelserna i beställningen och i vilket tillverkaren redovisar provningsresultat. Det är tillåtet att överföra provningsresultat från specifik kontroll på ingående produkter om det finns spårbarhet och att tillverkaren kan tillhandahålla kontrollintyg.

34 Kap 13, Värmebehandling efter svetsning Tillverkaren skall bära det fulla ansvaret för instruktioner för och utförande av varje form av värmebehandling efter svetsning. Förfarandet skall vara förenligt med grundmaterial, svetsförband, konstruktion etc. och överensstämma med tillämpningsstandard och/eller angivna krav. En rapport över värmebehandling skall upprättas under processen. Rapporten skall visa att instruktionerna har följts och den skall kunna spåras till den enskilda produkten. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 13) Kap 13 Värmebehandling efter svetsning (forts.) Tillverkaren är ansvarig för att all värmebehandling efter svetsning utförs på ett tekniskt korrekt sätt av kompetent personal och enligt kvalificerade och fastställda procedurer. Värmebehandlingen skall utföras med hänsyn till grundmaterialets egenskaper samt påverkan på svetsförbandets och konstruktionens hållfasthet. Detaljerad dokumentation på utförd värmebehandling skall vara spårbar och kunna tillhandahållas av tillverkaren. Procedur för utförande av värmebehandling skall kvalificeras i samband med svetsprocedurkontroll. WPS styr därefter vid utförande av värmebehandling i produktion Vid upphandling av tjänster för värmebehandling skall underleverantören vara godkänd enl. kap 6 Tips! Riktlinjer för kvalitetskrav för värmebehandling i anslutning till svetsning och besläktade förfaranden (ISO 17663:2009)

35 Kap 14, Kontroll och provning Tillämplig kontroll och provning skall inplaneras vid lämpliga skeden i tillverkningsprocessen för att säkerställa överensstämmelse med kontraktets krav. Läge och frekvens för en sådan kontroll och/ellerprovning beror på kontrakt och/eller produktstandard, svetsmetod och typ av konstruktion (se avsnitt 5.3 och 5.3) (Utdrag urkvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material 2 kap 14) Kap 14 Kontroll och provning (forts.) För att möta kraven i standarden bör kontroll och provning för respektive produkt och tillverkningssteg planeras före tillverkningen. Med hjälp av en kontrollplan får tillverkaren överblick och en genomtänkt struktur i slutdokumentationen över utförda kontroller. Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material kräver att tillverkaren har rutiner för kontroll» Före svetsarbetet påbörjas (ex. erforderlig svetsarprövning, WPS, material samt upphäftning» Under svetsarbetet (ex. svetsövervakning av väsentliga parametrar)» Efter utförd svets (ex. visuell kontroll, OFP)

36 För att uppfylla kraven bör tillverkarens rutiner omfatta:» En beskrivning om hur tillverkaren utför kontroll och provning för att säkerställa att slutprodukten uppfyller rätt kvalitet» Hur svetskontroll före, under och efter svetsarbetet genomförs» kriterier för personal som utför kontroller av arbetet före, under och efter arbetet» Kunskapskrav, ansvar och befogenheter för personal som utför kontroll och provning (egenkontroll) enligt kap 8» Svetslogg där det framgår av vem och hur svetsarbetet har utförts samt materialidentifiering. Vid särskilda krav även spårbarhet till material och använt tillsatsmaterial» Upprättande ochanvändningavkontrollplan» Intyg över utförd slutkontroll från tillverkaren. Att tänka på vid upprättande av en kontrollplan är att den:» Innehåller referenser till tillverknings, installationsritningar samt gällande provningsinstruktioner och acceptanskrav» Struktureras enligt den kronologiska ordningen av samtliga väsentliga delar av tillverkningens, installationens processer» Specificerar samtliga kontroll och provningsmoment inklusive erforderlig provningsomfattning» Specificerarvilka partersom skall genomföra och verifiera respektive kontroll samt hur kontrollen skall genomföras, ex. holdpoint/check point» Godkänns avkund innantillverkningen och installationen påbörjas» Arkiveras tillsammans med övrig tillverkningsdokumentation.

37 Kap 15, Avvikelser och korrigerande åtgärder Åtgärder skall vidtas för att hantera detaljer eller aktiviteter som inte överensstämmer med angivna krav för att förhindra att dessa godkänns oavsiktligt. Då tillverkaren utför reparationer och/eller vidtar korrigerande åtgärder, skall lämpliga procedurer vara tillgängliga vid alla arbetsställen där reparationer eller korrigerande åtgärder utförs. Då reparation utförs, skall aktuella detaljer åter kontrolleras, provas och undersökas enligt de ursprungliga kraven. Åtgärder skall också vidtas för att undvika att avvikelser inträffarigen. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 15) Kap 15 Avvikelser och korrigerande åtgärder (forts.) ISO 3834 kräver att tillverkaren har ett strukturerat arbetssätt för avvikelsehantering och korrigerande åtgärder. För att möta kravbild bör tillverkaren ha rutiner för hur avvikelser hanteras, korrigeras, dokumenteras och åtgärder för hur liknande avvikelser undviks. Detta gäller såväl:» Avvikelser upptäckta under produktion/tillverkning» Avvikelser upptäckta vid slutkontrollkontroll/leverans» Avvikelser upptäckta efterleverans.

38 En avvikelserapport bör innehålla:» Referenser till tillverknings och installationsritningarsamtgällande kontrollplan och acceptanskrav» Numreras på ett systematiskt sätt hos tillverkaren, ex. löpande individ nr hos tillverkaren, uppdelat per projekt eller system nr» Beskriva felets art, trolig orsak till uppkomst, ev. korrigerande åtgärd inkl. metod för åter kontroll samt information om hur avvikelsen undviks i fortsättningen» Godkännas av ansvariga hos tillverkaren samt kund innan korrigerande åtgärd påbörjas. Beroende av produkt och avvikelsens art kan denna behöva godkännas av AK» Arkiveras tillsammans med den övriga tillverkningsdokumentationen. En logg för avvikelserapporter bör innehålla:» Innehålla samtliga avvikelserapporter nr för tillverkaren alt. Ett specifikt projekt» Beskriva ytligt avvikelsens art och komponent-/systemtillhörighet» Visa aktuell status, ej godkänd/godkänd» Ev. specificera ekonomiska konsekvenser, då i samband med ansvarig part till uppkommen avvikelsearkiveras tillsammans med den övriga tillverkningsdokumentationen.

39 Kap 16, Kalibrering Tillverkaren skall svara för ändamålsenlig kalibrering ellervalidering av utrustning för mätning, kontroll och provning. All utrustning som används för att utvärdera den svetsade konstruktionens kvalitet skall kontrolleras på lämpligt sätt och skall kalibreras eller valideras med lämpliga intervall. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 16) Kap, 16 Kalibrering (forts.) ISO 3834 ställer krav på att tillverkaren skall utföra regelbundet underhåll och kalibrering av all utrustning som har väsentlig inverkan på kvaliteten hos den tillverkade produkten. Tillverkaren skall kunna tillhandahålla spårbar dokumentation av utförd kalibrering samt underhåll, för att kunna säkerställa mätresultat och korrekt styrning av den tillverkande processen. En kalibrerings /underhållsjournal bör innehålla:» Instruktion över hur, när och vad som skall kalibreras» Register på godkänd utrustning inom företaget» Mätverktyg?» Temperatur och elektriska mätverktyg» Validering av svetsmaskiner Vid upphandling av tjänster för kalibrering skall underleverantören vara godkänd enl. kap 6

40 Kap 17, Identifiering och spårbarhet Identitet och spårbarhet skall upprätthållas genom hela tillverkningsprocessen, då såerfordras. Dokumenterade system för att säkerställa identifiering av och spårbarhet till varje svetsoperation skall, där så erfordras, innefatta:» Identifiering av produktionsplaner, följesedlar, svetsarnas läge i konstruktionen, procedurer och personal för OFP, tillsatsmaterial, grundmaterial, läge för reparationer, läge för tillfälliga anordningar» Spårbarhet till grundmaterial, hel mekaniserade och automatiserade svetsenheter till angivna svetsförband, svetsare och svetsoperatörer till angivna svetsförband, svetsdatablad till angivna svetsförband. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 17) Kap 17, Identifiering och spårbarhet (forts.)»för att möta kraven, där så erfordras, skall tillverkaren ha dokumenterade procedurer för hantering av identifiering och spårbarhet i alla processer inom produktionen.»tillverkaren skall även upprätthålla rutiner för hur material lagerförs på ett spårbart sätt. Vilket omfattar beskrivningar för hur märkning av material, produkt och svetsförband utförs.

41 Kap 18, Kvalitetsdokument Kvalitetsdokument skall, om så erfordras, omfatta: ürapport från genomgång av krav och teknisk genomgång, ükontrollintyg för material, tillsatsmaterial för svetsning,wps, WPQR. üprotokoll för underhåll och kalibrering av utrustning üintyg från svetsarprövning eller svetsoperatörsprövning üproduktionsplan üintyg för personal för OFP üprocedurer för och protokoll om värmebehandling üprocedurer för protokoll om OFP och mekanisk provning üprotokoll från måttkontroll ürapporter om reparationer och avvikelser üandra dokument, om så erfordras. Kvalitetsdokument skall arkiveras i minst 5 år om inte annat begärs. (Utdrag ur Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material -2 kap 18) Kap 18, Kvalitetsdokument (forts.)» För att möta kraven skall tillverkaren ha ett strukturerat system för vad som skall ingå i kvalitetsdokumentationen, när så erfordras.» Om så erfordras skall tillverkaren tillhandahålla dokumentationen på ett spårbart och strukturerat sätt enligt den omfattning som anges på föregående slide.» Arkivering i minst 5 år enligt Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material, 10 år enligt tillverknings direktiven om inget annat anges.» Produktstandard inom tryckkärlsdirektivet kräver identifiering och spårbarhet.