Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1

Transkript

1 Nyheterna i SS-EN : Viktor Lundin 1

2 Viktor Lundin, Grundare av KONTROLLBOLAGET Inspektions- och provningsingenjör Certifierad kontrollansvarig Auditor/ Lead Auditor ISO 9001 Svetssakkunnig Certifierad inom OFP UT, RT, PT och VT Viktor Lundin 2

3 Nyheterna i SS-EN SS-EN 1090 Serien Del 1, Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav (SS-EN ) Del 2, Utförande av stålkonstruktioner (SS-EN ) Del 3, Utförande av aluminiumkonstruktioner (SS-EN ) Del 4, Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av stål för tak, golv och väggar Del 5, : Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av aluminium för tak, golv och väggar Del -2 Generell revidering Bilaga B Val av utförandeklasser - Hanteras nu av EN Bilga C Bilaga B nu Geometriska toleranser Bilaga L har inarbetats i Avsnitt 7.4. Flödesschema för framtagning och användning av svetsdatablad, WPS Bilaga L nu - Vägledning för val av svetsinspektionsklasser Viktor Lundin 3

4 Underlätta utförandet och effektivisera Standarderna i 1090-serien har implementerats i branschen. Detta innebär också processer och arbetsrutiner har etablerats och branschen ser områden som kan förbättras och effektiviseras. Branschen har tagit ett stort steg och att CE-märka bärverksdelar delar i stål och följa SS-EN är nu mera en självklarhet än en fråga om hur och varför det skall göras Viktor Lundin 4

5 SS-EN :2018 Ingående produkter Svetsförband Svetsning av armering Kontrollomfattningar Utförandeklasser. SS-EN ,-5 Tunnplåtskonstruktioner Viktor Lundin 5

6 Ingående produkter och komponenter Märkning och identifiering Enskilda ståldetaljer och sammansatta partier av likadana stålkomponenter ska under tillverkningens alla faser kunna identifieras genom ett lämpligt system. För EXC3 och EXC4 gäller att färdiga komponenter ska kunna identifieras med kontroll- dokument Viktor Lundin 6

7 Ingående produkter och komponenter Om icke-standardiserade produkter används ska deras egenskaper föreskrivas. Relevanta egenskaper tas från följande lista: a) flyt- och brottstyrka b) brottförlängning c) tvärsnittskontraktionstest, om tillämpligt d) dimensionstolleranser e) slagseghet, om tillämpligt f) leveransvillkor för värmebehandling g) krav gällande a-mått (Z-kvalitet), om tillämpligt h)begränsningar för inre diskontinuiteter eller sprickor i zoner som ska svetsas, om tillämpligt Dessutom, om materialet ska svetsas, deklareras svetsbarhet enligt: i) klassificering i enlighet med material grupp systemet definierat I CEN ISO/TR15608, eller; j) en maxgräns för kolekvivalent, eller; k) en deklaration av kemiskt innehåll tillräcklig för att kolekvivalent ska kunna beräknas Viktor Lundin 7

8 Nivå av utmattingutnyttjande grad a Högt utmattnings - utnytjande Svetsinspektionsklasser Svetsförband Konsek vens av brott Betydan de b Spänning i svets b Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning transversellt mot svetsen (mellan 45 och 135 ) Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning i svetsens riktning (mellan -45 och 45 ) Svetsinspectionsklass WIC5 WIC4 a) Låg utmattningsutnyttjandegrad innebär att beräknad livslängd till utmattning är mer 4 gånger erforderlig livslängd. b) Betydande konsekvens innebär att ett brott medför: - risk för flerfaldig förlust av människoliv; och/eller; - betydande miljöförstöring; och/eller; - betydande finansiella konsekvenser. Inget eller lågt utmattnings - utnytjande Ej betydan de c Betydan de b Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning transversellt mot svetsen (mellan 45 och 135 ) Svetsar med dynamisk last i huvuspänningsriktning i svetsens riktning (mellan -45 och 45 ) Svets med hög d dragspänning verkande transversellt svetsen Svets med låg dragspänning verkande transversellt svetsen och/eller hög d skjuvspänning WIC3 WIC2 WIC5 WIC4 c) Konsekvenser kan bedömas som ej betydande om konstruktionen dimensionerats för att ha tillräcklig kvarvarande bärförmåga efter att ha utsatts för specificerad olyckslast. d) Hög spänning är (kvasi-)statiska spänningar som överskrider 50% av svetsens drag- eller skjuvkapacitet. Extra hänsyn ska ges vid val av WIC när huvudspänningsriktningen går genom tjockleksriktningen av grundmaterialet. Ej betydan de c Svets i EXC3 eller EXC4 med hög d dragspänning verkande transversellt svetsen WIC3 Alla övriga lastöverförande svetsar exklusive svetsar i EXC1 WIC2 Svetsar I EXC1 samt ej lastöverförande svetsar WIC Viktor Lundin 8

9 Svetsinspektionsklasser Svetsförband Svetsinspektionsklass WIC Förbandstyp RT UT MT/PT Stumsvets längsgående WIC5 WIC4 WIC3 WIC2 Stumsvets i T-förband Partiell stumsvets t>12mm Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar Stumsvets längsgående Stumsvets i T-förband Partiell stumsvets t>12mm Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar Stumsvets längsgående Stumsvets i T-förband Partiell stumsvets t>12mm Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar Stumsvets längsgående Stumsvets i T-förband Partiell stumsvets t>12mm Övriga partiella stumsvetsar och alla kälsvetsar WIC1 Alla förbandstyper Viktor Lundin 9

10 Svetsning av armering Svetsning av armeringsstål till konstruktionsstål ska utföras i enlighet med rekommendationerna i EN ISO ISO : Svetsning - Svetsning av armeringsstål - Del 1: Lastbärande svetsar. ISO : Svetsning - Svetsning av armeringsstål - Del 2: Icke lastbärande svetsar Viktor Lundin 10

11 Kontrollomfattning Kontrollomfattningarna för bl.a. OFP kopplade till de olika utförandeklasserna har setts över. Den största skillnaden här är att man slagit ihop EXC3 och EXC4. Därav försvinner 50 och 100% provning av svetsförband Viktor Lundin 11

12 Kontrollomfattning Viktor Lundin 12

13 Utförandeklasser Tidigare valdes utförandeklass EXC2 per automatik (om inget annat föreskrivs), nu krävs en bedömning och klassificering av produkten, bärverksdelen eller konstruktionen. Hur fungerar då detta? Viktor Lundin 13

14 Utförandeklasser EN Bilaga C (Normativ) Viktor Lundin 14

15 Utförandeklasser Baserat på: Risker för personskador Ekonomiska konsekvenser Miljöbetingade konsekvenser Typ av byggnader/delar Geografiska placering Aktuella laster Typ av material (stål) som används Viktor Lundin 15

16 Utförandeklasser Såhär gör du! 1. Identifiera risker enligt (vägledning i EN Bilaga B) samt EKS. 2. Kategorisera produkten, bärverksdelen eller konstruktionen enligt EKS 3. Identifiera vilka typer av laster som produkten, bärverksdelen eller konstruktionen dimensionerar för Enligt Bestäm vilken typ av stål som produkten, bärverksdelen eller konstruktionen skall tillverkas tillverkas 5. Bestäm utförandeklass enligt EN Identifiera utförandekraven enligt SS.EN 1090:2: Viktor Lundin 16

17 SS-EN ,-5 Tunnplåtskonstruktioner SS-EN Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 4: Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av stål för tak, golv och väggar. SS-EN Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 5: Tekniska krav för kallformade tunnplåtskonstruktioner av aluminium för tak, golv och väggar Viktor Lundin 17

18 Tack, och lycka till med :2018! Viktor Lundin 18